Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Idrott och hälsa KOMMENTARDEL till Inriktningen Idrott och hälsa 1. Inledning Inriktning Idrott och hälsa består av två kursplaner, LID110 och LID210, som vardera innehåller fyra delkurser omfattande 7,5 högskolepoäng. Inriktningen syftar till att förbereda studenterna för yrkesprofessionen som lärare i ämnet Idrott och hälsa i skolan och att ge dem grunden till att bli en professionell lärare inom kunskapsfältet. Inom ramen för inriktningen skall de studerande förvärva insikter om det idrottsvetenskapliga fältets centrala begrepp och förklaringsmodeller, dess kunskapsteori och dess studieobjekt. Vidare skall de uppnå en grundläggande didaktisk kunskap och handlingsförmåga, som innebär att val av innehåll och arbetsformer i verksamheten görs på ett medvetet sätt i relation till skolans mål och förutsättningar. De skall vidare under utbildningen utveckla sin förmåga att analysera och kommunicera sina tankar om val av innehåll och arbetssätt. Detta innefattar ett analytiskt, kritiskt och reflekterande förhållningssätt. Ett professionsperspektiv, ett genusperspektiv liksom ett internationellt perspektiv ingår genomgående i utbildningen. Den enskilde studenten har ett stort ansvar såväl för sina egna studier som för utformningen av sin utbildning. Efter genomförd inriktning i Idrott och hälsa skall den studerande: ha utvecklat goda och relevanta kunskaper om och i skolämnet Idrott och hälsa och ett professionellt förhållningssätt till yrkesrollen som lärare i ämnet, kunna tillämpa sådana kunskaper och färdigheter som fordras för att arbeta med Idrott och hälsa i skolan, kunna systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, som grund för utveckling av verksamheten inom kunskapsfältet, ha god självkännedom och social kompetens och därigenom ha förmåga att bedriva utvecklingsarbete inom kunskapsfältet, ha förmåga att värdera olika former av fysisk aktivitet som medel för hälsa och välbefinnande, Sidan 1 av 5
kunna självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera, bedöma och utveckla undervisning inom fältet, ha förmåga att använda informationsteknologi (IKT). 2. Förklaring av centrala begrepp Idrottsvetenskap Idrottsvetenskap skall förstås som den vetenskap som studerar företeelsen idrott analogt med begreppen samhällsvetenskap, naturvetenskap, musikvetenskap osv. Den idrottsvetenskapliga utbildningen baseras därför i huvudsak på idrottsvetenskaplig forskning och kunskap, dvs forskning på idrott som fenomen, men även på kunskap från andra vetenskaper och forskningsområden. Idrottsvetenskap är således av tvärvetenskaplig och transdisciplinär karaktär och undervisningens kunskapsbas är hämtad från olika vetenskapliga perspektiv (företrädesvis humanistiska, medicinska och samhällsvetenskapliga). Idrott Enligt RFs skrift Idrotten vill är idrott fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra. Idrott är således ett brett begrepp som inrymmer fysisk aktivitet som man ägnar sig åt i syfte att må bra, få bättre prestationsförmåga, ha roligt, lära sig olika motoriska färdigheter eller för att nå tävlingsframgång. All idrott är fysisk aktivitet men all fysisk aktivitet är inte idrott. Vi betraktar idrott som en socialt formad verksamhet, en särskilt arrangerad övning av kroppen, som inte ingår i förvärvsarbetet eller i de dagliga göromålen i övrigt. Idrott och hälsa Inriktningens fokus står att finna i kunskapsfältet idrottsvetenskap med särskild betoning på skolämnet Idrott och hälsa. Skolämnet har historiskt sett bytt namn ett antal gånger från gymnastik till gymnastik med lek och idrott, till idrott och fr o m 1994 till Idrott och hälsa. 3. Preciseringar av innehållsliga aspekter A. PROFESSIONALISM, GENUSPERSPEKTIV OCH VÄRDEGRUND I ETT MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE Professionsperspektiv I enlighet med vad som specificerades i det inledande stycket ovan syftar utbildningen till att successivt utveckla den studerandes yrkeskompetens och att ge dem grunden till Sidan 2 av 5
att bli en professionell lärare inom kunskapsfältet. Utbildningen syftar vidare till att ge de studerande handlingskompetens inom det idrottsvetenskapliga fältet och med särskilt fokus på att utveckla yrkeskompetensen som lärare i ämnet Idrott och hälsa. Handlingskompetens kan förstås som förmågan att handla mot bakgrund av erfarenhet, insikt och kunskap inom kunskapsfältet Idrott och hälsa. De studerande skall utveckla sådana kunskaper under inriktningen att de kan självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera, bedöma och utveckla undervisning inom skolämnet Idrott och hälsa. Didaktik och ämnesteoretiska kunskaper är kontinuerligt invävda i varandra och legitimitetsfrågor, selektionsfrågor och metodiska frågor är ständigt närvarande i processen att utveckla de blivande lärarnas professionella kompetens. Genus och värdegrundsperspektiv Centralt i inriktningen är skolans värdegrund som poängterar alla människors lika värde, individens frihet och solidaritet med svaga och utsatta, dvs det fundament av demokratiska värden som samhället vilar på. Detta visar sig i synnerhet i inriktningens första delkurs, Idrottsvetenskap ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv men också i de olika didaktiskt inriktade delkurserna, där såväl nationella styrdokument som lokala arbetsplaner studeras och analyseras. Enligt styrdokumenten viktiga ideal som en skola för alla diskuteras och relateras till skolämnet Idrott och hälsa. Härav följer att värdegrund, genusfrågor liksom etnicitet blir centrala frågor i inriktningen. B. INTEGRATION Skolan som samhällelig institution för lärande problematiseras och diskuteras och ämnet Idrott och hälsas roll för barns utveckling och i förhållande till skolans uppdrag att utveckla eleverna till goda samhällsmedborgare analyseras. Idrott som kulturfenomen och fritidssysselsättning, den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande liksom hälsa som begrepp problematiseras och studeras. Fokus riktas mot de centrala delarna i skolämnet, dvs den fysiska aktiviteten i centrum och ett tydligt hälsoperspektiv på ämnet. Möjligheterna för alla elever att delta, utveckla kunskap och uppleva rörelseglädje på egna villkor och efter bästa förmåga är centrala frågeställningar liksom pojkars och flickors lika rätt och eventuella särbehov. Idrottsvetenskap är ett mångvetenskapligt forskningsområde med en teoribildning hämtad från såväl samhällsvetenskaper, naturvetenskaper, medicin som humaniora. Det medför att Idrott och hälsa innefattar en mängd olika perspektiv som fokuserar olika aspekter på individers utveckling och lärande i skola och samhälle. Under utbildningen integreras forskning med erfarenhetsbaserad kunskap och kopplas till arbetet som lärare i ämnet Idrott och hälsa. Samtliga kursers VFU inslag bildar utgångspunkt för att kunna problematisera de praxisbaserade erfarenheterna studenterna har från egen skolgång och som de skaffar sig under utbildningen. Högskolebaserad undervisning och VFU varvas och kopplas Sidan 3 av 5
genomgående till varandra och utgör grund för den didaktiska kompetens som successivt utvecklas under utbildningen. Särskilt tydligt blir detta i delkurserna Idrottsvetenskap ur ett didaktiskt perspektiv, där VFU, föreläsningar, seminarier och annan högskoleförlagd undervisning varvas kontinuerligt. Examinationsformerna i de olika kurserna varierar såväl inom de enskilda kurserna som mellan kurserna. De består av såväl muntliga som skriftliga former som kan vara både individuella och gruppbaserade. Även laborativa inslag av färdighetskaraktär ingår som examinationsform i några av delkurserna. Redovisningsformerna planeras i vissa fall tillsammans med studenterna. En utgångspunkt vad gäller principerna för betygssättning är att mål och betygskriterierna skall diskuteras av studenter och lärare i början av varje kurs. Medel har erhållits av institutionen för kollektiv kompetensutveckling, i syfte att utveckla betygskriterier och förmåga att bedöma studenternas prestationer. För de olika betygsgraderna anges dessa vad gäller såväl innehåll som form. C. PROGRESSION Professionen Utbildningen i Idrott och hälsa inleds med att studenterna skall lära sig själva, för att sedan gå vidare till att lära andra och att slutligen lära sig att lära andra. Inom utbildningens olika perspektiv, t ex inom didaktik och humanbiologi, finns olika måldokument framtagna som innehåller specificeringar vad gäller progressionen under utbildningens gång. Där anges målbeskrivningar, betygskriterier och hur innehåll och progression utvecklas från termin till termin. VFU Inriktningen består av 10 veckor VFU, fördelade på två terminer och ingående i de didaktiskt inriktade delkurserna. Under LID110 genomför studenterna 2 hela VFUveckor på skolor samt ett antal auskultationer, studiebesök samt enstaka VFU dagar. Dessutom förekommer seminarier, föreläsningar och gruppuppgifter. Under LID210 är VFU veckorna utlagda som 1+2 veckor som sammanflätas med föreläsningar och didaktikundervisning. Förhoppningen är att de studerande erhåller VFU besök av Idrottshögskolans didaktiklärare under inriktningsstudierna, där feedback på genomförd undervisning kan erhållas och följas upp. Kurslitteratur Progressionen med avseende på kurslitteraturen kan sägas bestå av dels de olika perspektiven på idrottsvetenskap, dels de analysverktyg studenterna skall förvärva insikt om för att kunna möta behoven hos hela variationen av elever. Dessutom tillförs successivt alltmer utländsk litteratur och litteratur som utvecklas från grundläggande till alltmer specialiserad dito inom respektive idrottsvetenskapliga perspektiv. Sidan 4 av 5
Programutbildning Inriktningens två terminer utgör tillsammans en grund för att kunna undervisa i skolämnet Idrott och hälsa. Det är emellertid möjligt och önskvärt att sedan bygga på denna grund med fördjupade kunskaper inom idrottsvetenskap, exempelvis genom att välja specialiseringskurser i Idrott och hälsa eller att välja specialiseringar mot friluftsliv eller Natur, miljö och friluftsliv. Det är önskvärt att dessa specialiseringar genomförs efter två genomförda AUO terminer och att det därmed finns möjlighet att inom ramen för en specialiseringskurs genomföra ett integrerat examensarbete. Utvärdering Varje kurs utvärderas, såväl muntligt som skriftligt och dessa utvärderingar är vägledande för genomförandet av såväl pågående kurs som framför allt för utveckling och planering av kommande kurser. Varje delkursansvarig lärare har ansvar för att delkursen utvärderas och att sammanställningar inlämnas till studierektor. Dessa sammanställningar diskuteras och ligger till grund för förändringar och justeringar av fortsatta kurser vid Idrottshögskolan. Sidan 5 av 5