Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2011



Relevanta dokument
Lärarenkät ämnesprovet i matematik för årskurs 3, 2009

Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi åk 6 och 9.

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Vi skall skriva uppsats

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi åk 6 och 9. Sammanställning av lärarenkät 2015

Delprov D handlar om omkrets, punkt och sträcka. Eleverna har möjlighet att visa begrepps-, metod- och kommunikationsförmåga.

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Upplägg och genomförande - kurs D

Måttbandet nr 143 januari 2007

Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2014 Astrid Pettersson, Inger Ridderlind och Marie Thisted PRIM-gruppen, Stockholms universitet

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Utvärdering APL frågor till praktikant

Resultatrapport kursprov 3 vt 2014

Två rapporter om bedömning och betyg

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Skriva B gammalt nationellt prov

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.

Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. Historia Årskurs 9 Vårterminen 2013

Bedömningsanvisningar Del I vt 2010 Skolverket har den beslutat att provet i matematik A för vt 2010 inte ska återanvändas.

Syftet med en personlig handlingsplan

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Mångfald på jobbet

Handbok Ämnesprov 2016 Lärarinmatning I Dexter Åk 3. Uppdaterad: /HL Version: IST AB

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Resultat från ämnesproven i årskurs 9, vårterminen 2014

Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning

Kvalitetsuppföljning Backa och Lurs skola Lärande Verksamhetens måluppfyllelse

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

ÅSENSKOLAN. Linda Karlsson. Åsenskolan. Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Karlstad Hemtjänst

Lathund, procent med bråk, åk 8

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden

Trygg på arbetsmarknaden?

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Särskilt stöd i grundskolan

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Utvärdering APL frågor till praktikant HT15

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Provmaterialet i Franska steg 3 vårterminen 2004 Kerstin Häggström (Kerstin.Haggstrom@ped.gu.se)

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

Provrapport för Nationellt Prov Religionskunskap Årskurs 9 våren 2014

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Svenska som andraspråk, år 8

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Riktlinjer för medborgardialog

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Systrarna Odh s Hemtjänst Hemtjänst

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Herrhagen (minst 7 svarande) Hemtjänst

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norrköping Hemtjänst

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Brister i kunskap vid gymnasieval

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 3. Upplands Väsby kommun Utbildningsenheten

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Tränarguide del 1. Mattelek.

Arbetsmarknaden styr ungas val av utbildning

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mark Särskilt boende

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Friskoleurval med segregation som resultat

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Resultat av enkät till assistansberättigade

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2012

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

INSTUDERINGSFRÅGOR TILL PROVET

BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION

Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13

Bemanningsindikatorn Q1 2015

Resultatprofil. Läsåret Alsike skola

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Transkript:

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2011 I anslutning till vårterminens ämnesprov har 785 lärare besvarat enkäten, vilket är en klar ökning jämfört med förra året. Av dessa undervisar 88 % i svenska och 24 % i svenska som andraspråk. Synpunkter på provets innehåll och layout 64 % tycker att provet som helhet varit, och 34 % tycker att det som helhet varit ganska. När det gäller provets layout är lärarna överlag nöjda. Framförallt är det, som framgår av tabell 1, väldigt få som tycker att layouten är direkt dålig i något av provets häften. Tabell 1. Provdelarnas layout. Vad anser du (och dina elever) om layouten i Bra Dålig Lärarinformationen 76% 23% 1% Texthäftet 72% 28% 0% Uppgifts- och svarshäfte till delprov A 72% 28% 0% Delprov C 73% 27% 0% Bedömningsanvisningar 72% 27% 1% Synpunkter på lärarinformationen det gröna häftet Lärarna är överlag nöjda med lärarinformationen - 98,5 % tycker att den fungerade. Diskussionsunderlagen används fortfarande flitigt, och bara 2 % av lärarna uppger att de inte använt underlaget alls. Nyttjandet av diskussionsunderlagen uppges i enkäten vara mellan 84 % till 90 %.

Synpunkter på texthäftet Vad gäller texternas lämplighet så är Brinner för barnen den som flest anser välvald, se tabell 2. Den elektriska flickan ansågs olämplig av flest (6 %) och Victor, 16. Starka känslor får mig att skriva ansågs vara välvald av minst andel (53 %). Tabell 2. Texternas lämplighet. Hur bedömer du texterna i häftet för dina elever? S. 3 Charlotte gillar farten och nuet 72% 28% 1% S. 4 Victor, 16: Starka känslor får mig att skriva 53% 44% 3% S. 4 Lämna mig ifred 60% 39% 1% S. 5 Den elektriska flickan 70% 24% 6% S. 8 Brinner för barnen 82% 18% 0% S. 9 Konflikten är löst 67% 32% 1% S. 10 Jag blir så arrrg för småsaker! 72% 26% 2% S. 11 Demonstranterna är vår tids freaks 71% 27% 2% S. 12 Kära Agnes 65% 31% 4% S. 14 Tänd ett ljus 66% 32% 2% S. 14 Att lida är svårt 64% 35% 1% S. 14 Eld! 72% 27% 1% S. 16 Skydda dig och dina grannar mot nd 65% 33% 2%

Tabell 3. Bildernas lämplighet. Hur bedömer du bilderna i häftet för dina elever? S. 1 Fyrverkeri 70% 30% 0% S. 2 Lågor 75% 24% 1% S. 3 Fart 61% 37% 2% S. 4 Morgonluft 55% 43% 2% S. 6 Hoppeskutt 61% 38% 1% S. 8 Excitement 61% 37% 2% S. 9 Ateljébild 64% 34% 2% S. 10 Ilsken man 70% 29% 1% S. 11 Non-Violence 70% 29% 1% S. 13 Flickan med facklan och det brinnande hjärtat 77% 23% 0% S. 14 Flickan och ljuset 76% 24% 0% Som tabell 3 visar sticker ingen av bilderna ut som olämplig och alla bilder utom Morgonluft anser mellan 61 % och 77 % av lärarna vara välvalda. 60 % uppger att någon av eleverna använt cd:n med samtliga texter inlästa och 43 % har spelat upp någon eller några texter inför hela klassen. Synpunkter på delprov A: Att läsa och förstå 90 % av lärarna anser att uppgifterna var tydligt formulerade och endast 12 % att någon eller några uppgifter var olämpliga. Detta kan jämföras med förra året då 82 % av lärarna var nöjda med uppgifternas formulering och 21 % tyckte att några uppgifter var olämpliga. 67 % tycker att de absolut har haft nytta av bedömningsanvisningarna till delprov A, och 30 % att de i stort sett haft nytta av dessa. Endast 0,2 % anser att de inte haft någon nytta alls av bedömningsanvisningarna. Synpunkter på delprov B: Muntlig uppgift För de allra flesta lärare har det fungerat (62 %) eller ganska (34 %) att genomföra den muntliga uppgiften. Som tabell 4 visar är omdömet om texterna överlag positivt, med undantag för Eragon Arvtagaren Första boken som 13 % fann olämplig. Den text som flest ansåg välvald var Det brinner i mitt huvud, som 73 % ansåg välvald. Bedömningsanvisningarna har absolut varit till nytta för 49 % av lärarna och I stort sett för 40 %.

Tabell 4. Texter till delprov B. Hur bedömer du texterna till delprov B? 1 Tro hopp och burnout 61% 38% 2% 2 Eragon Arvtagaren Första boken 39% 48% 13% 3 Tusen strålande solar 65% 33% 2% 4 Det brinner i mitt huvud 73% 26% 1% 5 Eldens hemlighet 69% 30% 2% 6 Polykarpus dröm 45% 50% 5% 7 Dansar Elias? Nej! 69% 30% 1% 8 Frontkick 64% 34% 2% 9 Brev till en ängel 69% 29% 2% 10 Sucka mitt hjärta men brist dock ej 68% 31% 1% 11 Hundraåringen som klev ut 68% 28% 4% 12 Foxfire. En tjejligas bekännelser 56% 40% 4% 13 De skyldiga 58% 40% 2% 14 Karlstad Zoologiska 51% 47% 2% 15 Le, Smilja 61% 38% 1% Synpunkter på delprov C: Skrivuppgift Som framgår av tabell 5 har årets skrivuppgifter tagits emot och andelarna som anser vissa uppgifter som olämpliga är låga (0-2 %). Ett ljus i mörkret är den uppgift som flest ansåg välvald (81 %). Vidare har lärarna haft stor nytta av bedömningsanvisningarna till delprov C (60 % svarar Absolut och 34 % I stort sett ).

Tabell 5. Synpunkter på skrivuppgifterna. Hur bedömer du skrivuppgifterna för dina elever? 1. Ett ljus i mörkret 81% 19% 0% 2. Till stipendiefonden Brinnande intressen 75% 23% 2% 3. Debattinlägg med valfri rubrik 74% 25% 1% 4. Flammande kärlek 76% 22% 2% Andra aspekter på provet Totalt 97 % av lärarna anser att resultatprofilen fungerat Bra eller som ett sätt att summera provresultaten. Det är ungefär samma respons som förra året (96 %). 91 % anser att provresultaten för flertalet elever ligger i linje med övriga prestationer under läsåret, att jämföra med 82 % förra året. I tabell 6 kan vi se att det skriftliga provet, delprov C, är det där medbedömning (på en, flera eller alla elevuppgifter) är vanligast. Det muntliga delprovet, delprov B, bedöms oftast av läraren ensam. Tabell 6. Hur har na bedömts? Samtliga har medbedömts Många har medbedömts Vissa har medbedömts Samtliga har bedömts av mig ensam Samtliga har bedömts av annan lärare På annat sätt Delprov A Delprov B Delprov C 25% 21% 34% 22% 7% 1% 15% 7% 13% 59% 3% 1% 33% 26% 28% 12% 9% 1% 36 % svarar att de i hög grad haft stöd av provet när slutbetyget ska sättas. 62 % svarar Till viss del. När det gäller stöd för bedömning av elever som läser svenska som andraspråk känner de allra flesta (som undervisar i ämnet) att de i stor utsträckning eller åtminstone i viss mån haft stöd från provets olika delar.

Övriga synpunkter Lärarna brukar varje år komma med synpunkter på provets utformning och innehåll och så även i år. Det man dock kan säga är att antalet frågor till provinstitutionen såväl muntligt som skriftligt har varit betydligt färre än tidigare år. Det som har kommenterats har främst rört specifika frågors formulering eller bedömningsanvisningarna till delprov A. Nedan kommenteras de fem frågor som varit föremål för flest kommentarer. Fråga 6: En man från kraftbolaget skulle ta reda på varför det hade försvunnit så mycket ström i ledningarna. a) Hur hade strömmen försvunnit? b) Varför hittade han inget fel? (Nivå 3) Denna fråga var det avgjort flest lärare som ringde om efter provets genomförande. Frågorna gällde främst det faktum att provinstitutionen enligt deras åsikt bedömt frågan felaktigt. Bedömningsmallen underkänner svar som antyder att det var flickan som var orsaken till att elen hade försvunnit, medan lärarna ansåg att detta var korrekt. Fråga 7: Varför söker inte föräldrarna hjälp för sitt barn när hon gör onaturliga saker och det händer märkliga saker kring henne? (Nivå 2) Kommentarerna kring denna fråga rör främst svårigheten att avgöra om ett elevsvar var nivå 1 eller nivå 2. På nivå 1 kan eleven antingen [ge] ett konkret exempel på en av flickans egenskaper som för med sig något positivt för familjen eller [så visar svaret] att det var deras första barn. För nivå 2 ska eleverna lyfta sitt svar till en mer generell nivå och av svaret framkommer antingen att det blir positiva konsekvenser för familjen eller att de inte kan så mycket om barn/de vet inte bättre. En närstudie gjord på 200 elevlösningar av fråga 6 och 7 visar att lärarna i stor utsträckning använder sig av bedömningsmallen, men att det finns avvikelser såväl uppåt som neråt. Se Tabell 3. I undersökningen av elevlösningarna framkom att det främst är de svar som inte stämmer ordagrant med anvisningarna som ställer till problem för lärarna. I bedömningsmallen finns exemplen för 0-svar samt nivå 1 3 samlade på ett och samma ställe, medan de svar som ligger mellan två nivåer eller kräver en kommentar återfinns dels i en tabell, dels i fyra hela elevlösningar av delprovet. Detta kan ha bidragit till att informationen nått fram till vissa lärare medan andra missade det och bedömde svaren utan stöd i mallen. Bedömningsanvisningarna prövas noga ut och testas på verksamma lärare ute på skolorna, men detta visar att det finns brister som provinstitutionen tar med sig vid konstruktionen av framtida bedömningsmallar. Tabell 3. Lärarnas bedömning i relation till bedömningsmallen. Fråga 6 Fråga 7 Lärarna rättar efter mallen 86,4 78,4 Lärarna ligger högre 9,5 9 Lärarna ligger lägre 4 12,6

Fråga 15: I texthäftet finns artikeln Brinner för barnen på sidan 8 och krönikan Demonstranterna är vår tids freaks på sidan 11. Vilken är den tydligaste skillnaden mellan Alex Schulman som skrivit krönikan och Moussa N diaye som det berättas om i artikeln? (Nivå 2) Lärarna som uppgivit att denna fråga var otydligt formulerad har haft elever som i stället för att förklara skillnaden mellan de båda personerna förklarat skillnaden mellan en krönika och en artikel. Anledningen till att texttyperna över huvud taget tas upp i frågeformuleringen beror på att utprövningarna visade att eleverna då hade lättare att hitta texterna som efterfrågades. Fråga 19: a) Exakt vad har Henny och Agnes planerat enligt brevet? b) Förklara hur du vet det. Ditt svar ska stödjas med minst två exempel ur texten. (Nivå 3) Kommentarerna kring denna fråga rör första delen, vad Henny och Agnes har planerat. Texten är hämtad ur Håkan Nessers roman Kära Agnes och är ett brev från Henny till Agnes där det mellan raderna framkommer att de planerar ett mord på Hennys man och att det är Agnes som ska utföra dådet. Ett optimalt svar på frågan är enligt bedömningsmallen att Det framkommer att de planerar att Agnes ska döda Hennys man (David) och de två exemplen ur texten stöder det. Kritiken som förs fram är att det inte är tillräckligt tydligt för eleverna att de måste ange vem som ska mörda vem. Utprövningarna av denna fråga var omfattande då den formulerades om många gånger för att fånga det som krävs på nivå 3, nämligen vem som mördar vem. Den slutgiltiga formuleringen gav det önskade resultatet i elevernas svar. Fråga 21: Texthäftet heter Eld och lågor. Välj någon av bilderna i häftet eller en av dikterna på sidorna 9 eller 14 som du tycker passar ihop med titeln. Förklara utförligt varför bilden/dikten passar ihop med titeln. I din förklaring ska du tolka bilden/dikten och titeln. (Nivå 3) Kommentarerna kring fråga 21 rör den otydliga formuleringen, eftersom det är möjligt att tolka frågan som om uppgiften är att koppla en dikt eller en bild till dess titel. Att detta inte uppmärksammades av provinstitutionen i utprövningarna är för att frågan då var formulerad: Det finns ett uttryck som heter eld och lågor / / Förklara utförligt varför bilden/dikten passar ihop med uttrycket. Anledningen att formuleringen modifierades efter utprövning var för att bättre anknyta till hela texthäftet och det övergripande temat. Utprövningarna som genomförs innan proven fyller flera funktioner. Dels sortera ut uppgifter som inte fungerar, dels ge underlag för att avgöra vilken nivå som frågan hamnar på. Nytt från och med årets prov är också att hela delprovet testas på en mindre elevgrupp för att säkerställa att tiden räcker till för delprovet. På läsprovet 2010 var tiden en faktor som gjorde att flera elever inte hann med att svara på alla frågor. I år har vi inte fått några sådana indikationer utan för de allra flesta elever verkar tiden ha varit tillräcklig. Provgruppen tackar för alla välgrundade och insiktsfulla kommentarer kring provmaterialet. De är till stor hjälp för vårt fortsatta arbete. Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk Box 527 751 20 UPPSALA tobias.dalberg@nordiska.uu.se lovisa.gardell@nordiska.uu.se