CD5420 VETENSKAPSMETODIK INOM DATAOMRÅDET GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI Föreläsning 3 1. VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING 2. KRITISKT TÄNKANDE FÖRELÄSNINGAR 3. KOMMUNIKATION OCH FÖRKLARINGAR Gordana Dodig-Crnkovic Department of Computer Science and Engineering Mälardalen University 2002 1 4. PROFESSIONELLA OCH SAMHÄLLELIGA FRÅGOR 2 SPRÅK OCH KOMMUNIKATION VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER POSITIVISM, TOLKNINGSVETANDE (HERMENEUTIK) OCH KRITISK TEORI 3 KOMMUNIKATION OCH FÖRKLARINGAR 3 KOMMUNIKATION Communication is imparting of information, interaction through signs/messages. Information is the meaning that a human gives to signs by applying the known conventions used in their representation. Sign is any physical event used in communication. Language is a vocabulary and the way of using it. 4 SEMIOTICS Semiotics, the science of signs, looks at how humans search for and construct meaning. SEMIOTICS Three Levels of Semiotics (Theory of Signs) Semiotics: reality is a system of signs! syntactics semantics pragmatics 5 6
Reality is a construction SEMIOTICS Information or meaning is not 'contained' in the (physical) world and 'transmitted' to us - we actively create it through a complex interplay of codes or conventions. The study of signs is the study of the construction and maintenance of reality. SEMIOTICS 'A sign... is something which stands to somebody for something in some respect or capacity'. Sign takes a form of words, symbols, images, sounds, gestures, objects, etc. Anything can be a sign as long as someone interprets it as 'signifying' something - referring to or standing for something. 7 8 The sign is the whole that results from the association of the signifier (a pointer) with the signified (that what pointer points to) CAT This is Not a Pipe... by Rene Magritte.... Surrealism (signifier) (signified) 9 10 LANGUAGE Reality is divided up into arbitrary categories by every language. The conceptual world with which each of us is familiar could have been divided up very differently. The full meaning of a sign does not appear until it is placed in its context, and the context may serve an extremely subtle function. LANGUAGE Examples The sign said "fine for parking here", and since it was fine, I parked there. The treasure was found by the tree. Fiskarna hamnade under vattnet i stormen. 11 12
LANGUAGE Last night he caught a burglar in his pyjamas. The Oracle of Delphi told Croseus that if he pursued the war he would destroy a mighty kingdom. (What the Oracle did not mention was that the kingdom he destroyed would be his own. Adapted from Heroditus, The Histories.) The first mate, seeking revenge on the captain, wrote in his journal, "The Captain was sober today." (He suggests, by his emphasis, that the Captain is usually drunk. ) LANGUAGE AND THOUGHT Två idéströmningar: Translation is possible (linguistic realism). Translation is essentially impossible (linguistic determinism and linguistic relativism) - Sapir-Whorf hypothesis. 13 14 REALITY AND COMMUNICATION HIERARCHICAL STRUCTURE OF LANGUAGE If a tree falls and no one (ever) knows it, has it really fallen? Object-language Meta-language In dictionaries on SCIENCE there is no definition of science! The definition of SCIENCE can be found in PHILOSOPHY dictionaries. 15 16 DET VETENSKAPLIGA SPRÅKET TEORI KORRESPONDENS- REGLER EMPIRI SEMANTISKA REGLER SINNESINTRYCK 17 AMBIGUITIES OF LANGUAGE Lexical ambiguity meaning (mening, uppfattning betydelse, innebörd; tanke, avsikt) mening (view, idea, intention, purpose, object, aim, sense, context, sentence) uppfattning (opinion, convictions) betydelse (meaning, signification, import, sense, significance, importance) innebörd (meaning, signification, import, content, purport) tanke (thought, idea, opinion) avsikt (intention, purpose, aim, object, end, motive, intent) 18
AMBIGUITIES OF LANGUAGE AMBIGUITIES OF LANGUAGE Syntactic ambiguity like in small dogs and cats (are cats small?). Semantic ambiguity comes often as a consequence of syntactic ambiguity. Coast road can be a road that follows the coast, or a road that leads to the coast. Referential ambiguity is a sort of semantic ambiguity ( it can refer to anything). Pragmatic ambiguity (If the speaker says I ll meet you next Friday, thinking that they are talking about 17th, and the hearer think that they are talking about 24th, then there is miscommunication.) 19 20 AMBIGUITIES OF LANGUAGE AMBIGUITIES OF LANGUAGE Local ambiguity occurs when sub-string can be parsed in several ways, but only one of those ways fits into a larger context. ( In English, the radio broadcasts is a noun phrase in the radio broadcasts inform, and a noun phrase followed by a verb in the radio broadcasts information. It is possible for a phrase to be syntactically ambiguous but semantically unambiguous, as S1 and S2 and S3. Vagueness is an important feature of natural languages. It is warm outside says something about temperature, but what does it mean? A warm winter day in Sweden is not the same thing as warm summer day in Kenya. 21 22 SPRÅKETS MÅNGTYDIGHET "Videofilmning av fotograf under vigseln pris 1600:-" Men bröllopsparet och gästerna? "Regeringen gör ingenting. Snarare tvärtom". Men... då gör de väl ALLT? SPRÅKETS MÅNGTYDIGHET "Oanvänd, felfri vara byts mot kvitto inom 8 dagar." Varför skulle jag vilja byta mina varor mot ett kvitto? "mjuk och kul glass" 23 24
SPRÅKETS MÅNGTYDIGHET "Självmord tvingar ministrar att avgå" (Självmord medför väl naturlig avgång?) Läs mer på Avigsidan http://www.explicon.se/pages/avigsidan/avigt001.html METODSKOLOR Vetenskap syftar till att åstadkomma pålitlig teoretisk kunskap Vad vi behöver är en vetenskaplig metod - och det är naturligtvis nu som meningarna går isär... Det har funnits olika åsikter under olika tider (och fortfarande...) 25 26 Sanning Universalitet Intersubjektivitet Reproducerbarhet Öppenhet Internationalitet Enkelhet TRADITIONELLA VETENSKAPSIDEAL Relevans Generalitet Validitet Klarhet Nyhet Vetenskaplig trovärdighet Estetik VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER ANTIKEN Platon Oföränderliga, eviga idealbilder - den perfekta sanningen existerar i en abstrakt tankevärld Vad vi ser är ofullständiga reflektioner, avbildningar Aristoteles Vetenskaplig forskning blir framförallt logiska resonemang och tankeexperiment 27 28 VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER MEDELTIDEN Det klassiska resonerande angreppssättet levde kvar. Premisserna som man resonerade från, eller de absoluta sanningar man sökte, var givna av Gud. Dogmatisk teologi. St Thomas Aquino (1200-talet). VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER KONTINENTALSKOLAN Descartes Så småningom Hegel, Marx Fortsättningen på den resonerande traditionen, från Platon genom Aquino m fl 29 30
VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER EMPIRISTERNA VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER NUTIDEN... Hume och andra, 1600-talets England Newton (praktiska resultat) Ny ("modern") världsbild Den materiella världen intressant i sig själv Observationer, experiment, induktion Positivism* Hermeneutik Kritisk rationalism 31 *(Inklusive Behaviorism som är samhällsvetenskapernas positivism). 32 Platon, Aristoteles St Thomas av Aquino Kunskapsteoretisk utveckling Hume TVÅ VETENSKAPLIGA SYNSÄTT POSITIVISM. Det naturvetenskapliga synsättet. Descartes Kant HERMENEUTIK. Det samhällsvetenskapliga synsätt. Forskningen är ett sökande efter mening och sammanhang. Hegel Russell, Carnap, Wittgenstein Popper Tolkningar tar hänsyn till sammanhanget. Tolkningar är tids-, kultur- och personbundna. Hermeneutik Positivism Kritisk rationalism 33 34 TVÅ SKILDA VETENSKAPLIGA ANGREPPSSÄTT Nomotetiskt (kopplad till positivismen): Verkligheten är objektiv. Sökande efter sann kunskap. Ideografiskt (kopplad till hermeneutiken): Verkligheten är subjektiv, upplevd. Sökande efter upplevd kunskap. TVÅ TYPER AV DATA OCH ANALYS Kvantitativ (mätningar, strukturerad analys, enkät): Bestämmer mängd; hur mycket. Fastställer relationer. Kvalitativ (intervju, litteraturstudie, iakttagelser): Beskriva och förstå fenomen. Beskriva sammanhang. Bestämma art (sortering). 35 36
POSITIVISM "Wiencirkeln" 1920-talet (Carnap & Co ) Genom empiriska observationer ställa upp och verifiera teorier Naturvetenskapligt inriktad Idealteorin skulle vara en matematisk, exakt och empiriskt verifierad modell Karakteriseras av kvantitativa metoder POSITIVISTERNAS DEFINITION AV MENINGSFULL OCH VETENSKAPLIG KUNSKAP All verklig och vetenskaplig kunskap framgår ur empiriska observationer och bör vara så objektiv som möjligt Metafysisk spekulation (typ Platon) är inte vetenskap 37 38 POSITIVISTERNAS DEFINITION AV MENINGSFULL OCH VETENSKAPLIG KUNSKAP Teorier bör kunna verifieras empiriskt Ren deduktion är tautologisk. Deduktiva resonemang som säger sig ge kunskap om verkligheten är meningslösa. Vetenskaplig kunskap är i sista hand induktiv. HERMENEUTIK Hegel, Heidegger Att försöka uppnå högre grad av (med nödvändighet) subjektiv förståelse Tolkning av verkligheten Samhällsvetenskapligt inriktad Exempel: att tolka en dikt, bok, tavla, ett historiskt händelseförlopp Nästan aldrig kvantitativa metoder 39 40 HERMENEUTIKERNAS DEFINITION AV MENINGSFULL OCH VETENSKAPLIG KUNSKAP Kunskap måste bidra till att öka inre förståelse. Alternativ ståndpunkt: kunskap som inte uttrycks i handling är inte kunskap, vetenskapen skall frigöra de förtryckta - Frankfurt-skolan Siffror är tråkiga och varför skall doktorsavhandlingar tryckas - publicera den som ett rollspel POSITIVISM KONTRA HERMENEUTIK Objektiv, verifierad sanning kontra subjektiv förståelse Matematiska modeller kontra nya språk (karikerat) Naturvetenskap kontra samhällsvetenskap (hermeneutiker håller sig till samhällsvetenskap) induktiv (och deduktiv) logik kontra dialektik. 41 42
KRITISK RATIONALISM Popper, K Vi kan aldrig verifiera en teori, endast falsifiera (förkasta den) Försök och misstag (trial and error) Jämför två eller flera teorier empiriskt och välj den bästa teorin = den som vi inte kunde förkasta Hur verifierar vi hypotesen att teorin är förkastad? POPPERS AVGRÄNSNING AV VETENSKAP En teori som inte i princip kan förkastas genom empiriska observationer är inte vetenskaplig Teorier som alltid förklarar och stämmer med allting är inte vetenskapliga - de är religion eller metafysik Ju otroligare teori desto bättre - s k djärva hypoteser - om det visar sig att den inte går att förkasta 43 44 KRITISK RATIONALISM KONTRA POSITIVISM Falsifikation kontra verifikation Ersätta teorier som har visat sig stämma dåligt med observationer med sådana som tills vidare förefaller att stämma bättre kontra att empiriskt verifiera teorier. POPPERS KRITISKA RATIONALISM Vi kan inte verifiera induktivt framtagna hypoteser/teorier, endast falsifiera dem. En misslyckad falsifiering leder till en provisorisk sanning. Alla teorier/hypoteser ska kunna falsifieras. 45 46 KUHN: VETENSKAPLIGA PARADIGMER Ett vetenskaplig paradigm är en uppsättning grundantaganden - "världsbild" - som en viss grupp forskare utgår från och inom vars ramar de arbetar. Man kan inte tvivla på allt om man skall få något gjort. Paradigmer innefattar t ex begrepps-apparaturen (terminologin) samt ett gemensamt metodsynsätt. PARADIGMSKIFTEN Inom paradigmet bedrives normalvetenskap. Det finns alltid anomalier = fakta som inte passar in. Förr eller senare får man fram sådana resultat som inte är förenliga med de grundantaganden man arbetar utgående ifrån. Då måste man börja ifrågasätta grundantagandena - ändra paradigmet. Thomas Kuhn: The Structure of Scientific Revolutions. 47 48
Det existerar något slags objektiv sanning. Positivism Ja. Kritisk rationalism Ja. Hermeneutik Nej - all så kallad sanning är subjektiv. METODOLOGISKA GRUNDSATSER Vi kan veta när vi har funnit sanningen. I princip ja. I princip nej. - POSITIVISM (Experiment, statistisk analys) HERMENEUTIK (Textanalys, deltagande observation) Strävar primärt efter att: Komma närmare sanningen. Ersätta gamla teorier med bättre. Uppnå ökad subjektiv förståelse och insikt i sammanhang och tingens inre väsen. BEHAVIORISM (Statistisk analys, experiment) FUNKTIONALISM (Systemanalys) Tillvägagångs-sätt: Ställa upp hypoteser och verifiera dem. Ställa upp alternativa hypoteser och jämföra dem. Tolka texter och observerade fenomen. 49 50 VETENSKAPER I SIN KULTURELLA KONTEXT Logik & Matematik 1 Naturvetenskaper (Fysik, Kemi, Biologi, ) 2 Kultur (Religion, Konst, ) 5 POSITIVISM (1) Enhetsvetenskapsidealet Idealet om den vetenskapliga kunskapens logiska karaktär Enbart empirisk och definitionsmässig sanning Den logiska empirismen och den logiska positivismen Samhälsvetenskaper (Ekonomi, Sociologi, Antropologi, ) 3 Humaniora (Filosofi, Historia, Linguistik ) 4 51 52 POSITIVISM (2) * COVERING-LAW FÖRKLARINGAR Värden hör ej till vetenskapen Teoretiska termer reducerbara till empiriska Demarkationskriterium: verifierbarhet Den logiska empirismen och den logiska positivismen covering law* förklaringar symmetri mellan förklaring och prediktion Enligt "covering-law"-synen på förklaringar, förklarar man ett fenomen om man logiskt kan visa att fenomenet ifråga faller under en naturlag. Då blir en förklaring ett logiskt argument, där premisserna utgörs av lagsatser och initialvillkor, och där slutsatsen är en beskrivning av fenomenet ifråga. 53 54
HERMENEUTIK Kritik av "covering law"-modellens tillämpbarhet i samhällsvetenskap Singulära teorier meningsfulla Förståelse det centrala begreppet (betydelse, mening) Engagemang viktigt Historisk perspektiv viktig Deltagande observation Kvalitativa data BEHAVIORISM Samhällsvetenskapernas positivism Konstanta sociala samband Observationer oproblematiska Rationalitets-antagande Objektivitet Statistisk analys 55 56 FUNKTIONALISM System, självreglering Rationalism-antagande (bland människor) Analytiska modeller SLUTNA VS. ÖPPNA SYSTEM Fullständiga förklaringar kräver slutna system. I verkligheten är alla fenomen delar av öppna system. 57 58