Likabehandlingsplan Jönköpings fältrittklubb

Relevanta dokument
Sandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan för läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR: I Ur och Skur Förskolan Upptäckarna

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för verksamheten inom fritidshem, förskoleklass och grundskolan

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Smedbergsskolans likabehandlingsplan 2013/2014

En skola fri från mobbning och kränkningar

Likabehandlingsplan 2015

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Likabehandlingsplan. introduktionsprogrammet i Kungsörs. Vuxenutbildningen och. kommun

Likabehandlingsplan läsåret Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och för likabehandling

Ölycke rektorsområde Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Handlingsplan vid hot och våld i arbetsmiljön Lerums vuxenutbildning. Läsåret 2016/2017

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

Kvalitetsrapport Så här går det

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

Bra att veta om sexuella övergrepp. För barn

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad.

Likabehandlingsplanen

P-02/03 säsongen 2016

Vittra Lambohov Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för den Frivilliga Verksamheten Läsåret 2011 / 2012

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan - för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Kränkande särbehandling

Likabehandlingsplan. Stockholms byggtekniska gymnasium

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HAVELIDENS SKOLA - Avseende elever såväl som personal -

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Likabehandlingsplan för Ljusne Förskola i Sydöstra området, Söderhamns Kommun

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nykroppa förskola. ansvarig förskolechef Katarina Magnusson

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Syftet med en personlig handlingsplan

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

Kvalitetsrapport Så här går det

Hälso- och sjukvårdslagen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola

Hattstugans förskola Förskolan Hattstugans årliga plan för främjande av Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Frågor relaterade till åtgärdsförslagen för 2009 i centralt ungdomsforum Finns det regler om hur mycket elever får pressas i skolan?

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Särskilt stöd i grundskolan

Fridhems förskola. Fridhems förskolas årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling

Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015/2016

SOLGLÄNTANS LIKABEHANDLINGSPLAN MÅL

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Några frågor om dina känslor nu och tidigare

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling

Den sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Flera nyanser av diskriminering

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Annerstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och fritidshem

Plan mot diskriminerande och kränkande behandling. Alleby Ridklubb

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag

Vet du vilka rättigheter du har?

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Likabehandlingsplan. Nordanby förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Konsultation med skolan

Riktlinjer mot trakasserier pga. kön och sexuella trakasserier Haparanda stad

Skolinspektionen Nyanlända 2016

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Lövkojans förskola

10-11 Lönejämförelse mellan kvinnor och män

Policy Åmåls ridklubb

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn

Systematiskt kvalitetsarbete

Hur går det till i tingsrätten? Brottmål

Föreläsning: Konflikthantering i en BRF. Fastighetsägarna Stockholm, Fastighetsägarnas Hus

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Likabehandlingsplan. för. Örsjö skola

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Tillsammans för en idrott fri från Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Skövde kommun

Utvärdering APL frågor till praktikant

Transkript:

2014 Likabehandlingsplan Jönköpings fältrittklubb Definitioner, tecken och handlingsplan JFK styrelse 2014-09-22 0

Sida 1 VISION Vi vill att alla elever och all personal på ridskolan ska trivas och må bra, ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller känna sig utsatt för annan kränkande behandling. Vi vill att alla som rider och vistas på klubbens anläggning ska känna sig välkomna, trygga och sedda. Det ska vara trevlig och roligt att komma till Jönköpings fältrittklubb. Våra elever, hyresgäster, tävlingsryttare, övriga medlemmar samt minderårigas föräldrar ska ha kännedom om vår likabehandlingsplan. NULÄGET Vi strävar efter att alla elever skall känna sig trygga i stallet. Styrelsen och all personal är ansvarig för att trakasserier eller kränkande behandling inte ska förekomma. Alla måste visa att vi inte accepterar beteende som kan uppfattas kränkande. Styrelse och personal ska vara goda förebilder. Inom JFK förhåller vi oss på följande sätt gentemot varandra: - Vi är framgångsrika förebilder inom ridsporten - Vi hälsar på varandra - Vi talar med varandra inte om varandra - Vi tar reda på fakta och sprider inte rykten

Sida 2 Kränkande behandling och mobbning Vad är kränkande behandling och mobbning? Kränkande behandling I kränkande behandling ingår flera olika händelser och situationer som kan anta många former, bland annat följande: Elaka ord Att någon: blir retad, blir hånad, blir hotad, blir kallad öknamn, blir förolämpad, blir kallad fula ord, könsord eller svordomar, blir utsatt för negativt minspel, rasistiska kommentarer eller sexuella trakasserier. Ignorans Att någon: aldrig blir sedd eller vald, med hjälp av kroppsspråk bli utestängd från social samvaro, får rykten spridda om sig, blir utfryst. Elakt beteende Att någon: blir sparkad, blir knuffad, blir slagen, får sina ägodelar tagna eller förstörda, får elaka lappar, brev, e-post eller sms skickade till sig, får elakt klotter skrivet om sig.

Sida 3 Kränkande behandling kan anta fler former än de som räknats upp här ovan. Det är den som blivit illa behandlad som avgör om handlingen är kränkande. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling, där beteendet är aggressivt, sker upprepade gånger och avsikten är att medvetet skada någon fysiskt eller psykiskt. Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämnstarka utan den ena parten ständigt är i underläge. Signaler som kan tyda på mobbning eller annan kränkande behandling Det är viktigt att alla som rör sig, och har barn på, ridskolan är uppmärksamma på signaler som kan tyda på kränkande behandling, mobbning och våld. Sådana signaler kan vara: Koncentrationssvårigheter Nervositet spänningar i olika delar av kroppen ojämna eller svaga prestationer trötthet beroende på depression eller sömnbrist upprepad sen ankomst olika förevändningar att inte delta i aktiviteter frånvaro Plötslig eller omotiverad aggressivitet. Om du misstänker att någon utsätts för kränkande behandling eller mobbning, tveka inte att höra av dig till någon i JFK:s KompisTeam. Vilka som är med och kontaktuppgifter hittar du i sist i detta dokument i ridskolans reception eller på hemsidan.

Sida 4 Handlingsplan vid konflikter, kränkandebehandling eller mobbning Om det kommer fram att någon person inom Jönköpings fältrittklubb och anläggningen har utsatts för mobbning eller annan kränkande behandling ska följande steg tas: Steg 1: Medlemmar ur KompisTeamet kontaktas, antingen av den som utsatts, den som sett en person utsättas eller annan som informerats om händelsen. KompisTeamet kommer aldrig sprida vidare vem som tipsat om kränkningar eller mobbning. Det går att komma i kontakt med KompisTeamet antingen genom teamets mailadress: KompisTeamet @jonkopingsfaltrittklubb.se (mailen kan läsas av alla i KompisTeamet) eller genom att prata med någon i KompisTeamet direkt. KompisTeamet medlemmar finns, med bild och kontaktuppgifter, på tavlan i receptionen eller på hemsidan. Steg 2: KompisTeamet tar kontakt med den som utsatts och håller ett första möte där vi utreder vad den utsatta känner har hänt. Steg 3: KompisTeamet genomför enskilda samtal med de som deltagit i kränkningen/kränkningarna. Samtalen syftar till att få den andra sidan av det inträffade. Steg 4: KompisTeamet gör en utvärdering av den aktuella händelsen och beslutar därefter om åtgärder i samförstånd med den utsatta.

Sida 5 Den aktuella händelsen är en konflikt mellan två jämnstarka parter Kännetecken: De inblandade parterna har, i princip, lika många på sin sida. Båda parterna kan berätta om kränkande beteenden som riktats mot dem. Det finns en underliggande konflikt som båda parter är en del av. Första åtgärd: Gemensamt samtal med båda parter för att lösa konflikten. Försöka komma fram till varför parterna är osams. Målet är att parterna ska komma överens om hur de ska göra i framtiden, hur de ska bete sig mot varandra och vad som inte är okej i deras fortsatta relation. Ett avtal (två original) med regler om hur parterna ska bete sig i fortsättningen upprättas som båda skriver under. Båda parter får därefter varsitt avtal. KompisTeamet sparar inget eget exemplar. Uppföljning: Efter ca 1-2 veckor samlas KompisTeamet och parterna igen för att diskutera hur det har gått. Om det har uppkommit nya problem diskuteras dessa och en ny plan enligt Första åtgärd genomförs. Ny uppföljning görs. Har den första åtgärden fungerat bra och båda parterna är nöjda behandlas ärendet efter detta som avslutat. Den aktuella händelsen är en konflikt mellan parter som inte är jämnstarka men där kränkningar kommit från båda hållen. Kännetecken: De inblandade har inte lika många på sin sida. Båda parter kan berätta om kränkande beteenden som riktats mot dem. Det finns en underliggande konflikt som båda parter i grunden är en del av.

Sida 6 Första åtgärd: Gemensamt samtal med båda parter för att lösa konflikten. KompisTeamet ska fungera som medlare för att jämna ut styrkeskillnaderna som finns parterna emellan. Reda ut hur de olika parterna känner i konflikten, vilka kränkningar som skett mot vem och hur dessa har känts för den som utsatts. Målet är att parterna ska få en förståelse kring vilket beteende som sårar, hur de ska bete sig mot varandra i fortsättningen och vad som inte är okej i deras fortsatta relation. Ett avtal (två original) med regler om hur parterna ska bete sig i fortsättningen Uppföljning: upprättas som båda skriver under. Båda parter får därefter varsitt avtal. KompisTeamet sparar inget eget exemplar. Efter ca 1-2 veckor samlas KompisTeamet och parterna igen för att diskutera hur det har gått. Om det har uppkommit nya problem diskuteras dessa och en ny plan enligt Första åtgärd genomförs. Ny uppföljning görs. Har den första åtgärden fungerat bra och båda parterna är nöjda behandlas ärendet efter detta som avslutat. Konflikt där parterna inte är jämnstarka och där kränkningarna nästan uteslutande har kommit från den starka parten. Kännetecken: Den ena parten är i märkbart underläge. Det kränkande beteendet kommer från den starka sidan. Den svagare parten anser att en kränkning har skett. Den här typen av konflikt ska klassas som mobbning. Första steget: Berätta för den utsatta att KompisTeamet anser att det som pågår är mobbning. Fortsatta möten och samtal sätts in.

Sida 7 Först ett enskilt samtal med den utsatta som får berätta om kränkningarna och hur hen mår, och sedan ett enskilt samtal med de som står bakom kränkningarna där de får svara på det som kommit fram. Målet så här långt är att göra de inblandade medvetna om hur deras beteende uppfattas och påverkar, samt att göra det tydligt för alla parter att den typen av beteende inte är okej på Jönköpings fältrittklubb. Är de inblandade under 18 år kommer deras föräldrar att informeras om vad som hänt, och föräldrarna kommer även ha möjlighet att delta på mötena. De inblandade kommer, tillsammans med KompisTeamet och med fokus på den utsattes trygghet, ta fram vilka åtgärder som ska sättas in. Dessa kan till exempel vara: Avtal skrivs mellan den utsatta och de som kränker om vilket beteende som är okej och vilket som inte är det. Att den utsatta får extra stöd av en KompisTeamet de dagarna hen är i stallet. I riktigt extrema fall kan åtgärden att stänga av den eller de som har utsatt någon annan för kränkningar från klubbens övriga sociala verksamhet bli aktuell. Den övriga sociala verksamheten är bland annat skötarhästarna, skötarmötena och USaktiviteterna. Alla åtgärder vidtas utifrån den specifika situationen. Uppföljning: En vecka efter att åtgärderna vidtagits hålls ett möte med den utsatta och ett möte med de som tidigare kränkt den utsatta där KompisTeamet följer upp de åtgärder som gjorts. Om åtgärderna har fungerat: Arbetet fortsätter utifrån den uppsatta handlingsplanen. Föräldrarna kontaktas med de framsteg som nåtts. Om åtgärderna INTE har fungerat: Ett nytt möte hålls med både den utsatta och de som kränker där diskussionerna återupptas och det görs än tydligare att kränkande behandling och mobbning inte får förekomma på Jönköpings fältrittklubb.

Sida 8 En ny åtgärdsplan skapas. Föräldrarna kontaktas inför mötet om vad som hänt och varför ett nytt möte behövs, de har även möjlighet att medverka på mötet. EN VECKA efter att de nya åtgärderna vidtagits hålls ett nytt uppföljningsmöte. Detta steg upprepas till det att den utsatta kan vittna om en positiv förändring. EN MÅNAD efter uppföljningsmötet där ett positivt resultat kan presenteras hålls ett nytt möte för att se till så att åtgärderna fortfarande är verksamma. Om mobbningen och den kränkande behandlingen fortsätter kommer ett möte med de inblandade, deras föräldrar, KompisTeamet och styrelsen anordnas där mer ingripande åtgärder kommer kunna beslutas om. Vid grövre mobbning som kan klassas som misshandel görs alltid en polisanmälan. Det som är olagligt utanför ridskolan och klubbens anläggning är också olagligt på ridskolan. Observera att: Styrelsen har rätt att utesluta personer ur klubben enligt stadgarnas 6. Mobbning, trakasserier och kränkande särbehandling kan vara skäl till uteslutning om inte konflikten går att lösa. Uteslutning p.g.a. ovanstående anledningar kan ske efter att personen trots två skriftliga varningar från styrelsen, ej förändrat sitt beteende. Vi ingår i KompisTeamet - Kicki Alm - Thomas Luthman - Anna Thor - Veronica Klaesson - Mia Alm - Anna Lidar - Representant US och TS vakant