Jämförelse mellan AKI och LCI - En vägledning

Enheten för löne- och arbetskostnadsstatistik Övergång från AKI till LCI 2013-06-01 1(11) Jämförelse mellan AKI och LCI - En vägledning 1. Bakgrund Arbetskostnadsindex (AKI) beskriver utvecklingen av den totala arbetskostnaden för arbetare och tjänstemän inom den privata sektorn. AKI har länge använts i avtalssammanhang. Främst har indexet använts för uppräknande av priser mellan olika parter. Sedan 2009 tillhör AKI inte längre Sveriges officiella statistik (SOS). Istället har indexet producerats på uppdrag av ett antal olika finansiärer. Indexet har sedan med tillstånd av finansiärerna funnits tillgängligt för alla på SCB:s hemsida. I dagsläget är det oklart huruvida finansieringen av AKI kommer att fortsätta avseende 2014 och framåt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av andra index som kan ersätta AKI. Labour Cost Index (LCI) är en statistikprodukt som till viss del har samma syfte som AKI. Nämligen att mäta den totala arbetskostnadsutvecklingen. LCI tillhör idag Sveriges officiella statistik (SOS). Viktigt att notera är att detta dokument endast är en vägledning och ingen rekommendation. Det kan finnas andra index att föredra framför LCI och det är i slutändan avtalsparterna som ska enas om vilket index som bör användas men också vilka aspekter som i övrigt bör beaktas. 2. Syfte Statistiska centralbyrån har identifierat ett behov hos användarna att få svar på hur osäkerheten kring AKI:s framtid kan lösas. En möjlighet är att ersätta AKI med LCI och på så sätt återfå trygghet och långsiktighet för de avtal som idag använder AKI. En viktig aspekt att beakta är att LCI inte helt kan anses som ett perfekt substitut till AKI då syftet med de olika serierna skiljer sig åt något. AKI är primärt framtaget för just avtalsreglering och LCI är framtaget för att få harmoniserade beräkningar över löner och arbetskraftskostnader inom EU. Därför ska varje användare själv bilda sig en uppfattning huruvida en övergång till LCI är att föredra eller om det finns andra möjliga alternativ. Denna skrivelse syftar till att ge en övergripande information om statistikprodukten LCI 1. Vidare beskrivs skillnader/likheter mellan AKI och LCI. Användaren ges också en grafisk översikt på hur indexen har utvecklats över tiden. Därefter ges rekommendationer gällande några av de aspekter som bör beaktas vid en eventuell övergång från AKI till LCI. Avslutningsvis ges några exempel på hur en övergång från AKI till LCI kan göras. 1 För mer detaljerad information om LCI finns dokumentation om statistiken. Se Beskrivning av statistiken (BAS) samt statistikens framtagning (SCBDOK). Kan ses under: http://www.scb.se/pages/productdocumentations 118138.aspx

2(11) 3. LCI LCI är ett europeiskt arbetskostnadsindex som levereras till Eurostat kvartalsvis. Indexet beskriver kostnadsutvecklingen per timme för alla sektorer sammanslaget. På uppdrag från Medlingsinstitutet (MI) har två ytterligare LCI-serier räknats fram, dessa speglar förändringen i arbetskraftskostnaderna för arbetare respektive tjänstemän i privat sektor. Serierna avseende arbetare och tjänstemän benämns LCI arb respektive LCI tjm. LCI-serien som är uppdelad på arbetare respektive tjänstemän innehåller inte några bonusar och avser endast den privata sektorn. Indexet har basår 2008 dvs. tidsserien startar kvartal 1 2008. Vid en eventuell övergång från AKI till LCI är det de sistnämnda serierna för arbetare respektive tjänstemän som bör vara aktuella. Detta med anledning av att dessa likväl som AKI beskriver arbetskostnadsutvecklingen uppdelat på arbetare och tjänstemän i privat sektor. 4. Skillnader och likheter mellan AKI och LCI AKI och LCI har det gemensamma att båda indexen mäter arbetskostnaden för arbetare respektive tjänstemän. Dock finns det vissa olikheter mellan de båda indexen som användare bör känna till. I tabell 1 redovisas de viktigaste likheterna/olikheterna mellan AKI och LCI för privat sektor. Tabell 1 Fråga AKI LCI för privat sektor Redovisas indexet månads- eller kvartalsvis? Hur ofta publiceras indexet? Redovisas arbetare och tjänstemännens indextal var för sig? Är det timkostnad eller månadskostnad som ligger till grund för indexberäkningarna? Redovisas det några nivåtal gällande kostnaderna uttryckta i kronor? Ingår alla företag oavsett storlek i AKI respektive LCI? Månatliga indextal redovisas cirka nio veckor efter mätperiodens slut. 2 Ja Arbetare: timkostnad Tjänstemän: månadskostnad Ja Kvartalsvisa indextal redovisas cirka nio veckor efter mätperiodens slut. Ja Arbetare: timkostnad Tjänstemän: timkostnad Nej Nej 3 Ja 4 2 Undantag för referensperioden januari som publiceras cirka tretton veckor efter mätmånadens slut. 3 Företag < 5 anställda exkluderas i undersökningen. 4 Företag < 5 anställda modellberäknas. Således ingår här företag i alla storlekar.

3(11) När revideras indextalen och blir definitiva? Ingår bonusutbetalningar i arbetskostnaden? Påverkas indexets preliminära uppgifter av plötsliga förändringar av arbetsgivaravgiften under året? Ingår enbart privat sektor i indexet? För hur lång tid tillbaka finns det tidserier för indexet? Definitiva indextal presenteras 12 månader efter publicering av preliminära indextal. Nej Definitiva indextal presenteras 12 månader efter publicering av preliminära indextal. Nej Nej 5 Ja 6 Ja Det finns äldre AKItidsserier som startar 1973. Nuvarande AKIserie startar januari 2008. Ja LCI för privat sektor finns enbart fr.o.m. kvartal 1 2008. Var hittas indexserierna? http://www.scb.se/pa ges/ssd/ssd_treevi ew 340478.aspx? ExpandNode=AM/AM0 301 http://www.scb.se/pa ges/ssd/ssd_treevie w 340478.aspx?E xpandnode=am/am03 01 Är alla indextal i serierna jämförbara med varandra? Ja Ja 7 /Nej 8 Vilka näringsgrenar finns redovisade i de olika indexen? Olika redovisningsgrupper (SNI-grupper) gäller för AKI respektive LCI. Se nedan tabell 2 för vidare beskrivning. 5 Tillfälliga justeringar av avgifter (t.ex. premiebefrielser) har tidigare korrigerats för att inte slå igenom. 6 Tillfälliga justeringar av avgifter ska slå igenom direkt. 7 Uppgifter avseende arbetare (preliminära och definitiva uppgifter) samt tjänstemännens definitiva uppgifter är jämförbara över tid. 8 Från och med 2012 görs en ny typ av prognos av ITP-2 avgiften för tjänstemännens preliminära uppgifter. Numera räknar man med löneökningar mot den tidigare prognosen som ej räknade med någon löneökning. Därmed blir prognosen av ITP-2 avgiften konsekvent högre än vad den hade blivit med den tidigare prognostiseringsmetoden. Därför bör jämförelse med tidigare års preliminära siffror för tjänstemän göras med viss försiktighet då prognosen påverkar indextalen för åren efter 2011 positivt.

4(11) 4.1 Översikt av representerade näringsgrenar i de olika indexen Vilka redovisningsgrupper som finns skiljer sig åt mellan AKI och LCI. I tabell 2 nedan visas vilka grupper som finns redovisade för arbetare respektive tjänstemän. 9 De SNI-grupper där skillnad föreligger är rödmarkerade. Tabell 2 Arbetare Tjänstemän AKI LCI AKI LCI B B B B B-E --- B-E --- B+C --- B+C --- C C C C 25-30,33 25-30,33 25-30,33 25-30,33 D D D D E E E E F F F F G G G G G+I --- G+I --- H H H H H+J --- H+J --- I I I I J J K K K-N --- K-N --- L L L L M M N N N N P P P-S --- P-S --- Q Q Q Q R R R R S S S S B-S exkl. O B-S exkl. O B-S exkl. O B-S exkl. O Som redovisats ovan innehåller AKI fler sammanslagna näringsgrenar. I LCI redovisas samtliga näringsgrenar (utom totalen B-S exkl. O) separat. 9 För information om SNI 2007 och dess näringsgrensindelning se SNI 2007-sökning - SCB:s Företagsdatabas.

5(11) 5. En grafisk jämförelse mellan AKI och LCI över tiden Som tidigare nämnts syftar AKI och LCI till att mäta arbetskostnadens utveckling för arbetare respektive tjänstemän över tid. Det är däremot viktigt att beakta att den metodologiska ansatsen delvis skiljer sig åt mellan de två indexen vilket översiktligt återgavs i avsnitt 4. I nedanstående grafiska presentationer visas hur några av dessa olikheter påverkat indexens utveckling för hela näringslivet (B-S exkl. O enl. SNI 2007) från 2008K1 till 2012K3. Notera att AKI approximativt 10 räknats om till kvartalsdata. Det är viktigt att förstå att i AKI och LÖI så är det första indextalet 2008K01= 100, medans LCI och WAG är så kallade Laspeyres Index, vars begynnande indextal beräknas annorlunda. Det betyder att LCI och WAG i samtliga nedanstående fall har en lägre utgångspunkt än AKI, vilket i sig inte utgör någon skillnad vid beräkning, men det kan felaktigt uppfattas som en skillnad i en grafisk presentation. Arbetare preliminära serier I nedanstående figur 1 jämförs de preliminära serierna för arbetare. Här visas serierna som innehåller hela arbetskostnaden dvs. lön och arbetsgivaravgifter. Som synes har LCI stigit något mer än AKI. Här är den procentuella utvecklingen för AKI under hela perioden 7,7 procent. För LCI är ökningen 10,0 procent för samma period. Figur 1 AKI kan även redovisas som en serie där endast lönekostnaden är indexerad. Serien heter LÖI. På liknande sätt redovisas LCI:s lönekostnad i serien WAG. Syftet med att särskilja lön och arbetsgivaravgift är att vi på så vis kan få en uppfattning om vad som påverkar arbetskostnadsutvecklingen i AKI respektive LCI. I figur 2 jämförs de preliminära serierna för arbetare. Här visas serierna som enbart innehåller lönekostnad. Som synes är utvecklingstalen för de två serierna 10 Omräkning av AKI till kvartalsdata har skett genom att utifrån månatliga indextal beräkna ett medelvärde för respektive kvartals indextal.

6(11) nu tämligen lika. Här är den procentuella utvecklingen för LÖI under hela perioden 11,1 procent. För WAG är ökningen 11,8 procent för samma period. Figur 2 Slutsats: Den huvudsakliga förklaringen till att AKI och LCI för arbetare utvecklats så olika står att finna i den del av arbetskostnaden som är arbetsgivaravgifter. I AKI utelämnar man eventuella rabatter avseende den avtalade arbetsgivaravgiften. I LCI låter man dessa ingå. Detta är den huvudsakliga förklaringen till varför indexen har något olika utvecklingstal. Tjänstemän preliminära serier I nedanstående figur 3 jämförs de preliminära serierna för tjänstemän. Här visas serierna som innehåller hela arbetskostnaden dvs. lön och arbetsgivaravgifter. Som synes har LCI stigit betydligt mer än AKI. Här är den procentuella utvecklingen för AKI under hela perioden 10,0 procent. För LCI är ökningen 16,7 procent för samma period. Figur 3

7(11) AKI kan även redovisas som en serie där endast lönekostnaden är indexerad. Serien heter LÖI. På liknande sätt redovisas LCI:s lönekostnad i serien WAG. Syftet med att särskilja lön och arbetsgivaravgift är att vi på så vis kan få en uppfattning om vad som påverkar arbetskostnadens utveckling i AKI respektive LCI. I nedanstående figur 4 jämförs de preliminära serierna för tjänstemän. Här visas serierna som enbart innehåller lönekostnad. Som synes är utvecklingstalen för de två serierna nu betydligt mer lika. Här är den procentuella utvecklingen för LÖI under hela perioden 12,8 procent. För WAG är ökningen 13,9 procent för samma period. Figur 4 Slutsats: Den huvudsakliga förklaringen till att AKI och LCI för tjänstemän utvecklats så olika står att finna i den del av arbetskostnaden som är arbetsgivaravgifter. I figur 3 syns vid två tillfällen tydliga olikheter i indexens utveckling. Vid 2009K1 sker olika utveckling för de två indexen. Här sjunker AKI jämfört med kvartalet innan medan LCI stiger. Detta beror på att man 2008 justerade ned den avtalade arbetsgivaravgiften (8,18 procent). Detta slog direkt in i LCI medan AKI använder den tidigare högre fastslagna arbetsgivaravgiften (14,04 procent). År 2009 sattes den avtalade arbetsgivaravgiften till 12,51 procent för AKI och 11,51 procent för LCI. Detta betydde att den avtalade arbetsgivaravgiften relativt sett steg i LCI men sjönk i AKI. Därmed faller AKI serien tillbaka medan LCI stiger mellan 2008K4 och 2009K1. Vid 2012K1 ökar LCI något mer än AKI jämfört med 2011K4. Anledningen till detta är att man i LCI valde att göra en ny typ av prognos av ITP-2 avgiften för tjänstemännens preliminära uppgifter. Numera räknar man med löneökningar mot den tidigare prognosen som ej räknade med någon löneökning. Därmed blir prognosen av ITP-2 avgiften något högre än vad den hade blivit med den tidigare prognostiseringsmetoden. Detta leder till en något högre prognos för de avtalade arbetsgivaravgifterna i LCI jämfört med AKI. Därav ökar LCI något mer än AKI.

8(11) 6. Rekommendationer vid en övergång från AKI till LCI Innan övergång från AKI till LCI görs bör parterna vara medvetna om skillnaderna som beskrivs i detta dokument. Vid användandet av LCI istället för AKI bör avtalsparterna skriva om sina avtal där hänvisning till LCI görs. Nedan beskrivs de delar som i avtalet bör beaktas vid hänvisning till LCI: 1. Arbetare eller Tjänstemän LCI redovisar arbetare respektive tjänstemän separat. Det är viktigt att i sitt avtal specificera vilken kategori som ska användas. 2. Preliminära eller definitiva indexserier LCI redovisas likväl som AKI både som preliminära indexserier och som definitiva indexserier. Definitiva indextal är tillgängliga först 12 månader efter publiceringen av preliminära indextal och inkluderar då bland annat retroaktiva löneutbetalningar. Vid jämförelser mellan två perioder bör samma indexserie användas. 3. Näringsgren LCI redovisas enl. SNI 2007 (Standard för svensk näringsgrenindelning). Notera sen tidigare att LCI inte har exakt samma uppsättning av näringsgrenar och heller inga aggregat som AKI. Därför är det viktigt att vid en övergång först se vilka näringsgrenar som finns representerade i LCI. Välj därefter den näringsgren som passar just er. 4. Bastidpunkt Med bastidpunkt menas för vilken period indexregleringen avser. Notera att bastidpunkten för LCI alltid är ett kvartal då ingen månadsstatistik finns tillgänglig. 5. Avräkningstidpunkt Med avräkningstidpunkt menas för vilken tid på året användaren avser att justera sitt pris med hjälp av LCI. Notera att LCI publiceras cirka 70 dagar efter referensperiodens slut. Detta betyder exempelvis att siffror avseende kvartal 2 släpps först i slutet av september. 11 11 Fullständig publiceringsplan: www.scb.se/pages/publishingcalendarstartpage 259921.aspx?PublishingType=&la ng=&&amnesomrade=am&period=6%20m&publiceringsform=&statistikansvarig=

9(11) 7.Att räkna med LCI i avtal Indextal är jämförelsetal och för att kunna räkna om ett belopp med hänsyn till indexutvecklingen mellan två tidpunkter krävs att indextalen omräknas till förändringstal eller procenttal. Nedan visas ett antal exempel på ett avtal och hur ett avtalspris kan regleras med LCI utifrån olika förutsättningar. Notera att detta endast är exempel. Andra sätt att hantera nedanstående frågeställningar är också fullt möjliga. Exempel 1 - Ett enkelt räkneexempel Ett belopp om 1 000 kr ska regleras med hjälp av förändringstal från LCI. Beloppet har fastställts för januari 2011 och ska varje år räknas upp med januari som bastidpunkt. Uppräkningen sker i juni varje år. Således är juni avräkningstidpunkt. För uppräkning används preliminära indextal från LCI för arbetare näringsgren F (byggindustri) enl. SNI 2007. Nu ska ett nytt belopp för januari 2012 fastställas. 1. LCI publiceras enbart för varje kvartal. Detta betyder att det inte finns specifika indextal för bastidspunkten januari. Istället måste vi här använda oss av det kvartal som januari tillhör dvs. kvartal 1. Således är bastidpunkten här kvartal 1 (K1). 2. Nu beräknas hur mycket LCI har stigit med för den period vi vill justera. I detta fall är perioden 2011K1-2012K1. Värden för indextalen är: 2011K1:104,6 2012K1:106,3 Årligt tillägg (%) = -1*100-1*100 =1,6% Svar: LCI för arbetare näringsgren F preliminära siffror har stigit med 1,6 procent mellan perioderna 2011K1-2012K1. Ett annat sätt att uttrycka detta är att förändringstalet mellan 2011K1 och 2012K1 är 1,6 procent. 3. Beloppet räknas upp på fakturan med det framräknade förändringstalet. Slutbelopp = 1 000*1,016 =1 016 kr Svar: Det nya beloppet som ska faktureras kund är 1 016 kr efter det att beloppet räknats upp med hjälp av LCI.

10(11) Exempel 2 - Förslag vid omskrivning av nyare AKI-avtal Företag X som är verksamma inom fastighetsservice (näringsgren N) använder AKI i ett avtal med kund. Detta behöver nu ersättas med LCI. Avtalet har följande text: Priset till kund ska varje år räknas upp med förändringstalet för arbetskostnadsindex (AKI) enl. SNI 2007 preliminära siffror för arbetare i näringsgrenarna K-N. Vid varje uppräkning ska maj användas som bastidpunkt. Avräkningstidpunkten är augusti månad varje år. 1. LCI publiceras enbart kvartalsvis. Därför behöver avtalet nu hänvisa till kvartal istället för månad. Vidare saknar LCI näringsgrenarna K-N. Däremot finns näringsgren N (fastighetsservice). Efter samtal mellan företag X och avtalskund kommer de överens om att byta till näringsgren N. 2. Det nya avtalets text lyder nu: Priset till kund ska varje år räknas upp med förändringstalet för Labour Cost index (LCI) för arbetare enl. SNI 2007 preliminära siffror för näringsgren N. Vid varje uppräkning ska kvartal 2 användas som basmånad. Avräkningstidpunkten är september månad varje år. Exempel 3 - förslag vid omskrivning av äldre AKI-avtal Företag Y är verksamma inom tillverkningsindustrin. Företaget har sen lång tid tillbaka använt sig av ett gammalt avtal som använder sig av AKI. Nu behöver detta avtal skrivas om för att passa till LCI. I avtalet står att läsa: Timpriset till kund har för år 2004 fastställts till 250kr/h. Detta pris ska årligen räknas upp med hjälp av AKI (1996m01=100) preliminära siffror för industriarbetare i näringsgren D (tillverkning) enl. SNI 2002. Bastidpunkten till vilken uppräkning avser är januari. Avräkningstidpunkt dvs. när nytt pris räknas fram är maj årligen. 1. LCI publiceras inte enligt SNI 2002. Istället används den nu gällande standarden för näringsgrensindelning SNI 2007. I denna standard hör tillverkningsindustrin numera till näringsgren C (tillverkning). Således är det näringsgren C som ska gälla i det nya avtalet 12. 2. Då LCI inte som AKI publiceras månatligen måste här bastidpunkten ändras. Då januari tillhör kvartal 1 bör detta få bli bastidpunkt. Således är det kvartal 1 som utgör bastidpunkt i det nya avtalet. 3. LCI publiceras cirka 70 dagar efter referensperiodens slut. Detta betyder att LCI för kvartal 1 publiceras i juni. Därför kan avräkningstidpunkt vara juni eller senare. I detta exempel blir juni avräkningstidpunkt. 12 För vidare information rörande förändringar i strukturen mellan SNI 2002 och SNI 2007 se MIS 2007:2 SNI 2007. Standard för svensk näringsgrensindelning 2007- introduktion kapitel 1-5 sid 34. www.scb.se/pages/publishingcalendarviewinfo 259923.aspx?PublObjId=6465

11(11) 4. LCI finns enbart tillgängligt från och med 2008 kvartal 1. Därför behöver timpriset som fastställts 2004 nu ändras till ett nytt fastställt pris för 2008. Därefter kan detta räknas upp varje år med LCI. Hur detta pris fastställs är upp till avtalsparterna att avgöra. Nedan ges ett exempel på tillvägagångssätt men andra varianter är fullt möjliga. Avtalsparterna bestämmer sig för att räkna upp 2004 års pris till ett nytt timpris för 2008. Detta görs med hjälp av AKI (2006m01=100) näringsgren D enl. SNI 2002 preliminära siffror: Värden för indextalen är: 2004m01: 146,9 2008m01: 163,5 Årligt tillägg (%) = -1*100-1*100 =11,3% Nu räknas timpriset upp från 2004: Nytt timpris för 2008 = 250*1,113 =278 kr/h Svar: Det nya timpriset som ska räknas upp årligen från 2008 och framåt är 278 kr/h. 5. Det nya avtalets text lyder nu: Timpriset till kund har för år 2008 fastställts till 278 kr/h. Detta pris ska årligen räknas upp med hjälp av LCI (2008K1=100) preliminära siffror för arbetare i näringsgren C (tillverkning) enl. SNI 2007. Bastidpunkten till vilken uppräkning avser är Kvartal 1. Avräkningstidpunkt dvs. när nytt pris räknas fram är juni årligen.