Kurshandledning Litteraturvetenskap Barnlitteratur 7,5hp 716G19
Innehållsförteckning Välkomna till kursen Barnlitteratur... 3 Undervisande lärare och kursansvarig... 3 Kursinnehåll... 3 Mål 716G19... 3 Arbetssätt... 4 Examinationer... 4 Betygskriterier... 4 Gruppredovisning EXA1 2,0hp (U-G)... 5 Obligatorisk facklitteratur... 6 Obligatorisk skönlitteratur... 7 Momentschema... 8 1. Introduktion, barnbokens dilemman och förutsättningar. Vad är barnlitteratur?... 8 2. Om ideal och moral i barnböcker under företrädesvis den Viktorianska eran.... 8 3. En bild säger mer med tusen ord. Ord och bilder i samverkan.... 8 4. Och mamma vill inget säga. Och pappa vet ingenting.... 9 5. Starka barn och vilsna vuxna på väg mot barnlitteraturens gräns?... 9 6. Temapresentationer författarskap.... 9 7. Avslutning. Några personliga favoriter.... 10 2
Välkomna till kursen Barnlitteratur Hjärtligt välkomna till en vårtermin på Linköpings universitet. Under våren kommer vi att träffas sju onsdagskvällar för att samtala kring det gemensamt lästa. Vi ses i sal 4260 som ligger på fjärde våningen i Key-huset på Campus Valla. Min förhoppning är att ni under våren kommer en bra bit på väg i konsten att analysera barnbokens form och stil. Dessutom hoppas jag att ni får möjlighet att utöka ert nätverk inom området barnlitteratur. Allra mest hoppas jag dock på att det blir glädjerika kvällar som vi får möjlighet att tillbringa tillsammans. Väl mött! /Marie-Helene Undervisande lärare och kursansvarig (MHK) Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation 581 83 Linköping Telefon: 013 28 18 78 Besöksadress: Hus Key, rum 3124, Campus Valla marie-helene.klementsson@liu.se Kursinnehåll I kursen studeras ett antal barnlitterära verk, såväl äldre som samtida, för att belysa barnlitteraturens framväxt och dess roll idag. Ett analytiskt fokus läggs på litteraturens pedagogiska roll under olika historiska skeenden, liksom på de ideologier som dagens barnlitteratur förmedlar. Litteraturvetenskapliga metoder övas och används för att placera verken i sin kontext och belysa deras intertextualitet. Ett ideologikritiskt förhållningssätt intas till verken och den bild de ger av barndom, barns utveckling, lärande och barns position i samhället. Mål 716G19 Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - redogöra för barnlitteraturgenrens utveckling - sätta in ett urval av barnlitterära verk i en samhällelig och litteraturhistorisk kontext - analysera barnlitteratur med vedertagna analysverktyg - beskriva och diskutera olika funktioner som barnlitteraturen har och har haft för barns utveckling - redogöra för barnlitteraturens betydelse i relation till litteraturfältet i stort. 3
Arbetssätt Lärplattformen LISAM används under kursen för kursinformation, inlämningar, och diskussioner. På lärplattformen får ni feedback på inlämningsuppgifter etc. Inga inlämningar sker via mail. Allmänna frågor skickas däremot till vanliga mailen. Barnlitteraturens historia läser vi främst med hjälp av Nettervik. Denna inläsning sker framförallt hos studenten, då den ligger som en viktig bakgrund till föreläsningar, seminarier och sedermera tentamen. Verktygen för vår skönlitterära analys får vi genom Nikolajeva, Andersson & Druker och Kåreland. Barnlitteraturens teorier och begrepp lär vi oss främst med hjälp av Nikolajevas verk Bilderbokens pusselbitar. En inblick i barnlitterära analyser får vi tillhanda genom de delar vi läser ur Andersson & Drukers antologi, Barnlitteraturanalyser, då fokus i den ligger på hur barn och ungdomar gestaltas och skildras i barnlitteraturen. De kapitel vi läser ur Kårelands Barnboken i samhället bidrar med barnbokens institutionella förutsättningar och barnbokens plats och mottagande ur ett samhälleligt perspektiv. Examinationer Gruppredovisning EXA1 2,0hp (U-G) Hemtentamen EXA2 5,5hp (U-VG) Examination sker även genom aktivt deltagande i de obligatoriska seminarierna och i diskussionstrådarna på LISAM under Nyhetsfeed. Frånvaro från seminarierna resulterar i en kompletteringsuppgift per seminarium. Uppgiften finns att tillgå efter seminarierna på LISAM. Betygskriterier Hemtentamen EXA2 5,5hp (U-VG) Detta är en individuell, skriftlig hemtentamen. Den består av två delar, del A och del B. Uppgiften till del A, är en skriftlig loggbok på den lästa skönlitteraturen och är således ett arbete som fortgår under hela kursen, allt eftersom skönlitteraturen läses och bearbetas. Instruktion och mall till loggboken finns att tillgå under kursdokument på LISAM från och med kursstart. Del B är en skriftlig hemtentamen. Uppgiften finnstillgänglig i inlämningsmappen från och med den 22 april 09.00. Sista datum för inlämning för både del A och B är den 10 maj 18.00. VG Visar en mycket god överblick över barnlitteraturens genrer och historiska utveckling. Visar en mycket god förmåga att analysera, tolka och kritiskt granska barnlitteraturen utifrån relevant teoribildning och vedertagna analysverktyg 4
Visar en mycket god förmåga att sätta in urval av barnlitterära verk i en samhällelig och litteraturhistorisk kontext. Visar en mycket god förmåga att problematisera litterära normer och värderingar i förhållande till genus, klass, etnicitet, normalitet och avvikelse. Visar en mycket god förmåga att beskriva och diskutera olika funktioner som barnlitteraturen har och har haft för barns utveckling samt redogöra för barnlitteraturens betydelse i relation till litteraturfältet i stort. G Visar en tillfredsställande överblick över barnlitteraturens genrer och historiska utveckling. Visar en tillfredsställande förmåga att analysera, tolka och kritiskt granska barnlitteraturen utifrån relevant teoribildning och vedertagna analysverktyg Visar en tillfredsställande förmåga att sätta in urval av barnlitterära verk i en samhällelig och litteraturhistorisk kontext. Visar en tillfredsställande förmåga att problematisera litterära normer och värderingar i förhållande till genus, klass, etnicitet, normalitet och avvikelse. Visar en tillfredsställande förmåga att beskriva och diskutera olika funktioner som barnlitteraturen har och har haft för barns utveckling samt redogöra för barnlitteraturens betydelse i relation till litteraturfältet i stort. U Visar en otillräcklig överblick över barnlitteraturens genrer och historiska utveckling. Visar på en otillräcklighet och brister i förmåga att analysera, tolka och kritiskt granska barnlitteraturen utifrån relevant teoribildning och vedertagna analysverktyg Visar en otillräcklig förmåga att sätta in urval av barnlitterära verk i en samhällelig och litteraturhistorisk kontext. Visar en otillräcklig förmåga att problematisera litterära normer och värderingar i förhållande till genus, klass, etnicitet, normalitet och avvikelse. Visar en otillräcklig förmåga att beskriva och diskutera olika funktioner som barnlitteraturen har och har haft för barns utveckling samt redogöra för barnlitteraturens betydelse i relation till litteraturfältet i stort. Gruppredovisning EXA1 2,0hp (U-G) Detta är en muntlig gruppredovisning av en temapresentation Uppgiften innebär att presentera ett bilderboksförfattarskap. Studenter som inte redovisar muntligt ska lämna in ett eget författarskap skriftligt på lärplattformen LISAM. G Visar på och muntligt presenterar en god bild av författarskapet genom att berätta om författaren/illustratören och om författarens/illustratörens verk. Visar på och muntligt presenterar en god bild av författarskapet genom vilken roll verken har fått i samhället, i förskola, skola och i allmän kulturdebatt. Samt att hänvisning sker till olika typer av källor. Visar på förmåga att, i ett eller flera av bilderboksverken, koppla dessa till någon analysform, verkets uppbyggnad och författarskapets/verkets tema. 5
Exempel på handlingar som kan leda till underkänt i examinationerna: I det skriftliga arbetet visa prov på allmänt tyckande utan förankring i kurs eller kurslitteratur. Att texten innehåller avskrifter, andras texter utan att källa anges. (Detta betraktas som fusk och anmäls). Att texten saknar struktur och är allmänt hopplockad utan synligt sammanhang. Att texten visar graverande språkliga brister. Att mängden egen text är påfallande liten i förhållande till hela texten. Att den ämnesspecifika begreppshanteringen är uteblir eller är bristfällig. Temapresentationen/gruppredovisningen (EXA1) Temapresentationen består av ett grupparbete där man den 28/4 presenterar ett bilderboksförfattarskap. Uppgiften introduceras den 25/3 då vi också skapar grupper och väljer författarskap. Uppgiften presenteras enbart muntligt. I presentationen ska ni berätta om författaren/illustratören och om författarens/illustratörens verk. Berätta om vilken roll verken har fått i samhället, i förskola, skola och i allmän kulturdebatt. Använd er av alla uppkomliga källor som ni kan finna. Försök komma över så många böcker som möjligt av författaren på bibliotek. Ni presenterar också ett eller flera verk utifrån någon analysform som ni finner i Nikolajevas bok. Det är en bra handbok för att studera bilderbokslitteratur och för se hur den är uppbyggd. Använd er också av analyserna i Andersson och Drukers bok. Där kan man se hur man kan finna tema och arbeta vidare med dem. Se om ni kan finna ett tema i författarskapet. Förslag på författarskap: Tove Jansson Maurice Sendak, Jan Lööf, Lennart Hellsing, Pija Lindenbaum, Shaun Tan, Gro Dahle & Svein Nyhus, Kitty Crowther, Inger och Lasse Sandberg. Obligatorisk facklitteratur Andersson, Maria, Druker, Elina (2010) Barnlitteraturanalyser, Lund: Studentlitteratur Klementson (2006) Historiens vingslag i amerikansk barn- och ungdomslitteratur under 1800-talet (finns på LISAM) Klementsson (2010) Elsa Beskow Beatrix Potter s Swedish counterpart (finns på LISAM) Kåreland, Lena (2009) Barnboken i samhället, Lund: Studentlitteratur Nettervik, Ingrid (2001) I barnbokens värld 2:a uppl. Malmö: Gleerups Nikolajeva, Maria (2000) Bilderbokens pusselbitar, Lund: Studentlitteratur (olika upplagor finns) 6
Ommundsen, (2008) På vei mot barnelitteraturens grense? Erlend Loes Kurtby (finns på LISAM) Ramstrand, (2005) Vilka äventyr borde få finnas? Bröderna Lejonhjärta och kritiken. Stockholm: Barnboken 2005:1 (finns på LISAM) SBI Trender och statistik i utgivningen 2007, 2014 (http://www.sbi.kb.se/sv/utgivning-ochstatistik/bokprovning/dokumentation/) Westin, Boel (1998) Vad är barnlitteraturforskning? ur Litteraturvetenskap en inledning red. (finns på LISAM) Obligatorisk skönlitteratur Beskow Elsa Tant grön, tant Brun och tant Gredelin Burnett Frances Hodgson Den hemliga trädgården (The Secret Garden) Burnett Frances Hodgson Den lille lorden (Lord Fauntleroy) Dahle Gro& Nyhus Svein Den arge Dahle Gro& Nyhus Svein Mammas hår Dicamilio Kate Tack vare Winn-Dixie Dürr, Morten & Gabel, Lars Marias docka Fitinghoff Laura Barnen ifrån Frostmofjället Hoffman Heinrich Pelle Snusk Jansson Tove Det osynliga barnet (novellen) Jönsson & Thor Flickan från långt borta Kinney Jeff Gregs bravader Klassen Jon Jag vill ha min hatt Lidbeck Petter Kan man? Lindenbaum Pija När Åkes mamma glömde bort Lindgren Astrid Bröderna Lejonhjärta Lindgren Astrid Känner du Pippi Långstrump? Loe Erlend Kurt i Kurtby Magnusson Österlund Isse I Itchiban är jag en prinsessa Mangold, Maud & Buregren, Sassa, Pärlor till pappa Potter Beatrix valfri bok Shaun Tan Det röda Trädet Tidholm Anna-Klara Resan till Ugri-La-Brek Walfrid Johnson Främlingen i skogen Wilder Laura Lilla huset på prärien 7
Momentschema 1. Introduktion, barnbokens dilemman och förutsättningar. Vad är barnlitteratur? Onsdag 25/2 17.00-20.00, sal 4260 Hoffman Heinrich Pelle Snusk Jansson Tove Det osynliga barnet (novellen) Jönsson & Thor Flickan från långt borta Lidbeck, Petter Kan man? Tidholm Anna-Klara Resan till Ugri-La-Brek Kåreland kapitel 1 Barnet, barndomen och barnboksmarkanden Nettervik kapitel 1 Barn och böcker och kapitel 2 Den tidigaste barnlitteraturen Nikolajeva Inledning Westin Vad är barnlitteraturforskning? OBS! Ta med valfri bilderbok som har en betydelse för er. 2. Om ideal och moral i barnböcker under företrädesvis den Viktorianska eran. Onsdag 11/3 17.00-20.00, sal 4260 Beskow Elsa Hattstugan Burnett Frances Hodgson Den hemliga trädgården, Den lille lorden Fitinghoff Laura Barnen ifrån Frostmofjället Potter Beatrix någon av Pelle Kaninböckerna Walfrid Johnson Främlingen i skogen Wilder Laura Lilla huset på prärien Andersson & Druker kapitel 4 Borta bra men hemma bäst? Elsa Beskow och Astrid Lindgrens idyller Klementsson X 2 Kåreland kapitel 2 Barnbokens genrer och trender och kapitel 6 Barnboken estetisk upplevelse eller pedagogiskt redskap? Nettervik kapitel 4 Rim och ramsor, vers och visor och kapitel 9 Den moderna barnboken Nikolajeva kapitel 1 Kort historik och genreöversikt 3. En bild säger mer med tusen ord. Ord och bilder i samverkan. Tisdag 24/3 17.00-20.00, sal Ky25 Beskow Elsa Tant grön, tant Brun och tant Gredelin Klassen Jon Jag vill ha min hatt Lindenbaum Pija Gittan gömmer bort sig Lindgren Astrid Känner du Pippi Långstrump? Lindgren Barbro Nämen Benny 8
Andersson och Druker kapitel 7 Kavat men känslosam. Den komplexa bilderboksflickan i Pija Lindenbaums Gittan-trilogi Nettervik kapitel 5 Bilderböcker Nikolajeva kapitel 2 Bilderboken som ett estetiskt föremål, kapitel 3 Illustratörens val och kapitel 4 Bilderbokens miljöskildring Gruppindelning och författarskap bestäms inför temapresentationen/gruppredovisningen den 29/4. 4. Och mamma vill inget säga. Och pappa vet ingenting. Onsdag 8/4 17.00-20.00, sal 4260 Magnusson Österlund Isse I Itchiban är jag en prinsessa Mangold, Maud & Buregren, Sassa, Pärlor till pappa Shaun Tan Det röda trädet Tidholm Anna-Klara Resan till Ugri-La-Brek Nettervik kapitel 6 Genrernas framväxt och kapitel 8 På väg mot den moderna barnboken Nikolajeva kapitel 6 Berättarröst och synvinkel och kapitel 7 Tid, rörelse och kausalitet 5. Starka barn och vilsna vuxna på väg mot barnlitteraturens gräns? Onsdag 22/4 17.00-20.00, sal 4260 Anclair Malin Ibland regnar det Dahle & Nyhus Mammas hår Dürr, Morten & Gabel, Lars Marias docka Lindenbaum Pija När Åkes mamma glömde bort Lindgren Astrid Bröderna Lejonhjärta Loe Erlend Kurt i Kurtby Nikolajeva, kapitel 5 Bilderbokens personskildring Ommundsen På vei mot barnelitteraturens grense? Erlend Loes Kurtby Ramstrand Vilka äventyr borde få finnas? Bröderna Lejonhjärta och kritiken. SBI trender och statistik 2007, 2014 6. Temapresentationer författarskap. Onsdag 29/4 17.00-20.00, sal 4260 9
7. Avslutning. Några personliga favoriter. Onsdag 13/5 17.00-20.00, sal 4260 Dicamilio Kate Tack vare Winn-Dixie Kinney Jeff Gregs bravader Något verk kan tillkomma Kåreland kapitel 7 Varför läsa böcker? Sammanfattande resonemang Nikolajeva Slutord: Bilderböcker som litteratur (263-271) 10