Provet i samhällslära 15.9.2008 - svarsförslag 1. Hur är uppgifterna för den utrikespolitiska ledningen fördelade mellan olika statliga organ? Enligt grundlagen leds Finlands utrikespolitik av presidenten i samråd med statsrådet. Förhållandena till EU-medlemmarna hör ändå i främsta hand till statsrådet. Statsministerns roll i utrikespolitiken är stark i förhållande till presidentens dito. Utrikesministerns roll är att ta hand om de praktiska uppgifterna inom utrikespolitiken. Riksdagen bekräftar de viktigaste utrikespolitiska besluten med presidenten t.ex. om krig och fred. Presidenten och ministrarna i statsrådet koordinerar utrikespolitiken i regeringens utrikesutskott. Man kunde också i svaret diskutera om rollfördelningen mellan statsrådet och presidenten gällande utrikespolitiken. Statsrådet ansvarar för att de beslut som fattas i EU verkställs nationellt. Om riksdagens ställning i fråga om utrikespolitiska beslut kunde man ta fram t.ex. rollen av riksdagens utrikesutskott. Ifall regeringen och presidenten inte kan komma överrens avgör riksdagen. (Enligt den grundlagsförändring som trädde ikraft 2012.) EU-politiken handhas av regeringen. 2. Redogör för hur man i Finland har använt rådgivande folkomröstningar. Diskutera fördelar och svagheter med sådana folkomröstningar med hänsyn till demokratins förverkligande. Det finns kommunala och riksomfattande folkomröstningar. Riksomfattande folkomröstningar har ordnats två gånger i Finland: år 1931 då man röstade om förbudslagen och år 1994 då man röstade om EU-medlemskap. Rådgivande folkomröstningar har man hållit oftare i kommunerna, exempelvis i fråga om kommunsammanslagningar. Rådgivande folkomröstningar binder inte riksdagen eller kommunfullmäktige till något. Som en god sak kunde man påpeka att medborgarnas röst blir hörd. Som en svaghet kunde man svara att svåra frågor simplifieras till ja-nej svar, varmed kompromisser (som kännetecknar demokratin) inte kan förverkligas.
Det är fullmäktige som verkställer en kommunal folkomröstning. Initiativet görs av kommunborna. Man kunde nämna om någon folkomröstning som man känner till själv från någon kommun. Det var bra att nämna någonting om de två folkomröstningar som gjorts på riksomfattande nivå (förbudslagen 1931 och EU 1994). Man kunde diskutera om för- och nackdelar med direkt och representativ demokrati. Fördelen med omröstningar nämndes redan, den aktiverar medborgarna till beslutsfattandet. Nackdel: om folkomröstningar ordnas allt för ofta leder det till att beslutsfattandet blir långsammare. Dessutom bortser man de med val valda representanternas expertis (riksdagen, fullmäktige). Goda sidor: människor blir insatta i olika frågor, känner delaktighet. Negativ polarisering: en uppdelning av människorna i två läger. 3. Vilka faktorer påverkas prisbildningen för följande produkter av? a) Råolja Efterfrågan och utbud. OPEC reglerar delvis utbudet. Efterfrågan beroende av konjunkturläget. b) Hårklippning på frisörsalong Fasta och rörliga kostnader. Kvalitet och yrkeskunskap. c) Taxiresa Taxinäringen är reglerad. Staten bestämmer trafiktillstånd och taxor. Taxorna följer kostnadsförändringar.
4. Behandla följande investeringsalternativ och jämför fördelarna och nackdelarna med dem ur den enskilde investerarens synvinkel: aktier i ett inhemskt börsbolag, visstidsdeposition på bank, bostadsaktie. Beskrivning av de olika investeringsinstrumenten. En fördel med börsaktier är att de har relativt goda förutsättningar för vinst (då kurserna stiger eller då man får dividender). En nackdel med börsaktier är att förlustrisken också är stor, speciellt då man investerar på kort sikt. Med 10-20 års investeringar är det oftast lönsamt. Börsaktier kräver också tid, energi och att man är insatt i ämnet, vilket också kan anses som en nackdel, om man vill se på saken ur den synvinkeln. Fördelen med visstidsdepositioner är att investerandet är enkelt och den låga risken i förhållande till relativt goda vinstförutsättningar. Nackdelarna med visstidsdepositioner är att dessa pengar (eller kapital) inte kan användas under en viss tidsperiod av den som gör depositionen. Om inflationen växer kraftigt under depositionstiden kan det dessutom hända att depositionsräntan inte täcker sjunkningen av investeringens realvärde. Fördelarna med bostäder är att man kan få hyresintäkter och dessutom kan man få fördelar av det om bostadens värde råkar stiga. Bostäder har också bättre klarat av inflation. Nackdelarna med bostäder är att det kräver goda kunskaper (att man vet vad man köper och att man kan överväga det pris man betalar rätt). Övriga nackdelar är underhållskostnader och riskfaktorer som har att göra med bostadens skick samt uthyrning (bl.a. hyresgäster). 7. Vilka effekter har utvidgningen haft för Europeiska unionen? Materialet i tabellen bör behandlas samt utvidgningens effekter på ekonomin. Inverkan på beslutsfattandet. Lissabonfördraget. Under 2000-talet kom det många nya EU-medlemsländer, varav många var ganska fattiga. Därför blev unionen heterogenare ur ekonomisk synvinkel. Expansionen har påverkat unionen ur ekonomisk synvinkel, exempelvis har den inre marknaden expanderat.
Beslutsfattandet har blivit trögare. Det är svårare att komma fram till enhälliga beslut på grund av att unionen expanderat. Tiden före 2000-talet: till att börja med var medlemsländerna ganska rika västerländska stater. Under 1980-talet kom fattigare länder från Medelhavsområdet med. Man har t.ex. justerat stöden för jordbruket under tidens gång (exempelvis hade Polen fått jordbrukssubsidier från EU då detta prov var aktuellt på hösten 2008). Arbetskraften kan röra sig fritt (vilket främst har bekymrat västländerna inom unionen). De olika EU-organens medlemsantal har vuxit. I och med att organen har blivit större har det uppstått ett behov av att effektivisera beslutsfattandet (bl.a. ett gräl om vad antalet av EUkommissarier borde vara). EU:s världspolitiska tyngd har vuxit på grund av expansionen. Det har uppstått en större inre splittring. Medlemsländer vill föra utrikespolitiken på olika sätt. 8. A. Inkomstfördelningen i Finland a) Inkomstskillnaderna har ökat. Låginkomsttagarnas andel av inkomsterna har minskat och höginkomsttagarnas ökat. b) För: yrkesskicklighet, arbetsinsats och entreprenörskap. Emot: rättvisa aspekter, samhörigheten och stabiliteten i samhället. Beskattningen som medel att utjämna inkomstskillnaderna kan diskuteras. Ett argument för att inkomstskillnaderna skulle få växa är att inkomsterna då fördelas mera enligt ens arbetsinsats och färdigheter. Det brukar allmänt anses att detta främjar företagandet. Ett argument emot att inkomstskillnaderna växer är att den sociala rättvisan kräver att inkomstskillnaderna jämns ut. Konsumtionen fördelas också jämnare om inkomstskillnaderna inte förskjuts allt för mycket. En jämn inkomstfördelning främjar också den ekonomiska tillväxten, eftersom de fattigare använder en större andel av sina inkomster på konsumtion. En del anser att de rikas inkomsttillväxt skulle öka efterfrågan på olika tjänster och varor. Extra inkomster skulle också föras till aktiemarknaderna som investeringar.
8. B. Diskutera Europeiska unionens relation till Förenta staterna och Ryssland samt faktorer som relationen har påverkats av under de första åren av 2000-talet. År 2004 expanderade EU. År 2004 var det många f.d. östblocksstater och de tre baltiska staterna (som hörde till Sovjetunionen) som blev medlemmar i EU, vars förhållanden med Ryssland har varit i många fall inflammerade. Förhållandena mellan EU och Ryssland handlar mycket om ekonomiska frågor. Många EUländer får sin energi från Ryssland. Man kunde också förklara om att man i EU har bekymrat sig över den inre utvecklingen i Ryssland, bl.a. om yttrandefriheten. Under Putins tid vid makten har Ryssland börjat mera målmedvetet börja bete sig som en stormakt. Därför har förhållandena mellan EU och Ryssland blivit annorlunda under denna tidsperiod. Man kunde också säga något om Georgienkrisen, alltså att dra ut svaret till dags dato, men man behövde inte göra det. De flesta EU-länderna är NATO-medlemmar och därmed nära USA. Vid USA:s anfall på Irak 2003 kom EU-länderna att vara splittrade. Storbritannien stödde USA och Frankrike och Tyskland motsatte sig invasionen. Handelspolitiska spänningar mellan USA och EU (ståltullar). Lissabonfördraget innebär att EU får en utrikesminister. +9. Uppgifter om några kommuner i Finland a) Totalförändring = födda döda + flyttningsvinst. Flyttningsvinst = inflyttade utflyttade. b) Jämför kommunerna utgående från ålders- och näringsstrukturerna. Kommun A hade ganska många åldringar och få barn, i kommun D är befolkningen ganska ung och för det mesta i arbetsför ålder. I kommunerna A och C finns det ganska mycket jordbruksbefolkning, medan kommunerna B och D har nästan ingen jordbruksnäring. Alla kommuner är servicenäringsbetonade.
Förädlingens andel i de olika kommunerna är ganska varierande, den mest industribetonade är kommun D. c) Granskning av utmaningarna utgående från åldersstrukturen, skuldsättningen, skatteprocent och näringsstruktur. Om befolkningen är väldigt ålderstigen behövs det mycket hälsovårds- och annan vårdsservice. Om kommunen har en stor andel av människor som är under 15 år, behövs det skolor och annat dylikt. Arbetslösheten är också varierande mellan olika kommuner, likaså inkomstskatten och lånebeståndet. A är i ett ganska klurigt tillstånd: arbetslösheten är ganska stor, skatteöret är högt och lånen är stora. B är däremot i ett gott tillstånd. Kommun A är relativt jordbrukspräglat och befolkningen är ålderstiget, människor flyttar bort och kommunen har skulder. Kommun B är ekonomiskt ganska stabilt, men ganska statiskt (befolkningen växer inte och det väcker frågor om vad som kommer att hända i framtiden). Kommun C har en växande befolkning och är relativt jordbruksbetonad, kommunen måste vara noggrann med sin ekonomi (beskattningen är redan hård och arbetslösheten är på medelnivå, fastän kommunen inte har så stora skulder). Kommun D är en kraftigt växande kommun (klar flyttningsvinst), men ekonomin har spänts hårt (beskattningen är hård, lånebeståndet är högt, kommunen måste skapa tjänster och investera pengar i infrastrukturen då befolkningen växer). Arbetslösheten är också förhållandevis hög i denna kommun. +10. Ekonomiska utvecklingen i Estland, Finland och euroområdet år 2006 a) Bruttolön: den lön som man har före skatter och andra skattemässiga avdrag. Privatkonsumtion: hushållens anskaffningar av konsumtionsförnödenheter. Offentliga utgifter: statens och kommunernas utgifter. b) I Estland var tillväxten av BNP:n, bruttolönerna och privatkonsumtionen betydligt högre än i Finland och i euroområdet. Snabbare nominell ekonomisk tillväxt i Estland men utgångsläget är lägre.
I Finland var tillväxten klart snabbare (BNP och konsumtion) i jämförelse med euroområdets medeltal. Offentliga sektorns utgifter steg långsammare i Finland jämfört med euroområdet och Estland. c) En positiv sak var att BNP-tillväxten i både Estland och Finland var snabbare än i det övriga euroomårdet. Risk för överhettning i Estland på grund av den kraftiga lönestegringen och ökade konsumtionen i förhållande till den lägre ökningen av BNP. Estlands BNP:s utgångspunkt är låg i jämförelse med Finlands. Lönerna i Estland är också euromässigt låga. Prisnivån på det estniska arbetet har varit lågt, men den har stigit kraftigt, vilket påverkar utländska investerares intressen och den estniska ekonomins konkurrenskraft. De finska siffrorna för år 2006 var lägre än Estlands, men på en stabilare grund, eftersom BNP:n växte snabbare än lönerna och utgifterna (konsumtionen växte snabbare än bruttolönen, vilket kan ha berott på att hushållen har skuldsatts eller på att skatterna har sjunkit). Källor: Abitreenits finskspråkiga sidor: http://abitreenit.yle.fi/yokokeet/yhteiskuntaoppi/syksy_2008/kysymysarkisto/1695 och expertens tv-svar på Abitreenits sidor: http://abitreenit.yle.fi/yo-kokeet/yhteiskuntaoppi/syksy_2008#vastaus-1957 30.12.2010. Vetamix 2012.