De bortglömda urfolken

De bortglömda urfolken En kritisk diskursanalys om samernas och den nordamerikanska ursprungsbefolkningens framställning i svenska historieläroböcker KURS: Historia för ämneslärare, 61 90 hp PROGRAM: Ämneslärarprogrammet FÖRFATTARE: Ida Swärd EXAMINATOR: Radu-Harald Dinu TERMIN: VT 20

De bortglömda urfolken: En kritisk diskursanalys om samernas och den nordamerikanska ursprungsbefolkningens framställning i svenska historieläroböcker Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur samerna respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen framställs i samtida historieläroböcker för gymnasiets senare historiekurser. Det som undersökts är hur de två ursprungsfolkens historia och kulturmöten framställs i relation till vad som står i Gy11:s läroplan. Den använda metoden är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys integrerat med Homi Bhabhas postkoloniala teori. Faircloughs metod belyser maktförhållanden i texten och Bhabhas teori klarlägger hur dessa maktförhållanden ter sig. Resultatet visar att det förekommer maktdiskurser i samtliga undersökta läroböcker. I vissa av böckerna finns ett tydligt vi och dem perspektiv, där de två ursprungsfolken framställs som dem. När urfolken väl nämns i läroböckerna nämns de kort och utan vidare problematisering, vilket gör att eleverna inte ges den kunskap om ursprungsfolk som läroplanen uttrycker. Dessutom nämns de alltid i relation eller åtskillnad från nationalstaten, aldrig enskilt. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning inom området, vilket tyder på att varken samernas eller den nordamerikanska ursprungsbefolkningen ges något vidare utrymme i den svenska historieskrivningen på gymnasiet. The Forgotten Native People: A Critical Discourse Analysis of the Sami and the Native North Americans portrayal in Swedish History Textbooks Abstract The purpose of this study is to examine how the Sami and the native north Americans are portrayed in contemporary history textbooks in the latter history courses of upper secondary school. More specifically the study focuses on the portrayal of history and cultural encounters and whether they are in accordance with Gy11 s curriculum, which is the curriculum of the Swedish upper secondary school. The study has been conducted by using Norman Fairclough s critical discourse analysis together with Homi Bhabha s postcolonial theory. Fairclough s method highlights relations of power within the text, whereas Bhabha s theory emphasises how these relations of power are constituted. The result shows that it occurs an us and them perspective within some of the textbooks, where the native people are portrayed as them. When they are mentioned, they are only mentioned shortly and without any further explanation which does not give the students the knowledge of native people as the curriculum expresses. Besides, they are always mentioned in relation to or in separation from the nation-state, never alone. The result accords with earlier research within the field, that shows that neither the Sami nor the native north Americans are given any particular room within the Swedish historical writing at upper secondary school.

Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Syfte och frågeställningar...2 1.2 Begrepp...2 2 metod och teoretisk ansats...2 2.1 Källor...4 2.2 Avgränsningar och källkritik...5 3 Forskningsläge...6 4 Bakgrund... 10 4.1 Gy11:s Läroplan och Värdegrund... 10 4.2 Samernas historia... 11 4.3 Den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia... 12 5 Resultat... 13 5.1 Hur framställs samernas respektive den amerikanska ursprungsbefolkningens historia i läroböckerna?... 13 5.1.1 Epos 2 och 3... 13 5.1.2 Alla Tiders Historia 2 3... 15 5.1.3 Perspektiv på historien Historiebruk och historievetenskap 2 3... 16 5.1.4 Samband Historia Tema... 16 5.1.5 Sammanfattande delanalys... 17 5.2 Hur beskrivs kulturmöten/relationen mellan ursprungsfolken och majoritetssamhället?... 18 5.2.1 Epos 2 och 3... 18 5.2.2 Alla Tiders Historia 2 3... 20 5.2.3 Perspektiv på historien historiebruk och historievetenskap 2 3... 20 5.2.4 Samband Historia Tema... 22 5.2.5 Sammanfattande delanalys... 23 6 Avslutande analys och diskussion... 24 6.1 Hur framställs samerna respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen i relation till Gy11:s läroplan?... 24 6.2 Jämförelse med tidigare forskning... 27 6.3 Slutdiskussion... 29 7 Käll- och Litteraturförteckning... 31 Källor... 31 Litteratur... 31

1 INLEDNING I svenska gymnasieskolan får eleverna lära sig om USA:s historia och hur det succesivt har kommit att bli ett av världens mäktigaste länder. Precis som med många andra länders historia får eleverna lära sig om historien i samband med den europeiska expansionen - kolonialismen. Ursprungsfolket som levde där innan européernas invasion nämns följaktligen bara i förbifarten och tenderar att hamna i marginalen. Gällande Sveriges ursprungsfolk, samerna, sker i princip samma sak, de hamnar i skuggan av majoritetsbefolkningens historia. Bo Andersson, professor i Historia, skriver i boken Vi och Dom; på fördomens marknad i skolans värld, att dagens svenska elever besitter mer kunskaper om Amerikas urfolk än Sveriges urfolk. 1 Dessutom skriver han vidare att det finns många likheter mellan de två urfolken, både i hur de har blivit behandlade av staten samt i hur deras situation ser ut idag. 2 Med utgångspunkt i Anderssons resonemang, ämnar jag i denna uppsats att studera hur samerna respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen framställs i historieskrivningen som återfinns i historieläroböckerna. Dels för att se om det finns likheter i hur de två urfolken framställs samt för att se om någon av dem ges mer utrymme i läroböckerna. I läroplanen för gymnasiet under övergripande mål och riktlinjer står det att varje elev ska ha: kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia. Samt att varje elev har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet. 3 Att elever ska ges kunskap om specifikt samernas kultur och historia samt ges kunskap om olika kulturarv är därför centralt i denna studie. Vanja Lozic, fil. dr i historia, skriver i boken Historieundervisningens utmaningar; historiedidaktik för 2000-talet, att begreppet kulturarv handlar om att förmedla den kollektiva kulturen för att förklara hur den nationella identiteten vi har blivit till. Genom att definiera det kollektiva via historia och kultur, skriver Lozic att det skapas identiteter som både kan ge upphov till ett inkluderande och exkluderande kulturarv. 4 Av den orsaken är en intressant aspekt att undersöka hur de två ursprungsfolken framställs i läroböcker, då läroböcker spelar en stor roll vid förmedlingen av kulturarv. 1 Bo Andersson. Vi och Dom på fördomens marknad i skolans värld. Mjölby: Atremi AB, 2016, s. 59. 2 Andersson. Vi och Dom på fördomens marknad i skolans värld, s. 352. 3 Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. Stockholm: Skolverket, 2011. 4 Vanja Lozic. Historieundervisningens utmaningar: historiedidaktik för 2000-talet. Malmö: Gleerups, 2011, s 22. 1

1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och jämföra hur samerna respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen framställs i samtida svenska läroböcker på gymnasiet. Vidare ämnar studien undersöka hur källmaterialen skildrar de två ursprungsfolkens historia med ett fokus på ett vi och dem perspektiv. För att uppnå syftet kommer studien att utgå ifrån följande frågeställningar: - Hur framställs samernas respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia i läroböckerna? - Hur beskrivs kulturmöten/relationen mellan ursprungsfolken och majoritetssamhället? - Hur framställs samerna respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen i relation till Gy11:s läroplan? 1.2 Begrepp Ett genomgående inslag i uppsatsens olika avsnitt är att det förekommer olika benämningar på den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. I tidigare forskning samt i de undersökta läroböckerna benämns de mestadels som indianer, vilket egentligen är ett samlingsnamn för ursprungsbefolkningen över hela den amerikanska kontinenten. I mina egna analyser använder jag mig av benämningen den nordamerikanska ursprungsbefolkningen, men i flertalet avsnitt förkommer som sagt benämningen indianer då detta är hur de benämns i källmaterialet. 2 METOD OCH TEORETISK ANSATS I och med att uppsatsens syfte är att undersöka hur de två ursprungsfolken framställs i läroböcker utifrån ett vi och dem perspektiv, kommer jag därför analysera det befintliga språket i läroböckerna. Till hjälp kommer jag utgå ifrån den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys som fokuserar på samhällsstrukturer och maktstrukturer i texter. I boken Diskursanalys som teori och metod beskrivs begreppet diskurs som en social process som handlar om att människors kunskap och förståelse om världen påverkas av bestämda framställningar av verkligheten. 5 I denna bok ges en utförlig förklaring av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, där språket är en viktig komponent eftersom språket kan avslöja om texter är selektiva i sitt berättande och i sin förmedling. Dessutom studeras huruvida språket är 5 Marianne Winther Jørgensen & Louise Phillips. Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur, 2000, s. 7. 2

med och formar sociala strukturer, maktförhållanden eller om texten försöker förändra eller påverka maktförhållanden. Inom kritisk diskursanalys handlar det således om att undersöka det som skrivs men också om det som inte skrivs för att se rådande normer och mönster i samhället. 6 Faircloughs diskursanalys handlar om att synliggöra hur symboler via språk och historia ger uttryck i människors meningsskapande. Därför är specifikt läroböcker intressant att undersöka då dessa ska förmedla vad som anses vara viktig kunskap. En central aspekt för denna studie är därför att studera hur olika grupper och individer framställs med hjälp av språket. I min undersökning kommer jag använda delar av Faircloughs tredimensionella analysmodell där det första steget är att undersöka vad texten säger om ursprungsfolken och vilka ordval som används. Nästa steg i analysmodellen handlar om den diskursiva praktiken, alltså syftet med texten och hur den används. I denna studie kommer dock den diskursiva praktiken inte analyseras då alla läroböcker är skrivna i utbildningssyfte. Den tredje aspekten Fairclough tar upp i sin diskursanalys är den sociala praktiken som innebär att den ideologiska makten kan avspegla sig i samhället, exempelvis genom vad som tas med i historieskrivningen. 7 Med det i åtanke kommer denna studie undersöka hur det som tas upp i läroböckerna står i relation till gymnasieskolans läroplan och värdegrund för att förstå läroböckernas direktiv. Faircloughs kritiska diskursanalys kommer även att integreras med Homi Bhabhas postkoloniala teori för att lättare förstå relationen mellan ursprungsfolken och majoritetssamhället. Bhabha är en litteratur- samt kulturkritiker och en av samtidens främsta teoretiker inom just postkolonial teori. Hans teori fokuserar på och förklarar stereotyper och andregörande. Bhabha skriver att den koloniala diskursen alltid haft ett behov att definiera en sorts bestämd benämning gällande kulturell, historisk och rasenlig skillnad. Denna bestämda benämning bidrar till att upprätthålla synen på den andre, då det forna maktsystemet är baserat på att konstruera människor med annan etnicitet och kulturell bakgrund som underlägsna. Bhabha menar att trots att vi befinner oss i en postkolonial tid, så tillskrivs stereotyper på människor i forna kolonier utifrån tidigare kunskap som leder till en tilldelad identitet. 8 6 Winther Jørgensen & Phillips. Diskursanalys som teori och metod, s. 70ff. 7 Ibid., s. 72ff 8 Homi Bhabha. The Location of Culture. London: Routledge, 2012. E-bok, s. 94ff. 3

Han skriver att de tilldelade identiteterna uppstår ur en sorts osäkerhet, som utgår från en konstituerad sanning och därmed ständigt upprepas, trots att de inte riktigt kan bevisas. Osäkerheten kring de tilldelade identiteterna, går hand i hand med uppkomsten av stereotyper som Bhabha beskriver i sin teori som något simplifierat och komplext som kräver en fördjupad analys. 9 Vidare förklarar Bhabha att hudfärg och kultur är de största kategoriseringarna gällande rasoch kulturell dominans. Dock menar han att hudfärg inte behöver symbolisera en sak, utan hudfärg kan symbolisera flera olika aspekter, men att det nästan alltid står i relation till eller åtskillnad mot en annan ras, kultur eller historia. Det är alltså separationen eller kontrasten mellan etniciteter eller kulturer som bibehåller vi och dem perspektivet. 10 Med utgångspunkt i Homi Bhabhas teori om stereotyper och framställning av den andre, kommer denna uppsats studera hur svensk läroboksframställning av samer respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen kan korreleras till Bhabhas tankar. Detta kommer genomföras genom att undersöka med vilka formuleringar samerna och den nordamerikanska ursprungsbefolkningen framställs, samt genom att undersöka om det finns någon tydlig separation i läroböckerna mellan ursprungsfolken och majoritetssamhället. Bhabha tar även upp något som han kallar national narratives, där han menar att de nationella berättelserna gällande folkets historia oftast förmedlar en elit och underordnadrelation bland olika grupper. Han skriver vidare att begreppet folket symboliserar två saker, nämligen ett objekt inom den nationalhistoriska pedagogiken, samtidigt som folket är ett subjekt i sin samtid. Bhabha menar att beskrivningen om folket i den nationalhistoriska pedagogiken därför försvårar formationen av en modern social värld, då beskrivningen inte stämmer överens med hur det ser ut idag. 11 Därför ämnar jag att med hjälp av Bhabhas national narratives undersöka om läroböckerna bidrar till att bibehålla en sorts specifik identitet som ger upphov till att vissa identiteter lämnas utanför den nationella berättelsen. 2.1 Källor Det valda källmaterialet för studien är fyra samtida läroböcker inom ämnet historia. Läroböckerna är inriktade mot historieämnets senare kurser 2 och 3 och är därför kompatibla med Gy11. 9 Bhabha, The Location of Culture, s. 95ff. 10 Ibid., s. 107ff. 11 Ibid., s. 206ff. 4

Perspektiv på Historien: Historiebruk och Historievetenskap 2 3 är skriven av Lars Nyström, Hans Nyström och Örjan Nyström och är utgiven år 2012 av Gleerups. Läroboken är som titeln avslöjar inriktad på historiebruk och historievetenskap med tillhörande övningar där eleverna får träna på att analysera historiska texter. Boken syftar till att utveckla elevers kritiska och reflekterande synsätt på historien för att eleverna själva ska kunna göra historiska undersökningar. Utöver detta inriktar sig läroboken på historieskrivningens rötter och historieämnets utveckling. 12 Alla tiders Historia 2-3 är skriven av Birgitta Almgren, Hans Almgren och Olle Larsson och är utgiven år 2012 av Gleerups. Läroboken har ett stort och tydligt fokus på källkritik, historiebruk och historiesyn, där en del heter Om historia där källkritik och historiebruk står i fokus. Del två av boken är mer tematiskt upplagd och heter Ur historien. 13 Epos 2 och 3 är skriven av Robert Sandberg och Christina Douglas och är utgiven år 2013 av Liber AB. Boken innehåller 15 olika teman och är inriktad på det kulturhistoriska området som framförallt tillhör kursen Historia 2b. Boken ämnar ge inspiration både till elever och lärare att göra egna historiska undersökningar för att börja tänka mer historiskt med en ingång på då och nu. 14 Samband Historia Tema är skriven av 20 olika kapitelförfattare där författarna är experter inom varsitt område. Redaktör är Niklas Ericsson och läroboken är utgiven år 2013 av förlaget Sanoma Utbildning AB. Boken är uppbyggd i olika teman som sätts in i större sammanhang och i sambandsmodeller. Även här är källkritik och historiebruk centralt. 15 2.2 Avgränsningar och källkritik I min undersökning har jag valt att fokusera på läroböcker för historiekurserna 2a, 2b kultur och 3 för gymnasiet. Detta för att dessa tre kurser är tematiskt inriktade med ett stort fokus på kultur, vilket kan ge en fördjupning om just urfolk. Dessa tre kurser behandlar bland annat kulturmöten, vilket är en central aspekt i min undersökning. Anledningen till att jag valt att undersöka hur ursprungsfolk presenteras i läroböcker, är för att läroböcker fortfarande är ett flitigt använt läromedel, särskilt i historieundervisningen. Att jämföra samernas respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningens framställning i läroböckerna är av intresse eftersom 12 Lars Nyström, Hans Nyström & Örjan Nyström. Perspektiv på historien 2 3. Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2012, s. 3. 13 Birgitta Almgren, Hans Almgren & Olle Larsson. Alla Tiders Historia 2 3. Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2012, s. 3. 14 Robert Sandberg & Christina Douglas. Epos 2 och 3. Stockholm: Liber AB, 2013, s. 3. 15 Niklas Ericsson (red.). Samband Historia Tema. Stockholm: Sanoma Utbildning AB, 2013, s. 13f. 5

USA:s historia har en stor plats i den svenska historieundervisningen. En annan anledning till att undersöka Nordamerikas urfolk är för att Bo Andersson nämner i sin bok att det i vissa fall finns mer skrivet om indianernas historia än samernas historia i svenska läroböcker. 16 Genom att studera både samerna och indianerna blir således vi och dem aspekten ännu tydligare i och med att indianernas och samernas historia och öden påminner om varandra. I mitt urval av källmaterial har jag gått utefter vilka läroböcker jag har sett på mina olika VFUplatser samt utefter populära och återkommande bokserier i historieundervisningen. Utöver det försökte jag välja böcker från olika förlag, då förlagen och författarna kan ha stor inverkan på innehållet. I min studie ämnar jag studera hur de två ursprungsfolken framställs i svenska läroböcker med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys. Specifikt kommer jag studera dem utifrån oberoende- samt tendenskriteriet, då dessa är relevanta för undersökningens syfte. Vidare är jag medveten om att fyra samtida läroböcker inte ger en rättvis bild av hur de två ursprungsfolken generellt sett framställs i historieundervisningen på gymnasiet, men jag hoppas kunna ge en bild av hur olika läroböcker kan förmedla olika normer och värderingar. Att läroböckerna tar hänsyn till tre historiekursers centrala innehåll gör såklart att vissa aspekter kanske inte ges plats att nyanseras. Min ambition är dock inte att undersöka det kvantitativa i läroböckerna, utan att undersöka hur språket som används förmedlar kunskap och normer om samerna och den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. 3 FORSKNINGSLÄGE Inom området av läromedelsgranskning av både svenska och internationella läromedel, finns det en hel del tidigare forskning att tillgå kring specifikt läroböcker. Forskning har även gjorts om ursprungsfolks och minoriteters representation i skolans läromedel, både nationellt och internationellt. Henrik Åström Elmersjös avhandling, En av staten godkänd historia, behandlar både dessa områden genom att studera statens inverkan på svenska läromedel i historieämnet mellan åren 1938 1991 samt genom att studera vad som har betonats eller tagits bort i historieböckerna under dessa år. Gällande statens medverkan menar han att olika politiska, internationella, ekonomiska och sociala transformationer haft inverkan på både skolans och läromedlens omförhandling genom åren. Det som granskats har framförallt varit vad som ansetts vara 16 Andersson. Vi och Dom; på fördomens marknad i skolans värld. 6

betydelsefull historia för samtiden samt vad den förmedlar om Sverige och världen. Dock menar han att den traditionella respektive den moderna synen på historien haft svårigheter att enas om vad historieskrivningen ska ta upp. 17 Åström Elmersjö tar även upp aspekten om historiens huvudpersoner, där han menar att beroende på vilken identitet som skolan önskas förmedla till de svenska skolungdomarna, har varit avgörande för vilka personer eller grupper som getts utrymme i historieskrivningen. Under 1900-talets mitt och andra hälft började man engagera sig i att projicera folkets historia framför enskilda kungar och drottningar inom historieämnet. Under denna omvandlingsprocess, lämnades dock samerna utanför folkets historia. Åström Elmersjö skriver vidare att samerna knappt fått något utrymme i de svenska historieläroböckerna, och när de tagits upp har de framställts som exotiska med en tydlig åtskiljning från det som klassats som det svenska folket. 18 Även Bo Andersson, professor i ämnesdidaktik och historia, har forskat om samerna i den svenska historieundervisningen. I hans bok, Vi och Dom på fördomens marknad i skolans värld, studerar han hur samernas förutsättningar och rättigheter korrelerar med den svenska skolans värdegrund och vad det i sin tur förmedlar för normer till skolungdomarna. Liknande Åström Elmersjös formulering kring statens inblandning i historieämnet, menar Andersson att vad storsamhället ansett varit nyttigt och intressant har varit avgörande för hur stort utrymme samerna fått i historieundervisningen. Andersson betonar framförallt hur en vi och dem känsla kan ge upphov till tankar om över- och underlägsenhet, och att fokus på det annorlunda framför det gemensamma bidrar till att bibehålla myter och uppfattningen av minoritetsgrupper. 19 Andersson, liksom Åström Elmersjö, påpekar samernas nästintill obefintliga plats i både de svenska läroplanerna och läroböckerna. Han menar att det traditionsstyrda historiestoffet är det som genomsyrar läromedlen i och med att detta är vad både lärare och läroboksförfattare förhåller sig till, då det är det finns mest forskning och källmaterial om. 20 Både Åström Elmersjö och Andersson betonar i deras forskning att det som anses som användbar kunskap för majoritetssamhället är det som har fått genomsyra skolans historieundervisning. Med inspiration av deras forskning, kommer jag i min undersökning 17 Henrik Åström Elmersjö. En av staten godkänd historia: Förhandsgranskning av svenska läromedel och omförhandlingen av historieämnet 1938 1991. Lund: Nordic Academic Press, 2017, s. 262ff. 18 Åström Elmersjö, s. 166ff. 19 Andersson, s. 107. 20 Andersson, s. 58f. 7

studera huruvida maktrelationer är synliga eller ej i de olika läroböckerna och om det i så fall ger upphov till ett vi och dem perspektiv. En internationell studie som inriktar sig på framställningen av den amerikanska ursprungsbefolkningen i amerikanska historieläroböcker, har gjorts av Tony R Sanchez, professor i sociala studier. Han har i sin studie granskat 15 läroböcker publicerade mellan 1991-2004 för elever i de äldre åldrarna och undersökt huruvida den nordamerikanska ursprungsbefolkningen framställs med utgångspunkt i fem olika huvudvärderingar med tillhörande underkategorier. Sanchez skriver att många läroböcker beskriver individer eller grupper med endast ett fåtal meningar vilket ger en orättvis och endimensionell bild av dem som i sin tur bidrar till att fasthålla särskilda stereotyper. Han skriver vidare att för att kunna bryta de stereotypa och ensidiga framställningar av minoriteter, är det viktigt att lärare som använder sig av materialet är kunniga inom ämnet och att de kan bidra med ett större djup än vad läroböckerna lyckas förmedla. 21 Sanchez noterar i sin studie att jämfört med tidigare granskningar av amerikanska läroböcker, så har de valda läroböckerna ett större omfång av text och bilder av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. Dock saknar fortfarande många av läroböckerna ett vidare djup och problematisering vilket bidrar till en skev bild av dem. Sammanfattningsvis visar studien att tre av 15 läroböcker lyckas återge en sann, noggrann och nyanserande beskrivning av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. För att ändra synen på och framställningen av de amerikanska indianerna, menar Sanchez att ett stort ansvar ligger hos dem som använder sig av läroböckerna, då författarna och publiceringsbolagen kommer fortsätta att skriva och sälja sådant som de vet säljer. 22 Sanchez studie visar att läroböckers beskrivning av indianerna vidhåller särskilda stereotyper kring dem på grund av att ingen vidare nyansering och problematisering ges. Detta är något jag ämnar studera i min undersökning också, för att se om liknande problem går att urskilja i de svenska läroböckerna. Hur etniska grupper framställs i historieböckerna har Harald Runblom, professor i historia, undersökt. Hans studie tillhör en granskning som Skolverket gjorde 2006 på uppdrag av regeringen där ett antal läroböcker inom bland annat historieämnet granskades med skolans värdegrund som utgångspunkt. Runblom analyserade om läroböckerna på något vis hade en diskriminerande eller kränkande framställning gällande etnisk tillhörighet. Runblom börjar i sin 21 Tony R. Sanchez. The Depiction of Native Americans in Recent (1991 2004) Secondary American History Textbooks: How Far Have We Come?. Equity & Excellence in Education. Vol. 40, nr. 4, 2007: 311 320, s. 311f. 22 Sanchez., s. 317. 8

rapport med att definiera etnicitet som en social konstruktion genom att förklara begreppet som en dualistisk term mellan vi och de andra. Vidare förklarar han att givna kategorier och där med identiteter kan vara problematiskt för elever, då de inte ges chans att skapa en egen uppfattning om sig själv, vilket står som en del av skolans värdegrund. Med andra ord är det oerhört viktigt vad för sorts begrepp som används i läroböckerna och hur dessa beskrivs, för att minimera risken att skapa åtskillnad mellan olika etniciteter. 23 I läromedelsanalysen urskiljer Runblom att läroböckerna visar att det finns ett tydligt eurocentriskt synsätt, där länder utanför Europa oftast tas upp i samband med europeisk erövring. I läroplanen för gymnasieskolan står det att skolan ska sträva mot att ge elever kunskap om de svenska minoriteterna, däribland samerna. Detta menar Runblom att historieböckerna misslyckas med att förmedla, då det lilla som återges om samerna är kortfattat och inte ger utrymme för vidare nyansering. Däremot menar han att historieböckerna lyckas skildra kulturmöten bra och att det inte förekommer några diskrimineringar i läromedlen han granskat. 24 Även Runbloms studie som studerar etniciteters framställning i läroböcker i enighet med värdegrunden ligger nära min studie, då jag vill jämföra framställningen av ursprungsfolk med vad som står i skolans värdegrund och läroplan. Runbloms studie gjordes 2006 och i och med att jag ska studera läroböcker för Gy11 är det intressant att studera om våra resultat skiljer sig från varandra. Det som framkommit utav tidigare forskning gällande samernas samt den nordamerikanska ursprungsbefolkningens framställning och plats i läroböcker både i Sverige och internationellt, är att det som står antingen ger en otillräcklig bild utav ursprungsfolkens kultur och historia, samt att historieskrivningen ger upphov till ett vi och dem perspektiv. Detta kommer att jämföras med mina resultat av de undersökta samtida läroböckerna. 23 Harald Runblom. En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker. I I enlighet med skolans värdegrund, Skolverket (red), Stockholm: Skolverket, 2006, s. 3f. 24 Runblom, s. 46ff. 9

4 BAKGRUND 4.1 Gy11:s Läroplan och Värdegrund Gymnasieskolans läroplan och värdegrund vilar på skollagen som syftar till att elever ska inhämta och utveckla olika kunskaper och värden för det demokratiska samhället. I värdegrunden för gymnasieskolan står det vidare att elever ska främja förståelse för andra människor och att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av till exempel etnisk tillhörighet. I värdegrunden nämns också att gymnasieskolan ska förmedla ett internationellt perspektiv som ska bidra till att utveckla elevers förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. 25 Under övergripande mål och riktlinjer i läroplanen står följande två mål för eleverna: o har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet o har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia 26 Under normer och värden står följande: o kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia 27 Det är med utgångspunkt i ovan nämnda punkter från gymnasiets läroplan och värdegrund som resultatet i studien kommer jämföras och diskuteras med. Detta för att se om de studerade läroböckerna följer läroplanen och om resultaten skiljer sig åt mellan de olika läroböckerna. Värt att nämna är också att fram till år 1991 ansvarade svenska staten för att granska och godkänna historieläroböckerna i skolan. Idag har bokförfattarna och bokförlagen större frihet kring vilket innehåll som tas med, och de som granskar läroböckerna är istället lärarna. 28 25 Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. 26 Ibid., 2011 27 Ibid., 2011 28 Åström Elmersjö, En av staten godkänd historia: Förhandsgranskning av svenska läromedel och omförhandlingen av historieämnet 1938 1991, s. 9. 10

4.2 Samernas historia Lennart Lundmark skriver i sin bok, Stulet land: svensk makt på samisk mark, att FN:s definition av ett ursprungsfolk är en folkgrupp som bott i ett särskilt geografiskt område i landet då erövring, kolonisation eller fastställande av nuvarande statsgränser skedde. Samt att folkgruppen behållit delar av sina sociala, ekonomiska och kulturella institutioner. 29 Lundmark skriver vidare att forskning kring hur länge samerna som folkgrupp har existerat i Sverige är svårt att fastställa, men att det garanterat finns bevis från vikingatiden och framåt. 30 Omkring år 1500 tvingades samerna börja betala skatt till den svenska staten och under 1600- talet började även kyrkan intressera sig för samerna genom att inrätta kyrkor och skolor runt om i Lappland i hopp om att få bort samernas egna hedniska religion. 31 Sedan 1500-talet började samerna succesivt bli av med sina markegendomar, men det var under 1800-talet de största förändringarna skedde. Under denna tid började kapitalistiska tankar att cirkulera, vilket påverkade samerna som stod utan någon vidare politisk makt. Samerna ansågs som primitiva och lämnades därför utanför i samhället i samband med att en mer avancerad och effektiv samhällsorganisation växte fram. I takt med att jordbruket effektiviserades och blev lönsammare ansågs samernas rättigheter, försörjningsmöjligheter och handelsvaror inte lika nödvändiga längre. Samerna lämnades utanför lagstiftningen av markområden och började vid den här tiden trängas undan av nybyggare. 32 Bo Andersson skriver om samernas utanförskap enligt följande: Samerna har varit isolerade inuti men samtidigt ställda utanför i storsamhällets värld. 33 Andersson menar att det svenska majoritetssamhället har ignorerat och förtryckt samerna genom att hålla dem utanför politiska och ekonomiska angelägenheter, vilket har etablerat en tydlig vi och dem aspekt. Även Lundmark skriver att en tydlig nonchalans från statens sida gällande samernas rättigheter bevisades när det i slutet av 1800-talet gjordes ett antal undersökningar gällande samernas äganderätt. Staten resonerade som så att samerna inte hade någon egentlig historia utan att de hade bott i Lappland utan några specifika rättigheter. 34 I slutet av 1800-talet började ett nytt ideologiskt tankesätt prägla den svenska politiken, den så kallade rasbiologin. Utifrån denna rasistiska politik framhölls det att det fanns biologiska 29 Lennart Lundmark. Stulet land: svensk makt på samisk mark. Stockholm: Ordfront, 2008, s. 7. 30 Lundmark., s. 13. 31 Ibid., s. 54. 32 Ibid., s. 75ff. 33 Andersson, s. 76. 34 Lundmark, s. 104. 11

underlägsna raser med medfödda säregenheter. Samerna blev utpekade som en sådan ras, vilket ledde till rasbiologisk forskning på samers skallar, gravar och egenskaper. I samband med denna forskning ökade de rasistiska tankarna gentemot den samiska befolkningen. De framställdes som en svagare ras som skulle kunna rubba den svenska rasen, vilket ledde till att samerna skulle åtskiljas från den svenska kulturen, både gällande arbete och skola. 35 Samerna ansågs behöva en enklare skolgång för att korrelera med deras simplare tankesätt, vilket ledde till en begränsad skolgång som fasthölls ända fram till 1962 då grundskolan infördes i Sverige. Med andra ord gjordes en stor åtskillnad mellan samerna och det svenska folket under den här tiden. Samerna gick från att vara en inhemsk kultur till en säregen ras. Det var först år 1971 som beteckningen lapp ersattes av same och än idag finns viss åtskiljning kvar, framförallt då vissa myndigheter inte anser att det finns bevis på att samerna har blivit bestulna landområden då det inte finns några papper påskrivna från tiden då det skedde. 36 4.3 Den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia I boken Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee av Dee Brown görs en grundlig förklaring av den nordamerikanska ursprungsbefolkningens öden mellan åren 1860 1890, samt deras påverkan av kolonisationen av Amerika innan dess. Brown beskriver hur kolonisationen började med Christofer Columbus 1492 då han trodde han hade kommit till Indien och därför kallade ursprungsbefolkningen för indios, vilket lever kvar än idag i form av benämningen indianer. Columbus beskrev indianerna som väldigt vänliga vilket han utnyttjade snabbt genom att införa tvångsarbete och slaveri. Dessutom försökte han få indianerna att leva mer utefter europeiska seder. 37 Under de kommande seklen anlände miljontals nybyggare och kolonisatörer, vilka liksom Columbus inte respekterade ursprungsfolken utan tog deras land, våldförde sig på dem samt fördrev dem djupare in i vildmarken. Brown skriver hur den nordamerikanska ursprungsbefolkningen blev färre och färre samt hur deras kultur och civilisation började ödeläggas. I början av 1800-talet då kapitalismen började blomstra samt då europeiska invandrare i större utsträckning anlände till Amerika, började vissa politiker värna om indianernas land vilket ledde till att särskilda avtal skrevs för att skydda indianernas territorium. 35 Ibid., s. 152. 36 Ibid., s. 247. 37 Dee Brown. Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee. Stockholm: Karneval förlag, 2015, s. 23. 12

Dessa avtal bröts dock gång på gång på grund av att fler nybyggare anlände samt på grund av fyndet av guld på indianernas mark. 38 I mitten av 1800-talet i samband med nya ideologiska tankar, så som rasbiologin, påstod politikerna i Washington att den vita europeiska rasen var den överlägsna rasen. Politikerna ansåg att det var deras plikt att värna över indianernas landområden då indianerna ansågs som en underlägsen ras. I samband med denna rasistiska politik försökte man civilisera och kristna hela den amerikanska kontinenten. Om indianerna gjorde motstånd, hade de vita rätt till att föra krig mot dem. Denna tid ledde till att myten kring vilda västern myntades, där indianerna snabbt blev tilldelad skurkrollen. 39 På grund av den hårda politiken som fördes gentemot indianerna på 1800-talet, förminskades deras landområden och population drastiskt. Än idag kämpar den nordamerikanska ursprungsbefolkningen för sina rättigheter och de klassas som en utav USA:s fattigaste minoritetsgrupper. 40 5 RESULTAT Resultatet disponeras utifrån att jag besvarar mina två första frågeställningar i varsin resultatdel. I de två resultatdelarna presenteras varje läroboks resultat för sig följt av en sammanfattande delanalys där resultaten ifrån de fyra läroböckerna analyseras och jämförs med hjälp av Faircloughs första analysverktyg och Bhabhas postkoloniala teori. 5.1 Hur framställs samernas respektive den amerikanska ursprungsbefolkningens historia i läroböckerna? 5.1.1 Epos 2 och 3 Inledningsvis i min undersökning av samernas respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningens framställning i denna lärobok, började jag med att studera innehållsförteckningen samt förklaringen av bokens 15 teman. I sakregistret i slutet av boken, står amerikanska ursprungsbefolkningen nämnd med en sidas sidhänvisning. Samerna finns också med i sakregistret med en sidhänvisning till totalt fyra sidor av bokens 384 sidor. Med hjälp av denna information förstod jag att det inte fanns ett specifikt tema om just ursprungsfolk, men jag valde att läsa alla kapitel kursivt för att se om samerna respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen nämndes i samband med något av de andra temana. 38 Brown., s. 32. 39 Ibid., s. 35. 40 Ibid., s. 32 ff. 13

Den del som specifikt berör samernas historia är kapitlet som heter Skogen, människorna och djuren med underrubriken Urbefolkningens rätt. Här nämns att rovdjurspolitiken i Sverige är en del av en månghundraårig kamp mellan samerna och staten. Vidare beskrivs att samerna har bebott betydligt större områden än vad de gör idag men att från 1500-talet och framåt så började staten beskatta samerna för deras land. Samtidigt tog de även ifrån samerna deras landområden och gav den till nybyggare och började bygga gruvor. Intressetvisten mellan bönder och samer tas också upp, samt lapp ska vara lapp politiken som beskrivs enligt följande: Den som var same skulle syssla med rennäring och inget annat, enligt den svenska staten. 41 Utöver det står det att: Sedan ville kronan i samspel med kyrkan även omvända samerna till kristendomen och utrota så mycket som möjligt av den samiska religionen och ibland också den samiska kulturen. 42 En annan aspekt som tas upp är att samerna gick från att vara jägare och fiskare till att mer och mer gå över till renskötsel. De benämns därefter som de renskötande samerna. Den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia nämns inte alls i denna lärobok. Genom att applicera Faircloughs första analysverktyg som är att studera texten i form av ordval med mera i Epos 2 och 3, så förekommer uttryck så som de renskötande samerna flertalet gånger i texten. 43 Detta uttryck kan tolkas på olika sätt där de renskötande samerna kan ses som att samerna enbart förknippas med renar, vilket kan bidra till en stereotyp kunskapssyn om samerna, då andra sorters näringar inte nämns. Att rennäringen utgör en stor del i både den samiska historien och samtiden är ett faktum, men hur uttrycket tolkas, beror på vad som står skrivet om samerna i styckena innan, alltså förförståelsen och hur det nämns i sitt sammanhang. Genom att studera det selektiva, alltså vad som tas med eller ej i en text kan det påvisa maktskillnader, vilket i detta fall handlar om att samernas historia inte ges så stor plats och då upplevs som mindre viktig. 44 Exempelvis ges ingen vidare förklaring av lapp ska vara lapppolitiken, utan den förklaring som presenteras är: Den som var same skulle syssla med rennäring och inget annat, enligt den svenska staten. Att den politiken baserades på rasbiologi och något som kom att förminska samerna som människor är inget som nämns. Följaktligen går det i detta fall konstatera att genom att selektivt välja bort de komplicerade delarna av samernas historia, delges ej eleverna hela historien, utan bara valda delar utav den. Däremot ges förklaringen att samerna har bebott betydligt större landområden än vad de gör idag, men att 41 Sandberg & Douglas. Epos 2 och 3, s. 376f. 42 Ibid., s. 376f. 43 Ibid., s. 376. 44 Winther Jørgensen & Phillips, s. 87ff. 14

deras land blivit bestulet av svenska staten. Den givna informationen tyder på en maktskillnad mellan samerna och staten där läsaren exponeras för ett annat perspektiv, vilket i sig är en sorts maktpåverkan. 5.1.2 Alla Tiders Historia 2 3 I denna lärobok nämns istället ingenting om samerna vare sig i innehållsförteckningen eller i sakregistret, dock finns det sidhänvisningar till indianerna på två sidor i sakregistret. Det som nämns om indianernas historia finns i kapitlet som heter Migration under rubriken Emigrationen på 1800-talet. Den första meningen som står om indianerna inom detta område lyder: Nordamerikas förlorare blev indianerna, precis som indianerna i Syd- och Mellanamerika något århundrande tidigare. 45 Vidare står det att indianerna fördrevs från sina hem och att olika stammar från 1830-talet och framåt fördrevs till det så kallade indianterritoriet, där indianerna kunde bo så länge de vita nybyggarna inte behövde området, vilket blev fram tills järnvägens framfart. I samband med järnvägen blev prärien värdefull i och med att man kunde ta sig dit samt transportera boskap. Därför reducerades indianerna och deras boskap ytterligare. Sist i stycket kring indianernas historia står det Bebyggelsen av prärien blev en viktig pull-faktor för immigranter från Europa. 46 Alla tiders historia 2 3 är den enda av läroböckerna som nämner något om den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia. Genom att analysera ordvalen går det att konstatera att det är ett rätt nedlåtande språk som används för att beskriva deras historia, med tanke på att de beskrivs som förlorare samtidigt som de beskrivs med den stereotypa benämningen indianer. I sin helhet kan det dock även tolkas som kritik mot kolonialismens grymheter, där urfolkens öden lyfts fram. Detta gör det komplicerat att applicera Faircloughs första analysverktyg, då ordvalen kan tolkas som negativa men själva syftet som positivt. Den sista meningen i stycket: Bebyggelsen av prärien blev en viktig pull-faktor för immigranter från Europa 47 visar dock att ursprungsbefolkningens historia hamnar i bakgrunden av européernas historia. Istället för att fokusera på den nordamerikanska ursprungsbefolkningens öden beskrivs istället en viktig orsak till emigrationen från Europa, vilket i sin tur förminskar urfolkens historia. 45 Larsson, Almgren & Almgren. Alla Tiders Historia 2 3, s. 227. 46 Ibid., s. 227. 47 Ibid., s. 227. 15

5.1.3 Perspektiv på historien Historiebruk och historievetenskap 2 3 I innehållsförteckningen av denna bok finns ingen tydlig överskrift eller underrubrik som antyder att det finns ett specifikt kapitel om ursprungsfolk eller om samer och den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. I sakregistret går det dock att utläsa att samerna finns nämnda på tre av bokens 240 sidor. Den nordamerikanska ursprungsbefolkningen nämns inte alls i sakregistret, men efter att ha läst hela boken kursivt upptäckte jag att de nämns väldigt kort på två ställen i boken. Det som nämns om de båda urfolken har inget med deras historia att göra, utan mer om deras relation till majoritetssamhället vilket därför kommer lyftas fram i nästa frågeställning. 5.1.4 Samband Historia Tema Innehållsförteckningen i denna bok visar ej på något innehåll om specifikt samer eller den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. I bokens sakregister finns benämningen indianfolk på en sida av bokens 453 sidor och indiankultur på totalt två sidor. Benämningen samer finns också med på totalt två sidor i boken. Efter att ha läst boken kursivt insåg jag att varken samerna eller den nordamerikanska ursprungsbefolkningen nämns utöver de angivna sidhänvisningarna. Det enda som nämns om samernas historia finns i kapitlet som heter Människor och deras värde under avsnittet Vi och dom. Där står följande: Under efterkrigstiden har flera urfolk börjat kräva politiska rättigheter, till exempel de svenska samerna. 48 På samma sida finns en bild på samer som utför renskötsel med fjäll i bakgrunden med bildförklaringen De svenska samerna har fått stöd från andra urfolk för att stärka sina rättigheter. Dessutom ges en förklaring på vad som menas med urfolk där följande står skrivet: etniska grupper som är ättlingar till de första mänskliga invånarna i ett visst geografiskt område, till exempel samer, indianer och inuiter. 49 Detta nämns i stycket där nationalism förklaras och problematiseras. Den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia nämns ej i denna bok. I Samband Historia Tema går det att urskilja liknande tendens som i Epos 2 och 3 gällande det selektiva, då det som står om samernas historia är en kortfattad förklaring om deras politiska kamp. Vad denna kamp innebar eller varför de behövde kämpa för sina rättigheter framgår ej. Det enda som tas upp är att de och andra urfolk på något sätt har varit förtryckta och att de vid 48 Ericsson (red). Samband Historia Tema, s. 139. 49 Ibid., s. 139. 16

denna tidpunkt började ta upp kampen. Trots att intentionen är att lyfta samernas och andra urfolks kamp, blir en diskurs i detta fall utelämnandet av information som bidrar till att eleverna varken får reda på samernas historia eller hur de har blivit behandlade. 5.1.5 Sammanfattande delanalys Gemensamt för alla studerade läroböcker är att de inte berättar ursprungsfolkens historia annat än i samband med nationens historia. De nämns oftast i förbifarten och i Perspektiv på historien 2 3 nämns som sagt varken samernas eller den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia överhuvudtaget. I övriga läroböcker framställs samernas och den nordamerikanska ursprungsfolkets historia i samband med kolonisationen och utifrån ett tydligt andregörande perspektiv. I och med att båda ursprungsfolkens historia inte nämns utifrån deras perspektiv utan i åtskillnad eller som en konsekvens av nationens historia, finns en befintlig maktdiskurs vilket Bhabha skriver bidrar till ett tydligt vi och dem perspektiv. 50 Gällande texterna går det att urskilja att tystanden, eller det selektiva, talar sitt klara språk, alltså att ursprungsfolkens historia inte verkar relevant på grund av det bristfälliga utrymme det ges. Istället läggs fokus på majoritetssamhällets historia där en kortversion av nationens syn på ursprungsbefolkningens historia presenteras. Denna relation mellan urfolken och majoritetssamhället har visat sig väldigt tydligt utifrån den första frågeställning vilket kommer problematiseras och analyseras ytterligare i nästa resultatdel. Precis som Bhabha skriver så uppkommer de vanligaste stereotyperna utifrån antaganden om människors sätt att vara utefter hudfärg och kultur. 51 Därför ger framförallt kapitelnamnet Skogen, människorna och djuren i Epos 2 och 3 en uppfattning kring att samerna endast är förknippade med naturen, då den enda gången de nämns utförligt är i detta kapitel. Samma stereotypa syn ges i Samband Historia Tema där den enda gången samerna nämns visas bilden på renar som förstärker synen på samerna som ett sorts naturfolk. Dessutom nämns de endast i kapitlet som heter Vi och dom vilket bara det frambringar en tydlig åtskillnad där samerna förknippas med det annorlunda och det som inte anses tillhöra normen. Trots att själva åtskillnaden i benämningen Vi och dom tenderar att vara negativt laddat, går det återigen att tolka syftet olika. Kapitlet ämnar lyfta fram skiljaktigheter mellan olika grupper i samhället, samt att belysa hur historien ibland är med och genererar ett vi och dem. Därför kan man i detta fall konstatera att Faircloughs första analysverktyg måste användas i sin helhet, inte bara 50 Bhabha., s. 118. 51 Ibid., s. 107f. 17

för att analysera vissa specifika ord eller meningar. Dessutom kan det ibland vara svårt att komma ifrån vissa stereotypa förklaringar, då vissa antaganden till viss del stämmer. Därför behöver framställningen av samerna som ett sorts naturfolk inte vara negativt, men i dessa fall blir det en ensidig framställning i den bemärkelse att ingen annan aspekt av samernas kultur tas med. 5.2 Hur beskrivs kulturmöten/relationen mellan ursprungsfolken och majoritetssamhället? 5.2.1 Epos 2 och 3 I kapitlet som heter Resenärer och turister finns i slutet av kapitlet några fördjupningstexter med tillhörande frågor, där en av texterna är skriven av Engelsmannen David Hughes 1964 och heter The road to Stockholm, and Lapland. Denna text berör en reseskildring från just 1964 och handlar om David Hughes resa i norra Sverige. Till texten finns ett antal fördjupningsfrågor där eleverna ska ta reda på mer om bland annat samernas historia, kulturmöten och benämningar. 52 I och med att texten är skriven för ca 55 år sedan, så nämns samerna med benämningen lappar och visar ett tydligt vi och dem perspektiv med flertalet stereotypa inslag. Exempelvis skriver Hughes att resan i norra Sverige kändes som en resa bakåt i tiden och att miljön kändes tidlös och mystisk. Vidare skriver han att: I Jokkmokk fann vi att svenskarna där hade en mycket kluven inställning till lapparna. En del av dem verkade störas av tanken av att ha så primitiva människor nära inpå sig, och gjorde sitt bästa för att ignorera dem. 53 I hans text beskrivs samerna som ociviliserade, exotiska och underlägsna som nästa exempel visar: De hjulbenta lapparna har en kylig och närmast arrogant uppsyn när de gungar fram på Jokkmokks gator, och verkar fortfarande vara präglade av gamla oförrätter och rädslor. 54 Dessa diskriminerande ord är som sagt inte lärobokens ord, utan David Hughes ord från 1964 som läroboksförfattarna önskar lyfta fram i utbildningssyfte. Ytterligare ett exempel på relationen mellan samerna och majoritetssamhället i boken är synligt i kapitlet Skogen, Människorna och Djuren, där det nämns att det funnits en långvarig kamp mellan samerna och den svenska saten. Under rubriken Renbetesmålen framgår det att Sverige fram till nyligen haft och fortsätter ha svårt att acceptera samernas rättigheter då det 52 Sandberg & Douglas, s. 249f. 53 Ibid., s. 247. 54 Ibid., s. 247. 18

framförallt påverkar den svenska näringen. Samernas perspektiv inkluderas också genom att nämna att de än idag kämpar för sina rättigheter gällande rennäringen, samt att de har svårt att få igenom sina rättigheter på grund av tvister med markägare och olika myndigheter. 55 Det enda tillfälle som den nordamerikanska ursprungsbefolkningen nämns i boken är i samband med européernas ankomst till Amerika i kapitlet som heter Migration. Det står beskrivet att deras ankomst förde med sig en av de största befolkningskatastroferna någonsin då ursprungsbefolkningen dog som flugor på grund av sjukdomar som européerna hade med sig. Dock beskrivs inte specifikt den nordamerikanska ursprungsbefolkningen, utan ursprungsfolk generellt över hela den amerikanska kontinenten. Vidare beskrivs att ursprungsfolk över hela den amerikanska kontinenten inte hade något att säga till om där européerna hade makten. 56 Genom att applicera Faircloughs första analysverktyg, att studera texten, i Epos 2 och 3 där samernas och majoritetssamhällets relation beskrivs i dagsläget, blir en synlig diskurs den påverkande diskursen. I denna text nämns inte enbart majoritetssamhällets perspektiv, utan även samernas perspektiv. Samernas kamp mot olika instanser i samhället framställs med hjälp av ett kritiskt och problematiserande synsätt i detta stycke. Gällande texten om David Hughes resa i Lappland 1964 går det att urskilja att samerna under denna tid utsattes för diskriminering, både i form av att de kallades lappar och att det fanns rasistiska inslag i form av hur man såg på samerna. Genom att analysera Hughes språk, finns bevis på diskriminering och att det fanns en tydlig åtskillnad mellan samerna och resten av folket. Här blir alltså Bhabhas ord om separation eller åtskillnad mellan folkgrupper extra tydlig då det skapar en tydlig vi och dem känsla. I denna text lyfts samerna fram med en negativ ton samt med ett tydligt utanförskap där normen är den västerländska mannen. I och med att de beskrivs med ord som primitiva och ociviliserade, skapas här stereotypen att samerna helt enkelt skiljer sig från den svenska normen. Texten är också skriven ur ett annat perspektiv än samernas, vilket leder till ytterligare en maktskillnad då eleverna får läsa om samerna utifrån ett tydligt andregörande perspektiv. För att tydliggöra ger texten från 1964 en tydlig vi och dem känsla, medan läroboken istället poängterar problematiken med ett vi och dem. I detta fall stämmer därför inte Bhabhas ord om att postkoloniala texter oftast förmedlar gamla hierarkier som tenderar att bestå. 57 Här ämnar läroboken att synliggöra och ifrågasätta David 55 Ibid., s. 377f. 56 Ibid., s. 312f. 57 Bhabha., s. 100. 19