Webbredaktörens ABC. Av Fredrik Wackå www.wpr.se

Webbredaktörens ABC Av Fredrik Wackå www.wpr.se

2 Bra innehåll ger bra RESULTAT Det du skriver avgör hur väl er webbplats eller ert intranät lyckas. Enstaka ordval kan innebära att informationen når fram. Eller misslyckas att nå fram. Hur du formulerar dig, redigerar, strukturerar, använder bilder och länkar allt detta är betydelsefullt för läsarens och därmed din framgång. I detta arbete får du aldrig ha en övertro på tekniken. Tekniken ger dig förutsättningar, varken mer eller mindre. I detta arbete får du heller aldrig underskatta skribentens och redaktörens roll. Webbens framgång är beroende av dig. Varken mer eller mindre. I nnehållsförteckning Skriva för webben 3 Redigera så att du blir läst 8 Struktur: Att hitta information 10 Upphovsrätt på nätet 12 Personuppgiftslagen 12 Länkar webbens syre 14 Bli hittad av webbens sökmotorer 16 Det redaktionella arbetet 19 En färdig sida: Checklista 20 Om Fredrik Wackå 21 Sprid vidare! 22 N ågra ord om mig Jag som skrivit detta heter Fredrik Wackå. Jag är webbrådgivare och utbildare, baserad i Malmö men med uppdrag både i övriga Sverige och utomlands. Min bakgrund är journalistisk och jag har förstås arbetat som webbredaktör. Allt du läser här bygger på mina egna erfarenheter samt vad jag lärt mig genom kontakter med hundratals webbredaktörer och webbansvariga de senaste tio åren. Jag hoppas att du som inte har möjlighet att arbeta hela tiden med webben, och försöker kombinera ansvaret med andra arbetsuppgifter, har störst nytta av Webbredaktörens ABC. Men alla är välkomna att läsa.

3 Skriva för WEBBEN För läsaren är ingen information hittad förrän den är förstådd. Det hjälper inte att besökaren kommer till rätt sida om han inte får en chans att ta till sig innehållet. Det absolut viktigaste att tänka på om du publicerar information till en bred målgrupp är kunskapsnivån. Du arbetar kanske varje dag med kvalificerade ämnen. Dina läsare kan mycket väl möta samma ämnen för första gången på dina sidor. Du kan i praktiken inte göra texten för enkel. Enkel är inte lika med förenklad. Tänk på journalisten Sigge Ågrens sammanfattning av en skicklig redaktörs insikt: Underskatta aldrig din läsares intelligens, men överskatta aldrig hennes kunskaper. Du tar ansvar för målgruppens möjlighet att förstå genom att inför varje publicering fundera på frågor som: Besvarar jag de frågor målgruppen har om ämnet för texten? Har jag försökt förstå vad målgruppen behöver veta, exempelvis genom att fråga kollegor vad målgruppen brukar undra när vi har personliga kontakter med dem? Finns tillräcklig bakgrundsinformation, i texten eller via länk med tydlig hänvisning? Använder jag de ord och begrepp som målgruppen använder? Har jag valt en språklig nivå i övrigt som överensstämmer med målgruppens? Då sidor på en webbplats inte vänder sig till en bred målgrupp bör det framgå tydligt i webbplatsens struktur att det är så. Du kan också helt enkelt skriva vilka texten riktar sig till. Om innehållet kan intressera andra är det värt att överväga om du ska komplettera med information för dem. V iktigast först skriv som en journalist Både när det gäller formulering och disposition av texter har du nytta av att närma dig det journalistiska skrivsättet. Framförallt handlar det om Viktigast först. Lugn. Ingen förväntar sig att du ska bli kvällstidningsreporter... Viktigast först innebär bara att det som är mest intressant, relevant eller efterfrågat också är det som besökaren först får en chans att läsa. Viktig information det som du tror att läsaren är ute efter ska därför finnas redan i rubriken och textens första stycke. Risken är annars stor

4 Skriva för WEBBEN att läsaren inte förstår att han kommit rätt, utan förgäves letar vidare. Exempel: Dålig text som börjar med formalia i stället för intressanta fakta Fullmäktige antog den 23 oktober 2001 en kulturstrategi för Storstad Kulturstrategin är ett övergripande dokument som anger i vilken riktning kommunen vill driva utvecklingen inom kulturområdet. Dokumentet ska också ge kulturnämnden ledning i val och prioriteringar i arbetet med detaljbudget och uppdrag. Kulturnämnden och -beredningen kommer att utarbeta konkreta handlingsplaner för olika sektorer och verksamhetsområden. Exempel: Text som tydligt berättar om verksamheten I Lillstad finns en kommunal konsumentvägledning dit du kan vända dig för att få gratis råd och information i frågor som rör privata köp av varor och tjänster. Du kan till exempel få följande vägledning. Information före köp om varor och tjänster, som köpråd, testresultat och marknadsöversikter. Råd om hur du hanterar en reklamation när du är missnöjd med en vara eller tjänst. Vilka rättigheter och skyldigheter du har som konsument. Information om konsumentlagar och föreskrifter. En journalistiskt skriven text skapar alltså överblick. Den är konkret och väcker därför intresse. Det gör texten effektiv. Den hjälper dig att snabbt nå läsaren. Eftersom vi alla är tidningsläsare och tv-tittare är detta något vi känner igen. Detta är ju förklaringen till att vi snabbt kan ögna igenom en tidning och ändå vara ganska bra insatta i vad som hänt i världen. Men många av oss har lärt oss att skriva på ett annat sätt mer akademiskt, med slutsatser och resultat sist i texten. Detta fungerar dåligt på webben, inte minst med tanke på svårigheterna att läsa på en skärm. Skrivtipsen som följer ger dig ytterligare inblick i det journalistiska skrivsättet.

5 Skriva för WEBBEN S krivtips Allt innehåll ska vara begripligt, konkret och trovärdigt. Det ska också vara kortfattat men fokusera inte på textens längd. En bra text blir läst så det är viktigare att du skriver bra än kort. Rubriken talar Det första en besökare läser av texten är rubriken och den kan vara det enda besökaren läser om den inte tycks leda till rätt innehåll. Dina rubriker ska vara korta, men inte bara ett eller två ord ge en rättvisande beskrivning av innehållet innehålla det eller de viktigaste nyckelorden. Rubriker gäller inte bara för nyheter. Alla sidor ska ha en rubrik som ger besökaren en chans att avgöra om hon ska läsa vidare eller inte. Tyvärr gör många publiceringssystem automatiskt sidans namn i navigationen (exempelvis Kundtjänst) till sidans rubrik. Är det så hos er kan du prova att jobba med underrubriker som är bra, samtidigt som sidans namn finns kvar. Exempel: Folktandvården Skåne arbetar med både sidnamn och sidrubriker som tydligt berättar vad texten handlar om. Ge texten en bra start Textens första stycke kallas ingress. Dess syfte är att kortfattat beskriva det följande innehållet. Ingressen ska också locka till läsning genom att skapa intresse för det som kommer. Det betyder att den måste vara konkret och relatera till läsarens frågor och intressen. Du bör använda ingress på alla sidor. Det ökar kraftigt dina möjligheter att bli läst.

6 Skriva för WEBBEN Forskning: En ingress läses av nästan alla som kommer till en sida. When participants encountered a story with an introductory or summary paragraph, 95 percent of them read all or part of the introductory paragraph. [...] This indicates an overwhelming pattern, and really does show that readers place value on these forms of story presentation. http://poynterextra.org/eyetrack2004/articlepages.htm Gör texten konkret Alla texter oavsett medium vinner på att låta fakta och exempel från din verksamhet ersätta abstrakta resonemang. Undvik passiv form Det har beslutats att är en mening med passiv användning av verbet besluta. En aktiv konstruktion av samma mening skulle kunna vara Företagsledningen har beslutat att. Du ska sträva efter att byta ut passiva uttryckssätt mot aktiva. Det ger mer konkreta texter eftersom du nämner den agerande parten (företagsledningen i exemplet) uttryckligen. Det blir också mer lättläst då ordföljden följer talat språk. Ett tips är att leta efter bokstaven s i slutet på verb, eftersom den indikerar passiva former. Begriplighet Begriplighet når du på flera olika plan i texten. Inte minst på webben, där alla kan läsa dina texter, är det viktigt att du anstränger dig för att ha ett klart och tydligt språk. Enstaka ord: Ersätt alltid med enklare synonymer, gärna kortare ord, om sådana finns. Meningar: Variera meningslängden, men låt aldrig en mening vara längre än 25-30 ord. Textkonstruktion: Se till att besökaren direkt i texten, eller via länk, får tillgång till den bakgrund och de förkunskaper som krävs för att han ska förstå innehållet. Undvik ordet man. Det är opersonligt och kan skapa en osäkerhet kring vem texten riktar sig till, vem som ska göra något och så vidare.

7 Skriva för WEBBEN T illtal och tonfall Med små språkliga val påverkar du hur besökaren uppfattar din text och därmed ditt företag eller din organisation. Det handlar om läsaren, inte om dig Ett av de vanligaste misstagen i webbtexter är att de handlar om vad avsändaren gör. Men det som intresserar läsaren är givetvis vad han kan göra. Titta på en av världens mest framgångsrika webbplatser som Amazon.com. Allt innehåll riktar sig till kunden: Save 30%... Read this Create your own. Samma sätt att tilltala besökarens intressen går att använda på alla webbplatser och intranät. Tror du verkligen att de som besöker personalavdelningens sidor på intranätet vill veta hur ni jobbar eller vilka ni är? Kanske med de letar antagligen mest efter rubriker som Genomför utvecklingssamtal Lämna in semesteransökan senast Hitta nya kurser Om du förmår dig själv att hela tiden tänka på vad läsaren vill och dessutom direkt tilltala honom blir din text bättre. Dels ökar chansen att läsaren känner sig träffad, dels kommer du antagligen att skriva mer konkret. Exempel: Enkel beskrivning med personligt och direkt tilltal. Hoten mot din IT-miljö blir mer avancerade. Det behöver även ditt skydd bli. Med vår säkerhetsprodukt kan du välja de skydd som din miljö kräver. Testa ditt skydd. Vi erbjuder kostnadsfri utvärdering. Du inte Ni, inte kunderna Tilltala läsarna med du ( din, dina ). Skriver du Ni framstår du som omodern eller onaturligt formell. Skriver du kunderna, medborgarna eller dem tredje person plural när informationen riktar sig till dessa bygger du upp ett avstånd till just dem du vill nå. Tänk på att Du inte är ett alternativ. Det är förmodligen inte grammatiskt korrekt svenska och uppfattas generellt sett inte som extra artigt, vilket oftast är anledningen till att det används.

8 Redigera så att du blir LÄST Det är svårare och tar längre tid att läsa från skärm än från papper. Du måste därför visuellt underlätta för besökarna. Varje enskild sida måste vara överskådlig. Tänk på att mycket läsning på skärm är skumläsning. Besökarna försöker snabbt skaffa sig en uppfattning om vad sidan innehåller för att besluta sig för att antingen läsa eller klicka vidare. Redigeringen ska alltid följa innehållet. Allt som för överskådlighetens skull framhävs ska innehålla relevant och viktig information. T ypografi för skärmläsning Sannolikt arbetar du med dina sidor i ett publiceringsverktyg, ett så kallat Content Management System. Det kan vara Episerver, Sitevision, Lemoon, Joomla eller något annat av de hundratals som finns på marknaden. Gemensamt för dem är att du som redaktör publicerar text i givna mallar. Om det är så behöver du inte fundera på radlängd, färger, val av typsnitt med mera. Det är alltid bestämt i mallarna och det gör ditt jobb enklare. Tipsen som följer här handlar om redaktörens redigeringsansvar inom ramen för mallar. Rubrik Varje sida ska ha en rubrik. För formulering av rubriken och vad du kan göra om rubriken bara är ett sidnamn, se ovan. Ingress Varje sida bör inledas med en ingress som syns tydligt. De allra flesta väljer att ha ingressen i fet stil. Större text är också ett alternativ. Mellanrubriker Mellanrubriker är ett mycket bra sätt att underlätta för besökaren att skumläsa en sida. En mellanrubrik beskriver innehållet i de textstycken som följer direkt efter den, fram till nästa mellanrubrik. Använd gärna mellanrubriker frikostigt. Många stycken En luftig, det vill säga styckeindelad, text ger vila för ögat. Det finns sällan anledning att låta ett stycke vara längre än tre meningar. Använd formeln en tanke ett stycke, vilken innebär att ett stycke aldrig ska innehålla information om mer än en (1) omständighet.

9 Redigera så att du blir LÄST Forskning: Förtjäna dubbelt så mycket läsning med mer luft. The bottom line is that stories with shorter paragraphs got more than twice as many overall eye fixations than those with longer paragraphs. These data suggest that the longer-paragraph format discourages reading and that short-paragraph format overwhelmingly encourages reading. http://poynterextra.org/eyetrack2004/articlepages.htm Fet stil Fet stil kan användas mer på webben än i dokument för tryck och utskrift. Du kan skriva nyckelord och nyckelfraser i fet stil om det underlättar överskådlighet. Undvik dock att använda fet stil i omedelbar anslutning till en mellanrubrik, i varje fall om dessa (som så ofta) är just fet text utan någon annan skillnad jämfört med brödtexten. Kursiv stil Undvik kursiv stil för annat än markering av enstaka ord i brödtext. Kursiv stil syns sämre än vanlig text på skärm och kan ge dåligt resultat vid utskrift från webben. För markering av viktiga ord rekommenderas fet stil. Understruken text Understruken text på webben kan endast användas för länkar. Använd aldrig understruken text för att markera ord om de inte är länkar. Listor Använd listor vid uppräkningar där tre eller fler omständigheter följer på varandra. Använd numrerad lista då punkterna följer på varandra i en given ordning, annars en onumrerad lista. Tveka inte om innehållet tillåter dig att skapa en lista det är ett mycket bra sätt att locka läsarens blick till viktiga fakta. Indrag Med indrag kan du markera att ett stycke text skiljer sig från texten i övrigt. Använd för exempelvis längre citat eller utdrag ur dokument. Bildtext Använd bildtexter om bilden behöver en förklaring. Förväxla inte bildtext med ALT-text. Bildtexten är synlig samtidigt med bilden medan ALT-texten är till för dem som inte ser bilden. De ska alltså formuleras på olika sätt.

10 Redigera så att du blir LÄST T abeller för rätt sak Tabeller har länge missbrukats på webben. Tabellernas syfte är inte att skapa design. Du ska inte positionera text eller bilder med tabeller. De ska användas för att presentera strukturerade data. Följer du inte denna rekommendation riskerar du att utestänga besökare, inte minst funktionshindrade som använder särskilda hjälpmedel för att läsa dina sidor. B ilder berättar också Rätt använda kan bilder lätta upp sidor med mycket text. Men använd bara bilder om de tillför något för antingen form eller förståelse. Bilder som bara är bra bilder, men som inte har den minsta anknytning till sidans innehåll tillför ytterst sällan något positivt. Överväg alltid om dina bilder behöver bildtext för att bli begripliga för läsaren. Fotografens namn kan också vara nödvändigt att ha med. Du måste kontrollera vad ni kommit överens med fotografen om. Diagram, illustrationer med mera är också bilder som kan ge ett viktigt mervärde och öka förståelsen för det du vill berätta. Fundera alltid på om du kan komplettera texten med något som ytterligare förklarar vad du vill förmedla. Alla bilder som tillför innehåll ska ha en ALT-text som beskriver bildens innehåll. Detta är en förutsättning för att synskadade besökare via sina hjälpmedel ska kunna ta till sig din information i sin helhet.

11 Struktur: Att hitta INFORMATION Det sätt som informationen är organiserad på en webbplats kallas struktur. Strukturens grafiska presentation är navigationen, det vill säga de menyer som besökaren klickar sig fram genom för att hitta information. Ju större webbplatsen är, desto viktigare är det att strukturen är logisk för besökaren. Det sistnämnda kan inte betonas för mycket. Strukturens enda syfte är att hjälpa besökaren att hitta information. Om det bästa för besökaren är att ni till exempel samarbetar över avdelningsgränser måste ni göra det. Vad de olika menyvalen länkarna i navigationen kallas är väsentligt. Återigen är det inte era interna termer och uttryckssätt som ska avgöra. Det läsarna kallar till exempel en tjänst ni säljer är precis det som tjänsten ska kallas i navigationen. Väljer du annorlunda, väljer du att bygga en högre tröskel än nödvändigt. Tips: Ibland är det svårt att hitta bästa tänkbara ord för att beskriva en webbkategori eller en ny sida. Fråga gärna de av dina kollegor som dagligen möter målgrupperna personligen, ta reda på vad människor frågar efter i telefonväxeln eller läs igenom inkommande e-post. Då är chansen stor att du upptäcker vad målgrupperna själva säger. O lika vägar in Det finns flera grundläggande sätt att organisera information. Ofta kombineras de på samma webbplats. Ämne: Det vanligaste sättet där du grupperar information som handlar om samma sak (Produkter, Utbildning, Hälso och sjukvård). Målgrupp: Du samlar all information som riktar sig till samma målgrupp (Studenter, Media, Leverantörer). Situation: Informationen grupperas efter besökarnas gemensamma situationer. Ligger nära Målgrupp (Nyblivna föräldrar, Du som söker jobb). Uppgift: Du utgår från vad besökarna vill göra (Hitta resor, Anmäl, Ladda ned). Organisation: Den egna organisationen utgör grund för informationsstrukturen. Ofta ett dåligt val.

12 Webb JURIDIK En personlig reflektion från författaren Jag är inte jurist och inbillar varken dig eller mig att innehållet på dessa sidor är juridiskt fullt korrekta. Därför kan du inte hålla mig juridiskt, ekonomiskt eller på annat sätt ansvarig för råden. Med det sagt, så här har jag själv och andra organisationer valt att arbeta. U pphovsrätt på nätet Elektroniskt distribuerad information har samma upphovsrättsliga skydd som tryckt information. Även om det är enkelt att kopiera innehåll från en annan webbplats är det förbjudet utan upphovsrättsinnehavarens uttryckliga tillstånd. Det kan vara svårt att avgöra vem som är upphovsrättsinnehavare. En bild kan tillhöra fotografen eller illustratören, men de kan också ha sålt rättigheterna till någon annan. Var därför noggrann och försäkra dig om att den som ger dig tillstånd att använda bild eller text har rätt att göra det. Att ni tidigare har använt externt producerat innehåll är heller ingen garanti för att du får använda det igen. Det kan krävas ett nytt avtal för ytterligare en användning. Naturligtvis har du citaträtt, vilket är en klassisk inskränkning i upphovsrätten. Citaträtten gäller både text och bild men av naturliga skäl är det framförallt för text som frågan blir aktuell. Det finns inte några exakta mått för hur mycket du får citera, men använd ditt goda omdöme och ha bara citat som en mindre del av din text. P ersonuppgiftslagen Grundregeln är att inga personuppgifter får publiceras på Internet, men det finns en lång rad undantag och i ditt dagliga arbete bör det sällan uppstå några praktiska svårigheter att följa Personuppgiftslagen, PUL. Det första undantaget gäller harmlösa uppgifter. Sådana får publiceras också utan samtycke från personen. För anställda inom exempelvis en offentlig förvaltning är namn och befattning harmlösa uppgifter liksom adress, telefon och e-post till arbetet. Det andra stora undantaget gäller journalistiskt ändamål och detta ska tolkas mycket brett.

13 Webb JURIDIK Allt som syftar till att informera, utöva kritik och väcka debatt om frågor av betydelse för allmänheten tolkas som journalistiskt ändamål och då är det till och med tillåtet att publicera känsliga uppgifter utan samtycke. Normalt bör du dock se till att få skriftligt samtycke för all publicering av känsliga uppgifter. Det handlar enligt Datainspektionen om uppgifter kring etnisk tillhörighet, religiös övertygelse, medlemskap i fackförening samt sådant som rör hälsa och sexualitet. I de texter du skriver är detta inget problem. Om du pratar med en person för att skriva en text och ni kommer in på känsliga uppgifter kontrollerar du direkt att du får samtycke för publicering. Känsligheten måste också bedömas efter vilken person det gäller. En skolelevs politiska åsikter är känsliga uppgifter. En fullmäktigeledamots politiska åsikter är det inte. Med fotografier bör du vara mer vaksam. En identifierbar person på väg in i en kyrka eller identifierbara åskådare på ett valmöte är exempel på bilder som i sig är känsliga uppgifter och kräver samtycke. Ofta är det enklast att i stället använda en bild från samma tillfälle som inte identifierar enskilda personer. Tips: Läs mer hos Datainspektionen Datainspektionen har mycket information om hur personuppgifter ska behandlas. Om samtycke säger de till exempel: Samtycke är en frivillig och tydlig viljeyttring genom vilken den registrerade efter att ha fått information godtar behandlingen av personuppgifter om sig själv. Samtycket behöver inte vara skriftligt men det kan många gånger vara lämpligt. (3 PuL) http://www.datainspektionen.se/fragor_svar/personuppgifter.shtml

14 Länkar webbens SYRE Länkar är webbens syre. En av mediets stora fördelar för besökaren är just möjligheten att snabbt ledas vidare till relaterat eller fördjupande material. Använd därför länkar till andra sidor på din webbplats eller ditt intranät frikostigt. Tveka heller inte att länka till externa sidor då det är befogat. Tänk på att öppna dessa länkar i ett nytt fönster, medan alla länkar mellan dina egna sidor bör öppnas i samma fönster. Är det en extern länk bör det också framgå av sammanhanget. Exempel: Skatteverket har mer information om skatteanmälan för dig som funderar på att starta eget. Skriv bra länkar Exemplet ovan är en innehållsrik länk. Bara genom att läsa texten som är länkad förstår besökaren vad han kommer till. Det underlättar för den läsare som snabbt kollar igenom en sida. Det är också ett sätt att öka tillgängligheten för funktionshindrade besökare. Undvik alltså innehållslösa länkar som Läs mer eller Klicka här. Du vinner på att länka En vanlig oro är att om en webbplats har externa länkar så förlorar man besökarna. Oron är kontraproduktiv. Tänk i stället så här: Du kommer att förlora dem ändå. Ingen besöker bara din webbplats. Det viktiga är att ge dem en anledning att komma tillbaka. Om läsaren känner att du erbjuder bra information, inklusive länkar, ökar chansen att de lägger dig på minnet eller till och med sätter din webbplats som ett bokmärke. Forskning: Länkar viktigt för trovärdighet Stanford Guidelines for Web Credibility 1.Make it easy to verify the accuracy of the information on your site. You can build web site credibility by providing third-party support (citations, references, source material) for information you present, especially if you link to this evidence. Even if people don't follow these links, you've shown confidence in your material. Fogg, B.J. (May 2002). "Stanford Guidelines for Web Credibility." A Research Summary from the Stanford Persuasive Technology Lab. Stanford University. www.webcredibility.org/guidelines

15 Länkar webbens SYRE Du får länka Du har inget juridiskt ansvar för informationen på de webbplatser du länkar till. Men du har givetvis ett moraliskt ansvar. Du ska inte leda dina besökare vidare till webbplatser som av någon anledning är tvivelaktiga. En del webbpublicister har fått för sig att de kan bestämma om någon ska få länka till dem och kräver att du ber om tillstånd. Såvitt jag förstår har detta inte juridiskt stöd någonstans i världen. Du kan alltså strunta i det. Sen kan man säga att en länk är en gåva. Du ser till att den andra webbplatsen blir läst. Kräver de tillstånd förtjänar de egentligen inte att bli länkade till. De har inte förstått hur webben fungerar. Ramar Det finns webbplatser som använder så kallade ramar. Det innebär att det som upplevs som en sida är uppbyggd av flera olika sidor. I dessa fall kan det vara svårt att länka till precis det innehåll du vill. Även om du hittar adressen till den sidan är det oftast ingen god idé eftersom det för besökaren kommer att se märkligt ut (till exempel är navigationen ofta inte med på sidan). Det är dessutom inte tillåtet att djuplänka som detta kallas. Kan du, hitta en annan sida att länka till i stället. Går inte det måste du låta länken gå till webbplatsens förstasida och komplettera med en beskrivning av hur besökaren ska klicka för att hitta rätt. Webbredaktör på riktigt Att vara webbredaktör skiljer sig på vissa punkter från att vara redaktör för tryckta medier. Det är först när du tänkt tanken Vilken ytterligare information skulle min läsare kunna vara intresserad av? som webbredaktörsjobbet är gjort. Hämta gärna inspiration från nyhetswebbplatser som brukar vara väldigt drivna i sitt arbete med länkar. Det är din kunskap och fantasi som sätter gränsen.

16 Bli hittad av webbens SÖKMOTORER Webbens sökmotorer (Google, Yahoo, MSN Sök och så vidare) blir allt viktigare för människors informationssökning. En klar majoritet av dem som använder Internet använder sökmotorer för att hitta rätt. De allra flesta företag och organisationer lever i en konkurrensutsatt informationsvärld. Det finns fler som vill berätta samma sak. Att underlätta för människor att hitta just din information till och med innan besökaren klickat in på webbplatsen är en förlängning av den service eller satsning det innebär att överhuvudtaget publicera informationen. Ditt jobb att lyckas Du som skribent/redaktör har en avgörande betydelse för hur högt upp i sökmotorernas resultatlistor din sida hamnar. Det är inte någon annans ansvar även om du måste ha bra förutsättningar från webbdesigner och verktygsleverantör. På nästa sida följer de viktigaste tipsen för hur du ska lyckas. Som du kommer att se har du mycket gratis om du skriver journalistiskt med det viktigaste först. Undersökning: Placering i sökmotorn påverkar din trovärdighet Cirka två tredjedelar av dem som söker på nätet klickar aldrig förbi de första tio träffarna. Bara 10 procent går till fjärde resultatsidan och vidare. Du bör alltså dyka upp på första resultatsidan i Google. Dessutom: 36 procent av sökanvändarna drar slutsatsen att företagen som rankas högst är de ledande i sin bransch. http://www.iprospect.com/premiumpdfs/ WhitePaper_2006_SearchEngineUserBehavior.pdf Statistik: Sök mest populärt på nätet Sökning är den vanligaste aktiviteten på webben. Hela 70 procent i åldern 16-74 år i Sverige använde under första kvartalet 2005 Internet för att söka efter information om varor eller tjänster. http://www.scb.se/templates/tableorchart 154542.asp

17 Bli hittad av webbens SÖKMOTORER Välj nyckelord och nyckelfraser med omsorg Grunden för att komma högt i resultatlistorna är en djup förståelse för hur målgruppen uttrycker sig. De flesta söker med 1-3 ord och de söker med de ord eller fraser de använder i dagligt tal. Du måste använda samma ord som dem. Det hjälper inte att ni kallar er tjänst för kompetensutveckling om människor letar efter kurser. Eller att ni skriver räddningstjänst för att det heter så i Räddningstjänstlagen. Vi säger ju faktiskt brandkår. Tips: Yahoo har en sökordsassistent där du kan se hur många gånger någon sökt efter en term den senaste månaden. Du hittar den via http://searchmarketing.yahoo.se/sv_se/srch/sbsg.php. (Tyvärr går det inte att skriva en direkt länk.) Några exempel från april 2006: Billigt flyg: 2 008 sökningar Lågprisflyg: 3 755 sökningar Kompetensutveckling: 645 Kurs: 1 501 Läkemedel: 1 563 Medicin: 2 583 Använd nyckelorden där de syns De nyckelord och fraser du tror att människor använder för att leta efter din information ska du arbeta in i det synliga innehållet på din sida. Det dolda innehåll (så kallade metataggar) som många tror är hemligheten bakom att lyckas i sökmotorerna har ingen större effekt. Sökmotorerna tar bara liten, om ens någon, hänsyn till vad du skriver i dessa taggar. Skriv en innehållsrik titel Titeln är den enskilt viktigaste platsen att använda dina nyckelord och nyckelfraser. Titeln är det fält högst upp i webbläsarens fönster där det står vad sidan heter. Oftast är det vit text på blå botten. Har du otur är ditt publiceringsverktyg inställt för att på alla sidor automatiskt stämpla företagets namn och bara det. Du har då en avgörande nackdel i arbetet för att lyckas i sökmotorerna. Kräv att leverantören ändrar i systemet. Ett fall framåt är om verktyget automatiskt gör titlar enligt modellen Sidnamn >> Företagsnamn. Men det är fortfarande inte bra. På viktiga sidor ska du skriva innehållsrika titlar med fler ord än du antagligen har i sidnamnet. Se bra exempel på nästa sida...

18 Bli hittad av webbens SÖKMOTORER Använd nyckelorden i rubriken Titel och rubrik är alltså inte samma sak. Rubriken står på själva sidan och är vanligen annorlunda formulerad än titeln. Rubriken är sammanhängande text och inte lika mycket en uppräkning av nyckelord. Men även i rubriken måste du använda de ord som du vill att sidan ska bli hittad med via en sökmotor. Sökmotorerna bedömer, fullt logiskt, text i rubriker som viktiga för sidans innehåll. Använd nyckelorden ofta och tidigt i texten Dina nyckelord ska också med i ingress och brödtext. Ju fler gånger ordet förekommer och ju högre upp på sidan det finns, desto högre rankas din sida vid sökningar på ordet (eller frasen). Samtidigt måste du göra en rimlig avvägning. Du kan inte skriva ordet så många gånger att texten blir konstig eller svårläst. Onaturliga upprepningar kan till och med straffa sig och få negativ effekt i sökmotorn. Allt hänger inte på innehållet Det är ett gott webbredaktörskap att aktivt arbeta med innehållet för att sidorna ska bli hittade. Men du ska samtidigt veta att innehållet inte är den enda faktorn som spelar roll. Alla sökmotorer och särskilt Google tar mycket stor hänsyn till hur din sida hänger ihop med andra sidor på nätet. Vart du länkar har betydelse men framförallt hur många och vilka som länkar till dig. Du kan jobba också med denna aspekt. Be att företag och organisationer ni samarbetar med länkar till er (och länka till dem själv, naturligtvis). Se till att ni finns med i kataloger som Sunet (http:// katalogen.sunet.se/) och Open Directory Project (http://www.dmoz.org/). Skriv så intressant innehåll att bloggare och andra med egna webbsidor självmant tipsar om er.