CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA AGECAP HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS Att gå i pension och lämna arbetslivet är för de flesta en stor händelse då livet kan förändras helt från en dag till en annan. Hur hanterar vi denna förändring? I forskningsprojektet HEARTS ( Health, Ageing and Retirement Transitions in Sweden ), vid Göteborgs universitet, undersöks just detta. I HEARTS är det själva pensioneringsprocessen som är i fokus. Pensioneringen prövar vår förmåga att anpassa oss, inte bara till åldersrelaterade biologiska förändringar, utan också till de nya möjligheter och förväntningar som finns i vår sociala miljö. Vår livsstil, med fysiska, intellektuella och sociala aktiviteter, förändras och påverkar därför också vår hälsa och vårt psykiska välbefinnande. I HEARTS-projektet undersöks hur anpassningen och övergången från arbetsliv till tillvaron som pensionär kan hanteras. För att belysa pensioneringsprocessen följer vi i HEARTS individer på väg mot pension, men även personer som nyligen pensionerats, i en så kallad longitudinell studie. Det innebär att deltagarna får svara på frågor i flera uppföljningar för att följa hur hälsa och psykiskt välbefinnande utvecklas tiden innan och efter pensioneringen. HEARTS I KORTHET I HEARTS studeras psykologisk hälsa i samband med pensionsövergången. Nationellt representativt urval bestående av 5 913 individer födda mellan 1949 55. Fokus på arbete och pension, familj och sociala nätverk, hälsa och livsstil. Årliga uppföljningar. Data kopplas till nationella register. Projektet genomförs på psykologiska institutionen under ledning av professor Boo Johansson, och är en del av Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap) vid Göteborgs universitet. HEARTS finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE; FAS Dnr 2013-2291).
FRÅGEFORMULÄRET Frågeformuläret innehåller, förutom uppgifter om individens sociodemografiska bakgrund och pensionsstatus, frågor om olika aspekter av individens livssituation. Dessa inkluderar arbete, hälsa, livsstil, psykologiskt välbefinnande, kognitiv funktion, personlighet och socialt nätverk. Mer specifikt innehåller formuläret instrument för att studera psykologiska processer relaterade till: arbetsbelastning, arbetsmotivation, arbetsprestationens betydelse för självkänslan, orsak till pensionering, förväntningar inför och upplevelse av pensionering, hälsa och sjukdomar, hälsobeteende, fysisk aktivitet, fritidsaktiviteter, depression, livstillfredsställelse, tillfredsställelse av grundläggande psykologiska behov, livskvalitet, stress, ensamhet, kognitiv funktion, socialt nätverk och stöd, personlighet, framtidsperspektiv och självkänsla. Uppgifterna i frågeformuläret kommer att kopplas till nationella register som Socialstyrelsens patientregister, Statistiska centralbyråns register över socioekonomiska förhållanden (LISA) och inkomst, mönstringsregistret, Försäkringskassans register och dödsorsaksregistret. FÖRSTA UNDERSÖKNINGSTILLFÄLLET HEARTS-projektet startade våren 2015, då ett nationellt representativt urval bestående av 15 000 individer mellan 60 och 66 år rekryterades från Statens personadressregister (SPAR). Personerna kontaktades med en inbjudan med information om studien och vad deltagande innebär. Deltagarna fick instruktioner om hur de kunde besvara ett webbaserat frågeformulär (administrerat av Qualtrics) genom att använda sig av medföljande webbadress och inloggningsuppgifter. Tre veckor senare skickades en påminnelse och efter ytterligare tre veckor sändes en andra påminnelse ut, denna gång tillsammans med en pappersversion av frågeformuläret. Vid den första datainsamlingen besvarade totalt 5 913 individer (39 %) frågeformuläret. Av dessa använde 4 068 personer (69 %) den webbaserade enkäten och 1 845 (31 %) pappersversionen. Deltagarna i HEARTS är på många sätt representativa för populationen, som utgörs av samtliga individer i Sverige födda mellan 1949 55 (Tabell 1). Urvalet består av en något större andel kvinnor än män och fler personer födda 1949 50 än 1954 55. Majoriteten är födda i Sverige och är gifta eller har en partner. Jämfört med populationen i stort har deltagarna i HEARTS generellt en högre utbildningsnivå, och en större andel har universitets- eller högskoleexamen. RESULTAT Huvudsyftet med HEARTS är att studera själva övergången från arbete till pension. För att studera förändringar över tid krävs flera mättillfällen. Men tack vare att deltagarna befinner sig i olika stadier av pensionsöverången kan vi redan nu studera både förväntningar och planer inför, och upplevelse av, livet som pensionär. Vi kan till exempel konstatera att det idag inte är så lätt att säga vem som är pensionär och vem som inte är det. Tidigare var det vanligt att man helt slutade arbeta när man gick i pension, men resultaten i HEARTS visar att det numera är vanligt att fortsätta arbeta i någon utsträckning även efter att man börjat ta ut sin ålderpension. Majoriteten av deltagarna har förvisso ännu inte gått i pension, men bland de som börjat ta ut sin ålderspension kan vi 2
identifiera tre subgrupper, de som är: (1) fortsatt yrkesverksamma och inte ser sig som pensionärer; (2) fortsatt yrkesverksamma som ser sig som pensionärer; och (3) heltidspensionärer (Figur 1). Tabell 1 Jämförelse mellan deltagarna i HEARTS och samtliga individer i Sverige födda mellan 1949 1955. Kön HEARTS (N = 5 913) Population* (N = 793 928) Män 46 % 50 % Kvinnor 54 % 50 % Födelseår 1955 13 % 14 % 1954 13 % 14 % 1953 14 % 14 % 1952 15 % 14 % 1951 14 % 14 % 1950 15 % 15 % 1949 16 % 15 % Födelseland Sverige 89 % 84 % Annat 11 % 16 % Civilstånd Gift/partner 73 % 58 % Ogift (aldrig varit gift) 8 % 18 % Frånskild/separerad 15 % 20 % Änka/änkling 4 % 4 % Högsta utbildning Ej avslutad grundskola/mindre än 9 år 2 % 7 % Grundskola 13 % 14 % Gymnasium 34 % 45 % Eftergymnasial utbildning/universitets-/högskoleutbildning (ej examen) 19 % 15 % Universitets-/högskoleexamen 32 % 19 % *Källa: Statistiska centralbyrån. N = antal individer. De som ännu inte börjat ta ut sin pension fick svara på frågor om sina planer och förväntningar inför pensioneringen. Resultaten visar till exempel att ungefär en fjärdedel (28 %) inte alls har börjat planera för sin pension, medan en av fem (19 %) anger att de i hög utsträckning har börjat planera. Över hälften (63 %) anger att de, om de fick bestämma själva, skulle vilja gå ned i arbetstid innan de slutar arbeta helt (Figur 2). 3
Figur 1. Har du gått i pension (börjat ta ut ålderspension)? Figur 2. Hur skulle du vilja ha det innan du går i pension? Vi kan också se att många räknar med att fortsätta arbeta efter att de fyllt 67. Även om majoriteten (82 %) angav att de kommer att sluta arbete tidigare, trodde var femte person (18 %) att de skulle vara fortsatt yrkesverksamma efter 67 års ålder (Figur 3). Pensioneringen associeras ofta med både fördelar och nackdelar. Det är till exempel vanligt att den upplevs som något som innebär att man får mer tid att göra det man värdesätter och uppskattar. Samtidigt kan många känna att de förlorar den sociala tillhörighet och intellektuella stimulans som arbetet medförde. I linje med detta visar resultaten att en av tre (31 %) ser pensioneringen som något som kommer att få både positiva och negativa konsekvenser. Men vi kan också se att, även om många (47 %) uppfattar det som något positivt, upplever nästan var fjärde person (23 %) att det är negativt att gå i pension (Figur 4). Figur 3. Vid vilken ålder tror du att du helt och hållet har slutat yrkesarbeta? Figur 4. När du tänker på att gå i pension, uppfattar du det som något positivt eller negativt? De allra flesta (69 %) av de som ännu inte gått i pension trodde att de skulle vara nöjda och tillfredsställda med livet som pensionärer. En mindre grupp (8 %) angav att de inte alls tror att de kommer att trivas som pensionärer. Nästa steg i HEARTS är därför att analysera för vem och under vilka förutsättningar livet som pensionär blir som man hoppas och vill. De som börjat ta ut sin pension fick svara på frågor om sin upplevelse och erfarenhet av livet som pensionärer, men också om tiden före pensioneringen. Hälften av dessa (50 %) uppgav att de hade fortsatt arbeta i samma omfattning ända fram till att de började ta ut sin pension medan ungefär en av tre (28 %) hade trappat ner före pensionsövergången (Figur 5). Detta 4
resultat kan ställas i relation till de som fortfarande har pensioneringen framför sig, där över hälften (63 %) uppgav att de skulle vilja gå ner i arbetstid innan de går i pension. Det är dock viktigt att komma ihåg att vi i detta läge jämför grupper med olika individer och alltså inte kan dra några slutsatser om de som önskar att trappa ned faktiskt får möjlighet att göra det. I och med att vi i HEARTS kommer att följa samma individer under hela övergångsperioden kan vi senare analysera i vilken utsträckning deltagarna har möjlighet att få den övergång de skulle vilja ha. Resultaten visar att majoriteten (74 %) av de som gått i pension upplevde att beslutet var helt och hållet deras eget, medan en av tio (10 %) angav att de hade blivit tvingade att gå i pension (Figur 6). I fortsatta analyser kommer vi att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt individens hälsa påverkas av möjligheten att själv få bestämma över sin pensionering. Figur 5. Gick du ner i arbetstid innan du började ta ut någon pension? Figur 6. Valde du själv att gå i pension eller kände du dig tvingad (pga. hälsa, arbetsgivare etc.)? Av de som gått i pension uppger de flesta (85 %) att de uppskattar och njuter av livet som pensionär (Figur 7). Trots detta säger så många som var femte person (19 %) att de saknar den dagliga samvaron med andra och den struktur som arbetslivet gav (Figur 8), vilket avspeglar att många upplever att pensioneringen kommer att medföra både för- och nackdelar. Figur 7. Jag uppskattar och njuter av livet som pensionär Figur 8. Jag saknar den dagliga samvaron med andra och den struktur som arbetslivet gav Sammantaget visar resultaten att pensioneringen kan uppfattas helt olika beroende på en persons unika livssituation och bakgrund. Den egna hälsan, vilken typ av arbete man har och hur familjesituationen ser ut är några faktorer som kan påverka hur pensioneringen upplevs. 5
Dessa olikheter är viktiga att lyfta fram för att vi ska få en nyanserad bild av vad pensioneringen kan innebära för vår hälsa och vårt välbefinnande. KOMMANDE UPPFÖLJNINGAR I och med den första datainsamlingen har vi bildat oss en uppfattning om vilka som är med i HEARTS, något som är viktigt för att resultaten ska gå att generalisera till populationen i stort. Vi har också kunnat kartlägga vilka planer och förväntningar som finns inför pensioneringen samt hur övergången till och livet som pensionär upplevs. Men det är nu det riktigt intressanta arbetet tar vid att undersöka hur individen påverkas av att gå i pension. För detta krävs longitudinella studier med upprepade mättillfällen. Deltagarna i HEARTS kommer därför att bjudas in till årliga uppföljningar med start våren 2016. Uppföljningarna genomförs i huvudsak med det webbaserade frågeformuläret, men en pappersversion kommer också att skickas ut till alla som föredrar detta, precis som vid den första datainsamlingen. VILL DU VETA MER OM HEARTS? Besök vår hemsida www.psy.gu.se/hearts eller kontakta oss på hearts@psy.gu.se. 6