Kvalitativ datainsamlingsmetod: intervju Doktorand Trine Höjsgaard
Först av allt Kvalitativ design har sin ursprung i det holistiska traditionen och avser att studera personers levda erfarenheter av ett fenomen. En kvalitativ forskningsstrategi är oftast induktiv (kan vara teoretisk deduktiv)tolkande och konstruktionistisk till sin art
Kvalitativa metoder Används främst då man behöver en djupare förståelse för målgruppen, eller där man inte vet riktigt vilken information från målgruppen som kan vara intressant. Genom en kvalitativ metod är chansen större att denna information kommer fram än vid användandet av en kvantitativ metod. Kvalitativ metod ger målgruppen större frihet att lämna sina synpunkter än när en kvantitativ metod används. Exempelvis genom en intervju eller genom en fokusgrupp kan personen besvara eller diskutera de aktuella frågorna.
I kvalitativa studier utgår man från att verkligheten kan uppfattas på många olika sätt och att det följaktligen inte finns en absolut och objektiv sanning. Den kvalitativa metoden används också med fördel explorativt dvs. när man vet väldigt lite i förväg om fenomenet eller frågeställningen.
Forskningsdesign Forsknings design innebär att bestämma hur din valda metod kommer att tillämpas för att besvara din forskningsfråga. Vidare ser man på utformningen av studietiden en plan eller skiss over vad som skall göras och hur detta skall åstadkommas. Viktiga aspekter på forskning design är: forskningsmetod, deltagare/urval. Utformning av frågeformulär for datainsamling och vilken analysmetod som skall användas.
Forskningsmetod En forskningsmetod är en allmän ram vägledande för ett forskningsprojekt. Olika metoder kan användas för att ta itu med olika frågor. Forskning metoder är generella och etablerade sätt att närma sig frågeställningar (t.ex. kvalitativa kontra kvantitativa metoder). Inte alla metoder kan tillämpas på alla frågeställningar, så valet av metod begränsas av forskningsområde som du vill utforska
Överordnat är Metod: Ett planmässigt tillvägagångssätt för att uppnå ett bestämt mål
Syftesverb: 1. Beskriva 2. Förklara 3. Utvärdera 4. Förstå
Kvalitativa studier besvarar frågor som vad eller hur, snarare än hur mycket eller hur stor andel
1 Sammanfattning Metod
2
3
4
5
6
7
Totalt sammanfattning metod 1. start med att sammanfattning metod 2. urval 3. datainsamling 4. intervjuer 5. intervjuguide 6. Analys 7. Etiske överväganden
Datainsamlingsmetoder
Olika analysmetod, till ex: Innehållsanalys Hermeneutisk analys Diskursiv analys
Analys - Vad undersöks? Explicit och konkret Verbala uttryck (ord) Manifest analysnivå (det uppenbara) Vi kommer nästa gång att prata om innehållsanalys
I princip är analysstegen ganska lika 1. datamaterialet läsas flera gånger. 2. plocka ut det som svarar på forskningsfrågan hitta meningsenheter kategorier och teman. 3. Processen skall hela tiden ha syftet i åtanke.
Hermeneutisk analys (metod) Hermeneutik handlar om att tolka, förstå och förmedla och kan användas för att förmedla upplevelser av olika fenomen. Hermeneutik är lämplig att använda då syftet med studien är att få tillgång till informanternas egna upplevelser av fenomen. Forskarens uppgift är att förstå vad texten handlar om. Genom att göra en tolkning och se delen i förhållande till helheten får forskaren en mer helhetlig tolkning. Inom hermeneutiken är samstämmigheten mellan delar och helhet viktig. Ju flera delar eller texter som stöder forskarens tolkning, desto rimligare blir den.
Diskursanalys Foucault: Viden- och makt som diskurs med fokus på historiska sandhedsregimer (epistemer) och på institutionell makt utövning (maktens mikrofysik ) samt på governmentality: hur man övervakar och styr befolkningar bl.a. ved at lära de att styre sig själv - Här kan man till. Ex leta efter på vilket sätt något framställs. - Man kan undersöka vem som får lov att uttala sig
Den kvalitativa forskningsprocessen är oftast induktiv, dvs. man utgår inte som vid deduktion från en hypoteser som man sedan kan testa, utan man försöker på basis av sina iakttagelser eller sina data komma fram till en förklaring eller en modell av något..
Intervju
Syftet avgör metoden t.ex. syftet med denna studie är att undersöka anhörigas upplevelser av att leva med en person med depression Detta kan man undersöka ved att intervjua anhöriga - metoden
Exempel på frågor 1. Strukturerad: (psykhopp) t.ex. SEI (suicide/depression inventory) förhandsbestämda valbara svar (nedstämd? Inte alls, lite grand, mycket, etc) 2. Semistrukturerad: intervjuguide Berätta om dina erfarenheter av att leva med en person med depression? Hur har det påverkat dig privat, socialt, professionellt? I övrigt?
Forskningsintervjun kan vara 1. Strukturerad/kvantitativa: enkät, schema Slutna svarsalternativ (ja/nej), bestämda svarsalternativ 2. Semistrukturerad/kvalitativa: intervjuguide, teman Frågor/teman besvaras med informantens egna ord Pilotintervju: testa & modifiera efter behov.
Semistrukturerade och kvalitativa intervjuer I den kvalitativa forskningsintervjun finns det en tyngd på intervjupersonernas egna uppfattningar. I den kvalitativa intervjun är det ofta en intervjuguide, vilken gör att intervjuerna inte är lika styrda. I kvalitativa intervjuer är det ofta följ frågor, vilket det inte är i kvantitativa strukturerade intervjuer.
Kvalitativa studier omfattar ofta ett litet antal personer, men försöker i gengäld undersöka dessa desto djupare less is more (Mc Cracken, 1988). Man kan därigenom inte generalisera på vanligt sätt och använder inte heller siffror för att belysa omfattningen av fenomen (detta hindrar dock inte att man både kan använda sig av siffror och tabeller för att göra sina resultat mer lättöverskådliga). De data man har utgörs istället av ord och beskrivningar, dvs. kvaliteter.
Praktiska aspekter 1. Tid och plats Bekvämlighet, avskildhet, lugn och ro, närhet, ersättning för transport, etc. 2. Placering i rummet 3. Dokumentation Anteckningar (stödord, citat) Ljudinspelning (dubbelkolla teknisk utrustning) Video eller blandteknik 4. Transkribering Ordagrant, redigerat, anteckningar av kroppsspråk/skratt/tystnad/suckar, etc. Tidskrävande, men kommer nära materialet.
I kvalitativ metod är forskaren själv ett viktigt redskap då det gäller att samla in och tolka data, metoden blir därför i denna mening mer "subjektiv" än exv. Ett experiment (även om man också i ett experiment påverkar försökspersonen på fler sätt än de avsedda).
Före man börjar en intervju.. Bör man skaffa sig förkunskaper Eftersom en kvalitativ intervju syftar till att identifiera nya fenomen, nya egenskaper, nya företeelser är det viktigt att veta vad som är känt respektive inte känt. Bakgrundskunskapen kan således hjälpa till att inrikta syftet med studien
Urval Val av informanter: Vem besvarar frågan bäst? Hur får man tag på informanter? Hur många informanter behövs för att få svar på frågeställningen? Maximal variation bredd och djup.
Val av intervjupersoner Genom att försäkra sig om största möjliga variationsbredd i urvalet vill man kunna få så stort informationsinnehåll som möjligt. Genom att välja intervjupersoner som kan antas ha rikligt med kunskap om de företeelser man undersöker, kan man öka informationsinnehållet. Genom att välja intervjupersoner som har förmåga att uttrycka sig och villighet att delta.
Intervju guide Intervjuguiden bestå vanligtvis av frågor eller frågeområden som man håller sig till i intervjuer. Den använda intervjuguiden bifogas ofta som en bilaga till uppsatsen.
Ex: open ended questions Hur vill du beskriva en sjuksköterska Varför valde du att bli sjuksköterska Vad var din relation till de andre professioner, så som till ex. läkarna Vad tror du samhället tänkte och tyckte om sjuksköterskor Vad tror du läkare tänkte och tyckte om sjuksköterskor
Frågor för att fånga en berättelse 1. Inledande frågor (övergripande) 2. Följdfrågor i beredskap (djup och ram) t.ex. berätta mer, vad menar du med det, hur tänkte du då? 3. Direkt fråga, t.ex. introducera nytt tema t.ex. Hur påverkar sjukdomen ditt sociala liv? 4. Lyssna noga och fånga cues -> följdfrågor 5. Var inte rädd för tystnaden!
under intervjun Skapa ett gott samtalsklimat 1. Visa intresse, förståelse och respekt 2. Lyssna uppmärksamt och aktivt med både ögon och öron (verbala uttryck + kroppsspråk) 3. Uppträd obesvärat 4. Var fokuserad och målinriktad (ta reda på det du vill veta)
avrunda intervjun 1. Fråga informanten: har du något mer att tillägga? 2. Gör eventuellt en kort sammanfattning och fråga informanten om du uppfattat henne/honom rätt - möjlighet till rättelse/komplettering 3. Berätta när du stänger av ljudupptagningen Off the record eller on? Ok att använda detta? 4. Hur data behandlas (studiens syfte, redovisning, ) 5. Eventuell återföring till informanterna
Transkribera Intervju Allt prat skrivs ut ordagrant, men hoppa vid behov över upprepningar av enskilda ord och hummanden Markera vem som säger vad Markera varje replik med ny rad Egna kommentarer till något som sägs eller händer kan vara tjänligt att infoga men markera dem med hakparentes [] för att skilja dem från resten av dialogen Upprätta principer för hur du markerar betoningar, pauser, skratt, et cetera och ange vilka principer du har använt. Var konsekvent! Förse transkriberingen med relevanta uppgifter om intervjupersonens namn, intervjuarens namn, projekt, eventuell sekretessbeläggning och så vidare
Implicit och mellan raderna Expressiva uttryck (t.ex. kroppsspråket, mimiken, tystnad, osv.) Latent analysnivå (tolkning, mellan raderna)
Viktiga begrepp
Validitet Validitetsbegreppet handlar om att kunna hantera och diskutera de fel som uppstår i undersökningar. Begreppet kan rent allmänt definieras som relevansen av insamlad data för det givna problemet och/eller mätinstrumentets förmåga att mäta det man avser att mäta. Av detta följer att för att data ska ha validitet räcker det inte med att de olika leden i datainsamling och bearbetning utförs korrekt, att respondenternas svar registreras noggrant och korrekt samt överförs felfritt till databasen för analys. De insamlade svaren måste dessutom verkligen säga något om det som utredningen avser att säga något om.
Mer väsentligt är att ha en genomskinlighet i sin utredning, d.v.s. läsaren ska kunna se hur alla delar av utredningen gått till, vilka överväganden som gjorts och varför, hur olika variabler tillkommit och mätts, hur intervjuer gjorts, vilka utgångspunkter man haft o.s.v. Validiteten (vad vi mäter) och reliabiliteten (hur vi mäter) hänger ihop och skapar tillsammans en utrednings pålitlighet. God validitet är en viktig förutsättning för att resultat skall kunna generaliseras till att gälla även andra än det urval av analysenheter (t.ex. personer, företag eller organisationer) som ingår i din utredning http://www.mdh.se/student/minastudier/examensarbete/omraden/metoddoktorn/metod/validitet-1.29071
Validitet vs. Reliabilitet Medan validitet är viktigt för att kunna generalisera en utrednings resultat är reliabilitet viktigt för att säkerställa att resultaten går att upprepa Validitet och objektivitet är begrepp som hänger nära samman med reliabiliet.
Reliabilitet i kvalitativa studier Inom kvalitativ forskning kan man oftast inte beräkna tillförlitlighet kvantitativt. Reliabilitet i studier med kvalitativ inriktning kan snarare sägas handla om att på ett intressant, pålitligt och begripligt sätt kunna beskriva hur man som utredare har gått tillväga för att samla in och bearbeta data.
1.Trovärdighet (credibility) - val av informanter, genomförande, dokumentation, utskrift, resultatredovisning 2.Pålitlighet (dependability) intervjuguidens kvalitet, genomförande av intervjun, etc 3.Överförbarhet (transferability) beskrivning av intervjusituationen: kan resultaten överföras till en annan population/situation?
Att tänka på vid intervju Tidskrävande och kostsamt Ställer höga krav på intervjuaren: risk för bias! Data ska spegla källan, inte intervjuaren. Trovärdighet genom noggrannhet under hela forskningsprocessen (datainsamling, databearbetning, sammanställning av resultat med noggrann beskrivning). Noggranna förberedelser, inklusive pilotintervju
Roligt! 1. Rik och djup data. 2. Möjlighet att ställa följdfrågor och be om förtydliganden. 3. Spännande att möta människor och ta del av deras livsöden. Men kom ihåg att syftet avgör valet av metod. Lycka till!
Föreläsning på svenska om intervju https://film.kau.se/2014/08/28/kvalitativ-forskningsintervju