Det finns en avgörande skillnad mellan banker i allmänhet och Lidköpings egen bank.

Det finns en avgörande skillnad mellan banker i allmänhet och Lidköpings egen bank. För oss är det självklart att de resurser och pengar som våra kunder och vi tillsammans har skapat här i bygden, ska användas för att stimulera idéer och verksamheter som gör livet lättare att leva just här. 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 VD HAR ORDET... 3 DET LOKALA NÄRINGSLIVET 2011... 4 INTERNATIONELL OCH SVENSK EKONOMI 2011... 6 FÖRETAGSSTYRNING... 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 9 RESULTATRÄKNING... 15 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT... 16 BALANSRÄKNING... 17 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL... 18 KASSAFLÖDESANALYS... 19 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA... 20 REVISIONSBERÄTTELSE... 56 STYRELSE... 57 STYRELSE, REVISORER OCH VALBEREDNING... 58 2

VD HAR ORDET skall vi också genomföra en kundundersökning där kunderna kan lämna sin syn på hur banken fungerar. Den tekniska utvecklingen är snabb även i vår bransch och vi har under året etablerat en så kallad app med vilken våra kunder kan nå banken via mobiltelefonen. Man kan här göra överföringar, betalningar, se saldo med mera. Bankkontoret finns därmed inte bara vid torget i Lidköping utan även via Internetbanken, vanlig telefon samt nu också mobiltelefonen. Resultatet av den finansiella krisen i världen har givetvis påverkat vår bank. De krav på utökade regleringar som tillkommit gäller alla banker, inte bara stora affärsbanker i Europa utan även Sparbanker som bedriver verksamhet på en lokal marknad. Bankens styrelse anser det är viktigt att ligga i framkant inom områdena regelefterlevnad och riskfrågor. Utöver kompetensuppbyggnad inom området har styrelsen byggt upp en organisation som är väl anpassad till nu gällande och kommande krav. Världen omkring oss har förändrats och under några år genomgått en finansiell kris. Sparbanken Lidköping har dock utvecklats väl och levt vidare där den en gång grundades 1834. Bankens grundidé innebär att de resurser och pengar som våra kunder och vi tillsammans har skapat i bygden skall stanna här. De används till att stimulera idéer och engagemang vilka gör det lättare och trevligare att leva just i Lidköping. Sparbanken Lidköping skall sträva efter att vara det bästa bankalternativet i Lidköping. En av förutsättningarna för bankens verksamhet är vårt samarbetsavtal med Swedbank. Vårt samarbete möjliggör för oss en effektiv bankverksamhet i Lidköping. Avtalet omfattar bland annat IT-tjänster, hypoteksfinansiering, utlandsaffärer, investeringsrådgivning och är anpassat till den marknad som nu råder. Vår satsning med bank, försäkring och fastighetsförmedling under samma tak har blivit en succé. Samarbetspartners som Dina Försäkringar och Fastighetsbyrån i bankhuset innebär att våra kunder inte behöver gå någon annanstans för att få hjälp med dessa frågor. Under året har vi också flyttat bankverksamheten från Framnäs till Nya Stadens Torg vilket innebär en högre servicenivå för bankens kunder genom att fler kompetenta medarbetare alltid är tillgängliga. Vi har också gjort olika mätningar i banken för att kartlägga att vi arbetar mot kund på ett effektivt sätt. Under 2012 Trygghet och ekonomisk stabilitet är viktigt för bankens kunder och det område där vi bedriver verksamhet. Bankens nyckeltal får betraktas som tillfredställande och visar att banken är fortsatt välkonsoliderad. Att få en trygg avkastning på insatt kapital i banken och att låna pengar när man behöver, både som privatperson som företag, är vårt ansvar som bankens kunder kan känna stor trygghet i att det fungerar. Sparbanken Lidköping är en annorlunda bank. Det har vi varit i 178 år och det vill vi fortsätta att vara. Vi har goda resurser att finansiera investering i livskraftig verksamhet och en mycket kunnig och serviceinriktad personal som alltid finns till för bankens kunder. Bankens personal är väl insatt i att konjunkturen fortsatt kan innebära ekonomiska problem för en del kunder. Vi kommer som tidigare år att ta vårt ansvar och stötta bankens kunder inför de eventuella problem de kan stå inför. Vi är mycket nöjda med utvecklingen och resultatet för 2011 och känner starkt att vi kan motsvara de krav marknaden har på Sparbanken Lidköping. Erling Håstrand Verkställande direktör 3

DET LOKALA NÄRINGSLIVET 2011 Företagen i Lidköpingsområdet har haft en relativ bra utveckling under året och det kan vi konstatera av de bokslut vi tar del utav. En annan värdemätare på lönsamheten är att andelen kreditförluster fortsatt är låg i banken. Näringslivet har tydligt återhämtat sig efter lågkonjunkturen 2008-2009. Att vår bygd inte är beroende av ett fåtal stora företag, bidrar till ett stabilt näringslivsklimat. prisnivåerna stöds också av låga räntekostnader vilket har en stor betydelse för prisutvecklingen. Under 2011 bildades 124 nya aktiebolag mot 101 under 2010 samt 20 nya handelsbolag mot 13 under 2010. Detta är en kraftig ökning som säkerligen har en grund i den höga aktivitet som UF-Företagen i gymnasieskolan respektive nyföretagarcentrum i Lidköping bidrar med. Riksbanken höjde under året reporäntan vid tre tillfällen från 1,25 % till 2,0 %, men på decembersammanträdet sänktes räntan till 1,75 %. Anledningen till denna sänkning var att konjunkturutsikterna i omvärlden hade försvagats och svensk ekonomi bromsat in. Denna inbromsning har kommit hastigt och märks tydligt på minskad efterfrågan såväl i industri som handel. Under året har några företag flyttat in i nybyggda ändamålsenliga lokaler vilket andas optimism om framtiden. Nämnas kan EM-möbler, LidPol AB, Nordic Dörrfabrik AB i Lovene och Skeby Energi AB i Källby. En annan stor byggnation är Lidköpings Ridklubbs nya ridhus. Välabergs nybyggda svinstall Turistnäringen har under året visat en fortsatt god utveckling där besöken i området återigen ökat mot året innan. Som besöksmål kommer Läckö Slott på plats nummer sju av turistmålen i Västra Götalands län besökta av innevånare i länet. Platserna ett till och med sex innehas av Göteborgsplacerade anläggningar med Liseberg på första plats. Lidköpings ridklubbs nya ridhus Lönsamheten inom lantbruksnäringen är mer komplex då avräkningspriserna varierat under året. Det historiskt låga ränteläget påverkar kostnadsbilden positivt och gynnar också investeringsviljan. Spannmålspriserna är högre än normalt vilket resulterat i att grisnäringen tappat i lönsamhet då spannmål är en stor insatsvara. Dock har avräkningspriserna för griskött under sista kvartalet ökat till en mer acceptabel nivå än tidigare. Mjölkproducenternas avräkningspriser har under året varit gynnsamma och har resulterat i nybyggnation av mjölkladugårdar. Arealpriserna är fortsatt på en hög nivå för de få fastigheter som under året bytt ägare. Utbudet på åkermark är litet och efterfrågan stor och Skeby Energi Beläggning på hotell och campingplatser är lika mot året innan vilket beror på fullbeläggning under sommaren. Lidköping har en beläggningsgrad på 50 %, högst i Skaraborg. Den speciella byggnaden Naturrum Vänerskärgården Victoriahuset är under full byggnation och kommer att vara färdigställd under 2012. Förhoppningarna är stora att denna attraktion med övernattningsmöjlighet som hotellstandard skall öka turistströmmarna till Kållandsö. Anläggningen kommer också att resultera i turister vilka kommer att stanna fler dagar än vad som hittills varit brukligt. 4

Lidköping är en känd handelsstad med de trevliga butikerna och konditorierna samt torghandel på onsdag och lördag. Handelsindex har under 2011 minskat jämfört mot kringliggande kommuner och köpmännen som grupp är inte nöjda med utvecklingen. Det är heller inte bra med de tomma affärslokalerna i centrum och vid Framnäs vilka saknar hyresgäster. Handeln har inte den utveckling som vi alla önskar utan konkurrensen från hårdsatsande grannkommuner har framförallt påverkat sällanköpshandeln negativt. Många ser fram emot nybyggnationen vid Änghagen som kommer vara klar våren 2012. Fastighetsägarna och kommunen har under året gjort en rejäl ansiktslyftning av Stenportsgatan som bidrar till en trevligare centrummiljö. Karl Nelsons Orgelbyggeri Hur många som är arbetslösa i procent - det vill säga andelen arbetslösa - anges från 2011 i förhållande till ett nytt mått, registerbaserad arbetskraft. Tidigare har andelen angetts i förhållande till befolkningen 16-64 år. Detta förändrar storleken på andelen arbetslösa. Öppet arbetslösa i Lidköpings kommun för samtliga mellan 16-64 år är 8,1 % (8,7), och för Västra Götalands län 8,7 % (8,7). Motsvarande siffror för ungdomar mellan 18-24 år är för Lidköping 20,2 % (22,2) och för Västra Götalands län 17,5 % (17,9). (Alla siffror per 2011-12-31. Arbetsförmedlingen Lidköping). EM Möblers nya butik på Änghagen Det finns god tillgång till mark för byggnation och intresset för att bygga enskilda bostäder har stagnerat mot tidigare år. Den planerade Hamnstaden, centralt i Lidköping, är fortfarande i ett planeringsskede och många ser fram emot dess tillblivelse. Rivning av oljecisternerna är nu upphandlat av kommunen och rivningsstart skall ske snarast möjligt efter erhållande av nödvändiga miljötillstånd. Detta är en påtaglig och synbar start på att Hamnstadprojektet kommer till stånd. Många, både Lidköpingsbor och så kallade hemvändare, ser fram emot detta attraktiva område för sjönära boende. Sparbanken Lidköping Arena är en framgång och har under 2011 haft ett flertal arrangemang av olika art. Arenan är utformad för att passa både stora och små evenemang inom issporter, idrott, underhållning, utställningar och mässor och den har använts flitigt under året. Arenan har blivit en viktig mötesplats i Lidköping och restaurangen som drivs av Villa Lidköping är en bidragande orsak. Lidpols nya lokaler vid Råda rondellen Antalet arbetslösa ungdomar är 458 stycken varav 145 stycken är öppet arbetslösa och 313 stycken är sökande i program med aktivitetsstöd. Detta är en hög siffra och att motverka ungdomsarbetslösheten är en angelägen åtgärd för samtliga som har möjlighet att påverka frågan, inte minst politiker och företag. Banken har initierat ett projekt tillsammans med Sparbanksstiftelsen Lidköping med målet att medverka till en minskning av dessa dystra siffror. Befolkningsutvecklingen i kommunen är fortsatt positiv och antalet innevånare var 38 133 den 31 december 2011. Vid föregående årsskifte var siffran 38 048 vilket innebär att Lidköpings kommun ökade antalet innevånare med 135 personer, vilket är viktigt för fortsatt utveckling. 5

INTERNATIONELL OCH SVENSK EKONOMI 2011 Global konjunkturmattning Återhämtningen i världsekonomin, som inleddes efter finanskrisen och den globala recessionen 2008-2009, tappade fart under hösten 2011. Det är i synnerhet i euroområdet som tillväxten dämpades men även i tillväxtekonomierna har expansionstakten avtagit. I USA tilltog däremot den ekonomiska aktiviteten efter ett svagt första halvår. Vi bedömer att världsekonomin växte med 3,6 % under 2011 efter att ha ökat med drygt 5 % år 2010. Det är framför allt industrin som påverkats av en svagare omvärldskonjunktur där flera länders inköpschefsindex i slutet av förra året pendlade strax under 50-strecket, vilket är liktydligt med stagnation eller minskad industriproduktion. Även den globala handeln har uppvisat en påtagligt svagare utveckling efter en kraftig uppgång under 2010. Den förvärrade statsfinansiella krisen i EMUländerna har ökat risken för att den globala konjunkturnedgången kan bli djupare än vad som tidigare har prognostiserats. Det har skapat oro på de internationella finansmarknaderna med stora börsfall och stigande kreditspreadar. Samtidigt är det en politisk kris där nödvändiga förändringar i den ekonomiska politiken inte sker i den takt som krävs för att bromsa den snabbt stigande statsskuldssökningen. Misstroendet för den ekonomiska politiken i de mest skuldsatta länderna har lett till kraftigt stigande räntor som på sikt inte är hållbara. De växande obalanserna och otillräckliga ekonomisk-politiska reformer har lett till att kreditvärdigheten sänkts för flera europeiska länder, men också för USA. Farhågor för betalningsinställelser med risk för omfattande kreditförluster har lett till höjda kapitaltäckningskrav för europeiska banker. En kreditåtstramning innebär också att flera östeuropeiska länder påverkas negativt när inflödet av kapital från utländska banker sinar. De finanspolitiska åtstramningarna som flera EU-länder står inför innebär att penningpolitiken kommer att vara expansiv framöver via fortsatt låga styrräntor och likviditetsstödjade åtgärder. I november och december förra året sänkte den europeiska centralbanken (ECB) styrräntan med sammanlagt 0,5 procentenheter till 1 % efter att ha tidigare ha höjt räntan under första halvåret. Svensk ekonomi växlar ned Fram till och med tredje kvartalet 2011 växte den svenska ekonomin med närmare 5 % i årstakt och tillhörde de snabbast växande ekonomierna i Europa. Exporten steg med närmare 10 % i volym och investeringarna ökade både i näringslivet och i offentliga myndigheter. 12 11 10 9 8 7 6 EUR/SEK USD/SEK 5 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Den svenska kronan gentemot dollarn och euron Source: R euters EcoWin Det förbättrade arbetsmarknadsläget bidrog även till att hushållens konsumtion steg måttligt. I slutet av året kom dock allt fler tecken som visar att utvecklingen kommer att bli väsentligt svagare de närmaste kvartalen. Förutom en minskad orderingång till den svenska exportindustrin har hushållens konsumtion dämpats delvis på grund av en ökad osäkerhet om arbetsmarknaden. Under hösten har antalet varsel stigit och färre företag planerar nyanställningar. %-förändring 7,5 5,0 2,5 0,0-2,5-5,0-7,5 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Source: Reuters EcoWin Kvartalsvis svensk BNP tillväxt, årlig procentuell förändring Ett ökat hushållssparande och en lägre utlåning till hushållen har även följts av en minskad utlåning till företagssektorn när investeringarna tenderar att förskjutas på framtiden. Hushållens konsumtion hålls också tillbaka av den höga skuldsättningen samtidigt som det finns en ökad osäkerhet om huspriserna och arbetsmarknaden. Kreditexpansionen till de svenska hushållen saktade av under förra året. Den tidigare så heta bostadsmarknaden svalnade allt mer av i spåren av det osäkra konjunkturläget och stigande bolånekostnader. Även om BNP-tillväxten tappade 6

styrfart under fjolårets sista kvartal bedömer vi att den svenska ekonomin växte uppskattningsvis med drygt 4 % i genomsnitt under helåret 2011. För nästa år kommer budgetåtstramningarna i Europa att försvåra de svenska exportföretagens avsättningsmöjligheter, varför vi bedömer att exporten kommer att växa betydligt långsammare, samtidigt som det osäkra konjunkturläget tenderar att förskjuta företagens investeringar på framtiden. Detta kommer också att sätta avtryck på arbetsmarknaden och hushållen förväntas därmed att öka sitt hushållssparande ytterligare. Omslaget i konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan i december förra året från 2 % till 1,75 %. Fler räntesänkningar kommer sannolikt under 2012 när inflationstrycket sjunker och arbetslösheten stiger. Även om tillväxtutsikterna för den svenska ekonomin har reviderats ned är de offentliga finanserna alltjämt robusta och statsskulden förväntas fortsätta att krympa som andel av BNP. Ränteutvecklingen i Sverige Source: Reuters EcoWin 7

FÖRETAGSSTYRNING Sparbanken Lidköping AB bedriver sin verksamhet i associationsformen aktiebolag sedan år 2000 och ägs av Sparbanksstiftelsen Lidköping till 100 %. För Sparbanken Lidköping AB föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till bankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av bankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av styrelse, revisorer och verkställande direktör Årsstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för banken med ledning av förslag som bankens valberedning tagit fram. Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Valberedningen är bankens organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Lena Hinders som ordförande samt ledamöterna, Bengt Andersson, Maria Dahlgren, Rolf Eriksson, Carina Ohlsson samt styrelsens ordförande Lennart Hörling. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av årsstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i banken. Styrelsens sammansättning och arbete Bankens styrelse, som utses vid årsstämman, består av nio ledamöter och en suppleant. Därutöver ingår två personalrepresentanter och två suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är tre kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse återfinns på sidan 58. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bland annat till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete. De ärenden som behandlas i styrelsen följer gällande lagar, förordningar och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa bankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut, fastställa samt ompröva policies och instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2011 har styrelsen sammanträtt vid 16 tillfällen. Styrelsen har även genomfört ett styrelseseminarium kring strategifrågor, intern kapitalutvärdering med mera. Vid styrelsesammanträdena har bland annat behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, verksamhetsplan, kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter et cetera. Bankens VD-assistent har varit sekreterare i styrelsen. Riskkontroll och internrevision Riskkontrollfunktionen utgörs av en oberoende riskcontroller som är direkt underställd VD. Riskcontrollern rapporterar direkt till riskrådet. Riskrådet ska genom sitt arbete ge styrelsen ökade möjligheter till information om förslag på åtgärder i rutiner och organisation utifrån styrning, riskhantering och kontroll samt tillförlitligheten och effektiviteten i den finansiella rapporteringen. Riskrådet består av VD, kreditchef, compliance officer, kreditcontroller och säkerhetschef. Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar bankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även verksamhetens omfattning och inriktningen så att den överensstämmer med interna regler samt utvärderar bankens organisation och arbetsprocesser. Kreditkommitté företag och privat Kreditkommittéerna fattar beslut i kreditfrågor enligt fastställda beslutsramar i delegeringsinstruktionen. Besluten ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I kreditkommitté företag ingår VD, kreditchef, företagschef och företagsrådgivare. I kreditkommitté privat ingår VD, kreditchef samt privatchefer. 8

Hållbarhet och miljö Sparbanken Lidköping miljöcertifierades 2006 enligt ISO 14001. Det centrala i miljöarbetet är den miljöhandbok som arbetats fram och som är ett av de styrande dokumenten. Syftet är att genom ett strukturerat miljöarbete minska bankens miljöpåverkan på ett affärsmässigt sätt. För bankens del berör det sju områden, vilka benämns miljöaspekter, där arbetet fokuseras: Bankens medverkan vid kreditgivning, försäljning av tjänster och ekonomisk rådgivning bidrar till att påverka kunders nyttjande av luft, vatten, mark och råvaror samt till utsläpp och andra föroreningar. Bankens elförbrukning ger upphov till förbrukning av naturresurser. Bankens användning av kontorsutrustning och övrigt kontorsutrustning och övrigt kontorsmaterial ger upphov till råvaruförbrukning av ändliga naturresurser såsom metaller och olja. Bankens pappersförbrukning ger upphov till råvaruförbrukning av träd. Bankens avfallshantering ger upphov till onödig resursförbrukning genom brutna kretslopp samt utsläpp till luft, mark och vatten. Transporter och tjänsteresor till bankkontor och automater ger upphov till koldioxidutsläpp och andra utsläpp och föroreningar. Bankens sponsring kan indirekt ge negativ miljöpåverkan. Bankens egna penningplaceringar kan indirekt ge negativ miljöpåverkan. Bankens inköp regleras via inköpsrutinen men behöver ändå granskas och utvärderas. Sparbanken Lidköping har antagit en miljöpolicy som bygger på FN:s, EU:s och Sveriges Regerings ambitioner att skapa en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Miljöarbetet skall också bidra till en uthållig lönsamhet och ett stärkt varumärke: Vi skall prioritera och uppmuntra leverantörer och kunder som delar vår ambition i miljöfrågor. Vi skall i all verksamhet efterleva gällande lagar och förordningar samt verka för en positiv utveckling på detta område. Vi skall minska och förebygga föroreningar och aktivt arbeta för att minska miljöbelastningen. Vi skall utbilda och uppmuntra bankens personal till ett aktivt miljötänkande och ständigt arbeta på förbättringar. Alla medarbetare genomgår en interaktiv utbildning som innehåller en sammanfattande miljöinformation samt ett avslutande test. Utbildningen återkommer var tredje år för att alla medarbetare ska vara uppdaterade inom miljöområdet. Finansiella instrument och riskhantering Se not 3. Skiljedom Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut har under april 2011 meddelat att den tvist banken haft med Sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB angående förvärv av aktier utfallit till bankens fördel i sin helhet. Ersättning för utlagda rättegångskostnader redovisas under övriga rörelseintäkter. Risker och osäkerhetsfaktorer Bankens resultat påverkas starkt av omvärldsförändringar som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget, börskursernas förändring och det allmänna konjunkturläget. Den inledande konjunkturförbättringen under första delen av 2011 har i takt med skuldkris för ett antal EU-länder kraftigt bromsat investeringsviljan hos såväl företag som privatpersoner. Vi förväntar oss under 2012 ett lägre ränteläge vilket kan bidra till att efterfrågan på krediter åter ökar. En förutsättning är att skuldkrisen inom EU kan hanteras då vi även som en lokal bank är påverkad av den globala ekonomin. Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktuationer, samt låga finansiella och operativa risker. Bedömning av återbetalningsförmågan hos kredittagarna och därmed värdet av kreditportföljen sker kontinuerligt. De stresstester som sker i den interna kapitalutvärderingen visar att motståndskraften i bankens resultat- och balansräkning är god. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen För verksamhetsåret 2012 förutspås ett resultat i nivå med 2011. Vi bedömer att den allmänna räntenivån kommer att sjunka vilket medför lägre räntemarginaler. Räntenettot påverkas även av att större likviditetsreserver krävs för att möta nya regelkrav. Kostnadsnivån bedöms kunna hållas oförändrad. Ökad utdelning på vårt aktieinnehav i Swedbank uppväger minskning av övriga intäkter. Banken har från 2009 haft två miljömål som sträckte sig till och med 2011. Målen är dels att våra kunders kortanvändning skall öka med 3 %- enheter, dels att våra kunders kontantuttag i automater skall minska med 5 %-enheter under denna treårsperiod. Det första målet nåddes redan under kvartal tre 2010 medan det andra visats sig betydligt svårare att nå och utfallet visade en minskning på endast dryga 1,5 %-enheter. 11

Fem år i sammandrag Nyckeltal 2011 2010 2009 2008 2007 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 13 993 14 250 13 486 11 731 12 574 Förändring under året, % av -1,8 5,7 15,0-6,7 15,3 sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av 23,9 23,5 21,6 19,7 27,3 balansomslutningen Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 2,6 2,5 2,3 2,3 2,9 Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar 2,6 2,5 2,3 2,3 2,9 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,1 1,7 1,8 2,5 2,2 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,2 1,0 1,7 1,4 1,4 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,6 0,4 1,1 0,8 0,8 Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital 5,4 3,1 10,5 7,4 6,9 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i 0,48 0,63 0,37 0,42 0,44 relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,48 0,64 0,37 0,43 0,44 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 43 54 41 54 38 0,3 0,2 0,3 0,3 0,7 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 Övriga uppgifter Medelantal anställda 61 62 64 63 62 Antal kontor 1 2 2 2 2 12

Resultat- och balansräkningar mkr 2011 2010 2009 2008 2007 Resultaträkning Räntenetto 105 81 79 105 93 Provisioner, netto 46 47 44 46 46 Nettoresultat av finansiella transaktioner 0 1 50 1 0 Övriga intäkter 17 1 43 24 22 Summa intäkter 168 131 215 177 161 Allmänna administrationskostnader -70-70 -69-63 -61 Övriga kostnader -10-12 -11-10 -10 Kreditförluster 0-1 1-2 0 Summa kostnader -80-83 -80-76 -71 Rörelseresultat 88 48 136 101 90 Bokslutsdispositioner 0 0 19-19 0 Skatter -21-12 -28-17 -21 Årets resultat 67 36 127 65 69 Balansräkning Kassa 17 8 13 14 14 Utlåning till kreditinstitut 436 485 488 244 167 Utlåning till allmänheten 3 393 3 390 3 406 3 366 3 131 Räntebärande värdepapper 775 643 560 405 394 Aktier och andelar 447 473 356 216 477 Materiella tillgångar 15 16 16 15 17 Övriga tillgångar 39 40 32 36 65 Summa tillgångar 5 123 5 055 4 870 4 296 4 265 Skulder till kreditinstitut 0 1 1 2 12 In- och upplåning från allmänheten 3 858 3 829 3 771 3 359 3 052 Övriga skulder 41 35 40 85 34 Avsättningar för pensioner m m 4 3 5 1 1 Summa skulder och avsättningar 3 903 3 867 3 817 3 446 3 099 Obeskattade reserver 0 0 0 20 0 Eget kapital 1 220 1 188 1 053 831 1 166 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 5 123 5 055 4 870 4 296 4 265 13

Förslag till disposition beträffande bolagets vinst tkr Årets resultat enligt balansräkningen utgör 66 843 Till bolagsstämmans förfogande står: - Fond för verkligt värde 219 273 - Balanserad vinst 534 399 - Årets resultat 66 843 Summa 820 515 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: - Till aktieägare utdelas 9 000 - I ny räkning balanseras 811 515 Förslaget till utdelning, som utgör 0,7 % av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3 aktiebolagslagen. Bankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,56 (föregående år 2,47). Den lagstadgade kapitaltäckningskvoten utgör 1,0. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 14

RESULTATRÄKNING 1 januari - 31 december tkr Not 2011 2010 Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto 175 306 112 448-70 708-31 156 4 104 598 81 292 Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter 5 14 020 0 6 52 295 53 407 7-6 277-5 933 8-147 991 9 3 458 855 167 947 130 612 Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster 10-70 203-69 935 19-1 553-2 085 11-8 430-10 060-80 186-82 080 Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat 87 761 48 532 12-161 -883 87 600 47 649 Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat 13 0 310 14-20 757-11 980 66 843 35 979 15

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 1 januari - 31 december tkr Not 2011 2010 Årets resultat 66 843 35 979 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat -28 642 109 355 1 325-1 048 Justering av avskrivning på uppskrivning av fastighet 0 225 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 14 29 313 Årets övrigt totalresultat -27 288 108 845 Årets totalresultat 39 555 144 824 16

BALANSRÄKNING Per den 31 december tkr Not 2011 2010 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar - Varav inventarier - Varav byggnader och mark 17 214 8 022 15 435 877 485 105 16 3 384 764 3 384 937 8 441 4 707 17 775 075 642 723 18 447 388 473 285 19 15 046 15 898 1 893 2 640 13 153 13 258 Aktuell skattefordran 10 895 58 Övriga tillgångar 20 4 323 11 645 Uppskjuten skattefordran 14 926 692 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 23 248 28 065 Summa tillgångar 5 123 197 5 055 137 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 22 19 424 In- och utlåning från allmänheten 23 3 857 690 3 828 758 Övriga skulder 24 28 190 23 193 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 12 995 11 899 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 3 739 2 841 Övriga avsättningar 27 349 362 Summa skulder och avsättningar 3 902 982 3 867 477 Eget kapital Bundet eget kapital - Varav aktiekapital (3 200 000 st. aktier och kvotvärde 100 kr) - Varav reservfond Fritt eget kapital - Fond för verkligt värde - Balanserad vinst eller förlust - Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital 399 700 399 700 320 000 320 000 79 700 79 700 820 515 787 960 219 273 246 561 534 399 505 420 66 843 35 979 1 220 215 1 187 660 5 123 197 5 055 137 Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder Ansvarsförbindelser - Varav garantier - Varav övriga ansvarsförbindelser Åtaganden - Varav övriga åtaganden 30 2 834 2 119 31 94 084 152 695 93 962 151 885 122 810 32 638 463 812 475 638 463 812 475 17

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital 2010 tkr Aktiekapital Reservfond Fond för verkligt värde Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Ingående eget kapital 2010-01-01 320 000 79 700 137 941 388 558 126 637 1 052 836 Årets resultat 0 0 0 0 35 979 35 979 Årets övrigt totalresultat 0 0 108 620 225 0 108 845 Årets totalresultat 0 0 108 620 225 35 979 144 824 Vinstdisposition 0 0 0 126 637-126 637 0 Utdelningar 0 0 0-10 000 0-10 000 Utgående eget kapital 2010-12-31 320 000 79 700 246 561 505 420 35 979 1 187 660 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital 2011 tkr Aktiekapital Reservfond Fond för verkligt värde Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Ingående eget kapital 2011-01-01 320 000 79 700 246 561 505 420 35 979 1 187 660 Årets resultat 0 0 0 0 66 843 66 843 Årets övrigt totalresultat 0 0-27 288 0 0-27 288 Årets totalresultat 0 0-27 288 0 66 843 39 555 Vinstdisposition 0 0 0 35 979-35 979 0 Utdelningar 0 0 0-7 000 0-7 000 Utgående eget kapital 2011-12-31 320 000 79 700 219 273 534 399 66 843 1 220 215 Bundna fonder Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning. Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Balanserad vinst eller förlust Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna. 18

KASSAFLÖDESANALYS Indirekt metod 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 2011-12-31 2010-12-31 87 600 47 648 110 1 022 1 553 2 085 27 701 885-1 316-31 594-21 151 58 581 28 989 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten -3 588 15 245-133 853-93 074 28 933 57 849-405 -242 11 905-8 001 6 092 3 474-32 335 4 240 Investeringsverksamheten Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten 123 0-824 -2 219-701 -2 219 Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten -7 000-10 000-7 000-10 000 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (not 35) -40 036-7 979 493 127 501 106 453 091 493 127 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen 17 214 8 022 435 877 485 105 453 091 493 127 Summa enligt kassaflödesanalysen 453 091 493 127 Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel. De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. 19

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Not 1 - Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2011 och avser Sparbanken Lidköping AB, 516401-0166, som är bankaktiebolag med säte i Lidköping. Besöksadressen till huvudkontoret är Nya Stadens Torg 3, 531 31 Lidköping. Not 2 - Redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-bolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23 februari 2012. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. (b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 34) eller när säkringsredovisning tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not. (e) (i) Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som banken tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på bankens redovisning. Utformning av de finansiella rapporterna I IASBs årliga förbättringsprojekt ( annual improvements process ) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital. Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i eget kapital, såsom 20

reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specificera varje post i övrigt totalresultat. Banken har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådan detaljerad avstämning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital. I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i rapporten över förändringar i eget kapital årets totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna presentation tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret. (f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekter på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har publicerat de två första delarna av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa fair value option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del i IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. Banken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. (g) Utländsk valuta Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. (h) Ränteintäkter och räntekostnader samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar Räntor från finansiella tillgångar och som klassificerats som tillgängliga för försäljning. Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se not 8). Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. (i) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket 21

innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. (j) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, till exempel kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. (k) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål. Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid). Realisationsresultat från sällsynta fall vid försäljning innan förfall av tillgångar som avses att hållas till förfall. Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument och skuldinstrument). Återföring av nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas som är skuldinstrument. Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde. Ineffektiv del av säkringsinstrument i kassaflödessäkring (utöver den del av värdeförändringen som har redovisats som ränta). Valutakursförändringar. (l) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildningskostnader, IT- och telekommunikationskostnader, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. (m) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. (n) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. 22