MIFO-fas 2 undersökning

Länsstyrelsen i Värmlands län Gerrud 4:2, F.d. Holmstrands plåtindustri, Karlstad kommun MIFO-fas 2 undersökning 2010-10-14

2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 Datum: 2010-10-14 Uppdragsansvarig: Kristina Haglund Diarienr: 2-0904-0241 Uppdragsnr: 14016-302 2 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.docutskrivet: 2010-10-14

2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 4 2 UPPDRAG OCH SYFTE... 5 3 OMRÅDESBESKRIVNING... 5 3.1 Allmänt... 5 3.2 Jordlagerföljd och topografi... 6 3.3 Hydrogeologi... 6 3.4 Markanvändning... 7 4 HISTORIK... 7 5 KLORERADE ALIFATERS EGENSKAPER... 8 6 UTFÖRANDE... 9 6.1 Tidigare undersökningar... 9 6.2 Potentiella föroreningar och föroreningskällor... 9 6.3 Fältundersökning och metoder... 10 6.3.1 Allmänt... 10 6.3.2 Grundvatten... 10 6.3.3 Jord... 10 6.3.4 Ytvatten... 11 6.3.5 Porgas... 11 6.4 Laboratorieanalyser... 11 6.5 Avvikelser från provtagningsplan... 11 7 RESULTAT... 12 7.1 Fältindikationer samt PID- och XRF-mätning... 12 7.2 Analysresultat... 12 7.2.1 Grundvatten... 12 7.2.2 Jord... 14 7.2.3 Ytvatten... 15 7.2.4 Porgas... 16 8 UTVÄRDERING... 18 9 FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING... 19 9.1 Föroreningarnas farlighet... 19 9.2 Föroreningsnivå... 20 9.3 Spridningsförutsättningar och spridning... 21 9.4 Känslighet och skyddsvärde... 21 9.5 Samlad riskbedömning... 22 10 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE... 22 11 ÖVERSIKTLIGT BEHOV AV ÅTGÄRDER... 23 REFERENSER... 24 Bilagor 1. Situationsritning 2. Fältprotokoll - jordprovtagning 3. Fältprotokoll grundvattenrör 4. Sammanställning över XRF-resultat 5. Sammanställning av analysresultat 5A (grundvatten), 5B (jord) och 5C (ytvatten) 6. Analysprotokoll 6A (grundvatten och ytvatten), 6B (jord), och 6C (porgas) 3 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14

2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 1 SAMMANFATTNING En MIFO fas 2 undersökning har utförts på f.d. Holmstrands plåtindustri i Vålberg, Karlstad kommun, för att undersöka föroreningsförekomst i grundvatten, mark, ytvatten och porgas. Markanvändningen klassificeras som MKM, mindre känslig markanvändning. Holmstrands plåtindustri hade sin verksamhet på fastigheten mellan år 1965 och 1997. Industrin tillverkade bl.a. olika typer av triavfettningsapparater. Trikloreten användes dels för att provköra triavfettningsapparaterna och dels för ytbehandling i verkstaden, enligt historiska uppgifter. Trikloreten förvarades i en ovanjordisk cistern utomhus (1500 l). Även plåtarbeten och ytbehandling av metaller förekom i verksamheten. Fältundersökningen har omfattat installation av grundvattenrör i sex punkter, jordprovtagning i samband med installationen i sex punkter, ytvattenprovtagning i två punkter samt provtagning av porgas i tre punkter. Undersökningen visade att klorerade lösningsmedel förekommer i grund- och ytvatten samt i porluften. Även i ett av jordproverna påvisades tetrakloreten och trikloreten. Övriga ämnen såsom metaller, oljekolväten, PCB och cyanid har inte detekterats eller har påvisats i låga halter. I ett grundvattenrör (GV3) påvisades mycket höga halter av tetrakloreten, trikloreten, cis 1,2-dikloreten samt vinylklorid. I övriga grundvattenrör påvisades betydligt lägre halter av klorerade lösningsmedel. I ett av ytvattenproverna påvisades en allvarlig föroreningsnivå av trikloreten. I porgasen påvisades främst tetrakloreten och trikloreten. I ett första skede har en försiktig och konservativ tolkning gjorts av resultaten från porgasmätningen som visar att inomhusluften kan innehålla tetrakloreten och trikloreten. Inomhusmätningar har dock inte gjorts. Spridningsförutsättningarna från grundvattnet till ytvattnet bedöms som mycket stor eftersom en spridning har påvisats. Däremot är bedömningen att det täta lerlagret under fyllningen hindrar en fortsatt spridning av klorerade alifater i vertikalled. Förekomsten i ytvattnet ökar risken för exponering för människor och miljö, vilket är allvarligt. Även spridningsförutsättningarna för gaser från grundvattnet till inomhusluften i byggnaden bedöms som stor till mycket stor. Den samlade riskbedömningen är att Holmstrands plåtindustri, precis som tidigare, ska klassas som riskklass 1, mycket stor risk. SGI bedömer att fördjupade undersökningar i form av en huvudstudie bör utföras för att få en bättre uppfattning om utbredning och omfattning av föroreningssituationen. Provtagning inomhus rekommenderas att utföras, både i inomhusluften och under bottenplattan. 4 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14

2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 2 UPPDRAG OCH SYFTE SGI har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län att utföra en miljöteknisk markundersökning motsvarande MIFO fas 2 vid f.d. Holmstrands plåtindustri i Vålberg, Karlstad kommun. Objektet är klassad som riskklass 1 enligt MIFO-metodiken. Syftet med uppdraget är att genomföra en MIFO fas 2 undersökning som ska utgöra ett underlag för en riskklassning enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden (NV 4918). Undersökningen syftar till att klarlägga följande: Vilka föroreningar som finns i jord, grundvatten, porgas och ytvatten samt föroreningsnivåer Spridningsförutsättningar Risken för negativa effekter för människor som bor, arbetar på eller besöker området Riskklass enligt MIFO-metodiken Översiktligt behov av åtgärder Behov av kompletterande undersökningar 3 OMRÅDESBESKRIVNING 3.1 Allmänt F.d. Holmstrands plåtindustri ligger på fastigheten Gerrud 4:2 som är belägen i norra utkanten av samhället Vålberg, se Figur 1. Vålberg ligger ca 15 km väster om Karlstad. Storleken på fastigheten är ca 2,6 ha och byggnader utgör ca hälften av denna yta. Idag används byggnaden som lagerlokal. Fastigheten angränsar till ett bostadsområde i sydväst. Ett järnvägsspår går längs den norra fastighetsgränsen. Ca 400-500 m söder om Gerrud 4:2 rinner Norsälven. Söder om Norsälven finns ett större område som är klassat som ett Riksintresse för rörligt friluftsliv. Större delen av fastighetens yta är asfalterad. 5 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14

2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 Figur 1 N F.d. Holmstrands plåtindustri (inringad i bild) ligger i utkanten av samhället Vålberg.(källa www.eniro.se) 3.2 Jordlagerföljd och topografi Enligt jordartskartan (SGU, Ca nr 38) består jordarten av lera i den norra delen av fastigheten, och söderut på fastigheten förekommer älvgrus. Vid fältundersökningen noterades fyllning ner till ca 0,5-0,7 m under markytan. Fyllningen bestod av grusig sand och underlagrades av lerig silt. Ytterligare någon meter ner övergick silt till lera. Vid en provpunkt (GV6, se bilaga 1) utfördes sondering ner till ca 12 m för att undersöka om det fanns något undre vattenförande jordlager. Ingen förändring i jordlagerföljden noterades dock. Lera förekom ner till 12 m under markytan. Topografin på fastigheten är flack. Bäcken som ligger syd-sydväst om fastigheten ligger i en djupare fåra. 3.3 Hydrogeologi Totalt sex grundvattenrör installerades på området. En situationsplan över fastigheten finns i bilaga 1, i vilken grundvattenrörens placering har markerats. Avvägning av grundvattenrören utfördes mot en fixpunkt och information om rörlängd och filterdjup redovisas i bilaga 3. Vid installationen av grundvattenrören noterades fuktig jord vid ca 1,7-2,1 m under markytan. Det var dålig tillrinning till rören men en vecka senare noterades en vattenyta i rören ca 0,7-1,4 m under markytan. De uppmätta grundvattennivåerna visar att grundvattenströmningen är riktad mot syd-sydväst. Vattenspegeln i den närliggande bäcken ligger ca 1 m lägre än grundvattennivån i de närliggande rören GV5 och GV6. Bäcken mynnar ut till den större Norsälven i söder. 6 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14

2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 Grundvattengradienten uppgick till 0,06-0,2 % vid fältundersökningen. Tillrinningen i GV4 var dålig och den uppmätta grundvattennivån i detta rör bedöms som osäker. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns det inga brunnar i närheten (< 200 m). 3.4 Markanvändning Markanvändningen klassificeras som MKM, mindre känslig markanvändning, eftersom det är en industrifastighet och människor vistas deltid på området. 4 HISTORIK Den historiska informationen är hämtad från MIFO fas 1 undersökningen (F1780-0214, 2003 rev. 2007) om inget annat uppges. På situationsritningen i bilaga 1 har en del av den historiska informationen ritats in. Holmstrands plåtindustri hade sin verksamhet på fastigheten mellan år 1965 och 1997. Innan dess var fastigheten obebyggd, vilket en flygbild från 1960 visar, och användes sannolikt som jordbruksmark. Lokalerna har byggts ut i olika omgångar. År 1983 uppgick den totala verkstadsytan till 1,3 ha. Utbyggnaderna har främst skett mot nordväst. Holmstrands plåtindustri tillverkade bl.a. olika typer av triavfettningsapparater. Under år 1965 till något år in på 1980-talet tillverkades ca 200 triavfettningsapparater per år. För övrigt tillverkades bl.a. maskiner för mönsterkortstvätt, maskiner för framtagning av mönster- och kretskort samt kullagertvättar till SKF. I tillverkningen ingick plåtarbeten, svarvning, fräsning och lackering. Triavfettning skedde dels i ett testrum där triavfettningsapparater provkördes samt inför målning i en lackeringsavdelning. Trikloreten (TCE) användes även för ytbehandling enligt en muntlig källa. Trikloreten förvarades i en ovanjordisk cistern utomhus (1500 l). Enligt uppgifter pumpades TCE över till fat men det fanns troligen även en ledning som gick direkt in till testrummet. Vid platsbesöket noterades en rest från denna inkopplingscentral. Enligt uppgifter har trikloreten hanterats på ett bristfälligt sätt under framförallt 1960- och 70- talen. Provkörda triavfettningsapparater ställdes på en yta norr om byggnaden och de tömdes eventuellt på kvarbliven trikloreten när de stod på denna yta. Trikloreten ansågs vara ofarligt på 1960- och 70-talen och hanterades därefter. Enligt uppgifter hanterades år 1975 ca 3000 l trikloreten/år och år 1989 ca 5000 l/år. Enligt bakgrundsmaterialet har ytorna varit asfalterade under hela verksamhetstiden. Enligt uppgifter från 1970 leddes avloppsvattnet från industrin till kommunal dagvattenledning. 7 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14

5 KLORERADE ALIFATERS EGENSKAPER 2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 Klorerade lösningsmedel, eller klorerade alifater som de också kallas är organiska ämnen där minst en väteatom substituerats med klor. De förknippas med utsläpp från främst kemtvättar men även från verkstadsindustrier som nyttjat dem för avfettning. Tetra- och trikloreten (PCE och TCE) har varit vanliga lösningsmedel inom kemtvättindustrin, men har även använts för avfettning av metaller. Dikloreten (DCE) och vinylklorid (VC) är nedbrytningsprodukter till PCE och TCE och kan hittas i mark och grundvatten där klorerade lösningsmedel har använts. Klorerade alifatiska kolväten kännetecknas bland annat av att de är vätskor som är tyngre än vatten (s.k. DNAPL) och har en betydande löslighet i vatten. Kloretenerna är vätskor vid rumstemperatur, förutom vinylklorid som är en gas. Deras densitet gör att de sjunker nedåt i akvifären. De är flyktiga och har en låg viskositet. Att de är lättflyktiga gör att de förekommer i porluften på områden som är förorenade av ämnena. Den låga viskositeten innebär att vätska som kommer ut i egen fas sprids snabbt genom jord, grundvattenmagasin och poröst berg eller i bergsprickor. Spridningen styrs i huvudsak av grundvattenflödets hastighet och riktning, även om den höga densiteten innebär att det finns en nedåtriktad gradient. Klorerade alifaters egenskaper gör det besvärligt att undersöka och åtgärda dessa föroreningar. Produkterna bioackumuleras inte, istället kan de brytas ner och omvandlas till andra produkter. Tetrakloreten bryts ner till trikloreten och vidare till dikloreten under anaeroba (syrefria) förhållanden. Dikloreten kan sedan brytas ner till vinylklorid och i det sista nedbrytningssteget bryts vinylklorid ner till eten, koldioxid och vatten. I Figur 2 visas en skiss över PCE och dess nedbrytningsprodukter. Figuren åskådliggör hur vissa produkter bildas när andra bryts ner. Figur 2 Principiell skiss av PCE och dess nedbrytningsprodukter i grundvatten, som funktion av avstånd från utsläppskällan. (ITRC, 2003). 8 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14

2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 6 UTFÖRANDE 6.1 Tidigare undersökningar En MIFO-inventering fas 1 utfördes på Gerrud 4:2 år 2003 med revidering år 2006 och 2007 av Värmlands länsstyrelse (F1780-0214). Objektet placerades i riskklass 1 eftersom stora mängder trikloreten har använts samt att man har fått indikationer på att denna kemikalie har använts på ett bristfälligt sätt. Dessutom finns bostäder väster om fastigheten (40-50 m). I norra hörnet av fastigheten utförde Sweco år 2008 en markundersökning med anledning av ett industrispår som skulle anläggas. Vid markundersökningen togs prover både inom och utanför fastigheten. I ett jordprov taget inom fastigheten påvisades en oljeförekomst och i ett jordprov taget norr om fastigheten påträffades PCB i halter över KM, känslig markanvändning. I samband med anläggandet av det nya industrispåret flyttades den norra fastighetsgränsen ett par meter åt söder enligt muntliga uppgifter. Några av Swecos provtagningspunkter är idag överbyggda av industrispåret. 6.2 Potentiella föroreningar och föroreningskällor TCE användes i verksamheten vilket föranleder att TCE och eventuellt dess nedbrytningsprodukter (t.ex. dikloreten och vinylklorid) kan finnas i jord och grundvatten. Potentiella föroreningskällor är spill och läckage av TCE vid användning av produkten inne i byggnaden. TCE hanterades enligt inventeringen i den norra och västra delen av byggnaden. Föroreningarna kan ha spridit sig inomhus via golvbrunnar till mark och grundvatten. Utomhus finns det misstankar om att ytan norr om byggnaden kan vara förorenad, dels där cisternen för trikloreten var placerad och dels på den f.d. uppställningsplatsen för provkörda triavfettningsapparater. Utomhus kan ovarsam hantering ha orsakat spill och läckage under en lång tid. Kvarbliven trikloreten kan ha dumpats i närliggande bäckar eller hällts ut direkt på marken. I verksamheten har även plåtarbeten och ytbehandling av metaller förekommit vilket innebär att även metaller utgör en potentiell förorening. Vidare har stora volymer av färg använts som innehåller tungmetaller. Det finns uppgifter om att blästersand har förvarats på den norra ytan. Även på ytskikt inne i byggnaden kan metallföroreningar förekomma. Eftersom PCB och olja påvisades i jordprover vid markundersökningen 2008 finns det anledning att undersöka dessa föroreningar på Gerrud 4:2. Troligtvis är PCB kopplad till den transformatorolja som tidigare användes vid järnvägar. Cyanid användes tidigare vid kemikalisk ytbehandling. Det finns inget i bakgrundsmaterialet som tyder på att cyanid har använts vid Holmstrands plåtindustri men av försiktighetsskäl undersöktes förekomst av cyanid i grundvattnet ändå. Det finns uppgifter om att fluorvätesyra och salpetersyra har använts i betningsbad. För att få en indikation på hur mycket spill som har förekommit analyserades fluorid, sulfat 9 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14

2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 och klorid i grundvattnet i närheten av föroreningskällorna samt i ett grundvattenrör utanför hot-spot området. 6.3 Fältundersökning och metoder 6.3.1 Allmänt Installation av grundvattenrör utfördes den 29 juni 2010 av Sweco. En vecka senare utfördes grundvatten-, yt- och porgasprovtagning av Kristina Haglund, SGI. En provtagningsplan skickades till Länsstyrelsen i Värmland några veckor innan fältundersökningen. Provpunkterna finns redovisade i bilaga 1 och fältprotokoll finns i bilaga 2. Fältundersökningen utfördes på jord, grundvatten, ytvatten och porgas. Undersökningen fokuserade på att utreda föroreningsspridningen från området genom att flera grundvattenrör installerades. Byggnaden undersöktes inte i detta skede. Inmätning av provpunkterna har utförts med GPS av Karlstads kommun med noggrannhet ± 0,01 m och redovisas i bilaga 3. Avvägning av grundvattenrören har utförts mot en fixpunkt. Marknivån vid grundvattenytan samt grundvattennivån vid provtagningstillfället har markerats på ritningen i bilaga 1. 6.3.2 Grundvatten Totalt installerades sex grundvattenrör på fastigheten. Rören installerades ner till 3 m under markytan. I två av grundvattenrören (GV1 och GV6) sattes 2 m långa filter eftersom vattentillförseln bedömdes som dålig. Övriga grundvattenrör har 1 m långa filter. Sand lades i botten kring filtret och alla rören tätades med bentonit för att undvika nedträngning av ytvatten. Grundvattenrören placerades runt byggnaden för att få en uppfattning om eventuell spridning och undersöka de hydrogeologiska förhållandena. Grundvattenrör 1 och 3 placerades där det fanns uppgifter om att trikloreten har hanterats utomhus. GV 4 och GV 5 placerades utanför den del av byggnaden där klorerade lösningsmedel har använts. Alla grundvattenrören bestod av ofärgad PEH-plast (63/50 mm). Information angående grundvattenrören redovisas i bilaga 3. Vattnet omsattes två dagar innan provtagning. Provtagningen utfördes den 7 juli 2010. Grundvattennivån låg vid provtagningstillfället på ca 0,7-1,4 m under markytan. Provtagning utfördes i botten av rören med slang med påkopplad wattera-pump (backventil). En ny slang och pump användes vid varje nytt grundvattenrör. Mätning av ph och konduktivitet utfördes i fält samma dag som provtagningsdagen med hjälp av mätinstrumentet Windaus. Resultaten redovisas också i bilaga 3. 6.3.3 Jord Jordprovtagning utfördes den 29 juni 2010 i samband med installationen av grundvattenrören. Provtagningen utfördes i totalt sex punkter med hjälp av skruvborrning ner till 3 m under markytan. Samlingsprover togs ut på varje 0,5 m alternativt varje jordart. Jordlagerföljd, grundvattennivå och eventuella synliga föroreningar noterades i fältprotokollet, se bilaga 2. Alla jordprover undersöktes med PID-instrument (MiniRae 2000) för att mäta förekomst av flyktiga föroreningar samt XRF-instrument (Niton XLt 792) för att mäta metaller. PID-mätning utfördes dagen efter jordprovtagningen och XRF-mätningen drygt en vecka efter provtagningen. 10 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14

2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 6.3.4 Ytvatten Syd-sydväst om fastigheten går en mindre bäck. I bäcken mynnar en nedgrävd dagvattenledning ut. Denna dagvattenledning är belägen intill industrispåret, se bilaga 1. Provtagning har skett dels från vattnet i den utmynnande dagvattenledningen och dels från bäcken lite längre nedströms. Provtagningen utfördes den 7 juli 2010. 6.3.5 Porgas Tre porluftsspetsar med påkopplad slang installerades intill den norra och västra delen av byggnaden, se bilaga 1. Slangen monterades ca 0,5-0,7 m under markytan i fyllningslagret. Mätning av porgasen utfördes med PID-instrument samma dag som installationen utfördes den 29 juni 2010. En vecka senare (7 juli) pumpades porgas med hjälp av en luftpump (Gilian Low flow sampler) till en kolrörprovtagare. Totalt pumpades 50 l porgas igenom varje kolrör med hastigheten 0,2 l/min. 6.4 Laboratorieanalyser Samtliga laboratorieanalyser utfördes av ALS Scandinavia AB, som är ett ackrediterat laboratorium. Jordproverna som skickades in på analys valdes ut med hjälp av XRFoch PID-resultat samt lukt- och synintryck. I fältprotokollen, Bilaga 2 och 3, redovisas vilka analyser som utfördes på respektive prov och nivå. GV1 och GV3 dekanterades innan analys eftersom proverna var grumliga. Grundvattenproverna filtrerades innan analys av metaller med undantag av GV2. Detta prov borde ha filtrerats men ett missförstånd måste ha uppstått mellan ALS och oss. Ytvattenproverna filtrerades inte innan metallanalys. 6.5 Avvikelser från provtagningsplan Tanken var att placera ett grundvattenrör med filter i den undre akvifären i GV6. Ingen undre akvifär noterades utan lera förekom hela vägen ner till 12 m. Filtret placerades istället på nivå 0,5-2,5 m under markytan i det övre vattenförande jordlagret. I övrigt förekom inga avvikelser från provtagningsplanen. 11 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14

2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 7 RESULTAT 7.1 Fältindikationer samt PID- och XRF-mätning Samtliga mätningar av flyktiga föroreningar med hjälp av PID-instrument på jordproverna gav resultatet <10 ppm, vilket bedöms som låga halter. Ingen lukt noterades i borrpunkterna. Resultaten från PID-mätningen finns i bilaga 2. PID-mätning utfördes även från den utgående slangen på porluftsspetsarna samma dag som de installerades. Mätningen visade på <10 ppm vid PL2 och PL3 och 15 ppm i PL1. Således fanns en svag indikation på förorening i PL1. Alla jordprover mättes med XRF-instrument två gånger på varje prov. Resultaten finns samlade i bilaga 4. Tillförlitligheten generellt för XRF-resultaten varierar då bland annat höga järnhalter kan störa resultaten. Mest tillförlitligt brukar XRF-resultaten vara för bly, zink och koppar och till viss del arsenik. Enligt XRF-mätningen var det inga jordprover som innehöll bly, arsenik, zink eller koppar i halter över riktvärdet för KM, känslig markanvändning. Konduktivitet, ph och temperatur mättes i alla grundvattenrör och i ytvattnet. Resultaten finns samlade i bilaga 3. Resultaten visade att ph låg mellan 6,4-7,4 i grundvattnet och 7,1-7,4 i ytvattnet vilket anses som normala värden enligt NV 4918. Konduktiviteten uppmättes till ca 1500-2900 µs/cm i grundvattnet och ca 300 µs/cm i ytvattnet. Halterna anses som förhöjda enligt NV 4918 både i grundvattnet och i ytvattnet. Förhöjda halter av klorid påvisades i grundvattnet (se kapitel 7.2.1) vilket även ger utslag på konduktiviteten. 7.2 Analysresultat Analysresultaten har sammanställts i bilaga 5a (grundvatten), 5b (jord) och 5c (ytvatten). För porgasresultaten har en sammanställning gjorts i rapporten. Analysrapporterna finns i bilaga 6. 7.2.1 Grundvatten Uppmätta halter i grundvattnet har jämförts med tillstånd för förorenat grundvatten (NV 4918, bilaga 4) eller avvikelse från jämförvärden (NV 4918, bilaga 5) för ett fåtal metaller. Även Livsmedelverkets gränsvärden för otjänligt dricksvatten har använts som jämförvärde. Metallhalterna har även jämförts med bakgrundshalter i grundvattnet (Åslund, 1994). För klorerade alifater har jämförelse gjorts mot holländska riktvärden (VROM, 2000) och amerikanska riktvärden (USEPA:s hemsida 2009). För alifater, aromater och PAH har även SPIMFAB:s förslag på riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer använts (Kemakta, 2005). Klorerade alifater En sammanställning över påvisade halter av klorerade alifater över detektionsnivån har gjorts i Tabell 1 nedan. Samtliga resultat redovisas i Bilaga 5a. 12 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14

2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 Tabell 1 Filterdjup (m u my) Klorerade alifater Redovisning av påvisade klorerade alifater över detektionsgränsen i grundvattnet. Halterna anges i µg/l och jämförs med Livsmedelsverkets gränsvärde för otjänligt dricksvatten samt amerikanska och holländska riktvärden. Alla halter över detektionsgränsen har fetmarkerats. Resultaten för samtliga klorerade föreningar redovisas i bilaga 5a. GV1 GV2 GV3 GV4 GV5 GV6 1-3 1,7-2,7 2-3 2-3 1,6-2,6 0,5-2,5 SLV 1 (2001) USEPA 2 Holländ. Riktvärden 3 Diklormetan <1 <1 6,4 <1 <1 <1-5 1000 (0,1) 1,1-dikloretan 2,3 <1 26 <1 <1 <1-900 (7) Trans 1,2- dikloreten Cis 1,2- dikloreten <1 <1 46 <1 <1 <1-100 14 <1 12000 1,8 <1 <1-70 20 (0,01) Triklormetan <0,2 <0,2 3,5 <0,2 <0,2 <0,2 - - 400 (6) 1,1,1- trikloretan 1,1,2- trikloretan <0,2 <0,2 16 <0,2 <0,2 <0,2-200 300 (0,01) <0,5 <0,5 7,4 <0,5 <0,5 <0,5-5 130 (0,01) Trikloreten 0,5 <0,1 12000 2,3 <0,1 <0,1 10 5 500 (24) Tetrakloreten 0,7 0,2 10000 5,4 <0,1 <0,1 5 40 (0,01) Vinylklorid 2,2 <1 1500 <1 <1 <1 0,5 2 5 (0,01) 1 SLV=Livsmedelsverket 2 USEPA, Riktvärden för klorerade kolväten enligt MCL (maximum contaminant level) för dricksvatten 3 Holländska riktvärdeslistan. Avser riktvärden för intervention value (förorenad halt). Inom parantes står target value (optimal halt). I GV3 påvisades mycket höga halter av cis 1,2-dikloreten, trikloreten, tetrakloreten och vinylklorid. I GV1 påvisades vinylklorid i halter som översteg Livsmedelverkets gränsvärde och det amerikanska riktvärdet. Även cis 1,2-DCE påvisades i GV1 men halten understeg holländska och amerikanska riktvärden. I GV 4 påvisades halter av PCE som översteg det amerikanska riktvärdet. I GV2 fanns en detektion av PCE men halterna understeg de aktuella jämförvärdena. I GV5 och GV6 understeg halterna av klorerade alifater detektionsgränsen. Fluorid, klorid, sulfat och DOC Resultaten har sammanställt i Tabell 2 nedan och visar att halterna av klorid överstiger Livsmedelverkets gränsvärde för tjänligt dricksvatten med anmärkning. I NV 4918 uppges att den naturliga kloridhalten för grundvatten är <100 mg/l. Halten av klorid är ungefär i samma storleksordning i alla grundvattenrören, även i GV2 som bedöms ligga utanför det förorenade området. Om det skulle finnas rester kvar från de syror som användes i verksamheten borde ph-halten i grundvattnet ha varit lägre. Det är svårt att 13 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14

2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 avgöra om den förhöjda kloridhalten beror på de klorerade lösningsmedel som har använts på Holmstrands plåtindustri eller om det är en naturlig förhöjd halt i området pga. av andra orsaker (t.ex. påverkan av vägsalt). Tabell 2 Redovisning av klorid, fluorid, sulfat och DOC i grundvattnet. Halterna anges i mg/l och jämförs med Livsmedelverket gränsvärden för tjänligt dricksvatten med anmärkning med undantag av fluorid där gränsvärdet gäller för otjänligt dricksvatten (SLV 2001). GV1 GV2 GV3 SLV (2001) Filterdjup (m u my) 1-3 1,7-2,7 2-3 Klorid 376 520 532 100 Fluorid 0,24 <0,2 <0,2 1,5 Sulfat 22 29 23 100 DOC 7 9 11 - Alifater, aromater och PAH Två vattenprover (GV1 och GV3) analyserades med avseende på oljekolväten och PAH. Aromater och PAH detekterades, men halterna understiger riktvärden/gränsvärden i NV 4918, Livsmedelverkets gränsvärden och SPIMFAB:s förslag till riktvärden för grundvatten, se Bilaga 5a. Metaller Metaller analyserades i fyra grundvattenprover (GV1, GV2, GV3 och GV5) och föroreningsnivån bedömdes som mindre allvarlig enligt NV 4918. Vid jämförelse med bakgrundshalter i vatten (Åslund, 1994) så översteg natriumhalten bakgrundshalten i GV1, GV2 och GV3. Kaliumhalten översteg bakgrundshalten i GV5. Övriga parametrar Cyanid analyserades på två vattenprover (GV1 och GV3). I GV3 låg halten strax över detektionsgränsen och föroreningsnivån klassades som mindre allvarlig enligt NV 4918 samt understeg Livsmedelverkets gränsvärde. I GV1 låg halten under detektionsgränsen. 7.2.2 Jord Uppmätta halter i jord har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden (NV, 2009). En sammanställning av analysresultaten finns i bilaga 5b där resultaten jämförs med KM, känslig markanvändning och MKM, mindre känslig markanvändning. Totalhalten organiskt kol (TOC) analyserades i tre provtagningspunkter och resultaten låg mellan 0,2-0,3 % (av torrsubstans). I Naturvårdsverkets modell antas att 2 vikt% organiskt kol finns i jorden. Låga TOC-halter i jorden innebär att de generella riktvärdena underskattar föroreningssituationen för vissa parametrar. Bedömningen är att de generella riktvärdena kan användas trots något lägre organisk halt. 14 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14

2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 Klorerade alifater Klorerade alifater analyserades på det första täta jordlagret i tre provpunkter. I GV3 påvisades tetrakloreten i halter som understeg riktvärdet för MKM men översteg KM, se Tabell 3 nedan. Även en detektion av trikloreten fanns i samma jordprov. Tabell 3 Redovisning av analyserade halter av klorerade alifater som det finns riktvärden för. Naturvårdsverkets riktvärde för KM och MKM redovisas. Halterna anges i mg/kg TS. Samtliga resultat redovisas i bilaga 5b. Provpunkt GV1 GV3 GV4 KM MKM Djup (m u my) 0,5-1,0 0,6-1,0 0,7-1,0 Klorerade alifater Diklormetan <0,1 <0,1 <0,1 0,08 0,25 1,2-dikloretan <0,05 <0,05 <0,05 0,02 0,06 Triklormetan <0,03 <0,03 <0,03 0,4 1,2 Tetraklormetan <0,03 <0,03 <0,03 0,08 0,35 1,1,1-trikloretan <0,01 <0,01 <0,01 5 30 Trikloreten (TCE) <0,01 0,055 <0,01 0,2 0,6 Tetrakloreten (PCE) <0,02 0,63 <0,02 0,4 1,2 Övriga ämnen Samtliga fem jordprover innehöll metallhalter som understeg riktvärdet för KM och MKM. PCB detekterades inte i något av de tre analyserade jordproverna. I samtliga tre jordprover understeg analyserade halter av alifater, aromater och PAH detektionsgränsen och halterna understeg därmed riktvärdet för KM och MKM. 7.2.3 Ytvatten Uppmätta halter i ytvattnet har jämförts med tillstånd för förorenat ytvatten (NV 4918) samt miljökvalitetsnormer för ytvatten enligt europeiska vattendirektivet (2008/105/EG). Klorerade alifater En sammanställning över påvisade halter av klorerade alifater över detektionsgränsen har gjorts i Tabell 4 nedan. Samtliga resultat redovisas i Bilaga 5c. Trikloretenhalten i YT1 klassades som allvarlig enligt NV 4918. I YT2 påvisades trikloreten i en halt som översteg miljökvalitetsnormen för ytvatten men klassades som mindre allvarlig enligt NV 4918. I båda ytvattenproverna påvisades cis 1,2-dikloreten i betydande halter. Även vinylklorid, 1,1-dikloretan och 1,1,1-trikloretan påvisades i ytvattenproverna men i lägre halter. De högsta halterna förekom i YT1 med undantag av 1,1- dikloretan och 1,1,1-trikloretan som förekom i de högsta halterna i YT2 som ligger nedströms. 15 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14

Tabell 4 2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 Redovisning av påvisade klorerade alifater över detektionsgränsen i ytvattnet. Halterna anges i µg/l och jämförs med tillståndsklasser enligt NV 4918 och Miljökvalitetsnormer för ytvatten (2008/105/EG) Provpunkt YT1 YT2 Klorerade alifater Miljökvalitetsnormer, ytvatten (2008/105/EG) Trikloreten 97 13 10 Tetrakloreten 8,6 1,5 10 Finns ej jämförvärden 1,1-dikloretan 1,4 12 Cis 1,2-dikloreten 70 28-1,1,1-trikloretan 4,9 5,2 - Vinylklorid 4,9 1,1 - Indelning av tillstånd för förorenat ytvatten, NV 4918 Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mkt Allvarligt Trikloreten (TCE) <20 20-60 60-200 >200 Tetrakloreten (PCE) <110 110-330 330-1100 >1100 Metaller Metallhalterna i ytvattnet var låga och klassades som en mindre allvarlig föroreningsnivå enligt NV 4918. 7.2.4 Porgas Porgas mättes i direkt anslutning till byggnaden. Byggnaden är grundlagd direkt på marken och det finns ingen källare. Eftersom inga svenska riktvärden finns för porluft finns det olika synsätt att tolka resultaten på. I Tabell 5 nedan redovisas resultaten för porluftsmätningen samt olika jämförvärden. Nivågränsvärde (NGV) och korttidsvärde (KTV) är hygieniska gränsvärden enligt AFS 2005:17. NGV anger högsta godtagbara genomsnittshalt under en arbetsdag och KTV är ett medelvärde för exponering under 15 minuter. Dessa gränsvärden är framtagna av Arbetsskyddsstyrelsen av arbetsmiljöskäl i industrier där man hanterar aktuella kemikalier. En annan utgångspunkt är att jämföra mot kroniskt lågriskvärde (RfC) eller cancerogent lågriskvärde (Risk inh ). Lågriskvärden är hämtade från NV 5976 eller från IMM rapport 1/98. Både hygieniska gränsvärden och lågriskvärden gäller för inandningsluft. Den analyserade porluften är en koncentrerad halt som indikerar vad som kan finnas under betonggolvet i fastigheten. Halten i inomhusluften kommer att bli betydligt lägre eftersom luften kommer att spädas ut genom luftomsättningen i huset. Utspädningsfaktorn mellan halten i porluften och halten i inomhusluften är därför en central del vid riskbedömningen. Utspädningsfaktorn påverkas av en mängd faktorer såsom advektion, diffusion, jordens täthet och fuktighet, avstånd till förorening, byggnadens konstruktion, luftomsättning mm. I Naturvårdsverkets generella riktvärden används en utspädningsfaktor på 1:10 000. Utspädningsfaktorn varierar dock i verkligheten med flera tiopotenser. I den generella riktvärdesmodellen antas normaltäta jordar. Porluftsspetsarna på Holmstrands 16 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14

2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 sattes i genomsläpplig jord, vilket resulterar i en utspädningsfaktor på 1:1400 enligt Naturvårdsverkets beräkningsmodell för tetrakloreten och trikloreten (NV, 2009). Ett annat utgångssätt är att använda en konservativ utspädningsfaktor på 1:10 som utgår från amerikanska studier av verklig utspädningseffekt mellan luft under bottenplattan och i inomhusluften (USEPA, 2002). I Tabell 5 redovisas både en utspädningsfaktor på 10 och på 1000 som två konservativa sätt att bedöma inomhusluften. Tabell 5 Redovisning av påvisade klorerade alifater över detektionsgränsen i porluften. Övriga klorerade produkter understeg detektionsgränsen. Halterna anges i mg/m 3. Ämne PL1 PL2 PL3 Tetrakloreten (PCE) 15 0,058 <0,004 Trikloreten (TCE) 2,2 0,024 0,018 1,1,1-trikloretan 0,013 <0,004 0,0064 Vinylklorid <0,004 <0,004 <0,004 Finns ej jämförvärden 1,1-dikloreten 0,006 <0,004 <0,004 1,1-dikloretan 0,0084 <0,004 0,0082 Cis-1,2-dikloreten 0,64 <0,004 <0,004 Jämförelsevärden. Lågriskvärden har hämtats från NV 5976 om inget annat anges. Halter i mg/m 3. Ämne Tetrakloreten (PCE) Trikloreten (TCE) Nivågränsvärde 1,1,1- trikloretan Lågriskvärde, RfC/Risk inh Lågriskvärde *10 Lågriskvärde *1000 (NGV) Korttidsvärde (KTV) RfC=0,2 2 200 70 170 Risk inh =0,68 1 Risk inh = 0,023 0,23 23 50 140 RfC=0,8 8 800 - - Vinylklorid Risk inh = 0,0026 1 0,026 2,6 2,5 13 1 Hämtad från IMM 1998 Klorerade lösningsmedel påvisades i alla tre porgasprover. Halterna understeg de hygieniska gränsvärdena även utan medräkning av utspädning. Högst halter påträffades i PL1 som ligger i närheten av GV3. Vid en utspädning på 1:10 översteg halterna av PCE och TCE i PL1 lågriskvärdena. Halterna understeg dock lågriskvärdena vid en utspädning på 1:1000. Värt att notera är att vinylklorid inte påträffades i porluften trots höga halter i grundvattnet i GV3. Cis-1,2 dikloreten påträffades i PL1 i halter om ca 160 gånger detektionsgränsen. I PL2 översteg halten av trikloreten lågriskvärdet utan inräknad utspädning. Sammantaget visar resultaten att klorerade lösningsmedel finns i porluften. De parametrar som påvisades i porgasen påvisades även i grundvattnet. 17 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14

2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 8 UTVÄRDERING I grundvattnet påvisades klorerade alifater främst i GV3. I GV1 och GV4 påvisades klorerade alifater men i betydligt lägre halter. I GV5 och GV6 detekterades inga klorerade alifater och i GV2 endast en låg halt av PCE. Resultaten visar en utbredning av klorerade alifater inom den norra delen av fastigheten och att ingen spridning har skett till de södra grundvattenrören. Dock påträffades en detektion av klorerade föreningar i porluften vid PL3 som placerades vid GV5. I bäcken, som ligger syd-sydväst om fastigheten, påvisades också klorerade alifater. Det största bidraget till föroreningarna i bäcken tycks komma från den dagvattenledning som rinner fram i bäcken. Grundvattenströmningen är riktad mot syd-sydväst men i norr sker troligtvis även en avrinning mot norr mot den dagvattenledning som är nedgrävd där. Dock var det högre halter av två klorerade föreningar i YT2 jämfört med YT1 vilket gör att man inte kan anta att hela föroreningsbelastningen härstammar från den norra dagvattenledningen. GV 3 placerades vid den f.d. uppställningsplatsen för cisternen som innehöll trikloreten. Enligt historiken har endast trikloreten använts i verksamheten men analysresultaten visar att även tetrakloreten måste ha använts. I GV4 påvisades t.ex. högre halter av PCE jämfört med TCE. Vidare har cis 1,2-DCE påvisats i GV1, GV3 och GV4. Mikroorganismer har en tendens att i högre grad bilda cis 1,2-DCE istället för trans 1,2-DCE vid nedbrytning av TCE och den förhöjda halten av cis 1,2-DCE indikerar att en naturlig nedbrytning sker i området. I GV1 påvisades främst cis 1,2-DCE och vinylklorid vilket visar att en nedbrytning av TCE eller PCE har skett här. Även i porgasen detekterades klorerade alifater. Eftersom inga svenska riktvärden finns för porluften har en försiktig och konservativ bedömning gjorts i ett första skede. Bedömningen visar att klorerade alifater kan finnas i inomhusluften i närheten av GV3. Vid en fördjupad riskbedömning bör man beakta hur stor luftvolym som finns i byggnaden, betongplattans kvalitet och även komplettera med inomhusmätningar. Det kan finnas förorenade jordmassor och förorenat grundvatten under huset, vilket porluftsmätningen indikerade. Fyllning återfinns på området ner till 0,5-0,7 m under markytan. Analyser utfördes på det översta fyllningslagret med undantag av klorerade alifater som analyserades på det första täta jordlagret under fyllningen. Eftersom klorerade lösningsmedel har hög densitet och sjunker nedåt i jordprofilen gjordes antagandet att det var det första täta jordlagret som var intressant att analysera. Resultaten visar att PCE påvisades över KM i GV3 samt att jordprovet även innehöll en detektion av TCE. I övriga jordprover påvisades inte klorerade alifater över detektionsgränsen. Eftersom klorerade alifater är mycket flyktiga är det ofta svårt att detektera föroreningarna i jorden. Resultaten indikerar dock att det främst är grundvattnet och inte jorden som är förorenad av klorerade lösningsmedel. Analyserade halter av metaller i jorden understeg riktvärdet för KM och MKM. Resultat från XRF-analys samt analysresultat från grund- och ytvattenprover visade också på låga föroreningshalter av metaller. Alifater, aromater och PAH påvisades inte i några av jordproverna och PID-mätningen gav inget utslag. I grundvattnet fanns en detektion av oljekolväten men i låga halter. 18 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14

2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 Resultaten tyder på att oljeprodukter inte har använts i en utbredd omfattning på fastigheten. Grundvattnet analyserades med avseende på cyanid i två punkter. Cyanidhalterna var låga, dock detekterades cyanid i GV3 vilket indikerar att föreningen kan ha använts i verksamheten. PCB påträffades inte i jordproverna. 9 FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING Inför en samlad riskbedömning ska aspekter såsom föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar, känslighet och skyddsvärde vägas in. Riskbedömningen ska mynna ut i en riskklassning enligt MIFO-metodiken (NV 4918). Den miljötekniska mark- och grundvattenundersökningen på Gerrud 4:2 har visat att klorerade lösningsmedel förekommer på fastigheten. Övriga ämnen såsom metaller, oljekolväten, PCB och cyanid har inte detekterats eller har påvisats i låga halter. Risken för exponering av dessa föroreningar för människor eller närliggande miljö bedöms som låg. Riskbedömningen fokuserar därför på klorerade alifater. 9.1 Föroreningarnas farlighet Klorerade lösningsmedel bedöms som en ämnesgrupp med mycket hög farlighet enligt NV 4918. En översiktlig presentation över klorerade alifaters karaktär och nedbrytningsförlopp redovisades i kapitel 5. Nedan följer en kortare redovisning över de vanligaste klorerade föroreningarna och dess exponeringsvägar. Generellt är klorerade lösningsmedel hälsoskadliga och är eller misstänks vara cancerogena. De är giftiga och skadliga för vattenlevande organismer och kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön. Vissa klorerade lösningsmedel bryter också ned ozonskiktet. Både tetrakloreten och trikloreten är färglösa vätskor som har använts som lösningsmedel t.ex. vid kemtvätt och som avfettningsmedel. Den dominerande användningen av trikloreten är och har varit till avfettningsmedel. Exponering för tetrakloreten och trikloreten som finns i jorden sker huvudsakligen via inandning av ångor eller vid intag av förorenat grundvatten. Exponering kan också ske genom kontakt med förorenad jord. Cis-1,2-dikloreten och trans-1,2-dikloreten förekommer i naturen huvudsakligen som ett resultat av nedbrytning av andra klorerade föreningar, t ex trikloreten och tetrakloreten. De förekommer även i lösningsmedel. Människor exponeras för dikloreten främst genom inandning av ångor på ett förorenat område, eller vid intag av förorenat dricksvatten. Vinylklorid är en färglös gas som är mycket brandfarlig. Vinylklorid används för att tillverka PVC-plast (polyvinylklorid). Exponering för vinylklorid sker via inandning av förorenad luft eller via intag av förorenat grundvatten. Vinylklorid är dokumenterat cancerframkallande. 19 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14

2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 9.2 Föroreningsnivå Det finns idag inga svenska rikt- eller gränsvärden för klorerade alifater i grundvattnet. Resultaten har jämförts med svenska gränsvärden och amerikanska riktvärden för dricksvatten samt holländska riktvärden för grundvatten. Med utgångspunkt enligt NV 4918 att en måttlig allvarlig föroreningsnivå innebär 1-3 ggr gränsvärdet för dricksvatten, allvarlig föroreningshalt innebär 3-10 ggr gränsvärdet och mycket allvarlig föroreningshalt innebär >10 ggr gränsvärdet kan en indelning göras. I Tabell 6 nedan har föroreningsnivån delats in i fyra olika tillståndsklasser, där klass 1 innebär en mycket allvarlig föroreningsnivå och klass 4 en mindre allvarlig föroreningsnivå. Parametrarna har jämförts med Livsmedelverkets gränsvärden och amerikanska riktvärden. För 1,1-dikloretan har det holländska riktvärdet för optimal halt för grundvatten använts (target value). Mindre allvarliga föroreningsnivåer påträffades i GV2, GV5 och GV6 och har därför inte tagits med i tabellen. Tabell 6 Tillståndsklassning enligt NV 4918. Halterna har jämförts med amerikanska riktvärden för dricksvatten förutom vinylklorid som har jämförts med Livsmedelverkets gränsvärden för otjänligt dricksvatten samt 1,1- dikloretan som har jämförts med holländska target value för grundvatten. GV1 GV3 GV4 Klorerade alifater Diklormetan 4 3 4 1,1-dikloretan 4 2 4 Trans 1,2-dikloreten 4 4 4 Cis 1,2-dikloreten 4 1 4 1,1,2-trikloretan 4 3 4 Trikloreten 4 1 4 Tetrakloreten 4 1 3 Vinylklorid 2 1 4 1 = Mycket allvarlig föroreningsnivå 2 = Allvarlig föroreningsnivå 3 = Måttlig allvarlig föroreningsnivå 4 = Mindre allvarlig föroreningsnivå Enligt tillståndsindelningen klassades cis 1,2-dikloreten, trikloreten, tetrakloreten och vinylklorid som mycket allvarliga föroreningsnivåer i GV3. I GV1 klassades halten av vinylklorid som allvarlig. I ytvattnet klassades halten av trikloreten som en allvarlig föroreningsnivå i YT1 och mindre allvarlig föroreningsnivå i YT2. Klorerade alifater påvisades i de norra grundvattenrören (GV1-GV4). En hot spot finns vid det f.d. cisternområdet vid GV3. I de södra grundvattenrören (GV5 och GV6) detekterades inte klorerade alifater. Däremot detekterades klorerade lösningsmedel i porluften 20 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14

2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 vid GV5 samt i ytvattnet syd-sydväst om fastigheten. Undersökningen indikerar att föroreningsproblemet huvudsakligen finns i grundvattnet och inte i jordmassorna. Det kan finnas förorenad jord och grundvatten under huset, vilket porgasmätningen indikerade. Innan en volymsuppskattning kan göras av förorenad jord och grundvattnen krävs en bättre avgränsning. 9.3 Spridningsförutsättningar och spridning Spridning av klorerade alifater i egen fas bromsas upp först när kapillära krafter kan binda vätskan eller när den hindras av ett tätt lager, t.ex. massivt berg eller en tät lera. Spridningen styrs i huvudsak av grundvattenflödets hastighet och riktning, även om den höga densiteten innebär att det finns en nedåtriktad gradient. Klorerade alifater fastläggs inte i någon större omfattning till jordpartiklar. På Gerrud 4:2 består fyllningen av grusig sand som är genomsläpplig. Fyllningen underlagras av silt som sedan övergår i lera. Silt och lera klassas som normaltäta respektive täta jordlager. Gradienten på grundvattenytan är 0,06-0,2 % och innebär en svag lutning mot syd-sydväst. Grundvattnet i den norra delen av fastigheten bedöms även rinna mot norr eftersom klorerade alifater har påvisats i den norra dagvattenledningen. Vid undersökningstillfället låg grundvattennivån i det underliggande siltlagret men i regniga perioder stiger troligtvis grundvattnet och grundvattenströmningen sker i det mer genomläppliga fyllningslagret. Detta innebär att det i vissa perioder sker en måttlig spridning (<0,1 m/år) men i andra perioder är spridningen troligtvis större (0,1-10 m år). Den nordliga kulverterade dagvattenledningen är belägen ca 30-40 m från GV3. Bäcken är belägen ca 130 m från GV3. Klorerade alifater har påvisats i bäcken vilket visar att spridning redan har skett från mark och grundvatten till ytvatten. Bäcken mynnar ut i den större Norsälven ca 400-500 m söderut. Där bedöms utspädningen vara så stor att ingen påverkan kan påvisas. Ingen provtagning har gjorts inne i byggnaden men mätningarna på porluften utanför byggnaden indikerar att trikloreten och tetrakloreten kan finnas i inomhusluften. Eftersom ämnena har påvisats i porgasen samt i grundvattnet kan det finnas risk för att ämnena kan tränga igenom betongplattan och in i byggnaden. Risken ökar om betongplattan innehåller sprickor. Resultaten visar att spridning kan ske från grundvattnet till inomhusmiljön i byggnaden. 9.4 Känslighet och skyddsvärde Yrkesverksamma personer kan exponeras för klorerade alifater inne i lokalen genom gasinträngning. Människor och djur kan exponeras för ytvattnet i bäcken. Eftersom ett bostadsområde ligger nära bäcken (ca 40-50 m) ökar risken för exponering för människor. Grundvatten och ytvatten används däremot inte som dricksvatten. Bedömningen är att känsligheten klassas som stor. Bäcken är placerad i en smal remsa med växlighet mellan Gerrud 4:2 och bostadsområdet. Naturen kring fastigheten har inte lokalt eller regionalt utpekats som områden med stora skyddsvärden. Bedömningen är att skyddsvärdet kan klassas som måttligt. 21 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14

9.5 Samlad riskbedömning 2010-10-14 2-0904-0241 14016-302 Den genomförda miljötekniska mark- och grundvattenundersökningen på Gerrud 4:2 har visat att klorerade lösningsmedel förekommer i grund- och ytvatten samt i porluften. Övriga ämnen såsom metaller, oljekolväten, PCB och cyanid har inte detekterats eller har påvisats i låga halter. Spridningsförutsättningarna från grundvattnet till ytvattnet bedöms som mycket stor eftersom spridning redan har skett. Däremot är bedömningen att det täta lerlagret under fyllningen hindrar en fortsatt spridning i vertikalled. Förekomsten i ytvattnet ökar risken för exponering för människor och miljö vilket är allvarligt. Även spridningsförutsättningarna för gaser från grundvattnet till inomhusluften i byggnaden bedöms som stor till mycket stor. Det finns en risk att exponeras av PCE och TCE i inomhusluften men mätningar krävs i inomhusluften för att göra en platsspecifik bedömning. Klorerade alifater klassas som en grupp föreningar med mycket hög farlighet. Halterna varierade i yt- och grundvattnet mellan provpunkterna. I GV3 påträffades mycket allvarliga föroreningsnivåer i grundvattnet vilket bekräftar en hot spot i detta område. I övriga grundvattenprover var halterna betydligt lägre. Känsligheten bedöms som stor och skyddsvärdet som måttligt. Den samlade bedömningen efter den nu utförda undersökningen är att Holmstrands plåtindustri, precis som tidigare, ska klassas som riskklass 1, mycket stor risk. 10 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE Vår rekommendation är att fördjupade undersökningar i form av en huvudstudie bör utföras på Gerrud 4:2 för att få en bättre uppfattning om utbredning och omfattning av klorerade lösningsmedel på fastigheten och klargöra risker och åtgärdsbehov. Förslagsvis installeras fler grundvattenrör på den norra delen av fastigheten för att bedöma föroreningsförekomst och grundvattenspridning kring framförallt GV3. Vidare bör grundvattenriktningen undersökas i det norra området för att undersöka om det sker en grundvattenströmning norrut mot den norra dagvattenledningen. Även inomhus bör grundvattenrör placeras för att utreda föroreningsförekomsten under betongplattan. Vid en kompletterande undersökning bör även inomhusluften samt porluften under betongplattan undersökas. Bedömningen är att den kompletterande undersökningen kan fokusera på enbart klorerade alifater. Inför eventuella markentreprenader och rivningsarbeten måste frågan om markföroreningar beaktas och en anmälan till tillsynsmyndigheten ske innan dessa arbeten utförs. 22 (25) q:\krihag\krihag-14016-ramavtal värmlands län- 2-0904-0241\302 - holmstrands plåtindustri\rapporter\mifo fas 2_holmstrands plåtindustri_101013_ändringar.doc Utskrivet: 2010-10-14