Handläggare Datum Ann-Christine Kittel-Olsson 2012-05-22 0480-45 29 04 Rapport - Kvalitet i fritidshem i Södermöre Inledning Syftet med rapporten är att redovisa dagens situation på fritidshemmen samt föreslå åtgärder till förbättringar. Rapporten inleds med förbättringsförslag som har identifierats. Dessa förslag följs av en kortare fördjupning och analys som lett fram till förbättringsförslagen. Förbättringsförslag - Ett nytt personaltäthetsmått bör relateras till barnens faktiska vistelsetid på fritidshemmen och till faktiskt antal vuxna. - Tillskjuta resurser för att öka personaltätheten på fritidshemmen. - Ge förvaltningen i uppdrag att förändra resursfördelningssystemet till en elevbaserad ersättning i stället för en timbaserad. - Rektor ska bli mer delaktig i planering och utvärdering av fritidshemsverksamheten så att den styr mot de nationella målen. - Ge fortbildning till rektorerna om fritidshemmens roll och uppdrag i skolan. - Ge fritidspedagogerna fortbildning i fyra steg om fritidshemmens förnyade uppdrag. - Beslut av huvudman om undervisningstiden för eleverna. Detta för att bedriva verksamhet med undervisning under schemalagd tid. Det innebär att huvudmannen kan organisera arbetet så att fritidshemmets personal även kan arbeta i skolan, där skolan har det formella ansvaret för sådana insatser. - Tillskjuta resurser för att kunna erbjuda eleverna egen hemvist, rum för lugna aktiviteter, rum för rörelser samt rum där fritidshemsbarnen kan få ha sina alster uppe under arbetets gång på fritidshemmen. Det skulle ge förutsättningar för att förbättra den pedagogiska miljön. Södermöre kommundelsförvaltning Adress Harbyvägen 3 388 32 Ljungbyholm Tel 0480-45 00 00 vx sodermore@kalmar.se
2 (5) Bakgrund, syfte och metoder Bakgrund Skolinspektionen har granskat 77 kommuner och dess kvalitet i fritidshem och har utifrån det publicerat en rapport med sina iakttagelser. Med den rapporten som grund har frågan debatterars såväl i Södermöre, på barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar och i hela riket. Kalmar kommun uppvisar i statistiken att personaltätheten har försämrats över åren. I budgetarbetet syns också hur rektorer flyttar pengar från fritidshemsverksamheten till skolan. Syfte Syftet med rapporten är: - Att ta fram nyckeltal/metoder för att beskriva fritidshemmens kvalitet - Att genomföra en kvalitetsgranskning av fritidshemmens kvalitet enligt dessa nyckeltal/metoder. - Att föreslå en eventuell förändring av resursfördelningssystemet. - Redovisa kostnaderna för att succesivt förbättra personaltätheten - Se över lokalbehoven utifrån att alla fritidshemen behöver någon forma av egen hemsvist också. Var ör behoven störst och vad skulle det kosta att ta ett första steg? - Hur kan fritidshemmens verksamhet bli bättre på att komplettera skolundervisningen, dvs bidraga mer till att uppfylla kunskapsmålen? - Hur ser fritidspedagogernas möjligheter ut att planera sin verksamhet och behöver den förbättras? - Vad skulle det kosta att låta barn till arbetslösa få gå på fritidshemmen? Metoder Ett antal frågeställningar har skickats ut till alla rektorer. Alla rektorer har svarat. Samtal och möten har hållits med fritidshemspersonalen, dessutom har ett antal frågeställningar skickats ut till fritidshemspersonalen. Alla har svarat. Utifrån insamlat material, diskussioner med rektorer och fritidshemspersonal kan en del frågeställningar besvaras och åtgärder föreslås.
3 (5) Nyckeltal/metoder för att beskriva fritidshemmens kvalitet Personaltäthet och bemanning Dagens mått antalet barn per årsarbetare är ett trubbigt mått, då måttet innebär att man ställer heltidstjänster mot antalet elever. Detta är ingen rättvisande bild. Skolverket anser också att det måttet inte beskriver verkligheten på ett adekvat sätt. Efter mätningen av den faktiska vistelsetiden vet vi att barnen inte är på fritidshemmen hela sin schemalagda vistelsetid. I genomsnitt är de ca 71% av den bokade tiden. Det betyder att de i genomsnitt vistas på fritidshemmet ca 11 timmar av planerade 15,5 timmar. Det är allt fler barn i åldern 10-12 år som har fritidshemsplats, närvaron för dessa barn är i genomsnitt ca 52% eller 6,6 timmar per vecka. Ett nytt personaltäthetsmått bör relateras till barnens faktiska vistelsetid på fritidshemmen och till faktiskt antal vuxna. Kalmar kommuns politiker har fattat beslut om önskad sysselsättningsgrad och har som ambition att alla som vill ska ha heltidstjänster. Fritidshemmens verksamhet är förlagd till morgonen innan skolan börjar och till eftermiddagen efter skolans slut samt på lov. Detta medför att fritidspedagogerna, för att kunna ha heltidstjänster, måste arbeta med något annat i skolan, som ex. resurs under icke fritidshemstid. Det behövs mer kompetensutveckling som är direkt riktad till fritidspedagogerna tillsammans med rektorerna när det gäller bl.a. Fritidshem det förnyade uppdraget. Skolplikten omfattar inte enbart den minsta garanterade undervisningstiden utan även den tid därutöver som kommunden beslutar. Sådan tid kan avse insatser i skolan under ledning av fritidshemspersonal. Detta måste rymmas inom vad som föreskrivs om skolplikten högst 190 dagar/läsår, högst 6 timmar/dag för åren 1 och 2 och för åren 3 och uppåt högst 8 timmar/dag. Att fritidspedagogernas tid i skolan redovisas under grundskolan har medfört att personaltätheten i skolan har kunnat hållas relativt konstant. Personaltätheten i grundskolan 2007 2008 2009 2010 2011 Barn/helårsarbetare 13,6 14,4 14,3 13,7 13,9 Slutsatsen blir att rektorerna klarar den obligatoriska skolverksamheten genom att fritidspedagogerna används under skoltid. Det är skillnader i personaltäthet på de olika grundskolorna vilket kan bero på hur fritidspedagogerna redovisas. Skillnaden spänner mellan 11,4 16,3 under 2011.
4 (5) Personatäthet på fritidshem 2007 2008 2009 2010 2011 Barn/helårsarbetare 24,1 26,4 24,6 23,9 22,9 Personaltäthet under åren 2007 2010 har legat relativt jämt med en förbättring under 2011. Det är däremot stora skillnader i personaltäthet på de olika skolornas fritidshem vilket behöver en närmare analys. Skillnaden spänner mellan 18,4 26,4 under 2011. Barngrupperna är för stora utifrån Skolverkets bedömning. Lokalbehov Enkätundersökningen angående lokalbehov har besvarats av alla rektorer. Frågeställningen var har ni ändamålsenliga lokaler enligt skolinspektionens definition? Summeringen av svaren blir att det saknas totalt 560 kvm för att leva upp till skolinspektionens krav på fritidshemmens lokaler. Den uppskattade investeringskostnaden är 14,0 mkr vilket skulle ge Södermöre kommundelsförvaltning en ökad hyreskostnad på 1,4 mkr. Lokalinventering utifrån skolinspektionens definition. Enhet 60kvm 20kvm totalt kvm Halltorpsskolan 1 1 80 (önskar helst att man bgger nytt fritidshem enligt lokalprogrammet paviljong bort) Påryd/Tvärskogsskolan 1 2 120 Hagbyskolan 3 3 240 (önskar helst att man bygger ett nytt fritidshem enligt lokalplan med tanke på trångboddhet och att alla lokaler delas med annan verksamhet paviljong bort) Ljungbyholmsskolan 2-120 Totalt 560 kvm Investeringskostnaden blir c:a 14,0 mkr (25 tusen kr/kvm 2011 års siffror). 10% av detta blir en hyreskostnad för Södermöre kommundelsförvaltning med 1,4 mkr. Fritidspedagogernas planeringstid Fritidspedagogerna har en arbetstid på 40 timmar/vecka. I de 40 timmarna ingår planeringstid (enskilt och i grupp), ställtid i den mån det behövs (ställtid=den tid man har för att gå från en verksamhet till en annan), föräldramöte, utvecklingssamtal m.m. Rektor tillsammans med den anställde ska se till att detta ryms inom arbetstiden. Rätt för barn till arbetslösa att gå på fritidshem I Kalmar kommun har barn till arbetslösa redan denna rättighet, utöver lagstiftningens krav. Rätten till fritidshem finns dock inte för barn till föräldralediga.
5 (5) Kvalitet i fritidshem Södermörs fritidshem når ett stort antal barn idag och ett viktigt komplement till skolan när det gäller att erbjuda en innehållsrik fritid samt att stimulera elevernas utveckling och lärande. Fritidshemmen har under senare år knutits allt närmare skolan. Verksamheten har samordnats med skolan organisatoriskt, genom lokalintegrering, gemensam personal och gemensam arbetsledning. Samverkan mellan fritidshemmet och skolan har utvecklats men varierar mellan de olika enheterna. Integration och samverkan mellan fritidshem och skola är viktigt och tydliggörs genom att det framgår att utbildningen i fritidshemmet ska komplettera utbildningen i de olika skolformerna. Att bestämmelserna samlas i ett eget kapitel är främst en lagteknisk fråga och påverkar inte möjligheten till integration mellan de olika verksamheterna i praktiken, skriver man i prop. 2009/10:165. Utbildningen i fritidshemmet är, och ska alltjämt vara en läroplansstyrd verksamhet. Det innebär att läroplanerna för de skolformer som fritidshemmet ska komplettera även gäller för fritidshemmet. Fritidshemmet kan genom att arbeta med en utforskande, laborativ och praktisk metodik även medverka till att skolans kunskapsmål uppnås. En gemensam syn på lärandet i de olika skolformerna utgör inget hinder för att beakta fritidshemmets egenart. Fritidshemmet bör utifrån sitt uppdrag fortsätta att utvecklas i samverkan med skolan, så skriver man i prop. 2009/10:165. Skolplikten omfattar inte enbart den minsta garanterade undervisningstiden utan även den tid som kommunen beslutar. Sådan tid kan exempelvis avse insatser i skolan under ledning av fritidshemmets personal. Självfallet måste detta rymmas inom vad som föreskrivs om skolplikten avseende högsta antal dagar/läsår och högst antal timmar/vecka som eleverna är skyldiga att delta. Viktigt är att bestämmelserna i kap. 2-4 i den nya skollagen om bl.a. ledning av utbildningen, ansvaret för undervisningen, kvalitet och inflytande samt elevernas utveckling mot målen ska gälla även i fritidshemmet. Det är viktigt att uppmärksamma och tydliggöra att det är samma läroplan och därmed samma mål som båda verksamheterna arbetar för att uppnå. Skolan har mål enligt kursplanen att nå utöver läroplanen och fritidshemmen har allmänna råd och kommentarer för fritidshem att utgå ifrån. Rektorer, fritidshemspersonal såväl som skolinspektionens rapport konstaterar att fritidshemmens ofta är en nedprioriteras verksamhet. Fritidshemmens roll idag är att stödja skolan, främst genom att tillskjuta resurser snarare än att ges möjligheter att vara delaktiga i måluppfyllelsen.