Rutiner för tillämpningen av lex Sarah Social- och omsorgsförvaltningen Antagen av förvaltningschef den 28 april 2015
Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Förklaringar av vissa begrepp... 2 1.2 Syftet med lex Sarah... 2 2 Att medverka till god kvalitet 3 3 Rapporteringsskyldigheten 3 3.1 Vem omfattas av rapporteringsskyldigheten?... 3 3.2 Information till rapporteringsskyldiga... 3 3.3 Vad ska rapporteras?... 4 3.3.1 Exempel på missförhållanden... 4 3.4 Rapporteringsskyldigheten gäller den egna verksamheten... 5 3.5 Vad gäller när man inte är i tjänst?... 6 3.6 Hur ska rapportering ske?... 6 3.6.1 Anteckning i personakt... 6 3.7 Kan den enskilde hindra en lex Sarah-rapport?... 7 4 Avhjälpa eller undanröja missförhållande omedelbara åtgärder 7 4.1 Polisanmälan... 7 4.2 Arbetsrättslig process... 7 4.3 Information och stöd till den enskilde... 7 4.4 Information och stöd till personalgruppen... 8 5 Utredning av missförhållande 8 5.1 Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg... 9 6 Systematiskt kvalitetsarbete 9 Bilaga 1. Ansvarsfördelning lex Sarah 10 Personal/praktikanter m.fl:... 10 Arbetsledare:... 11 Lex Sarah-utredare... 12 Verksamhetschef eller förvaltningschef:... 12 Personalkontorets PA- konsult... 12 Bilaga 2. Polisanmälan lex Sarah 13 Bilaga 3. Att medverka till god kvalitet 14 Bilaga 4. Utdrag ur Socialtjänstlagen (2001:453) 15 14 kap. Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m... 15 Bilaga 5. Utredning lex Sarah 17 Dokumentation... 17 Utredning... 17 Allvarliga missförhållanden... 18 Avslutad utredning... 18
1 Inledning Syftet med rutinerna är att redogöra för gällande lagstiftning om lex Sarah samt beskriva de arbetssätt som gäller för rapportering av lex Sarah inom social- och omsorgsförvaltningen i Hudiksvalls kommun. Rutinerna är framtagna utifrån riktlinjerna i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah (SOSFS 2011:5) samt Socialstyrelsens handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah (publicerad i april 2013). Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. Lex Sarah är ingen egen lag utan bestämmelserna finns i SoL (14 kap. 3-7 ) och LSS (23 e, 24 b-f ). Syftet med lex Sarah är att bidra till att den enskilde får insatser av god kvalitet och att skydda den enskilde från missförhållanden. Till rutinerna hör även bilagor som beskriver hur polisanmälan ska hanteras, hur en utredning av lex Sarah ska genomföras, aktuell lagstiftning, ansvarsfördelningen för lex Sarah samt vad det innebär att medverka till god kvalitet. 1.1 Förklaringar av vissa begrepp Lex Sarah-rapport är en rapport om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande. Rapporter görs av alla som fullgör uppgifter enligt SoL eller LSS. Den som upptäcker händelsen ska alltså rapportera, inte utreda vilket lex Sarahutredare gör. Lex Sarah-anmälan är en anmälan av ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). En sådan anmälan kan endast göras av lex Sarah-utredare på delegation från nämnden. 1.2 Syftet med lex Sarah Lex Sarah är en del av det systematiska kvalitetsarbetet som enligt socialtjänstlagen ska bedrivas inom socialtjänsten. Syftet med lex Sarah är att bidra till att den enskilde får insatser av god kvalitet och att skydda den enskilde från missförhållanden. Syftet är vidare att verksamheten ska utvecklas och att fel och brister ska rättas till så att de inte upprepas. En utredning enligt lex Sarah har inte fokus på enskilda individers misstag utan det handlar om att hitta och åtgärda bakomliggande systemfel i verksamheten för att på så vis säkra och utveckla kvaliteten. Bestämmelserna ska vara ett stöd för personal att kunna göra en rapport utan rädsla för repressalier. Alla som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Det innebär bland annat en skyldighet att omgående rapportera om man uppmärksammar eller får kännedom om missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden som rör den som får eller kan komma ifråga för insatser inom verksamheten. Uttrycket ~ 2 ~
komma ifråga för innebär att lagstiftningen även gäller i samband med uppsökande verksamhet samt under hela handläggningen. 2 Att medverka till god kvalitet De som fullgör uppgifter enligt SoL eller LSS ska medverka till god kvalitet. För att en verksamhet ska hålla god kvalitet finns det flera perspektiv att ta hänsyn till. Verksamheten måste följa gällande lagstiftning, etik och moral samt de mål som gäller för verksamheten. Inom äldreomsorgen finns dessutom en nationell värdegrund som betonar att den enskilde ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Det går att läsa mer om detta i bilaga 3 Att medverka till god kvalitet. Läs även bilaga 1, Ansvarsfördelning lex Sarah. 3 Rapporteringsskyldigheten 3.1 Vem omfattas av rapporteringsskyldigheten? Det finns en lagstadgad skyldighet att rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden omgående. Detta gäller för den som är anställd uppdragstagare (t.ex. ledsagare, kontaktperson eller inhyrd personal) praktikant eller motsvarande under utbildning, och deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program Frivilligarbetare som volontärer omfattas sedan den 1 juli 2011 inte längre av bestämmelserna om lex Sarah. Däremot kan även dessa personer påtala fel och brister. Efter att ha fått kännedom om bristerna, är den som fullgör uppgifter enligt SoL eller LSS, till exempel arbetsledare, i sin tur skyldig att göra en rapport om missförhållanden i de fall där det är aktuellt. Då sjuksköterskor och rehabpersonal i regel inte fullgör uppgifter enligt Socialtjänstlagen eller LSS omfattas inte heller de av rapporteringsskyldigheten. Enligt social- och omsorgsförvaltningens rutiner ska de kontakta verksamhetschefen, gärna skriftligt, i de fall de uppmärksammar missförhållanden inom verksamheten. Verksamhetschefen ansvarar därefter för att göra en rapport om missförhållande. När det gäller övriga avvikelser görs avvikelserapportering enligt gällande rutiner. 3.2 Information till rapporteringsskyldiga Inom social- och omsorgsförvaltningen ansvarar arbetsledare för att informera om lex Sarah inom sin respektive verksamhet. Information om rapporteringsskyldigheten ska ges till den som omfattas av den när hon eller han påbörjar en anställning, ett uppdrag, en praktikperiod eller liknande. Informationen bör ges både muntligt och ~ 3 ~
skriftligt och ska ske redan första dagen. Informationen ska därefter ges återkommande, minst en gång per år. 3.3 Vad ska rapporteras? Alla missförhållanden, eller om det föreligger påtaglig risk för missförhållande, som rör kunden/brukaren/klienten ska rapporteras. Med påtaglig risk för ett missförhållande menas att det är fråga om en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande. Observera att till exempel konflikter i personalgruppen eller en stöld som drabbar personalen inte ska rapporteras enligt lex Sarah om inte dessa händelser påverkar kunden/brukaren/klienten negativt. Missförhållanden ska däremot rapporteras gällande personer som kan komma ifråga för insatser enligt socialtjänstlagen eller LSS. 3.3.1 Exempel på missförhållanden Nedan ges exempel på händelser, ageranden eller situationer som kan utgöra missförhållanden. För mer vägledning när det gäller olika typer av missförhållanden se Socialstyrelsens handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah ( artikelnr 2014-1-24). Läs även de fallbeskrivningar som finns publicerade på kommunens intranät. Med missförhållanden menas såväl utförda handlingar som handlingar som någon har låtit bli att utföra, till exempel på grund av försummelse eller tidsbrist. Missförhållandet ska innebära, eller ha inneburit, ett hot mot eller ha medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Försummelse kan vara att inte lyssna, inte bry sig, att inte ge dryck, inte ge munvård, inte ge sig tid att byta blöja eller följa till toaletten osv. Fysiska övergrepp Exempel på fysiska övergrepp är slag, nypningar och hårdhänt handlag. Inom socialtjänsten och omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning är det förbjudet att tillgripa våld. Om man som personal blir utsatt för våld får man försvara sig endast i nödvärn. De åtgärder man vidtar för att skydda sig själv, brukare, närstående, besökare eller egendom måste stå i proportion till den fara som uppkommer. Skyddet får aldrig övergå i övervåld. Sexuella övergrepp Kan vara såväl fysiska sexuella övergrepp som sexuella övergrepp av psykisk karaktär, till exempel kränkande beröring, sexuellt ofredande, sexuella anspelningar eller våldtäkt. Sexuella övergrepp av psykisk karaktär kan också begås via internet. Psykiska övergrepp Kan utgöras av hot, hot om bestraffning, trakasserier, mobbing och kränkande bemötande som framförs direkt till personen ifråga eller via internet. Det är viktigt ~ 4 ~
att tänka på att kunden/brukaren/klienten befinner sig i en beroendesituation i förhållande till personalen och därför är mer utsatt. Brister i bemötande I kontakten med socialtjänsten och omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunder/brukare/klienten och närstående få ett gott bemötande. Ett gott bemötande innebär respekt för den enskildes självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. Att bemöta någon på ett individuellt sätt innebär att se henne/honom som en unik person med egna behov, intressen och förutsättningar. En viktig del i ett personligt bemötande är att kunden/brukaren/klienten och deras närstående får god information. Ett gott bemötande är en förutsättning för att kunden/brukaren/klienten och närstående ska uppleva kvalitet på vård och omsorg. Klarar verksamheten inte av att leva upp till ovanstående krav kan detta innebära ett missförhållande. Ett exempel på brister i bemötande kan vara om det finns en flytande gräns mellan privatliv och arbetsliv som låter privata händelser påverka arbetsinsatsen mot kunder/brukare/klienter, närstående och besökare negativt. Brister i rättssäkerhet vid handläggning Det kan till exempel innebära ett missförhållande att vägra att ta emot eller utreda en ansökan, göra en otillräcklig utredning, långa handläggningstider, otydliga beslut, att den enskilde inte får ett skriftligt beslut om avslag på sin ansökan. Andra situationer kan vara att anställda bryter mot sekretessreglerna. Brister i utförande av insatser Missförhållanden när det gäller insatser kan innebära både insatser som utförts på ett felaktigt sätt och insatser som inte utförts alls, trots att behov och beslut funnits. Ett exempel kan vara att ett larm inte besvaras. Brister i fysisk miljö, utrustning och teknik Om det förekommer brister i den fysiska miljön samt i utrustning och teknik som används i verksamheten och den enskilde drabbas av detta kan det vara ett missförhållande som ska rapporteras. Till exempel kan brister i en verksamhets digitala dokumentationssystem som medfört att insatser inte kan genomföras på ett riktigt sätt vara ett missförhållande som ska rapporteras. Ett annat exempel kan vara farliga trappor eller lösa sladdar som kunden/brukaren/klienten kan snubbla över. Ekonomiska övergrepp Stöld av pengar eller ägodelar, utpressning eller förskingring är exempel på ekonomiska övergrepp. 3.4 Rapporteringsskyldigheten gäller den egna verksamheten Rapporteringsskyldigheten är begränsad till den egna verksamheten. Den yttersta gränsen för den egna verksamheten går vid den egna nämnden/förvaltningen i en kommunal verksamhet. Om man uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande i en annan av ~ 5 ~
kommunens förvaltningar ska detta hanteras enligt social- och omsorgsförvaltningens rutiner för avvikelsehantering. En rapport om missförhållande kan inte göras om man får kännedom om missförhållande inom en annan organisation, till exempel en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. I dessa fall kan bristerna påtalas till personal i den aktuella verksamheten. När den personalen gjorts uppmärksam på bristerna kan de ha skyldighet att rapportera inom sin verksamhet. Det är också möjligt att vända sig direkt till tillsynsmyndigheten IVO och påtala missförhållanden som uppmärksammats utanför den egna verksamheten. 3.5 Vad gäller när man inte är i tjänst? Rapporteringsskyldigheten omfattar även sådant som rapporteringsskyldiga får kännedom om när de inte är i tjänst. Rapportering ska göras snarast, senast när man återgår i tjänst. Vid längre tids frånvaro bör rapportering göras omgående enligt social- och omsorgsförvaltningens rutiner. 3.6 Hur ska rapportering ske? Den rapporteringsskyldige kan få kännedom om ett missförhållande på olika sätt, till exempel genom egen observation, genom information från kunden/brukaren/klienten, anhörig eller annan personal. Så snart man har fått kännedom om ett missförhållande omfattas man av skyldigheten att rapportera. Rapportering ska göras till berörd arbetsledare för den verksamhet där missförhållandet uppkommit. Om arbetsledaren anses vara orsak till, eller ha del i, missförhållandet ska anmälan göras direkt till Social- och omsorgsförvaltningens lex Sarah-utredare. Lex Sarah-utredare kan nås via kommunens växel 0650-19000. Rapporteringen görs i första hand via avvikelsemodulen i handläggningssystemet Treserva 1 eller på blankett (Rapport om missförhållande) som finns på Hudiksvalls kommuns intranät. Arbetsledare ska även ta emot muntliga rapporter från personalen. När en händelse inträffar behöver arbetsledare vanligtvis samtala med personal och reda ut händelsen för att kunna vidta omedelbara åtgärder. Rapportering av händelsen bör emellertid inte dröja utan ska göras så snart arbetsledaren misstänker att händelsen omfattas av lex Sarah. När en rapport inkommit vilar utredningsansvaret enligt lex Sarah på lex Sarahutredare. 3.6.1 Anteckning i personakt En rapport om missförhållande enligt lex Sarah hör inte till den enskildes personakt och ska därmed inte förvaras där. Däremot kan det faktum att en lex Sarah-rapport gjorts gällande en enskild vara en händelse av sådan betydelse att det ska göras en journalanteckning i personakten om detta. Diarienummer ska framgå av 1 Avvikelsemodulen beräknas vara i bruk från hösten 2015. ~ 6 ~
anteckningen. Arbetsledare ansvarar för att en sådan journalanteckning görs. Vidare ska anteckning i journalen göras i de fall en anmälan om ett allvarligt missförhållande görs till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 3.7 Kan den enskilde hindra en lex Sarah-rapport? Eftersom skyldigheten att rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden ska betraktas som ett led i kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av verksamheten påverkar kundens/brukarens/klientens uppfattning inte rapporteringsskyldigheten. Kunden/brukaren/klienten kan således inte hindra en rapport. Samtidigt är det viktigt att fullgöra rapporteringsskyldigheten på ett sådant sätt så att man upprätthåller respekten för den enskildes integritet. 4 Avhjälpa eller undanröja missförhållande omedelbara åtgärder Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som har rapporterats ska avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål. Berörd arbetsledare, eller i förekommande fall förvaltningschef, ansvarar för att omedelbart vidta de åtgärder som situationen kräver när en rapport har tagits emot. 4.1 Polisanmälan Om den som får eller kan komma ifråga för insatser inom verksamheten utsatts för något som kan vara en brottslig handling, av t ex en anställd eller någon annan som vistats i en verksamhet, ska arbetsledaren erbjuda sig att stötta den enskilde i att göra en polisanmälan. Om den enskilde inte vill göra en polisanmälan ska arbetsledaren, enligt social- och omsorgsförvaltningens rutiner, alltid göra en polisanmälan. Om kunden/brukaren/klienten inte samtycker till att sekretessen bryts kan polisanmälan inte innehålla några uppgifter om den enskilde. Du kan läsa mer om hur en polisanmälan ska hanteras i bilaga 2, Polisanmälan samt i Socialstyrelsens handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah, s 128-130. 4.2 Arbetsrättslig process Arbetsledaren ansvarar för att omgående starta en arbetsrättslig process i de fall detta är aktuellt. I dessa fall ska alltid en PA-konsulent kontaktas. Om osäkerhet finns om en process ska startas eller inte ska en PA-konsulent rådfrågas. Processen ska ske parallellt och oberoende av lex Sarah-utredningen. 4.3 Information och stöd till den enskilde Arbetsledare ansvarar för att informera den enskilde eller dennes legale företrädare om att en rapport om missförhållande har gjorts, syftet med lex Sarah samt hur utredningen kommer att gå till. Om den enskilde inte har en legal företrädare men inte själv kan ta emot informationen, till exempel på grund av demens, ska en ~ 7 ~
närstående informeras. En sådan information ska ges med beaktande av gällande sekretessregler. Det måste alltså finnas ett samtycke eller ett presumtivt samtycke. Ett presumtivt samtycke innebär att det kan antas att den enskilde skulle ha samtyckt till att informationen lämnades ut om den kunde föra sin egen talan. Arbetsledare ansvarar också för att ta ställning till vilket stöd som ska ges till den enskilde i samband med händelsen. När utredningen avslutats ansvarar arbetsledaren för att snarast återkoppla resultatet av utredningen till den enskilde. 4.4 Information och stöd till personalgruppen En rapport om ett missförhållande eller risk för ett missförhållande berör ofta fler personer än de som är direkt inblandade i det rapporterade missförhållandet. Det kan till exempel vara de som arbetar på den arbetsplats eller inom samma verksamhetsområde där missförhållandet uppstått. Syftet med lex Sarah är att verksamheten ska utvecklas och att missförhållanden ska avhjälpas. Det är viktigt med ett öppet klimat för att komma till rätta med brister i verksamheten och att förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen. Arbetsledare ansvarar för att informera personalgruppen om att en rapport om missförhållande har gjorts samt ge kontinuerlig information om vilka åtgärder som vidtagits. Arbetsledaren tar även ställning till behovet av krisstöd, samtalsgrupper och samtalsstöd m.m. Berörd personal ska även informeras om att de kan komma att bli kontaktade av utredaren. 5 Utredning av missförhållande En rapport om missförhållande ska utredas skyndsamt. Utredningen görs av stödoch utvecklingsenhetens lex Sarah-utredare på delegation från social- och omsorgsnämnden. Utredningen syftar till att klarlägga Vad har hänt? Varför har det hänt? Har det inträffat tidigare? Vad kan göras för att förhindra att något liknande inträffar igen? I de flesta fall innebär utredningen att utredaren pratar med kunden/brukaren/klienten, personal samt arbetsledare med flera. Utredningen ska komma fram till om det inträffade är ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande. Den ska också komma fram till om ~ 8 ~
missförhållandet eller den påtagliga risken för missförhållande är att betrakta som allvarligt. I utredningen ingår att försöka klarlägga de bakomliggande orsakerna till det inträffade. De bakomliggande orsakerna utreds utifrån ett systemperspektiv, d v s något som är relaterat till organisationen i sig, ledningen och styrningen av en verksamhet och som bidrar till att ett missförhållande kan inträffa. Det handlar således inte om att peka ut en enskild anställd som syndabock, utan om att hitta och åtgärda systemfel i verksamheten för att på så vis säkra och utveckla kvaliteten. Exempel på sådana systemfel kan vara brister i introduktion, bristande referenstagning, otydliga rutiner eller frånvaro av rutiner. Lex Sarah-utredningen avslutas med verksamhetschefens eller i förekommande fall förvaltningschefens beslut om vilka åtgärder som behöver vidtas för att förhindra att något liknande händer igen. Berörd enhets-/verksamhetschef, eller i förekommande fall förvaltningschef, ansvarar för att åtgärder vidtas för att förhindra att liknande missförhållanden eller risker för missförhållanden uppkommer igen. Du kan läsa mer om hur en utredning går till i bilaga 5, Utredning lex Sarah. 5.1 Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg Om ett missförhållande, eller en påtaglig risk för ett missförhållande, bedöms som allvarligt ska en anmälan göras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Beslut om detta fattas av lex Sarah-utredaren. Om utredningen inte har avslutats när anmälan görs, ska utredningen lämnas in till IVO så snart den är klar och senast två månader efter det att anmälan har gjorts. 6 Systematiskt kvalitetsarbete Information om inkomna lex Sarah-rapporter samt vidtagna åtgärder ges kvartalsvis till social- och omsorgsnämnden. I syfte att ha en levande dialog kring förbättringsarbete och för att lära av goda exempel diskuteras inkomna rapporter, utredningar samt uppföljning av vidtagna åtgärder tertialsvis i ledningsgrupp. På enhetsnivå ansvarar arbetsledare för att årligen sammanställa, analysera och kommentera synpunkter, avvikelser och rapporter om missförhållanden samt vidtagna åtgärder. Lex Sarah-rapporter sammanställs årligen i sammanhållen kvalitetsberättelse i syfte att se mönster och trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. ~ 9 ~
Bilaga 1. Ansvarsfördelning lex Sarah Personal/praktikanter m.fl: Rapporterar omgående om missförhållanden, en påtaglig risk för ett missförhållande eller en misstanke om missförhållande till ansvarig arbetsledare. Om arbetsledare anses vara del av missförhållandet ska rapport göras till verksamhetschef eller förvaltningschef. En rapport ska i första hand göras på särskild blankett (Rapport om missförhållanden) men kan också lämna muntligt av personalen. Medverkar i utredningen på Lex Sarah-utredares begäran. Medverkar till god kvalitet, bland annat genom att: ha ett respektfullt och gott bemötande, respektera den enskildes självbestämmanderätt, lyfta förbättringsområden och ta emot synpunkter, klagomål och beröm från brukare/kunder/klienter och deras närstående ~ 10 ~
Arbetsledare: Informerar om Lex Sarah minst en gång om året samt omgående vid nyanställningar. Information bör ske både muntligt och skriftligt Dokumenterar oönskade händelser och vidtar samt dokumenterar åtgärder. Sammanställer regelbundet oönskade händelser och tar ställning till om dessa tillsammans är så allvarliga att de utgör ett missförhållande. Rapporterar omgående till lex Sarah-utredare efter att ha fått kännedom om ett missförhållanden eller påtaglig risk för ett missförhållande, till exempel genom personal, anhörig eller en kund/klient. Vidtar omedelbara åtgärder för att avhjälpa missförhållandet. Bistår den enskilde att göra polisanmälan eller gör polisanmälan vid misstanke om brott (se bilaga 2, Polisanmälan) Kontaktar personalkontorets PA-konsult vid eventuella behov av arbetsrättsliga åtgärder. Startar och driver vid behov en arbetsrättslig process parallellt med lex Sarahutredningen. Informerar den enskilde om att en rapport om missförhållanden har gjorts. Kontaktar i aktuella fall legal företrädare eller närstående om samtycke till detta finns. Tar ställning till vilket stöd som ska ges till den enskilde. Informerar berörd personal om att rapport om missförhållande gjorts. Tar ställning till hur och i vilken omfattning stöd ska ges till berörd personal. Antecknar i social journal att en lex Sarah rapport som rör den enskilde har gjorts. Det bör framgå vad ärendet gäller samt diarienummer. Lex Sarahrapporten ska däremot inte förvaras i personakten. Antecknar i social journal om rapport om allvarligt missförhållande görs till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Återkopplar till den enskilde eller dennes företrädare om resultatet av utredningen samt vilka åtgärder som har vidtagits efter avslutad utredning. ~ 11 ~
Lex Sarah-utredare Fungerar vid behov som rådgivare och bollplank i samband med bedömningar av om en händelse ska rapporteras enligt Lex Sarah. Påbörjar utredning utan dröjsmål då en rapport om missförhållande inkommit. Genomför och dokumenterar en noggrann utredning. Fattar beslut om händelsen utgör ett missförhållande eller ett allvarligt missförhållande. Anmäler snarast allvarliga missförhållanden till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). För en dialog med arbetsledare och/eller verksamhetschef om åtgärder. Skriver utifrån dialog med verksamhetschef ett förslag till beslut om åtgärder. Informerar kvartalsvis om Lex Sarah-rapporter samt utredningar i ledningsgrupp. En sammanställning av inkomna rapporter om missförhållanden rapporteras årligen till nämnd genom sammanhållen kvalitetsberättelse vilken görs av kvalitetsutvecklare och medicinskt ansvarig sjuksköterska. Verksamhetschef eller förvaltningschef: Stöttar arbetsledare i samband med att ett missförhållande kommer till kännedom. För en dialog med Lex Sarah-utredare om åtgärder. Fattar beslut om vilka åtgärder som ska vidtas utifrån resultatet av lex Sarahutredningen. Rapporterar kontinuerligt om lex Sarah till berörd nämnd. Övertar arbetsledarens ansvarsområde i händelse av att denne omfattas av jäv eller på annat sätt är involverad i missförhållandet. Personalkontorets PA- konsult Utreder och förhandlar om eventuella arbetsrättsliga åtgärder ~ 12 ~
Bilaga 2. Polisanmälan lex Sarah Om den enskilde har utsatts för något som kan vara en brottslig handling av till exempel en anställd eller någon annan som vistas i verksamheten ska den enskilde ges nödvändigt stöd. Arbetsledaren ansvarar för att kontakta den enskilde om denne vill göra en polisanmälan och vilket stöd vi kan ge. Det kan till exempel handla om hjälp med att kontakta polisen. Om den enskilde inte vill göra en polisanmälan ska arbetsledaren, enligt beslut i ledningsgruppen, alltid göra en polisanmälan. Samtycker inte den enskilde till att sekretessen bryts kan anmälan inte innehålla några uppgifter om den enskilde. När sekretessen inte kan brytas blir en anmälan till stor del av formell karaktär och svår eller omöjlig för polisen att utreda. I de fall ytterligare brott sker inom samma verksamhet blir det emellertid enklare att urskilja ett mönster och exempelvis stöldernas omfattning blir tydligare. När det gäller uppgifter som omfattas av socialtjänstsekretess kan sekretessen brytas i vissa fall. Det gäller vanligtvis bara vid misstanke om: 1 brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än ett års fängelse (t.ex. mord, dråp, grov misshandel, våldtäkt, grovt rån) 2 försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, eller 3 försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 smittskyddslagen Sekretessen hindrar inte att en uppgift lämnas till en polismyndighet om uppgiften angår misstanke om brott som riktas mot någon som inte har fyllt 18 år och det är fråga om brott som avses i vissa kapitel i brottsbalken (3, 4 och 6 kap. BrB). Arbetsledare ska ha kontakt med PA-avdelningen i de fall då händelsen inte bara rör väldigt lösa misstankar om brott utan det börjar gå att avgränsa misstankarna till några enstaka personer. Läs mer om polisanmälan i Lex Sarah handbok för tillämpningen av bestämmelserna om Lex Sarah, sid 128-130. ~ 13 ~
Bilaga 3. Att medverka till god kvalitet Lex Sarah-lagstiftningen omfattar ett ansvar att medverka till god kvalitet. Ansvaret gäller alla som fullgör uppgifter enligt Socialtjänstlagen eller LSS. För att en verksamhet ska hålla god kvalitet finns det flera perspektiv att ta hänsyn till. Verksamheten måste följa gällande lagstiftning. Detta innebär, bland mycket annat, att visa respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Information om den lagstiftning som gäller för vår verksamhet går att hitta i Så här jobbar vi, social- och omsorgsförvaltningens ledningssystem. Inom äldreomsorgen gäller dessutom en värdegrund som finns inskriven i socialtjänstlagen: Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande ~ 14 ~
Bilaga 4. Utdrag ur Socialtjänstlagen (2001:453) 14 kap. Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m. 2 Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Lag (2010:429). 3 Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten. Rapporteringsskyldigheten fullgörs 1. i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet till den som bedriver verksamheten, 2. i verksamhet vid Statens institutionsstyrelse till ledningen, och 3. i övrigt till berörd socialnämnd. Lag (2010:429). 4 Den som enligt 3 ska ta emot rapporter ska informera den som fullgör uppgifter inom respektive verksamhet om de skyldigheter som han eller hon har enligt 2 och 3. Lag (2010:429). 5 Den som, i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, enligt 3 ska ta emot rapporter ska informera berörd socialnämnd om de rapporter han eller hon har tagit emot. Lag (2010:429). 6 Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål. Lag (2010:429). 7 Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, ska snarast anmälas till Inspektionen för vård och omsorg. Den utredning som gjorts med anledning av det inträffade ska bifogas anmälan. Anmälan ska göras av 1. socialnämnden, ~ 15 ~
2. den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet, eller 3. Statens institutionsstyrelses ledning. Den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet ska informera berörd socialnämnd om anmälan. Lag (2012:944). Utdrag ur Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) 24 b Den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagstiftning om stöd och service till vissa funktionshindrade ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får eller kan komma ifråga för insatser enligt sådan lagstiftning. Rapporteringsskyldigheten fullgörs 1. i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet till den som bedriver verksamheten, och 2. i övrigt till berörda nämnder som avses i 22. 24 c Den som enligt 24 b ska ta emot rapporter ska informera den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagstiftning om stöd och service till vissa funktionshindrade om de skyldigheter som han eller hon har enligt 24 a och b. 24 e Ett missförhållande eller påtaglig risk för ett missförhållande, ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål. 24 f Ett allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för ett missförhållande, ska snarast anmälas till Inspektionen för vård och omsorg. Den utredning som har gjorts med anledning av det inträffade ska bifogas anmälan. Anmälan ska göras av 1. berörda nämnder som avses i 22, eller 2. den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet. Den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet ska informera berörda nämnder som avses i 22 om anmälan. ~ 16 ~
Bilaga 5. Utredning lex Sarah Utredning av missförhållande bör påbörjas omedelbart efter rapport om missförhållande inkommit, senast nästkommande dag. Dokumentation Dokumentationen i ärendet ska göras fortlöpande och det ska framgå av utredningen vilket datum uppgiften dokumenterades, varifrån uppgiften kommer samt vem som har dokumenterat. Dokumentationen bör vara saklig och det ska framgå vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar. Dokumentationen ska utvisa När rapporten tagits emot När missförhållandet inträffat Vad missförhållandet har bestått i Vilka konsekvenser det har fått eller kunde ha fått för den enskilde Bakomliggande orsaker till missförhållandet Om något liknande inträffat tidigare Bedömning av om något liknande kan inträffa igen Utredning I utredningen kan ingå samtal med den enskilde, den som gjort rapporten, arbetsledare och andra i verksamheten som kan ge information om vad som hänt. Kontakter kan behövas med andra myndigheter, till exempel för att komplettera utredningen med ett läkarintyg. Den enskildes samtycke ska inhämtas innan uppgifter begärs ut från annan myndighet. Av utredningen ska framgå Vilka åtgärder som vidtagits för att undanröja eller avhjälpa missförhållandet Vad som framkommit i övrigt Vilket ställningstagande utredningen avslutas med, om det rör sig om ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande Vilka åtgärder som vidtagits eller planerats för att förhindra att missförhållandet uppkommer igen ~ 17 ~
Allvarliga missförhållanden Med allvarliga missförhållanden, som ska anmälas till IVO avses såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse har underlåtit att utföra och som innebär/har inneburit ett allvarligt hot mot eller har medfört allvarliga konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Återkommande brister i omsorgerna kan sammantaget utgöra allvarliga missförhållanden även om bristerna var för sig inte kan anses vara det. Avslutad utredning Utredningen avslutas med att utredarna fattar ett beslut om det rör sig om ett allvarligt missförhållande/påtaglig risk för - eller ett missförhållande, utredaren skriver ett förslag till åtgärder för att förhindra liknande händelser, verksamhetschefen/förvaltningschefen fattar beslut om åtgärder för att förhindra liknande händelser. ~ 18 ~