Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Statens musikverk 2013 2014

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Statens musikverk 2013 2014 2013-09-12 Dnr 1152/13 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Anna Hedar 08-5195 5460 anna.hedar@musikverk.se 2. Godkännande Datum 2013-09-12 Underskrift Stina Westerberg, generaldirektör Statens musikverk 1

3. Bakgrund och nulägesbeskrivning Beskriv arbetet med att integrera jämställdhet i kärnverksamheten fram till nu. Statens musikverk bildades 1 maj 2011. Det är alltså en tämligen ny myndighet, men med flera enheter som har en längre förhistoria. Delar av myndigheten hette fram till Musikverkets bildande Statens musiksamlingar. Myndigheten bestod vid bildandet och fram till 2013 av följande enheter: Musik- och teaterbiblioteket (MTB), med en historia som går tillbaka till 1771, då biblioteket var del av Kgl. Musikaliska akademien Svenskt visarkiv (SVA), grundat 1951 Skivbolaget Caprice, grundat 1971, tidigare i Svenska rikskonserters regi Elektronmusikstudion (EMS), grundad 1964, tidigare i regi av både Sveriges radio och Svenska rikskonserter. Musik- och teatermuseet (MTM), f.d. Musikmuseet, grundat 1899 Musikplattformen, den enda helt nya enheten i det nybildade Statens musikverk och den enda som delar ut ekonomiskt stöd, vilket sker efter ett regelbundet ansökningsförfarande. Ansökningarna handläggs av Musikplattformens personal och besluten om stöden fattas av ett av regeringen utsett konstnärligt råd, med representanter ur svenskt musikliv. Därutöver finns en enhet för marknad och kommunikation och en administrativ enhet. 2013 slogs biblioteket, Visarkivet och Caprice samman till en större enhet kallad Musikverkets arkiv och bibliotek. Till denna enhet är också en forskningssamordnare knuten som har till uppgift att initiera och samordna forskning vid myndigheten. I fråga om jämställdhet har myndigheten en likabehandlingspolicy och i Musikverkets instruktion står att vi skall integrera ett jämställdhetsperspektiv på hela verksamheten, plus mångfalds- och barnperspektiv, m.m. Myndigheten har även ett särskilt regeringsuppdrag att stärka jämställdheten på musikområdet; se nedan i avsnitt 4. Statens musikverk är tillsammans med Kulturbryggan del av en ny kulturkarta som ritats fram de senaste åren i och med samverkansmodellens införande. Därför är det extra intressant att undersöka dessa frågor nu, när läget är både nytt och annorlunda. Ledningen för Musikverket är mycket engagerad i jämställdhetsfrågan, liksom flera av medarbetarna som redan arbetar med jämställdhetsfrågan för ögonen. Arbetet med JiM är därför ett utmärkt tillfälle för Musikverket att komma till rätta med jämställdhetsintegreringen en gång för alla. 2

De insatser som hittills gjorts innefattar följande: Elektronmusikstudion: EMS arbetar sedan 2006 efter en uttalad jämställdhetspraxis, nämligen det kvantitativa repertoarförslaget för jämställd representation som formulerades i utredningsbetänkandet Plats på scen (SOU 2006:42). Verksamhet som har sämre jämställdhetsfördelning än 60/40 måste förklaras av initiativtagaren. Detta gäller t.ex. vid medelsfördelning, vid samarbetsprojekt och evenemangsplanering. Dessutom har deras bokningssystem, så länge det varit elektroniskt, en ifyllningsbar uppgift om kön på bokaren, för få underlag till genusstatistik vad gäller resursanvändning i fråga om EMS studior. Denna statistik presenteras i årsredovisningen. EMS arbetar också sedan 2005 med att engagera flera pedagoger som är kvinnor, eftersom detta visat sig vara ett sätt att öka intresset bland kvinnor att skapa elektroakustisk musik. EMS vill intensifiera metoden och söker stimulansmedel för detta från JiM. Musik- och teaterbiblioteket: gör besöksstatistik några gånger per år. Denna mäts i enkäter under två perioder per år och besvaras på plats i biblioteket och omfattar inte fjärrlån. Resultatet används i årsredovisningen. Biblioteket kan också ta reda på om låntagare är kvinnor eller män, men frågan om hur precis statistiken kan bli, krockar med integritetsfrågor; det får inte vara möjligt att koppla ihop statistiska uppgifter så att utlån kan knytas till individ. MTB har också under våren 2012 i noterna börjat ange ämnesordet kvinnor och musik i sitt klassifikationssystem Dewey, så detta blir sökbart. Som ämnesord för litteratur har detta funnits länge, men nu har det alltså börjat anges även för noter (musikalier). Ett nytt bibliotekssystem är under upphandling nu, som skulle kunna förses med jämställdhetsparametrar för att hjälpa till vid statistikinsamling. Dessutom har biblioteket varit säte för i Kungliga Musikaliska akademiens projekt Kvinnliga tonsättare i Sverige där arkiven genomsöks efter verk komponerade av kvinnor från 1700-talet och framåt, i syfte att identifiera, katalogisera, editera och på sikt tillgängliggöra materialet kostnadsfritt för nedladdning. Projektet är del av satsningen Levande musikarv. På teatersidan har MTB bidragit med manuskript och litteratur till satsningen Dramawebben (www.dramawebben.se; OBS Dramawebben är inte ett projekt som drivs av Statens musikverk) som uttryckligen syftade till att lyfta fram kvinnors dramatik i den svenska teaterhistorien. Fokus är på upphovsrättsligt fri dramatik från 1800-talet och MTB bidrog med material av bl.a. Jeanette och Louise Stjernström och Alfhild Agrell. Dramawebbens innehåll har senare breddats till även manliga dramatiker och MTB har bidragit med bl.a. originalmanuskript i August Strindbergs autograf. Musikplattformen: för statistik över sin ekonomiska stödgivning och har koll på könsfördelningen i sökomgångarna. Enheten strävar mot jämn könsfördelning i stödgivningen, men behöver se över de vidare jämställdhetsaspekterna vad gäller hur de monetära stöden landar ute i musiklivet. Rent konkret kan det vara så att stöden söks av projektgrupper/-ägare som sammantaget är någorlunda jämställda, medan de musiker som avlönas/arvoderas med stödmedlen inte är en jämställd grupp. 3

Under enheten sorterar också en jämställdhetskoordinatortjänst, vilkens blotta existens är ett steg i riktning mot ökad jämställdhet inom myndigheten. Hos jämställdhetskoordinatorn ligger dels handläggandet av sökbara medel som är del av myndighetens jämställdhetsuppdrag (och som alltså är något annat än de ordinarie sökbara medel som Musikplattformen delar ut; se nedan, punkt 4) och dels fram till nu JiM-uppdraget. Visarkivet (inkl jazzarkivet): Årligen genomförs intervjuer vid de s.k. Zorn-märkesuppspelningarna, där deltagarna strävar efter titeln riksspelman (öppet för både män och kvinnor). Intervjuerna är vissa år på temat genus och instrumentval. Att den årliga publikationen Noterat nu 2013 kommer att ha ett temanummer om genus är mer av punktinsatsartad natur, samt att Musikverkets dansarkivarie precis har färdigställt en första dokumentation av queer-dansscener i Stockholm och Göteborg. Dessa insatser vittnar dock om att Visarkivet är medvetet om genusfrågan och att den är ett självskrivet inslag i verksamheten. Däremot finns ingen skriven policy kring jämställdhet när det gäller Visarkivets verksamhet. Den under Visarkivet sorterande jazzavdelningen höll under 2012 också en smått banbrytande internationell konferens på temat genus: "The gender of jazz and notions of authenticity". Presentationerna därifrån kommer att publiceras i en antologi som just nu redigeras. Denna ges ut av Visarkivet. Musik- och teatermuseet: Har tidigare haft temautställningar om musik och genus, t.ex. Vems röst, vilken musik? (2004). OBS att Musik- och teatermuseet kommer att hålla stängt för ombyggnad under 2014 och 2015. Under denna period kommer verksamheten att både analyseras och utvecklas, inte minst varumärkesmässigt. Jämställdhet skall bli en tydlig del av det nya varumärket. En ny museichef är rekryterad och är drivande i arbetet med det nya museet under ombyggnads-/nystartsfasen. Beskriv identifierade utvecklingsbehov. Utvecklingsbehov sammantaget: Internt har myndigheten kommit långt vad gäller jämställdhet; personalstyrkan, lönesättning m.m. är i huvudsak jämställda företeelser. En jämställdhetsenkät bland personalen under försommaren 2013 bekräftade detta. Däremot är vår verksamhet utåt mot allmänheten föremål för utveckling. 4

För att långsiktigt kunna integrera de jämställdhetspolitiska målen i kärnverksamheten i mötet med medborgarna, behöver Musikverket revidera sina mål och andra styrdokument, inklusive policy-skrivningar. Att identifiera dessa, både myndighetsövergripande och enhet för enhet, är del av JiM-planen för 2014. Utvecklingsbehovet på myndighetsövergripande nivå gäller bl.a. följande: - Bestämma mål för jämställdhetsintegreringen: vilka mål och varför just dessa? Hur mäta dem? Hur utvärdera dem? - Kommunikation: intern (intranät m.m.), extern (hemsida, sociala medier, bildrepresentation m.m.) - Personalutbildning: hur skall man utbilda och i vad? Hur skall resultaten mätas? Vilka skall utbildas? Alla på samma sätt eller olika för olika medarbetare/enheter/processer? Vad skall utbildningen syfta till? Utbildning skall även ges till timanställda (främst på museet) och konstnärliga rådet - Statistik: strategi för insamlande, användande, utvärdering - Forskning: formulering av direktiv gällande forskningsbehovsinventering, nätverk - Utvärdering av jämställdhetsintegreringen: hur skall detta göras? Vem ansvarar långsiktigt? Jämställdhetsarbetet skall knytas till medarbetarskapet, vilket bl.a. handlar om varje medarbetares förankring i myndighetens värdegrund. Det är värt att notera att i takt med att den nya myndigheten har kommit på plats så har ett behov funnits av att uppdatera styrdokument för den interna jämställdheten. Under våren har en ny likabehandlingsspolicy författats, liksom att det även har genomförts en enkätundersökning om jämställdhet på arbetsplatsen, vilken skall analyseras och mynna ut i en intern jämställdhetsplan. Det finns även en referensgrupp vad gäller det interna jämställdhetsarbetet. Det är positivt att det interna arbetet kan göras parallellt med JiM-arbetet. Utvecklingsbehov enhetsvis varav möjligen inte allt blir del av vårt JiM-arbete under 2014: Musikverket har en styr- och redovisningsmodell som består av sju processer: - Ledningsprocess - Stödprocess - Marknad och kommunikation - Insamling och bevarande - Lån och förfrågningar 5

- Visning, förmedling och utgivning - Utveckling och stöd för musikområdet Dessa kommer att ha viss relevans för JiM-arbetet, bl.a. när det gäller planering och uppföljning, men även hur internutbildning skall organiseras. Annars kommer arbetet i huvudsak att ske enhetsvis. Ledning: Har det yttersta ansvaret och är i första hand operativ vad gäller de myndighetsövergripande utvecklingsbehoven skisserade ovan: - revidera myndighetsövergripande mål och föra in jämställdhet i våra styrdokument - föra in jämställdhet som kontrollpunkter i VP (skall även göras på enhetsnivå) - fastställa ansvarsfördelning - fastställa utvärderingsmetod - initiera utbildning; observera att utbildning inom jämställdhet kan knytas till ett större arbetsplatsintroduktionspaket, där även frågor som rör t.ex. offentlighet kan ingå; för dem som redan arbetar här är behovet av fortbildning ett annat och hur dessa olika utbildningsinsatser skall se ut blir en av punkterna i JiM-planen - målsättningar som rör extern och intern kommunikation I den verksamhetsutveckling som jämställdhetsintegreringen innebär, är det varje enhetschef som ansvarar för att arbetet går framåt och får konkretion för varje medarbetare. De enskilda medarbetarna behöver vidtalas och komma med förslag på hur jämställdhet kan bli en praktisk handling för varje tjänst, vid sidan om att vara ett perspektiv som varje medarbetare ständigt skall ha för ögonen. Marknad och kommunikation: - Arbeta fram en metod för att kommunicera myndighetens uppdrag i enlighet med ledningens fastställda målsättningar. Administrativa enheten: - Lägga in jämställdhet som en aspekt i vårt verksamhetssystem. I systemet kan de övergripande processerna och verksamhetsmålen brytas ner på enhets-, aktivitets- och ansvarsnivå. Konkreta aktiviteter knyts till övergripande målsättningar (s.k. långa mål) och följer sedan dessa aktiviteter, kontrollerar att de blir utförda och följer upp utfallet. Budget är också kopplat till detta. Att ha jämställdhet som särskild parameter genom myndighetens alla processer är önskvärt, eftersom efterlevnaden och utvärderingen blir lättöverskådliga. 6

Musikverkets arkiv och bibliotek (f.d. MTB, Visarkivet, Caprice): - Uppdatera/upprätta policy, med jämställdhetsmålen integrerade, för inköp, dokumentation, digitalisering, kundbetjäning, katalogisering, presentation och tillgängliggörande via hemsida, söksystem, nya bok- och skivutgåvor (inkl marknadsföring). - Upprätta en policy för att sätta fokus på material och fenomen som är eftersatta, underrepresenterade eller lågt värderade ur olika perspektiv, däribland jämställdhet. - Utveckla en metod för omvärldsanalys, där tillfrågade referenspersoner får komma med synpunkter på enhetens arbete. - Inventering av arkiven ur ett jämställdhetsperspektiv; vad är det för historia arkiven berättar? Hur kan vi komplettera den med andra aspekter? - Personalutbildning i linje med detta: biblioteken ur ett demokratiskt perspektiv, där jämställdhet är en naturlig del i ett större frågekomplex. Musik- och teatermuseet: - Under ombyggnadsfasen se över hela verksamheten och arbeta med varumärkesbyggande; jämställdhet blir del av detta. - Utveckla ny samlingsstrategi där jämställdhetsaspekten inkorporeras; arbetet med ny samlingsstrategi har påbörjats under 2013. - Upprätta en policy för normkritisk gestaltning i utställningar, ämnesval till utställningar, kommunikation, försäljning. - Utveckling av den museipedagogiska verksamheten i linje med övergripande jämställdhetsmål, innefattande kontextualisering av instrumenten ur jämställdhetsperspektiv vilka historier finns att berätta om olika föremål? Vilka väljer vi att berätta idag och hur kan vi utveckla det? Hur kan dessa historier presenteras begripligt i utställningsform för besökare? - Upprätta ett system med referenspersoner, liknande de s.k. gender coaches som Försvarsmakten använt sig av. Detta för att få en löpande direktkontakt med publiken, som kan påverka val av innehåll och presentation i museets utställningar. - Undersöka hur publikarbetet kan utvecklas. Mer kvalitativ besöksstatistik? Fler parametrar (geografisk härkomst, socio-ekonomiska förhållanden)? Musikplattformen: - Utreda utfallet i djupled av de sökbara projektmedel som Musikplattformen hanterar; detta kommer att vara del av genomlysning av statistiken på myndigheten som helhet. Vi söker svar på hur medlen fördelar sig i musiklivet. Frågorna kan beröra t.ex. om kvinnligt ledda projekt är bättre på att få medfinansiering än de som är manligt ledda? Är arvodering av musiker jämställt fördelade i projektens utförande? Ansöknings- och dokumentationsverktyg skall utvecklas i takt med att ny kunskap erhålls. - Upprätta en policy för hur konstnärliga rådet skall agera i fråga om jämställdhet; samtidigt skall konstnärliga rådet utbildas i jämställdhet. 7

Elektronmusikstudion: - Se över den existerande 40/60-praxisen; behöver den ändras eller kompletteras? Policy för utvärdering, insamling av statistik. - Utveckla den pedagogiska verksamheten i jämställd riktning; i nuläget är underskottet på kvinnliga pedagoger stort. 3.1 Process att ta fram handlingsplanen Redan från början klargjorde GD att jämställdhetsfrågan är en ledningsfråga; uppdraget skulle involvera myndighetens ledningsgrupp bestående av enhetscheferna. Dessutom utsågs en ansvarig tjänsteman, myndighetens jämställdhetskoordinator som tillsattes för att utföra regeringsuppdraget om jämställdhet i musiklivet. De första åtgärderna blev att göra den genomlysning av myndigheten som Nationella sekretariatet för genusforskning (NSGF) efterlyst på nätverksträff 2013-03-06. Denna utfördes genom samtal med enhetscheferna och valda medarbetare på myndigheten. Genomlysning inkl SWOT-analys skickades in 2013-03-28. Vid ledningsgruppsmöte 2013-06-04 deltog Lillemor Dahlgren från NSGF och utbildade ledningen och JiM-ansvariga i jämställdhetspolitik samt bistod i vår självskattning av myndigheten inför det kommande arbetet. Vid mötet framkom flera vägar framåt, både vad gäller konkreta inslag i handlingsplanen och möjliga aktiviteter. Dagen efter, 2013-06-05, hade JiM-myndigheterna ett nätverksmöte på Ungdomsstyrelsen i Stockholm. Vid detta möte avhandlades bland annat de samordningsmöjligheter som finns genom NSGF och hur Musikverkets JiM-arbete skulle kunna knyta an till Ungdomsstyrelsen och Konstnärsnämnden, i och med att båda myndigheter är stödgivande. För att integreras behöver jämställhetsaspekten knyta an till redan existerande processer och utvärderas med samma metoder. Graden av särbehandling av frågan skall på sikt minimeras. Arbetet bestod i att gå igenom myndighetens enheter och konkretisera var jämställhetsaspekten skulle kunna förstärkas. Samtal har förts med samtliga enhetschefer och andra medarbetare med expertis på området, liksom med vår verksamhetscontroller. Varje enhet har kommit med förslag på insatser och aktiviteter, men vi ser att det övergripande målformuleringsarbetet är viktigast i detta skede. Det framkom att ett analysarbete behöver göras i större detalj inom varje enhet. Detta blir del av det utvecklingsarbete som behöver göras under 2014. 4. Myndighetens uppdrag och mål kopplat till jämställdhet 8

Regeringens instruktion till Statens musikverk (SFS 2010:1922, 1) lyder: Statens musikverk har till uppgift att främja ett varierat musikaliskt utbud i hela landet som är präglat av konstnärlig förnyelse och hög kvalitet. Myndigheten ska också främja utvecklingen av ett professionellt musikliv. Statens musikverk ska vidare dokumentera, bevara, främja, bygga upp kunskap om och tillgängliggöra teaterns, dansens och musikens kulturarv. Vid myndigheten bedrivs arkiv-, biblioteks- och museiverksamhet. Vidare sägs i 3: Myndigheten ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Jämställdhetsintegreringen är alltså inskriven i instruktionen. Vidare finns, som nämnts, ett separat regeringsuppdrag rörande främjande av jämställdhet i musiklivet. Uppdraget löper mellan 2011 och 2014 och är reglerat i Ku2011/1026/KV. Uppdraget består i att i samverkan med Statens kulturråd och Konstnärsnämnden stödja projekt för ökad jämställdhet. I praktiken innebär detta att Musikverket utlyser sökbara medel som syftar till strukturförändrade insatser, t.ex. utbildning, mentorprogram m.m. Uppdraget upphör alltså 2014, efter bara fyra år. Musikverket skulle gärna se att detta uppdrag förlängs eller i bästa fall permanentas. I skrivande stund finns inga uppgifter om något annat än att uppdraget löper på utsatt tid. Musikverket är en myndighet som till största delen består av enheter med en betydligt längre historia än myndigheten själv. När enheterna samlades under samma tak år 2011 var endast den stödgivande enheten Musikplattformen helt ny. De kulturbevarande enheterna samt Elektronmusikstudion (EMS) hade alla en förhistoria som självständiga enheter, eller som del av andra huvudorganisationer. Härav följer att uppdragen och målgrupperna för Musikverket är av flera skilda slag, beroende på enhet, som dock ibland sammanfaller. Musikverket skall vara konstnärlig samarbetspart och ta vara på initiativ från musiklivet, koordinera samarbeten, vårda samlingar, berika samlingar genom nyförvärv, verka för ökad kunskap genom universitetssamverkan, nätverka, pröva frågor om statsbidrag (genom förordning 2010:1921, Musikplattformen), ge ut musik ur samlingarna (skivbolaget Caprice) och upplåta studior m.m. inom elektroakustisk musik (EMS). Trots sin mångfacetterade verksamhet är alla enheter medborgarnära, d.v.s. samtliga enheter har som kärnverksamhet service till medborgare, som antingen kan vara boklåntagare, museibesökare, musikskapare, skivköpare, forskare, utövande musiker, arrangörer eller evenemangspublik. Målgrupp kan också vara akademiska institutioner, institutioner inom musiklivet (länsmusik m.m.), kommuner, landsting, organiserade nätverk eller ideella föreningar. I fråga om jämställdhetspolitiska mål är det i första hand delmål 1 och 2 som berör Musikverkets verksamhet. Delmål 1 jämn fördelning av makt och inflytande 9

Om att vara aktiv samhällsmedborgare: inom Musikverkets verksamhet finns möjligheter för våra målgrupper att vara aktiva samhällsmedborgare. Detta oavsett om det gäller konsumtion eller produktion av kultur. Påverkan sker främst genom myndighetens medborgarnära verksamhet: stödgivning, arkiv, bibliotek (noter, litteratur, tidskrifter, betjäning), museiutställningar och aktiviteter, skivutgivning och också kommunikation utåt via t.ex. hemsida och sociala medier, samt forskning i för myndigheten berörda ämnen. Medborgarna kan närma sig myndighetens verksamhet antingen som vetgiriga besökare, låntagare eller forskare (museet, biblioteket), som kunder (Caprice skivutgivning), som utövande musiker/artister (stödgivningen, visarkivet, biblioteket) eller som tonsättare/kreatör (EMS). Alla kan följa Musikverket på webbplatsen och olika sociala medier. Om att påverka fördelningen av makt och inflytande: Musikverkets påverkan visar sig t.ex. i fråga om hur de sökbara stöden till musiklivet fördelas (genom myndighetens konstnärliga råd), men också genom inköp av noter och tillgängliggörande av material i våra arkiv. Rent konkret handlar det om vilka verk och vilka samlingar som är tillgängliga och de facto kan nyttjas för framförande. Här spelar personalens expertis en viktig roll, liksom konstnärliga rådets påverkan vad gäller stödgivning. Påverkan ligger också i hur kvinnor och män representeras inom t.ex. utställningar och vår utåtriktade kommunikation (bild- och textmässigt), men också i fråga om hur samlingarna är uppbyggda. Vad det gäller musikområdet har samlingarna skapats under perioder där mäns musik dokumenterades i mycket högre grad än kvinnors. Samlingarna är i hög grad präglade av en manlig norm: mäns material, manligt kodade genrer och instrument samt manligt musicerande i manliga domäner (motsvarande gäller även teater och dans). Innehållet är resultat av val gjorda i historien, t.ex. av Folkmusikkommissionen 1908, då det bestämdes att fokus vid dokumentation skulle läggas på den instrumentala (manligt kodade) folkmusiken. Detta kan vi inte ändra på, men i det kulturbevarande uppdraget ryms att värdera och analysera samlingarna, att historisera dem och kontextualisera dem, alltså förklara dem i vår samtid utifrån den kontext som rådde vid insamlandet, i detta fall i fråga om genus. Till exempel kan Visarkivet känna till forskningsrönen om hur det kom sig att spelmannen blev den normerande gestalten i folkmusiken, eller motsvarande den manlige instrumentalisten inom jazzen. Ett annat exempel är den litterära barnvisan, en genre där förhållandevis många kvinnor finns dokumenterade. Här spelar genus in på många sätt: barnvisan är en lågstatusgenre, den förknippas med ett värv som är förenligt med kvinnorollen, barnvisan påverkas av föreställningar om kvinnors "naturliga" koppling till barn, upphovspersonerna har en kompositörsposition som inte konkurrerar med "riktiga" kompositörer av konstmusik som har varit en mycket manlig domän. Att sedan utifrån dessa kontextualiseringar erbjuda alternativ till normen (peka på kvinnors folkmusik i historien eller framstående kvinnliga jazzmusiker som glömts bort) är en del av uppdraget. Även den utåtriktade kommunikationen är viktig vad gäller hur vi framställer och problematiserar den fördelning av inflytande som finns speglade i våra arkiv. 10

Om att påverka förutsättningar att utöva makt och inflytande: här har Musikverket indirekt påverkan, främst genom stödgivning, som kan leda till att utövande musiker (både män och kvinnor) når ut med sin musik. Men också genom hur vi kan tillgängliggöra verk för framförande. Musikverket skulle i någon utsträckning kunna komplettera samlingarna åtminstone vad gäller någorlunda nutida material för att råda bot på manlig dominans i insamlat material. Alternativt kan vi aktivt lyfta fram t.ex. tonsättare som är kvinnor eller kvinnliga dramatiker, för att peka på avvikelser från normen. En annan aspekt är resursfördelningen vad gäller hur myndigheten bidrar till nyskapad musik, främst fördelning av studiotid på EMS. Delmål 2 ekonomisk jämställdhet Om att påverka både mäns och kvinnors ekonomi: vi påverkar i första hand genom stödgivningen, som är en direkt påverkan i och med att finansiella möjligheter ges utövande musiker, arrangörer m.fl. för att genomföra sina projekt. Men, som nämndes tidigare, det är möjligt att de sökande samarbetsprojekten ägs/administreras/projektleds av kvinnor i lika hög grad (eller högre) som av män, men att deltagande musiker (e.d.) som uppbär lön, d.v.s. får del av de medel som betalats ut i första hand är män. Motsvarar projektägarna den totala målgruppen? Mer indirekt finns resurser att tillgå i fråga om EMS studior m.m. där ny musik kan skapas, som i sin tur kan påverka möjlighet till utkomst genom konstnärlig verksamhet. Om att påverka möjligheter till betalt arbete: även här är stödgivningen den främsta påverkan. Även servicen för utövande musiker eller skådespelare att få tillgång till noter, pjäser m.m. kan påverka möjligheten till betalt arbete. Delmål 3 jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Vi har bara indirekt påverkan här, t.ex. genom stödgivning som skulle kunna tillfalla ena parten i ett föräldrapar, vilket i sin tur skulle kunna påverka livsvillkoren under en tid för paret. Däremot skulle vi kunna utöva opinionsbildning genom utställningar, debatter, artiklar, seminarier. Delmål 4 mäns våld mot kvinnor ska upphöra 11

Enbart indirekt påverkan. Vi kan dock vara uppmärksamma på om något i vår verksamhet (t.ex. stöd till aktörer, representation på bild, framställning i utställningar) på något sätt vidmakthåller könsstereotyper som i stället borde utmanas. OBS! I aktivitetsplanen nedan refereras till delmålen 1 och 2 endast med siffror. 4.1 Myndighetens jämställdhetsmål Musikverkets målsättningar gällande jämställdhetsintegreringen i kärnverksamheten måste identifieras och formuleras. Om det finns en övergripande målsättning med hela JiM-arbetet är det att med start hösten 2013 börja formulera verksamhetsmål för jämställdhet i kärnverksamheten. Dessa skall sedan, i nästa steg, integreras i Musikverkets lång- och kortsiktiga mål och övriga styrdokument. Dessutom skall vi ta fram resultatindikatorer relaterade till just jämställdhetsmålsättningarna för att ha möjlighet att följa utvecklingen av verksamheten relativt målen. Dock, för att förtydliga, målsättningarna med jämställdheten kommer att formuleras så att de kan integreras i verksamheten, men därmed inte sagt att det kommer att handla om en gång för alla uppnåbara mål; jämställdheten kommer inte att vara uppnådd i myndighetens verksamhet bara för att våra jämställdhetsmål på sikt integreras med övriga mål. Jämställdhet i vår verksamhet är en ständig strävan, på samma sätt som vår strävan att stödja och utveckla svenskt musikliv är ständigt pågående. Musikverkets mål på området skall syfta till att systematiskt få in denna strävan i kärnverksamheten. Myndighetens målsättningar kommer att vara i första hand knutna till de jämställdhetspolitiska målen i enlighet vad som ovan beskrivits, nämligen att Statens musikverk har inflytande över dessa främst vad gäller mål 1 (makt och inflytande) och mål 2 (ekonomisk jämställdhet). Det handlar om att tillse att de sökbara medlen utfaller jämställt till män och kvinnor i det svenska musiklivet, att digitalisering, inköp och katalogisering görs i enlighet med de övergripande myndighetsmålen om jämställdhet men också om att framställningar av olika slag (både genom exponering, utställningar och webbplatsen) visar alternativ till en rådande manlig norm. Omvänt kan gälla att i vår verksamhet som behandlar till exempel barnmusik och dans, där kvinnor traditionellt (relativt sett) har en starkare roll i övrigt, skall männens närvaro och insatser betonas. Vad gäller effekterna i samhället, tror vi att det kommer att vara förenat med stora svårigheter och avsevärda kostnader att mäta effekter utifrån våra målsättningar. Vi vet ännu inte hur effektkedjorna ser ut och hur de skulle kunna utvärderas till rimlig kostnad. 12

5. Arbetet med jämställdhetsintegrering på Statens musikverk Det långsiktiga målet är att integrera jämställdhetsperspektivet i samtliga styrdokument och kopplas till myndighetens övergripande mål för kärnverksamheten. Detta innebär till exempel att en samlingsstrategi för föremålssamlingar inom ramen för museets verksamhet, också kommer att beakta en jämställd fördelning av resurser. Det långsiktiga målet ska vara att de resurser vi har att förvalta fördelas lika mellan kvinnor och män. Detta kan låta enkelt, men innebär att man först måste göra en övergripande analys av samlingarnas innehåll och föremålens ursprung, för att se på vilket sätt kvinnor och män är representerade. Arbetet med att jämställdhetsintegrera samtliga styrdokument kommer att utgå från ledningen men också inkludera mellanchefer och personer med ansvar för myndighetens olika råd. 5.1 Mål och styrning Direktiv, åtagande, ansvar Ledningen för Statens musikverk ger jämställdhetsintegreringen hög prioritet och är drivande i arbetet. Ansvar för arbetet enhetsvis ligger på enhetscheferna. Under arbetet med denna plan har GD instruerat enhetscheferna att prioritera de frågor som uppkommit som rör enheternas jämställdhetssträvan. Så gott som hela ledningsgruppen var närvarande vid vårens utbildningsdag med Lillemor Dahlgren från NSGF. Kommunikation till organisationen Kommunikationen följer vår ordinarie praxis: en kommunikationsplan upprättas när JiM-handlingsplanen är på plats. Den kommer att gå ut på att handlingsplanen kommuniceras till medarbetarna i alla interna kanaler: Via chefer till personal på enhets- och andra tillämpliga möten. Via den interna nyhetskanalen: högerspalten på intranätet Dokumentet publiceras på intranätet Aktiviteter inom JiM kommuniceras på samma sätt till alla via intranätet och enhetsvis via cheferna. Observera att ansvariga för aktiviteter och för själva huvudprocessen har ett kommunikations- och informationsansvar i ämnet. Stöd i arbetet ges av kommunikationsstaben. 13

Uppföljning För att kunna göra en uppföljning utifrån de kommande jämställdhetsmålen, behöver vi identifiera de värden som är viktiga att samla in längs vägen, så vi kan skaffa oss data som grund för vidare arbete. Varje medarbetare som har ett arbete där dessa värden kan samlas in kommer att bidra med detta löpande, så att det finns något att utvärdera. Vi skall vidare konkretisera de resultatindikatorer som kan bli användbara för att utvärdera om vi är på rätt väg eller ej. Eftersom det delvis handlar om kvalitativ utvärdering kommer vi att, vid sidan av den kvantitativa statistiken, behöva göra kompetenta analyser av jämställdhetsarbetet i myndighetens olika processer, utifrån resultatindikatorerna. Hela detta arbete kommer att kunna läggas in i myndighetens verksamhetssystem. Vidare kommer JiM att redovisas i myndighetens årsredovisning, dels som påbörjat arbete under 2013, dels 2014 som ett särskilt fokusområde. Eftersom det handlar om systematisering av åtgärder kommer årsredovisningen 2014 i bästa fall att vara den enda där jämställdhetsintegrering särskilt behöver nämnas som under året pågående arbete. Till 2015 är ambitionen att kärnverksamheten i Musikverket skall vara så jämställdhetsintegrerad att ett särskilt fokus på frågan inte behövs. Om detta är realistiskt eller ej återstår att se. Organisation, ansvarsfördelning Ledningsgruppen bestående av enhetschefer, kommunikationschef, administrativ chef och GD ansvarar för att verksamheten integreras i enlighet med de jämställdhetspolitiska målen. Sammankallande och processledare är myndighetens jämställdhetskoordinator som också ansvarar för dokumentation inom uppdraget. Jämställdhetskoordinatorns tjänst utökas alltså från att i nuläget omfatta handläggandet av sökbara jämställdhetsmedel, dels det interna jämställdhetsarbetet och författandet av JiM-planen. Dessutom kommer delegerat ansvar att ligga på ytterligare personer, t ex receptionsansvarig, museipedagog eller ansvarig verksamhetsledare för bibliotek och arkiv. Respektive enhetschef ansvarar för att mål för jämställdhet kopplas till enhetens övergripande mål och ansvarar för genomförande och uppföljning av planerade aktiviteter på enhetsnivå. Integrering i målformuleringar läggs in i det verksamhetsuppföljningssystem som myndigheten använder. 5.2 Kunskap och utbildning 14

Detta skall utredas under 2014, som del av myndighetens plan. I samråd med NSGF har vi skissat på en utbildningsplan som dels involverar samtliga anställda, men även ledningsgruppen, konstnärliga rådet och personer som i sitt arbete har direktkontakt med allmänheten. En prioriterad yrkesgrupp kommer att vara timanställda guider och receptionspersonal vid museet. Dessa är de personer som besökarna träffar och de har en nyckelroll i hur besökaren upplever sitt museibesök. En annan prioriterad grupp är de pedagoger som dagligen tar emot stora grupper barn och ungdomar men som också strategiskt utformar den pedagogiska verksamheten. Här är jämställdhet redan en integrerad del av de ställningstaganden man reflekterar över i planeringen och nästa steg är att ytterligare kompetensutveckla pedagogerna men också att identifiera utvecklingsområden och att sätta mål för dessa. För samtliga anställda planeras redan nu en heldag i syfte att ge alla samma grundkunskaper i jämställdhet och att ge tid för gemensamma, verksamhetsöverskridande diskussioner. Jämställdhetsintegrering kommer också att inkluderas i myndighetens värdegrundsarbete och perspektivet kommer att vara en del av ett gott medarbetarskap. Riktlinjer för detta kommer att läggas till i nuvarande personalhandbok och också vara en del av det man får med sig i introduktionen till myndigheten som nyanställd. 5.3 Metoder och arbetssätt Vad gäller den kulturarvsbevarande delen av Musikverkets verksamhet handlar det till stora delar om att inventera samlingarna och tillföra ny kunskap om dem ur ett jämställdhetsperspektiv. Resultatet av detta blir sedan ett fortbildningsarbete gentemot den ordinarie personalen. I möjligaste mån vill Musikverket låta befintlig personal utföra aktiviteterna som anges i planen nedan, för att minimera risken att en extern person försvinner ut ur organisationen när JiM-arbetet är slut, utan att tillräcklig kunskapsöverföring skett. Till exempel är det önskvärt om processledarfunktionen tilldelas en befintlig medarbetare. Samma gäller för de inventeringsinsatser vi söker stimulansmedel för, men där är det inte säkert att nödvändig kompetens redan finns på myndigheten. Det får bli en bedömningsfråga huruvida vi skall använda befintliga medarbetare (för att få kontinuitet) eller ta in externa kompetenser (för att tillföra ny kunskap). I detta bedömningsarbete kommer NSGF att vara en värdefull dialogpart. I fråga om förnyelse, i första hand Musikplattformen, blir metoderna mer proaktiva, genom att med korrekt utformade verktyg påverka hur projektansökningar får mer jämställd prägel. Vad gäller EMS kreatörsverksamhet vill enheten direkt påverka skapandeledet genom att utveckla sin pedagogiska verksamhet gentemot tonsättare i jämställd riktning (se aktivitetsplan nedan). 15

Tillvaratagandet av tidigare erfarenheter måste i nuläget bli väldigt olika beroende på vilken enhet på myndigheten det gäller. Ansvaret ligger på respektive enhetschef att bygga arbetet framåt på tidigare erfarenheter. Processledaren kommer i sitt arbete under 2014 att undersöka om det finns erfarenheter som kan spridas till andra enheter. Vad gäller statistik är det en fråga som kommer att utredas under 2014. Vi behöver helt enkelt veta mer om dels hur den befintliga statistiken kan omvandlas till användbar kunskap i fråga om jämställdhetsintegrering, dels vilken statistik vi behöver som vi i dagsläget inte har och på vilket sätt den skall användas för att ge resultat. Korrekt använd kan statistiken bli en grundplåt för insatser för att förbättra jämställdheten på området med det tillägget att samlingarna, som tidigare nämnts är starkt manligt dominerade. För Musik- och teatermuseets del handlar det bland annat om besöksstatistik för att kunna arbeta mot ett jämställt publikunderlag. 5.4 Stöd och samordning Övergripande samordning av arbetet sker i ledningsgruppen där GD:s assistent är sammankallande. Processledare för JiM är jämställdhetskoordinator. Vi kommer att jobba både med kompetensutveckling av hela personalen i form av utbildningsdagar som alla tar del av. Vi kommer också att koppla fortbildningsinsatser efter behov till NSGF Göteborgs aktiviteter och låta så många medarbetare som möjligt delta i de aktiviteter som planeras. Varje enhetschef ansvarar för att planera, genomföra och följa upp de aktiviteter som ska genomföras på enhetsnivå. Hela detta arbete kommer att kunna läggas in i myndighetens verksamhetssystem. Vi kommer att utveckla de kontakter vi redan tagit under JiM-arbetet med till exempel Ungdomsstyrelsen och Vetenskapsrådet, för att utbyta erfarenheter i det löpande arbetet. 16

6. Aktivitetsplan 2014 Effekt/målbild*) Resultat/mål 2014 Aktivitet Resurser Stimulans medel 6.1 Myndighetens verksamhet genomförs utifrån tydliga principer för att stärka jämställdheten. Myndigheten skall ha väl genomarbetade mål och strategier för vårt arbete med integrering av de jämställdhetspolitiska målen i vår verksamhet. Målsättningarna skall omfatta både stödgivningen och kulturarvssidan och beröra frågor som insamling, komplettering av samlingarna retroaktivt, digitalisering, kontextualisering, hur vi väljer i samtiden till förnyelse av samlingarna. Målen skall även omfatta forskningssamordningen. Jämställdhetsmålen skall sammanjämkas med de de övergripande målen och styrdokumenten. Jämställdhet skall läggas in som en aspekt av vårt verksamhetssystem. Ledningsgruppen bestående av enhetschefer, kommunikationschef, administrativ chef och GD ansvarar för att jämställdhetsintegrering sker inom hela verksamheten. Arbetet med målformulering och integrering av de jämställdhetspolitiska målen i vår verksamhet faller på ledningsgruppen. Eventuellt kommer detta att ske i workshop-form. Arbetstid, ledningsgruppen. NSGF kommer sannolikt att kontaktas för stöd med målformulering, feedback på integreringsarbetet med mera. 0 kr. 17

6.2 Myndighetens verksamhet genomförs utifrån tydliga principer för att stärka jämställdheten. En strategi skall upprättas för kommunikationen om offentliggörandet av vårt löpande arbete med JiM. Strategiarbete i ledningsgrupp. Utbildning i jämställdhet för kommunikationsstaben. Utbildning för kommunikatörer genom NSGF. Musikverket deltar med 1-2 personer. Arbetstid ordinarie medarbetare. 0 kr. 6.3 Myndighetens verksamhet genomförs utifrån tydliga principer för att stärka jämställdheten. I slutet av 2014 skall Musikverket ha genomfört de aktiviteter som här är beskrivna. Till detta behövs en samordnande och pådrivande funktion för att arbetet under 2014 skall kunna genomföras effektivt. En processledare tillsätts på halvtid, vars uppgifter t.ex. blir att analysera utbildningsbehov (i samråd med enhetschefer och ledning), samordna utbildningsinsatser, hålla löpande kontakt med NSGF, administrera upphandling av externa resurser, följa/driva på och sammanställa utvecklingsarbetet vid de olika enheterna och rapportera till ledningen. En halvtidstjänst under 2014. Processledaren kommer att vara den som har huvudsakliga kontakten med NSGF å myndighetens vägnar under 2014. 250000 kr. Bekostar processledarens lön. Processledarfunktionen kommer med all sannolikhet att läggas på en av Musikverkets medarbetare som får utökad tjänst. Det är alltså inte fråga om en extern person. Detta för att försäkra oss om långsiktigheten även efter JiMprojektets slut. 18

Observera att ansvaret för arbetet fortsatt ligger på ledningen. Observera också att ytterligare en personalresurs tillsätts löpande, genom att GD:s assistent får till uppgift att hantera administrationen kring de jämställdhetsintegrerande aktiviteterna. Detta gäller även efter 2014 års utgång. 6.4 Myndighetens verksamhet genomförs utifrån tydliga principer för att stärka jämställdheten. Vid slutet av 2014 skall all personal ha fått relevant grundutbildning i jämställdhet. Den personal som berörs av direktkontakt med allmänheten (t.ex. genom arbete i bibliotek eller vid museet) ska dessutom ha fått utbildning i bl.a. bemötande. Även konstnärliga rådet skall ha fått utbildning i jämställdhet. Myndighetens controller skall också ha fått utbildning. Utbildningsinsatser: behovsanalys, planering och genomförande. Sammanställning av introduktionsmaterial för nyanställda. OBS att utbildningarna kommer att följa myndighetens processer snarare än enhetsindelningen. Myndigheten ser det som viktigt att de som arbetar i likartade processer, men på olika enheter, har samma kunskaper i jämställdhet för sitt arbete. Processledaren samordnar detta arbete i samarbete med ledning och enhetschefer/processägare. Arbetstid ordinarie medarbetare. Inhyrd utbildare: 35.000 kr för en heldagsutbildning för all personal. Inhyrd utbildare. 35.000 kr för en heldagsutbildning med receptionspersonal m.fl. Utbildning för controller genom NSGF. Musikverket deltar med 1-2 personer. Arbetstid ordinarie medarbetare. Stöd från NSGF behövs för planering, möjligen också genomförande om det gäller utbildningar som NSGF inte 70.000 kr för externa utbildningskonsulter 0 kr äskas för controllerutbildningen. 19

Ett introduktionspaket för nyanställda (där jämställdhet är en del) skall ha tagits fram. erbjuder som del av JiM. I möjligaste mån kommer vårt utvecklingsarbete att följa NSGF:s utbildningsutbud. 6.5 Myndighetens verksamhet genomförs utifrån tydliga principer för att stärka jämställdheten. Musikverket vill på övergripande nivå analysera den statistik vi behöver för att utvärdera och vidareplanera vårt arbete med jämställdhet i kärnverksamheten (jmstpolitiska delmål 1 och 2) I ett samlat grepp behöver vi få klarhet i vilken statistik som är värdefull för vårt fortsatta arbete, huruvida vi redan har tillgång till en del av denna, hur vi själva kan upprätta en del av den i det dagliga arbetet (t.ex. utlån eller besök), hur vi kan få fram det vi ännu inte har. Resp. enhetschef + ledning informeras om innehållet i analysen och gör en kvalitativ uppskattning vad gäller relevansen för den En extern konsult eller forskare upphandlas för att genomföra en analys av statistik i relation till Musikverkets arbete och uppdrag. I arbetet kartläggs den befintliga statistik på myndigheten och analyseras hur denna kan användas (även om detta i dagsläget inte sker) och vilka parametrar som saknas för att vi skall kunna uppnå jämställdhetsintegrering i samtliga enheter. Ett viktigt inslag i arbetet blir att intervjua medarbetare vid de olika enheterna, samt enhetscheferna, för att ringa in vad som är avgörande statistiska uppgifter (t.ex. studioanvändning) och hur dessa kan inhämtas. En extern person kommer att bekostas för att göra detta arbete. Stöd från NSGF skulle vara värdefullt i arbetet att bedöma vilka kompetenser en analytiker skall besitta, samt hur dessa kan hittas. 85.000 kr, två månadslöner inkl. sociala avgifter för en extern statistikanalytiker. 20

egna verksamheten. 6.6 Statens musikverk är en självklar, aktiv och stödjande partner för musiklivet i hela Sverige Personal på Musikplattformen skall ha fått utbildning i hur enhetens stödgivning har påverkan på de jämställdhetspolitiska målen. Dessutom skall samverkan med andra stödgivande myndigheter ha upprättats. Samverka med andra stödgivande myndigheter (till exempel Ungdomsstyrelsen och Vetenskapsrådet) som också har ett uppdrag om jämställdhetsintegrering om hur vi bäst kan få effekter på de jämställdhetspolitiska målen genom stödgivningen. Workshop tillsammans med berörda myndigheter. Ungdomsstyrelsen har äskat 80 000 kr för att anordna workshops. Statens musikverk äskar ingenting därutöver utan deltar i Ungdomsstyrelsens arrangemang. Arbetstid ordinarie medarbetare. 0 kr 6.7 Statens musikverk är en självklar, aktiv och stödjande partner för musiklivet i hela Sverige; Myndigheten medverkar till att fler i musiklivet kan förverkliga sina visioner Utfallet av stödgivningen skall kunna analyseras bättre i djupled, t.ex. hur stöden fördelar sig i leden bortanför de sökande projektgrupperna. Utveckling av Musikplattformens ansöknings- och dokumentationsverktyg, så att uppgifter som lämnas i antingen ansökan eller dokumentation bidrar till en fördjupad kunskap om hur stödet utfallit. Arbetstid ordinarie medarbetare. Dessutom ca 5 heldagars arbete med teknisk uppdatering av ansökningsverktyget. Eventuellt stöd av NSGF i genomförandet av workshop. 50 000 kr, skall bekosta teknisk uppgradering 6.8 Statens musikverk är en självklar, aktiv och stödjande partner för musiklivet i hela Sverige Andelen kvinnor som pedagoger inom den elektroakustiska musiken skall ha ökat. Idag är det ett starkt eftersatt område. Iakttagelsen är att ett ökat inslag av kvinnliga Ett systematiskt arbete med gästföreläsare eller -gästlärare (kvinnor, svenska och utländska) på EMS har redan påbörjats och skall fortsätta under 2014 och minst två år framåt. Arbetet har hittills gett Planering och genomförande belastar i huvudsak EMS ordinarie personal. De sökta medlen skall bekosta resor och uppehälle för utländska pedagoger. 100 000 kr. Skall bekosta resor och uppehälle för de anlitade pedagogerna. 21

pedagoger ökar intresset hos kvinnor att skapa eletroakustisk musik. gott resultat och EMS vill fortsätta, trots att det är mycket kostsamt att engagera pedagoger från andra länder. Detta är dock nödvändigt eftersom det finns så få kvinnor i Sverige som kan undervisa på detta sätt. OBS att detta blir en aktivitet som direkt bidrar till att jämställa ett musikområde i Sverige, eftersom den riktar sig direkt mot utövare och kreatörer i genren. 6.9 Myndigheten har överblick och kompetens inom både nyskapande och kulturarv Musikverkets arkiv och bibliotek skall ha påbörjat ett inventeringsarbete av historiska samlingar ur jämställdhets- /genusperspektiv. Pilotprojekt blir Svenskt visarkivs samlingar av svensk folkmusik och jazz. Enheten vill få fördjupad kunskap om de egna arkiven ur ett jämställdhetsperspektiv. Vems historia är det arkiven berättar? Kan vi påverka den med nuvarande kunskaper? Inventeringsarbetet pågår under ett år på halvtid. I uppdraget ingår att dokumentera arbetet och sprida kunskaperna till personalen, så arbetet investeras för framtiden och kan bidra till personalens kunskap och verksamhetens utveckling. Stöd från NSGF är värdefullt i arbetet att bedöma vilka kompetenser en inventerare skall besitta, samt bedöma huruvida en sådan kompetens redan finns bland myndighetens medarbetare. Vid 200.000 kr, arvode till extern inventerare, inkl. kringkostader. 22

behov tas en extern person in för att utföra arbetet. 6.10 Myndigheten har överblick och kompetens inom både nyskapande och kulturarv Musikverkets arkiv och bibliotek skall ha upprättat en plan för omvärldsanalys med input från en extern referensgrupp. Referenspersoner skall ha utsetts. I syfte att stärka Musikverkets arkiv och bibliotek vill enheten utöka sin interaktion med externa personer (användare, icke-användare, presumtiv målgrupp, branchkännare, helt frikopplade personer etc). Enheten hoppas få värdefull information om hur den egna verksamheten uppfattas och hur den kan utvecklas publikt. Jämställdheten är ett centralt tema i detta arbete, eftersom arkiven har starkt manlig dominans. Målet är att under 2014 ha två träffar med den nya referensgruppen. Enhetsledningens arbetstid för att etablera samarbetet med referensgrupp. Därutöver arvodering till referenspersonerna, söks genom JiM. Stöd från NSGF skulle vara värdefullt i arbetet att bedöma vilka kvaliteter en referensperson skall besitta, samt hur dessa kan hittas. 50.000 kr, bekostar extern referensgrupp vid två tillfällen. 6.11 Myndigheten har överblick och kompetens inom både nyskapande och kulturarv Musik- och teatermuseet skall ha påbörjat ett inventeringsarbete som del av nystarten av museet. Målet är att en utvald del av teatersamlingarna och musikinstrumentsamlingarn a skall ha inventerats ur ett Museets inventeringsarbete liknar det som arkivenheten planerar: fördjupad kunskap om de egna samlingarna ur ett jämställdhetsperspektiv. Vems historia är det samlingarna berättar? Kan vi påverka den med nuvarande kunskaper? Inventeringsarbetet pågår på halvtid under ett års tid. I uppdraget ingår att dokumentera arbetet och sprida kunskaperna till personalen, så arbetet investeras för framtiden genom att bidra till personalens kunskap och verksamhetens utveckling. I första hand gäller det 250.000 kr, vilket bekostar en halvtidstjänst under ett år 23

genusperspektiv, samt att resultaten av inventeringen skall kunna användas i det nya museet. Den genuspedagog som också föreslås av museet (se nedan) kommer att arbeta tillsammans med samlingsinventeraren, för att lägga ett pedagogiskt perspektiv på resultatet av inventeringen. utvecklingen av det nya museet och hur myndigheten visar sina samlingar för allmänheten. Arbetet knyts också till den nya samlingsstrategin som är under utarbetande. Stöd från NSGF är värdefullt i arbetet att bedöma vilka kompetenser en inventerare skall besitta, samt bedöma huruvida en sådan kompetens redan finns bland myndighetens medarbetare. Vid behov tas en extern person in för att utföra arbetet. 6.12 Myndigheten har överblick och kompetens inom både nyskapande och kulturarv Musik- och teatermuseet skall arbeta med s.k. gender-coacher för att belysa den egna verksamheten ur ett utifrån kommande jämställdhetsperspektiv. Museet ser ett behov av att arbeta med externa gendercoacher med speciell inriktning på de olika arbetsgrupper som finns i museets organisation. Dessa är pedagoggruppen, reception, utställningsgruppen, marknad och kommunikation samt samlingsgruppen. Varje grupp skall ha en egen coach som skall bistå personalen med feedback på hur den egna verksamheten uppfattas och hur den kan utvecklas. Museiledningens arbetstid för att etablera samarbetet med coacher. Medel för arvodering av coacherna, söks genom JiM. Stöd från NSGF skulle vara värdefullt i arbetet att bedöma vilka kvaliteter en coach skall besitta, samt hur dessa kan hittas. 50.000 kr, bekostar externa gendercoacher under 2014 24