Stamning förskolebarn



Relevanta dokument
Stamning. hos förskolebarn

Stamning och stamningsproblematik logopediska insatser Gäller för: Logopedenheten. Stamning och stamningsproblematik logopediska insatser

Brevutskick till väntande patienter

Enligt vårdgarantin har du rätt till:

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Likabehandlingsplan 2015

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Ny patientlag och nytt riksavtal - förberedelser i Landstinget Dalarna

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Språkscreening vid 2,5 år

Konsultation med skolan

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Disclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vårdgaranti. i Västra Götalandsregionen. En guide för dig som arbetar i hälso- och sjukvården

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mark Särskilt boende

Arbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR: I Ur och Skur Förskolan Upptäckarna

Systematiskt kvalitetsarbete

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Svar på motion Utred vårdcentralernas öppettider

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

2005:4. Bostadsbidrag för barnfamiljer med flera ISSN

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Karlstad Hemtjänst

Beslut för gymnasieskola

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Stratsys för landsting och regioner

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Krishantering i Västmanland

Riktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fritidshem och skola i samspel

En förskola med barnen i centrum

Investera i förskolan

Resultatprofil. Läsåret Alsike skola

Norrbottens läns landstings arbete inom hälso- och sjukvård samt tandvård med asylsökande och flyktingar Anna Alm Andersson, John Sandström, Maria

Vårdbegäran i KLARA SVPL till närsjukvårdsteamet

Medborgarförslag angående hur fäder registreras vid fastställande

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Ölycke rektorsområde Likabehandlingsplan

Patientdatalag för säkrare vård Hantering av personuppgifter

Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Jämtlands län?

Nya Perspektiv för värmlänningarnas bästa

Socialdepartementet

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16

Länsrapport 2012 Blekinge län

Utbildningspaket 2016

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Neuropsykiatrisk Resurs & Samverkan. Örebro

arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Informationshantering och journalföring. informationssäkerhet för god vård

Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013

Lokal arbetsplan läsåret 2014/15. Vilans öppna förskola

Socialstyrelsens författningssamling

Maj-juni Medborgarpanel 3. - vårdval plus

Socialstyrelsens riktlinjer (SR) om. förebyggande, diagnostik, behandling, rehabilitering och uppföljning. av astma. hos barn och ungdomar

SweJa ett kunskapscenter för vuxna! SweJa Kunskapscenter

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m

CHECKLISTA. Hudiksvalls kommun. Checklista för. akuta. åtgärder vid hot och krissituationer för förtroendvalda

Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering. Urban Integration HT12 Malmö högskola

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Idrotten och FN s barnkonvention

START Stockholm genomför en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper.

Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Dalarnas län?

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län

Anne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning

Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Kvaliten på fritidshemmet, hur och för vem mäter vi den? Lena Garberg Högskolan Väst

Patientsäkerhetsberättelse

Kurser på BUP Information om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2015

Kvalitetsrapport Så här går det

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM

Riv 65-årsgränsen och rädda liv

Regler Förskola och Fritidshem Haparanda kommun

Psoriasiskoll - Har psoriasis

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Antagna av Kommunstyrelsen Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Transkript:

Stamning förskolebarn Berörda enheter Logopedmottagningarna, Norrbottens läns landsting. Lika vård i länet. Syfte Processbeskrivning Patientgrupp Förskolebarn, upp till 6 års ålder, som stammar eller har annan talrytmstörning. Vårdnivå/Remiss Primärvård. Remisser inkommer främst från BVC samt annan vårdgivare (privata vårdgivare). Prioritering: Prio 1; nydebuterad stamning, dvs nybesök. Skall om möjligt få träffa logoped inom 4 veckor. Prio 2; övriga kallas inom tre månader enligt vårdgarantin. Symptom Stamning innebär en rubbning i talets rytm där individen vet precis vad han ska säga men för ögonblicket är oförmögen att säga det på grund av ofrivilliga repetitioner, förlängningar eller avbrott av ett helt ljud. (WHO:s definition av stamning) Första kontakten Den första kontakten kan med fördel vara via telefon. Föräldrar söker ofta hjälp i ett skede när oro och ångest över barnets stamning är stor och ett snabbt omhändertagande, ibland via telefon, kan vara av stor vikt för familjen. Skriftlig information om stamning samt råd angående Röst- och talrubbningar Ines Nilsson Christina Lange 1 av 6

förhållningssätt kan efter muntlig genomgång skickas till hemmet. Utredning Bedömning kan bestå av 2-3 besök. Vanligen enligt följande: Besök 1: -Enskilt föräldrasamtal -Anamnesupptag -Problemformulering Besök 2: -Bedömning av barnets stamning via samtal och lek -Beräkning av % stammade stavelser i spontantal -Språklig utredning (TROG 2, CELF 4, GRAMBA, Nya Lundamaterialet, Bussagan, BAS, ITPA) -Inspelning vid behov *Se formulär Nybesök stamning Besök 3: -Fortsatt enskilt föräldrasamtal -Genomgång av utredning -Rådgivning till föräldrar angående förhållningssätt -Information om stamning och stamningsbehandling -Gemensam problemformulering och åtgärdsplanering med föräldrar -Remissvar Indikationer och kriterier för diagnostik och behandling: Prognostiska faktorer: -Hereditet -Ålder vid stamningsdebut -Tid sedan stamningsdebut -Stamningsutveckling över tid -Kön -Tal- och språkutveckling Intervention: Röst- och talrubbningar Ines Nilsson Christina Lange 2 av 6

Logopedisk målsättning: -Att vända stamningsutvecklingen i ett så tidigt skede som möjligt -Att stärka barnets tillit till sin egen kommunikationsförmåga -Att ge en modell för modifiering av stamningen -Att ge föräldrarna kunskap om stamning som leder till insikt om barnets svårigheter och på så sätt öka föräldrarnas tillit till den egna kommunikationsförmågan -Att föräldrarna får tillfälle att samtala om sina egna reaktioner och tankar kring barnets stamning. -Att minska föräldraoro -Att hjälpa barnet att hitta tillbaka till sitt naturligt flytande tal. -Att bedömningen sker inom en månad från det att remiss inkommer. Åtgärder: -Uppföljande besök bokas inom 1-6 månader efter bedömningstillfället. -Behandling enligt Palin PCI -Behandling enligt Lidcombeprogrammet -Desensibiliserande lekterapi (eklektisk stamningsterapi, med inslag av stamningsmodifiering via lek t ex, Carl Dell, Peter Schneider (Mini-Kids)) -Ingen åtgärd krävs- föräldrarna hör av sig vid behov -Besök på förskola vid behov -Information om stamning och förhållningssätt till personal på barnets förskola, i barnets förskoleklass -Information om stamningsförbundet samt lokal stamningsförening i Norrbotten. *Se bilagor beskrivning av Lidcombeprogrammet, Palin PCI samt desensibiliserande lekterapi (Mini-Kids, Dell). Avslut: Avslut varierar beroende på behandlingsmetod samt barnets och familjens behov. Röst- och talrubbningar Ines Nilsson Christina Lange 3 av 6

Palin PCI: efter 12 veckor, alternativt efter 12 veckor med efterföljande direkt behandling /uppföljning Lidcombeprogrammet: När kriterierna för avslut är uppfyllda; procent andel stammade stavelser i spontantal är högst 1 %SS, föräldrars och logopeds skattning av stamningen är SR 1. Patienten slutar stamma. Inget behov av stamningsbehandling (ingen oro, inga besvär). Uppföljning/kontroll Föräldrarna tar kontakt om behov uppstår efter avslutad kontakt. Kvalitetsindikatorer: Logopedens kvalitativa bedömning. Procent andel stammade stavelser, % SS. Palin PCI: föräldrar skattar stamning före och efter behandling. Lidcombeprogrammet: Skattningsscheman, %SS (procent stammade stavelser). Mål inom Norrbottens länslogopedi: Länslogopedin arbetar för att patienter skall erhålla behandling i enlighet med beprövad evidens. Ett mål inom länslogopedin är att samtliga logopeder som träffar barn som stammar skall ha gått utbildning inom Palin PCI (Parent Child Interaction) och några Lidcombeprogrammet. Samarbete i par kring enstaka barn med familj är önskvärt för att komma vidare med PCI, nu när mer än en logoped i NLL har den utbildningen. Det är angeläget att planera utbildning så att Lidcombeprogrammet kan ges på mer än en mottagning. Nu med endast en utbildad logoped i Lidcombeprogrammet blir det svårt att erbjuda likvärdig vård i länet. Ytterligare en målsättning är att utveckla barn- och föräldragruppen, t ex att samordna informationsträffar och föräldragrupper i länet. Röst- och talrubbningar Ines Nilsson Christina Lange 4 av 6

Referenser: Danderyds Vårdprogram från 2011 gällande stamning förskolebarn. Yairi, E. & Ambrose, N. (2005). Early Childhood Stuttering: For Clinicians by Clinicians, ProEd, Austin, TX. 3 Yairi, E. & Ambrose, N. (2005). Early Childhood Stuttering: For Clinicians by Clinicians, Chapter 7, Pro-Ed, Austin, TX. (SY) Kelman E, Niholas A: Practical Intervention for Early Childhood Stammering, Palin PCI Approach. 2008. Speechmark Publishing Ltd. Milton Keynes, UK. Guitar, B, (2006), Stuttering, An Integrated Approach to Its Nature And Treatment, Lippincott Williams & Wilkins (PÄS) Jones M, Onslow M, Harrison E, Packman A: Treating stuttering in young children: Predicting treatment time in the Lidcombe Program. JSLHR 2000 43: 1440-1450. Millard SK, Nicholas A, Cook F: Is Parent Child Interaction Therapy effective in reducing Stuttering?, Journal of Speech, Language and Hearing Research. 2008; 51 (3): 636-650. Manual for the Lidcombe Program of early stuttering intervention, Sydney, Australian stuttering Research Centre, 2004. Available from http: //www.fsh. usyd.edu.au.au.asrc Guitar Barry, Rebecca McCauley (2010), Treatment of Stuttering (PÄS) Lena Rustin, (1991), Parents, Families and the Stuttering Child, (SY) Rustin, Botterill, Kelman, Whurr Pubishers Ltd (1996), Assessment and Therapy for Young Dysfluent Children, Family Interaction (SY) Röst- och talrubbningar Ines Nilsson Christina Lange 5 av 6

SY= finns på logopedmottagningen Sunderby sjukhus PÄS= finns på logopedmottagningen Piteå Älvdals Sjukhus LOGO=finns på länslogopedins intranät, gemensam mapp stamning Röst- och talrubbningar Ines Nilsson Christina Lange 6 av 6