Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende



Relevanta dokument
Psykosociala behandlingsmetoder vid beroendetillstånd

Psykosologisk och psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Psykosociala metoder och stöd

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Samtalsteman om alkohol

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika

Förslag till välkomsthälsning för Alateen

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Välkomna varje deltagare när de kommer in på linjen. * Är osäker om talaren finns på mötet? Vänta med frågan tills presentationsrundan är genomförd.

MET (Motivational Enhancement Therapy)

Psykosocial behandling

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Psykosocial behandling

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd

Förslag till välkomsthälsning för Al-Anon

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Team Nexus. Enhetschef Erik Fredriksson

Inledningstexter. Välkommen till onlinegruppens SLAA möte. Det är dags att börja mötet.

Utbildningsprogram 2018

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Manual för Motivationshöjande behandling MET. (Motivational Enhancement Therapy)

Vad är nationella riktlinjer?

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

SiS missbruksoch beroendevård. vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

SMART Utbildningscentrum

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

CRAFT TEORI OCH CRAFTS UTVECKLING. CRAFTS historiska ursprung DAGENS UPPLÄGG. Varför fokusera på anhörigas situation?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

KBT behandling vid spelberoende

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

1. (första söndagen i månaden: arbetsmöte) Anonyma Sexmissbrukares Stockholmsmöte söndagar , Hartwickska huset, St Paulsgatan 39.

Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola,

Utbildningscentrum

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Anonyma Sexmissbrukares Stockholmsmöte söndagar , Hartwickska huset, St Paulsgatan 39.

Mötesordning Telefonmöte Lördag OA (Version )

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI

Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk

En nykomling frågar. Anonyma Alkoholister i Sverige

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

SMART. Återfallsprevention. Återfallsprevention (ÅP) är en evidensbaserad behandlingsmetod

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Utbildningscentrum

Verksamhetsbeskrivning

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

1

RVP ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården David Ivarsson Leg. Psykolog Enheten för behandling Kriminalvården

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Minnesbilder från seminarium i Karlstad den 12 april, Ulric Hermansson

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

SMART Utbildningscentrum

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

SMART Utbildningscentrum

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Evidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga

SMART Utbildningscentrum

Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

RIDDARGATAN 1 MOTTAGNINGEN FÖR ALKOHOL OCH HÄLSA

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

MET för ungdomar IKMDOK. Helen Falck och Olga Ott

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Psykosociala stödinsatser

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Psykosociala stödinsatser

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

ADHD och beroendetillstånd Diagnos och behandling

Vuxenenheten. Har du oro eller frågor kring din egen eller andras konsumtion vad gäller alkohol, droger eller spel?

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Telefonmötesordning OA:s Tisdagsmöte Version

Psykologisk behandling (KBT) vid spelberoende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Transkript:

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska Institutet Utgångspunkt http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-3-24

Prioritering? Tillstånd: Alkoholberoende Åtgärd: KBT 1 2 3 4 6 7 8 9 10 FoU Inte göra Bör Kan Psykosociala behandlingsmetoder

Psykologisk behandling för alkoholberoende Behandling Prioritet (1-10) Motivationshöjande behandling (MI/MET) 1 KBT 2 Community Reinforcement Approach (CRA) 2 12-stegsbehandling 2 Par-behandling 4 Web-baserade interventioner FoU Motivationshöjande behandling

Motivationshöjande behandling (MET) Motivation är föränderligt och påverkbart Terapeuten kan påverka motivationen Hur hanterar terapeuten patientens motivation? Anpassa insatsen - inte gå för fort fram Patienten kan prata sig in i en motivation/förändring Miller & Rollnick, 1993 Motivational Enhancement Therapy (MET) Kartläggning + återkoppling 2-3 MI-samtal + anhöriga, förändringsplan

Innehållet i kartläggningen Alkoholkonsumtion - Alkoholdagbok (Sobell & Sobell, 1992) Beroendets svårighetsgrad - SADD (Rastrick et al., 1993) - AUDIT (Bergman & Källmén, 2002) - Beroendekriterierna (ICD 10) Alkoholrelaterade konsekvenser DrinC (Miller & Tonigan, 1995) Hereditet Motivationsfaktorer för förändring Biologiska markörer (CDT, PEth, GT, ASAT, ALAT) Innehållet i kartläggningen Alkoholkonsumtion - Alkoholdagbok (Sobell & Sobell, 1992) Beroendets svårighetsgrad - SADD (Rastrick et al., 1993) - AUDIT (Bergman & Källmén, 2002) - Beroendekriterierna (ICD 10) Alkoholrelaterade konsekvenser DrinC (Miller & Tonigan, 1995) Hereditet Motivationsfaktorer för förändring Biologiska markörer (CDT, PEth, GT, ASAT, ALAT)

Motivational Enhancement Therapy (MET) Kartläggning + återkoppling 2-3 MI-samtal + anhöriga, förändringsplan Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Utgångspunkt: Beroendetillståndet utgörs av ett inlärt tanke-/beteende-/känslomönster där droganvändningen fyller en viktig funktion I behandlingen: Förändra inlärda mönster och ersätta dessa med nya icke-drogrelaterade mönster

Generell förändring av livsstilen Förbättra kommunikation Minska konflikter (aggressioner) Förändra socialt nätverk Minska tillgång till alkohol Utveckla alternativa intressen Träning Kost Genom att förändra livsstilen minskar antalet triggers och därmed risken för återfall i gamla mönster Situationsspecifika färdigheter Beteenden: - Dricka långsamt tekniker - Säga nej -Stoppkort - Diskriminera olika alkoholhalt i blodet - Alkoholfria alternativ Tankar och känslor: -Sugsurfa - Skjuta upp beslutet - Prata med sig själv - Prata med någon annan Genom att hantera triggers utan att dricka/dricka mer än man tänkt minskar risken för återfall i gamla mönster

KBT (1) Återfallsprevention ( Väckarklockan ) 1) Introduktion till KBT färdighetsträning 2) Risksituationer 3) Hantera sug - hantera tankar på alkohol och drickande 3) Problemlösning 4) Att tacka nej 5) Planera nödsituationer 6) Hantera begynnande återfall 7) Till synes betydelselösa beslut 8) Valfritt tema Meda AB, 2001 KBT (1) Återfallsprevention Project MATCH: Cognitive-Behavior Coping Skills Manual 1989 Valfria sessioner: Att börja samtala Träning av självförtroendet Par/familjesession 1 och 2 Bygga upp det sociala nätverket Hantera negativ sinnesstämning och depression Icke-verbal kommunikation Att ägna sig mer åt trevliga aktiviteter Att ta emot kritik Att bli medveten om negativt tänkande Att hantera negativt tänkande Att bli medveten om ilska Att hantera ilska Agneta Österling (översättning och bearbetning). Manualbaserad återfallsprevention vid beroende. Meda AB Solna, 2001.

KBT(2) Kontrollerat drickande (Behavioral self-control training (BSCT)) Målsättning Funktionsanalys (risksituationer) Kontroll av blod-alkoholnivå Dricka långsamt tekniker Att avstå från alkohol Monitorering (Alkoholdagbok mm) Uppmärksamma och belöna framgång (Contingency management) Walters, 2000; Heather et al., 2000; Sobell & Sobell, 1973; 1976 Community Reinforcement Approach (CRA) Funktionsanalys drogbeteende Funktionsanalys nyktert beteende Nykterhetsprövning Förhandling Planering Sugalmanackan + Tillfredsskalan Behandlingsmål/ plan Färdighetsträning: Självkontroll Problemlösning Kommunikation Tacka nej (Meyers & Smith 1995)

TILLFREDSSKALAN: LIVSOMRÅDEN Alkohol/droger 1 10 Arbete/studier Ekonomi Socialt umgänge Personliga vanor Äktenskap/relationer Juridiska frågor Känslomässigt liv Kommunikation Allmän tillfredsställelse Minnesotamodellen (12-stegsmetoden) Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen - att våra liv hade blivit ohanterliga. Vi kom till tro att en kraft, större än vi själva, kunde hjälpa oss att återfå vårt förstånd. Vi beslöt att lägga vår vilja och vårt liv i händerna på Gud, sådan vi själva uppfattade Honom. Vi företog en genomgripande och oförskräckt moralisk självrannsakan. Vi erkände inför Gud, oss själva och en medmänniska alla våra fel och brister och innebörden av dem. Vi var helt och hållet beredda att låta Gud avlägsna alla dessa karaktärsfel. Vi bad ödmjukt Honom att avlägsna våra brister. Vi gjorde upp en förteckning över alla de personer vi hade gjort illa och var beredda att gottgöra dem alla. Vi gottgjorde alla dessa människor, så långt det var oss möjligt, utan att skada dem eller andra. Vi fortsatte vår självrannsakan och erkände genast om vi hade fel. Vi sökte genom bön och meditation fördjupa vår medvetna kontakt med Gud - sådan vi uppfattade Honom - varvid vi endast bad om insikt om Hans vilja med oss och styrka att utföra den. När vi, som en resultatet dessa steg, själva hade haft ett inre uppvaknande försökte vi föra detta budskap vidare till andra alkoholister och tillämpa dessa principer i alla våra angelägenheter.

Behandlingsupplägg enligt Minnesotamodellen Primärbehandling i fyra till fem veckor (slutenvård) Primärbehandling i 6 veckor (öppenvård) Uppföljande behandling, eftervård under elva månader (frekvens en gång i veckan) Familjeprogram integrerat i primärbehandlingen eller separat (vanligen fem dagar) Par- och nätverksarbete Förbättringar i det sociala nätverket (familj, arbete etc.) Familje-/nätverksinterventioner som främjar positiva former av sammanhållning och engagemang Kommunikationsträning, problemlösning, konflikthantering Effektivt som add on till andra behandlingar Källa: Nationella riktlinjerna, 2014

Sammanfattning - Vad hjälper? Metoder som tillämpas för att motivera till förändring Metoder som är inriktade på att ändra själva beteendet (relaterat till beroendeproblemen) SBU-rapporten (2001); Nationella riktlinjerna (2007); (2014)