2016-02-18 Dnr10.5-29723/2015 1(7) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Elisabet Svedberg elisabet.svedberg@socialstyrelsen.se Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Lägesbild av socialtjänstens arbete februari 2016 Inledning Socialstyrelsen har med anledning av en hemställan från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) undersökt hur socialtjänsten hanterar anmälan om oro enligt socialtjänstlagen. Bakgrunden är att det vid Socialstyrelsens telefonintervju med 50 chefer inom individ- och familjeomsorgen (IFO) under vecka 2 framkom att socialtjänstens verksamhet som hanterar anmälan om oro då var kritiskt eller allvarligt påverkad i 22 av kommunerna. Socialtjänstens hantering av anmälningar om oro kan ses som ett av de yttersta skyddsnäten för barn och unga. Socialstyrelsen bedömde det som angeläget att följa upp hanteringen av oro i dessa kommuner. Socialstyrelsen bedömde också att det fanns skäl att fördjupa kunskapen om de lex Sarah-anmälningar som kommunerna hade gjort till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Tillvägagångssätt Socialstyrelsen har använt flera tillvägagångssätt för att undersöka situationen inom socialtjänsten. Myndigheten har tagit del av MSB: s sammanställningar av situationen i socialtjänsten och haft en dialog om resultat och iakttagelser med regeringens nationella samordnare för barn- och ungdomsvården. Underlag har även inhämtats från Socialstyrelsens svarsfunktion för socialtjänstens flyktingfrågor. Det området som kunskapen fördjupats inom till denna rapport är den sociala barn- och ungdomsvården och de anmälningar om oro som kommit till kommunerna. En telefonintervju genomfördes vecka 6 år 2016 med de 22 kommuner som i vecka 2 uppgivit att verksamheter som hanterar anmälan om oro var kritiskt eller allvarligt påverkade. Nya intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide med fasta svarsalternativ (se bilaga 1). Det fanns även möjlighet att lämna egna kommentarer. Resultatet från dessa telefonintervjuer utgör ett underlag för Socialstyrelsens bedömning och redovisas särskilt längre fram i rapporten. Resultatet ger en bild av situationen i de kommuner som intervjuats. Hur det generellt ser ut i landets kommuner går det inte att uttala sig om men intervjuresultatet kan ändå ge en bild av läget. Socialstyrelsen har, genom samverkan med IVO, gått igenom 66 anmälningar enligt lex Sarah, som behandlar situationen i 63 kommuner. Genomgången avser SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se
SOCIALSTYRELSEN 2016-02-18 2(7) de kommuner som under perioden den 1 oktober till den 15 januari 2016 har anmält missförhållanden eller risk för missförhållanden i socialtjänstens verksamhet. Socialstyrelsen har också intervjuat (per telefon) 7 av dessa kommuner om den aktuella situationen inom socialtjänsten. Intervjuerna genomfördes under perioden 11 15 februari 2016. Resultaten från genomgången av lex Sarah-anmälningarna och de uppföljande telefonintervjuerna utgör underlaget för Socialstyrelsens bedömning och redovisas därför särskilt. Socialstyrelsen har inte sammanställt anmälningar enligt lex Sarah som berör enskilda individer. Resultatet av telefonintervjuerna De 22 intervjuade IFO-cheferna uppgav att verksamheterna under perioden 1 september 31 december 2015 hade handlagt drygt 5 300 anmälningar om oro. I detta antal är inte anvisningar till kommunen om ensamkommande barn inräknade, som ibland räknas som en anmälan om oro. Antalet varierade kraftigt i kommunerna, från två anmälningar till över 1 000. Det är inte enbart de större kommunerna som haft ett stort antal anmälningar. Flera kommuner uppger också att antalet anmälningar om oro har ökat det senaste året. Siffrorna säger inget om antalet barn eftersom det kan ha inkommit flera anmälningar för ett och samma barn. Socialstyrelsen har inte frågat vad anmälningarna lett till, men troligen har ett stort antal avskrivits. På frågan om könsfördelningen av anmälningar svarar tre kommuner att de inte vet. Av de övriga 19 kommunernas sammanlagda anmälningar gäller 1 930 flickor och 2 498 pojkar. Anmälan om oro De flesta kommuner i undersökningen hinner göra skyddsbedömning vid anmälan samma dag eller dagen efter men 5 kommuner uppger att de inte hinner göra det. I 11 kommuner hinner socialtjänsten inte med att göra förhandsbedömningar inom 14 dagar. Skälen till bristerna i skyddsbedömningar och förhandsbedömningar uppges vara att personalsituationen är krisartad och att det inte går att få tag i socionomer. Även om många kommuner har lyckats anställa socionomer är ärendebelastningen stor, vilket innebär att ärenden blir liggande. I 6 kommuner uppger man att hanteringen av anmälningar om oro förändrats sedan vecka 2 år 2016 och att läget inte längre är allvarligt eller kritiskt påverkat. Det beror bland annat på att det inte kommer lika många ensamkommande barn som tidigare och på att några av kommunerna har anställt fler socionomer. Akuta placeringar På frågan om kommunerna har möjlighet att göra akuta placeringar när den omedelbara skyddsbedömningen visar behov av skyddsåtgärder, svarar majoriteten av respondenterna (20) att de har den möjligheten. Några uppger att det krävs stora ansträngningar. Personalen måste i så fall prioritera detta arbete och arbeta övertid.
SOCIALSTYRELSEN 2016-02-18 3(7) Några uppger att det har uppstått svårigheter när de haft behov av att omedelbart placera en ungdom på en SiS-institution och det inte funnits plats där. De har då tvingats göra en placering som inte är den mest lämpliga för den unges behov. Handläggare som kan genomföra utredning En fråga som ställdes var om det finns handläggare som kan genomföra en utredning när det finns behov för det. I 10 kommuner finns handläggare, i 12 kommuner saknas handläggare I kommentarerna uppger flera att ärendebelastningen är hög för handläggarna, vilket innebär att utredningar blir liggande. Tidsbristen gör också att kvaliteten på utredningarna inte är tillfredsställande. Brister i utredningarna En fråga gällde vad som brister i utredningen. Svarsalternativen var givna och respondenterna svarade enligt följande (antal kommuner inom parentes): De hinner inte träffa barnet (7) De hinner inte träffa vårdnadshavaren (4) De hinner inte ta referenser (7) De hinner inte genomföra utredningen inom lagstadgad tid (13). Ytterligare 7 respondenter har uppgivit annan orsak än de ovan uppräknade, främst att socialsekreterarna inte hinner göra utredningarna så utförligt som de skulle önska och att de inte hinner ha så många samtal med barnen som de skulle vilja. Två respondenter uppger att de inte har brister i utredningarna. Handläggning av anmälan om oro i början av 2015 Den sociala barn- och ungdomsvården har varit under press en längre tid och därför ställdes frågan hur kommunerna handlade anmälan om oro i början av 2015. Av respondenterna svarade 12 att de handlade anmälan om oro helt korrekt enlig lagstiftningen och 9 att det inte gjorde det. En respondent kunde inte svara på frågan. I kommentarerna uppger flera att skälen till att de inte handlade ärendena korrekt enligt lagen var personalbrist, rekryteringsproblem, ökat antal anmälningar, för många ärenden per handläggare och brist på placeringsalternativ. Även brister i dokumentationen anges som skäl. En IFO-chef uppger att antalet anmälningar om oro ökat med 300 procent sedan 2013. Krävs det idag en större allvarlighetsgrad i anmälan? På frågan om det idag krävs en större allvarlighetsgrad i anmälan för att en utredning ska inledas än det krävdes i september 2015, svarar 17 respondenter nej och 3 ja; två respondenter svarar att de inte vet. I kommentarerna uppger några respondenter att allvarlighetsgraden inte medvetet har höjts men eventuellt omedvetet, och att de måste prioritera hårdare idag.
SOCIALSTYRELSEN 2016-02-18 4(7) Förändring i socialtjänstens verksamhet sedan vecka 2 På frågan om det skett någon ytterligare förändring i socialtjänstens verksamhet som inte berörts tidigare, svarar 14 respondenter ja och 8 respondenter nej. Flera kommenterar att det kommer betydligt färre ensamkommande barn idag och att de hinner med mottagande och förhandsbedömningar bättre nu. Socialsekreterarna arbetar för att hinna ikapp och de träffar de ensamkommande barn som kommit tidigare. De påbörjar och slutför det skriftliga utredningsarbetet. De flesta lyfter problemet med att hitta socionomer och att det råder konkurrens mellan kommunerna som bjuder över varandra lönemässigt. Fler hyr in socionomer som inte har den rutin som krävs och det riskerar att bli skiftande bedömningar beroende på vilken socialsekreterare eller konsult som gör utredningen. Det blir dessutom dyrt för kommunen att anlita bemanningsföretag. Många uppger att de har anställt fler socionomer och att chefer fått gå in och handlägga akuta ärenden för att avlasta personalen. Konkurrensen mellan kommuner gäller också för familjehem och kontaktpersoner. Några tar också upp att oron har ökat hos de ensamkommande barnen. De är oroliga för familjen, möjligheten att få stanna i Sverige och framtiden och att det medför behov av fler stödinsatser från socialtjänsten och samarbete med andra aktörer exempelvis barnpsykiatrin. Resultat av sammanställning av anmälningar enligt lex Sarah Socialstyrelsen har tagit del av 66 anmälningar till IVO där 63 kommuner anmält missförhållanden eller risk för missförhållanden i sin verksamhet. Dessa anmälningar rör inte någon enskild person utan beskriver situationer inom socialtjänsten. Tre kommuner har gjort flera anmälningar om missförhållanden eller risk för missförhållande i verksamheten till IVO. Socialstyrelsen har genomfört telefonintervjuer med sju av kommunerna. Av sammanställningen av intervjuerna framgår att de flesta kommuner har svårigheter när det gäller placering, utredning och uppföljning av ensamkommande barn. Svårigheter med placering innebär till exempel att kommunen har svårt att hitta ett lämpligt boende för barnet och det gäller även andra barn än de ensamkommande barnen. Barn placeras i familjehem som inte är utredda och behöver till följd av det ofta omplaceras av olika skäl. Ett skäl kan vara att det senare framkommer att familjehemsföräldrarna är dömda för brottsliga handlingar. Barn placeras i HVB där personalen är rekryterad och anställd utan att registerutdrag från socialnämndens eget register eller polisens misstanke- och belastningsregister har inhämtats. Det bor många barn i samma rum och det händer att barn bor i gemensamhetsutrymmen. Några kommuner beskriver att de har ordnat tillfälligt boende på hotell eller vandrarhem och sett till att det finns personal på plats, ett alternativ som de inte är nöjda med. Av anmälningarna framgår att de ensamkommande barnens behov sällan är fullständigt utredda. Kommunerna beskriver att det är svårt att få tolk till samtal och möten med barnen.
SOCIALSTYRELSEN 2016-02-18 5(7) Hur barnet har det i sitt familjehem eller HVB är okänt för många kommuner. Flera kommuner beskriver att det är svårt att hinna med att besöka barnen. Några har placeringar som ligger geografiskt långt bort, andra uppger att handläggarna inte hinner med, på grund av det stora antalet placerade barn. Vidare beskriver kommunerna att det förekommer brister i dokumentationen, till exempel att vård- och genomförandeplaner inte upprättas eller att journalanteckningar inte görs. Flera kommuner uppger att det kommer ta lång tid att komma ikapp med dokumentationen. Några uppger att de inte har prioriterat att skapa akter vare sig i datasystemet eller i pappersform. Några av de intervjuade tar upp problemet med att det tar tid att återsöka pengar från Migrationsverket. Flera kommuner planerar att anställa särskild personal för det ändamålet. Kommunernas åtgärder med anledning av lex Sarah-anmälan Kommunerna uppger att de i hög utsträckning har genomfört de planerade åtgärderna. Rekrytering av personal samt utbildning av handläggare kan vara planerat men ännu inte genomfört. Några kommuner beskriver också att de har vidtagit fler åtgärder än vad de uppgav i sin anmälan enligt lex Sarah. En kommun uppger att de åtgärder som planerades vid anmälan inte var tillräckliga. Flera kommuner uppger att de, för att klara boende för de ensamkommande barnen, har eller planerar att öppna egna HVB eller stödboenden i den egna kommunen. Några kommuner uppger i sina anmälningar att de planerar att anställa personal, till exempel socialsekreterare, administratörer eller tolkar. Kommunerna uppger att de har försökt att rekrytera fler socialsekreterare, med varierande resultat. Flera kommuner uppger att det är svårt att få tag i socionomer med lämplig erfarenhet. Några kommuner har infört lönetillägg för dem som arbetar med social barn- och ungdomsvård, vilket medfört att socialsekreterarna stannar kvar i kommunen i stället för att byta arbete. En kommun beskriver att personal från hela socialtjänsten har haft schemalagd övertid under senare delen av hösten och att detta schema till viss del fortfarande kvarstår i februari. Personal från andra delar av socialtjänsten har arbetat med exempelvis rekrytering av familjehem. De intervjuade kommunerna uppger att de nu haft möjlighet att arbeta ikapp sedan antalet nyanlända har minskat. Socialstyrelsens bedömning av aktuellt läge Av telefonintervjuerna och genomgången av lex Sarah-anmälningar framkommer en samstämmig bild av läget inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård: situationen är fortfarande ansträngd och vissa problem är fortfarande olösta. Den nationella samordnaren för barn- och ungdomsvården bekräftar denna bild och det gör också de frågor som inkommit till Socialstyrelsens svarsfunktion. Kontakterna med kommunerna visar att socialtjänsten har en stor uppgift med att hantera orosanmälningar. Flera kommuner uppger att antalet anmälningar har ökat de senaste åren. En förklaring kan vara förändringar i lagstiftning och föreskrifter och en ökad uppmärksamhet i samhället på barn som riskerar att fara illa. Ökningen av anmälan om oro till socialtjänsten verkar inte vara kopplad till ökningen av ensamkommande barn.
SOCIALSTYRELSEN 2016-02-18 6(7) Ärendebelastningen leder till att det fortfarande är svårt att handlägga anmälan om oro enligt lagen. Ärenden bli liggande, socialtjänsten hinner inte göra omedelbara skyddsbedömningar eller förhandsbedömningar inom föreskriven tid. Detta kan innebära att barn som har skyddsbehov inte får det skydd de behöver, vilket kan medföra risk för barnens liv och hälsa. Några tar också upp att de ensamkommande barnen uppvisar oro inför framtiden eftersom de är osäkra på om de kommer att få stanna i Sverige. Denna oro bedömer uppgiftslämnarna kommer att kräva nya behovsbedömningar av de unga och insatser från exempelvis hälso- och sjukvården. Flera kommuner uppger också att ungdomar som är placerade på HVB känner en oro på grund av de flyktingfientliga händelser som media rapporterar om. Alla kommuner tar upp problemet med att rekrytera socionomer och att kommunerna i vissa fall anlitar bemanningsföretag eller anställer personer med annan utbildning. Även om många kommuner lyckats anställa fler socionomer, är antalet ärenden per handläggare fortfarande för högt för att de ska kunna göra ett tillfredsställande arbete. Flera kommuner uppger att personal byter arbetsuppgifter från barn- och ungdomsgrupp till arbete med ensamkommande barn, vilket skapar andra rekryteringsproblem. Bedömning av risk för liv och hälsa Även om antalet kommuner som inte hanterar anmälan om oro korrekt är litet till antalet, indikerar både den bild som intervjuerna ger och den bild som framträder vid genomgången av lex Sarah-anmälningarna att situationer kan uppstå som innebär fara för barnets/den unges liv och hälsa. Om en anmälan om oro blir liggande kan det få negativa konsekvenser för barnet. Om ett barn placeras i ett familjehem som inte är utrett och för vilket det inte gjorts någon kontroll i socialnämndens eget register eller i polisens misstankeoch belastningsregister är det risk att familjehemmet visar sig vara olämpligt. Det har till exempel framkommit att familjer med ett kriminellt förflutet eller som är olämpliga av andra skäl, tillåtits ta emot barn och unga. Genomgången av lex Sarah-anmälningar befäster Socialstyrelsens tidigare rapporterade bild av arbetet med ensamkommande barn. I anmälningarna uppger kommunerna att det brister i utredning, placering och uppföljning av vården. Socialstyrelsens analys visar att kommunerna aktivt arbetar för att säkerställa att arbetet sker med god kvalitet. Detta arbete behöver följas över tid. Prognos Utifrån de erfarenheter som framkommit om situationen i socialtjänsten kan Socialstyrelsen ge följande prognos avseende när påverkade verksamheter bedöms vara återställda till normal funktionalitet. Kommunernas socialtjänst är ansträngd och det saknas placeringsalternativ, tidigare placeringar behöver göras om, personalsituationen är fortfarande ansträngd, ärendebelastningen är hög och det saknas socionomer. Denna situation kommer förmodligen att kvarstå under 2016. Under hösten har den stora frågan för kommunerna handlat om att ordna tak över huvudet för de ensamkommande barnen. Nu har trycket på socialtjänsten minskat eftersom det kommer färre barn och kommunerna har nu möjlighet att
SOCIALSTYRELSEN 2016-02-18 7(7) arbeta ikapp. Under våren kommer placeringarna att följas upp vilket kräver en stor arbetsinsats av socialnämnderna och socialsekreterarna. I uppföljningarna kommer det sannolikt att identifieras ytterligare barn som har behov av omplacering eller behov av ytterligare insatser. Vid samråd med nationella samordnaren för barn- och ungdomsvård bekräftas den bild som Socialstyrelsen fått i sina kontakter med kommunerna. Samordnaren framhåller särskilt att det verkar som att kommunerna behåller den utökade bemanningen även om antalet nyanlända går ner. Fortsatt arbete Socialstyrelsen kommer att fortsätta insamlingen av underlag och analys för att få en mer heltäckande bild läget i socialtjänsten. Myndigheten kommer att arbeta fram kunskapsstöd för HVB-personal och utbildning riktad till familjehem som tar emot ensamkommande barn. Socialstyrelsen anser att det är alarmerande att socialtjänsten brister i handläggning av anmälan om oro och i familjehemsutredningar och uppföljning av placeringar. Socialtjänsten har inte bara problem när det gäller ensamkommande barn och unga utan också när det gäller den övriga barn- och ungdomsvården. Dessa svårigheter fanns innan det stora antalet ensamkommande barn anlände. Det är angeläget att kommunerna säkerställer att skyddet för barn och unga är tillfredsställande.
2016-02-19 1(4) Bilaga 1 Socialtjänsten om anmälan om oro 1. Hur många anmälningar om oro hanterade din kommun totalt under perioden 1 september - 31 december 2015? 2. Hur många av de anmälningarna gällde flickor respektive pojkar? Flickor Pojkar (Skriv vet ej) 3. Vad i hanteringen av orosanmälningarna är det nu som är kritiskt eller allvarligt påverkat? Flera svarsalternativ är möjliga. Vi hinner inte göra omedelbara skyddsbedömningar (samma dag eller dagen efter) Vi hinner inte göra förhandsbedömningar inom 14 dagar Annat, ange vad: Inget är längre allvarligt eller kritiskt påverkat i hanteringen av orosanmälningar SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se
SOCIALSTYRELSEN 2(4) 4. När den omedelbara skyddsbedömningen visar behov av skyddsåtgärder, har ni då möjlighet att göra akuta placeringar inom rimlig tid? Ja Nej 5. När det fattas beslut om att inleda utredning, finns det då handläggare som kan genomföra utredningen på ett adekvat sätt? Ja Nej 6. När det brister i utredningar, vad är det då som brister? Flera svarsalternativ är möjliga. Vi hinner inte genomföra utredningen inom lagstadgad tid Vi hinner inte träffa barnet Vi hinner inte träffa vårdnadshavaren Vi hinner inte ta referenser Annat, ange vad: Det brister inte i utredningarna
SOCIALSTYRELSEN 3(4) 7. Förra gången vi intervjuade dig så svarade du att er verksamhet i början av 2015 (alltså före ökningen av ensamkommande barn) hanterade anmälningar om oro "Inte helt korrekt/helt korrekt enligt lagstiftning", står du fast vid den bedömningen? Vi frågar samma fråga nu igen därför att vi av dem som fortfarande eller numer anser att de inte hanterade anmälningar om oro - helt korrekt, nu vill ha en beskrivning av vad svårigheterna då bestod i. Helt korrekt enligt lagstiftning Inte helt korrekt enligt lagstiftning Om svar "Inte helt korrekt enligt lagstiftning", beskriv vad svårigheterna då i början av 2015 bestod av? 8. Krävs det idag en större allvarlighetsgrad i anmälan för att en utredning ska inledas än det krävdes innan september 2015? Ja Nej
SOCIALSTYRELSEN 4(4) 9. Har det, sedan vi intervjuade dig i vecka 2, skett någon förändring i socialtjänstens verksamhet som jag inte har frågat dig om nu men som du vill ta upp? Ja Nej Tack för att du tog dig tid att besvara frågorna!