Förhandsbedömningar barn och unga

Dnr NAV/2015-00122 2015-09-08 Förhandsbedömningar barn och unga Rapport från en granskning av förhandsbedömningar inom avdelning barn och familj ARBETE OCH VÄLFÄRD Utvecklingsenheten, avdelning administration och utveckling 2015-05-26 Sofie Johansson, utredare

Sammanfattning Uppdraget består av att granska ett urval förhandsbedömningar inom avdelning barn och familj som lett till att inte inleda utredning enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). Avdelning barn och familj arbetar med målgruppen barn och unga 0-20 år. I uppdraget ingår också att granska förhandsbedömningar där beslut att inleda eller inte inleda utredning inte har fattats inom lagstadgad tid. Syftet med uppdraget är att granska om förhandsbedömningarna genomförts enligt de författningar och lagar som finns samt för att upptäcka eventuella brister så att de kan åtgärdas. Då Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5) trädde i kraft den 1 januari 2015 har förhandsbedömningar genomförda under perioden 1 januari 31 mars 2015 granskats. Var femte förhandsbedömning som lett till att inte inleda utredning har granskats, totalt 36 förhandsbedömningar. Därutöver har samtliga pågående förhandsbedömningar där beslut att inleda eller inte inleda utredning inte har fattats inom fjorton dagar granskats, totalt 78 förhandsbedömningar. Granskningen har gjorts under april månad 2015. Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 SoL). Att nämnden får kännedom om någonting genom en anmälan eller på annat sätt innebär inte alltid att ett ärende uppkommer. Frågan om nämnden ska inleda en utredning får avgöras från fall till fall vid en så kallad förhandsbedömning. När en anmälan rör barn eller unga ska socialnämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd (11 kap. 1 a första stycket SoL). En bedömning av barnets eller den unges behov av omedelbart skydd ska alltid göras när det har kommit in en anmälan oavsett om anmälan omgående leder till beslut att inleda utredning eller tillförs en redan pågående utredning. Beslut att inleda eller inte inleda utredning ska, om det inte finns synnerliga skäl, fattas inom fjorton dagar efter det att en anmälan har kommit in. Ett sådant beslut behöver dock inte fattas om det redan pågår en utredning om det barn eller den unge som anmälan avser (11 kap. 1 a andra stycket SoL). Resultatet visar att de granskade förhandsbedömningarna till stor del uppfyller de författningar och lagar som finns. Det har dock under granskningen upptäckts brister, vilka kan bero på otydliga rutiner eller att det finns en osäkerhet om vilka åtgärder som får utföras inom ramen för en förhandsbedömning. Bristerna bör åtgärdas för att nämnden ska uppfylla gällande författningar och lagar. Bland de områden som kan behöva åtgärdas finns bland annat; 2

säkerställa att beslut fattas inom fjorton dagar, om inte det finns synnerliga skäl, dokumentera anledning till att barnet inte kommit till tals, säkerställa att skyddsbedömning görs skyndsamt samt att namn och befattning/titel på den som gjort bedömning framgår, säkerställa att det inte råder någon osäkerhet om vilka åtgärder som får utföras inom ramen för en förhandsbedömning, då det bland de granskade förhandsbedömningarna förekommer hembesök på nämndens initiativ. Om hembesök sker på den enskildes initiativ bör det framgå av dokumentationen. Beslut att inte inleda utredning har fattats inom fjorton dagar i 83 % av de granskade förhandsbedömningarna. Då lagstiftningen anger att det ska finnas synnerliga skäl till en längre handläggningstid är fjorton dagar bör det av dokumentationen i förhandsbedömningarna framgå om synnerliga skäl finns. Om synnerliga skäl inte finns bör nämnden säkerställa att beslut fattas inom fjorton dagar. Resultat av granskningen visar att det i enbart 14 % av de granskade förhandsbedömningarna framgår att barnet/den unge har bidragit med information till förhandsbedömningen. Nämnden bör säkerställa att anledning till att barnet inte själv har kommit till tals i förhandsbedömningen dokumenteras, i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. 2 SOSFS 2014:5. För att uppnå bestämmelserna i 5 kap. 4 SOSFS 2014:5 bör nämnden åtgärda och säkerställa att dokumentationen av en omedelbar skyddsbedömning enligt 11 kap. 1 a SoL också innehåller uppgifter om namn och befattning eller titel på den som har gjort bedömningen. Nämnden bör även säkerställa att en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd görs genast. Resultatet visar att hembesök på nämndens initiativ har skett inom ramen för förhandsbedömning. Det tycks därmed råda en osäkerhet om vilka åtgärder som får utföras inom ramen för en förhandsbedömning. Detta bör säkerställas och förtydligas i rutiner. Om hembesök sker på den enskildes initiativ bör det framgå av nämndens dokumentation. Av förarbetena till SoL framgår att ett hembesök eller annan individuellt inriktad uppsökande åtgärd bör ses som en inledd utredning. Är hembesök påkallat utifrån innehållet i en anmälan ska nämnden inleda en utredning. I en del av de granskade pågående förhandsbedömningarna framgår skäl till att beslut inte har fattats inom fjorton dagar. I övrigt tycks det vara brister i handläggningen eller framför allt i hanteringen i verksamhetssystemet som gör att beslut i flera fall inte har fattats inom fjorton dagar efter att anmälan inkom. 3

Innehåll... 0 Sammanfattning... 2 Inledning... 5 Uppdraget... 5 Bakgrund... 7 Tar socialtjänsten sitt ansvar för barn och unga? Hantering av anmälningar och genomförande av utredningar (IVO 2014)... 7 Förhandsbedömningar i socialtjänsten ett riskområde (IVO 2014)... 8 Anmälan... 9 Förhandsbedömning som gäller barn och unga... 10 Genomförande... 13 Resultat... 13 Nämndens hantering av inkomna anmälningar... 13 Avslutade förhandsbedömningar som lett till att inte inleda utredning.. 14 Pågående förhandsbedömningar där beslut att inleda eller inte inleda utredning inte har fattats inom fjorton dagar... 20 Slutsatser... 22 Källhänvisning... 25 4

Inledning Den 1 januari 2015 trädde Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5) i kraft. Genom föreskrifterna har bland annat dokumentationsskyldigheten generellt skärpts, i förhållande till de tidigare föreskrifterna. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) släppte år 2014 två rapporter från inspektioner där förhandsbedömningar granskats. IVO, avdelning Mitt, genomförde under 2013 och 2014 inspektioner i 24 socialnämnder där barnavårdsärenden granskades. Inspektionerna visade att det i anmärkningsvärt stor utsträckning fanns allvarliga brister i nämndernas hantering av anmälningar. Bristerna som framkom var så pass allvarliga att det krävdes att nämnderna vidtar åtgärder för att säkerhetsställa att de lagregler som finns följs. IVO genomförde dessutom under 2014 ett pilotprojekt inom samtliga kommuner i Sörmland, där de granskade nämndernas hantering av förhandsbedömningar som lett till att inte inleda utredning inom området vuxna över 18 år. IVO rapporterar att en majoritet av de granskade förhandsbedömningarna inte hade skett enligt de författningar och lagar som finns och som har tillkommit för att bistå utsatta personer och deras närstående. Inom förvaltningen inkom under år 2014 en lex Sarah-rapport gällande en förhandsbedömning som lett till att inte inleda utredning. I utredningen uppmärksammades brister och förbättringsåtgärder föreslogs, bland annat att: - säkerställa att förhandsbedömningar undertecknas av rätt delegat och inom lagstadgad tid, - det bör vara tydligt för personalen hur de ska hantera ärenden där ett barn kan ha utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående eller bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående - förvaltningen bör se över dokumentationen i förhandsbedömningar med anledning av att SOSFS 2014:5 träder i kraft 1 januari 2015. Med anledning av ovanstående föreslogs en granskning av förhandsbedömningar inom avdelning barn och familj. Uppdraget Uppdraget består av att granska ett urval förhandsbedömningar inom avdelning barn och familj som lett till att inte inleda utredning enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). I uppdraget ingår också att granska förhandsbedömningar där beslut att inleda eller inte inleda utredning inte har fattats inom lagstadgad tid. Syftet med uppdraget är att granska om 5

förhandsbedömningarna genomförts enligt de författningar och lagar som finns samt för att upptäcka eventuella brister så att de kan åtgärdas. Följande frågeställningar har ställts: Avslutade förhandsbedömningar 1. a) Framgår det av dokumentationen uppgifter om att en utredning inte inleds, skälen för nämndens beslut, beslutsdatum, och namn och befattning eller titel på den som har fattat beslutet? b) Har beslut om att inte inleda utredningen fattats av rätt delegat och inom fjorton dagar efter det att anmälan inkom? c) Finns motivering till att inte inleda utredning? Om motivering finns; förekommer standardmotiveringar (dvs. att motiveringarna inte bygger på den enskildes specifika situation och behov)? 2. a) Har en bedömning av om barnet eller den unge är i omedelbart behov av skydd gjorts samma dag som anmälan inkom eller senast dagen efter om anmälan inkom sent på dagen? b) Innehåller dokumentationen uppgifter om vilken bedömning som har gjorts av barnets eller den unges behov av omedelbart skydd, vilka faktiska omständigheter och händelser av betydelse som ligger till grund för nämndens bedömning, när bedömningen har gjorts, och namn och befattning eller titel på den som har gjort bedömningen? 3. Framgår det om nämnden har tidigare kännedom om den enskilde? 4. Har kontakter tagits med andra än den enskilde? 5. Har hembesök på nämndens initiativ förekommit? 6. a) Har barnet getts möjlighet att framföra sin åsikt om innehållet i anmälan? b) Om barnet inte själv har kommit till tals under förhandsbedömningen, har anledningen till detta dokumenteras? 7. Om det under en förhandsbedömning framkommer uppgifter om att ett barn kan ha utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående eller bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående har en utredning om barnets behov av stöd och hjälp inletts utan dröjsmål? Pågående förhandsbedömningar där beslut att inleda eller inte inleda utredning inte fattats inom fjorton dagar 1. Finns synnerliga skäl till att förhandsbedömningen tagit längre tid än 14 dagar? 6

Bakgrund Tar socialtjänsten sitt ansvar för barn och unga? Hantering av anmälningar och genomförande av utredningar (IVO 2014) IVO, avdelning Mitt, genomförde under år 2013 och 2014 inspektioner i 24 socialnämnder där barnavårdsärenden granskades. IVO rapporterar att inspektionerna sammantaget visar att det i anmärkningsvärt stor utsträckning fanns allvarliga brister i nämndernas hantering av anmälningar och genomförande av utredningar. Bristerna var så pass allvarliga att det krävs att nämnderna vidtar åtgärder för att säkerhetsställa att de lagregler som finns följs. Resultatet visar sju huvudsakliga områden där IVO funnit brister i nämndens arbete med förhandsbedömningar: Förhandsbedömning sker inte inom lagstadgad tid om 14 dagar: En allvarlig brist är att många förhandsbedömningar, sammantaget 31 %, inte slutförts inom lagstadgad tid. Den lagstadgade tiden ska ses som en yttre gräns för hur lång tid ett ärende får ta. En förlängning av tiden som krävs för genomförande måste motiveras, vilket sällan har skett i de förhandsbedömningar och utredningar som förlängts. Skyndsamhetskravet i handläggningen är en viktig aspekt för barn och unga som befinner sig i en svår situation. Skyddsbedömningar saknas eller motiveras knapphändigt: Det finns flera brister i nämndernas skyddsbedömningar. Dels genomförs de i vissa fall inte tillräckligt snabbt, dels saknas datum och tillräckligt utförliga motiveringar. Ibland finns det inga uppgifter alls om att nämnden genomfört en skyddsbedömning. Utredningsåtgärder sker inom ramen för förhandsbedömningar: Tidigare iakttagelser har visat att långdragna och i vissa fall alltför omfattande förhandsbedömningar har lett till att gränsen mellan förhandsbedömning och utredning har suddats ut. Detta bekräftas av tillsynen där IVO har sett exempel på att det i vissa nämnder genomförs s.k. miniutredningar inom ramen för förhandsbedömningen. Det innebär att nämnden gör exempelvis hembesök, tar urinprov eller tar externa kontakter i syfte att hämta in uppgifter om familjen. Sådana åtgärder betraktas som intigritetskränkande och i princip är en utredning inledd om sådana initiativ tas. Lagstiftningen måste beaktas beträffande vilken typ av uppgifter som får inhämtas under en förhandsbedömning. Otillräckliga underlag vid förhandsbedömningar: I några av inspektionerna påpekar IVO att underlaget i förhandsbedömningen är otillräckligt för att fatta ett beslut om att inte inleda utredning. Barns och ungas rätt till delaktighet och information förbises: En brist som har uppmärksammats är att barn och vårdnadshavare alltför sällan är delaktiga i nämndens hantering av en anmälan, såväl i förhandsbedömningen som senare vid eventuell utredning. I ungefär hälften av de tillsyner som genomförts har IVO uppmärksammat 7

nämnderna på att samtal med barn och unga borde ha genomförts i förhandsbedömningen och/eller senare under utredning. Barnrättsperspektivet bör implementeras ytterligare. Dokumentation: I nästintill samtliga tillsyner har IVO funnit att det i vissa ärenden saknas datum för beslut i förhandsbedömningen. En annan vanlig förekommande brist vid beslut av förhandsbedömningarna är att motiveringarna är alltför generella och/eller knapphändiga. Detta innebär att det av motiveringarna inte framgår med önskad tydlighet hur nämnden har kunnat komma fram till att det funnits skäl till att inte inleda utredning. Anmälningar som är allvarliga utreds inte: IVO har vid mer än hälften av inspektionerna funnit anmälningar där myndigheten anser att det funnits skäl att inleda en utredning och där detta inte har skett. Det är framförallt fyra typer av anmälningar där IVO särskilt kritiserar nämnderna om utredning inte har inletts: - Barn som misstänkts ha bevittnat eller utsatts för våld - Missbruk hos vårdnadshavare eller barn/unga - Psykisk ohälsa hos vårdnadshavare eller barn/unga - Sexuella övergrepp mot eller av barn/unga (IVO 2014) Förhandsbedömningar i socialtjänsten ett riskområde (IVO 2014) IVO genomförde under år 2014 ett pilotprojekt inom samtliga kommuner i Sörmland, där myndigheten i tillsyn granskat nämndernas hantering av förhandsbedömningar som lett till att inte inleda utredning inom området vuxna över 18 år. IVO rapporterar att en majoritet av de granskade förhandsbedömningarna inte hade genomförts enligt de författningar och lagar som finns och som har tillkommit för att bistå utsatta personer och deras närstående. Tillsynsresultatet visar på brister i kommunernas handläggning av ärenden som avser vuxna, barn och unga. Även kränkningar och bristande respekt för människors integritet framkom i granskningen. Bland de områden som IVO valt att belysa för att tydliggöra huvudmännens och personalens skyldigheter utifrån gällande bestämmelser finns bland annat: Barn och unga uppmärksammas inte: Skyddsbedömningar av unga utförs inte alltid skyndsamt och saknas ibland helt. Ett tydligt problemområde är anmälningar som rör våld i nära relationer som berör barn och unga vuxna. Bristande motiveringar till beslut: Motivering till att inte inleda utredning saknas i flera fall. Där motiveringar finns förekommer standardmotiveringar och knapphändiga motiveringar. Standardskrivningar med samma motivering oavsett omständigheterna i det enskilda ärendet bygger inte på den enskildes specifika situation och behov. Med tanke på den enskilde individens specifika behov är inte en standardbedömning tillämplig. Inte heller datum, namn och befattning på 8

den som gjort ställningstagandet att inte inleda utredning är dokumenterat på ett godtagbart sätt. Ansökningar om bistånd: I de granskade kommunerna förekommer det att olika former av ansökningar om bistånd hanteras som en förhandsbedömning och avslutas med att utredning inte inleds. Då ansökan hanteras inom ramen för en förhandsbedömning resulterar det i att den enskilde inte har möjlighet att överklaga eventuella avslagsbeslut vilket hade varit möjligt om den hade hanterats som en ansökan om bistånd. Kränkningar och bristande respekt för människors integritet; Hembesök på nämndens initiativ och kontakter med andra än den enskilde förekommer. Sådana åtgärder får inte ske vid förhandsbedömning utan enbart inom en utredning som avslutas med ett beslut. I praktiken är utredning inledd när sådana åtgärder vidtas (IVO 2014a). Anmälan Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden (14 kap. 1 c SoL). Såväl enskilda personer som myndigheter och andra organisationer kan lämna en anmälan om att en person kan behöva socialnämndens stöd. När det gäller barn är följande myndigheter och yrkesverksamma skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa; 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. Personer som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som omfattas av anmälningsskyldigheten är också skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd (14 kap. 1 SoL). 9

Förhandsbedömning som gäller barn och unga Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 SoL). Att nämnden får kännedom om någonting genom en anmälan eller på annat sätt innebär inte alltid att ett ärende uppkommer. Frågan om nämnden ska inleda en utredning får avgöras från fall till fall vid en så kallad förhandsbedömning. En förhandsbedömning är inte en mindre utredning, utan en bedömning av om nämnden ska inleda en utredning eller inte. Bedömningen innebär att nämnden bildar sig en uppfattning om den enskildes situation och inställning till att ta emot hjälp med utgångspunkt från de sakförhållanden som genom anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom. En utredning bör enligt förarbetena inte inledas om det redan från början står klart att nämnden inte kan eller bör vidta några åtgärder. I normalfallet borde anmälan enligt förarbetena ge tillräcklig information som grund för nämndens beslut om en utredning ska inledas eller inte. Om en anmälan behöver förtydligas kan förnyad kontakt behöva tas med anmälaren. Socialnämnden kan kontakta barnet och vårdnadshavarna som anmälan rör, informera om innehållet i anmälan och ge dem möjlighet att bemöta uppgifterna. Om det redan finns en personakt bör informationen i den beaktas inför beslut om en utredning ska inledas eller inte. Om det finns tidigare anmälningar bör nämnden om det är möjligt även beakta dessa. Innan socialnämnden beslutar om att inte inleda en utredning bör uppgifter som finns i förekommande personakt beaktas. Även tidigare inkomna anmälningar hos den egna nämnden bör beaktas, om det är möjligt. (SOSFS 2014:6) Under förhandsbedömningen får nämnden endast ta kontakt med den enskilde eftersom det anses som en utredningsåtgärd att hämta in uppgifter från andra. Av JO beslut framgår att om några uppgifter hämtas in från utomstående personer anses en utredning ha inletts. Ett hembesök eller annan individuellt inriktad uppsökande åtgärd bör ses som en inledd utredning, vilket framgår av förarbeten till SoL. JO har i flera beslut uttalat sig om hembesök. Om det finns skäl för upprepade kontakter med familjen kan det i sig vara ett skäl för att inleda en utredning. Enligt förarbetena kan det finnas en fara i att ha upprepade kontakter med en familj med det medvetna eller omedvetna syftet att undvika en utredning. Det kan leda till att det uppstår en förhandlingssituation där familjen går med på serviceinsatser för att undvika en utredning och i en sådan situation finns en risk att barnets behov inte synliggörs. 10

Om det under en förhandsbedömning framkommer uppgifter om att ett barn kan ha utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående eller bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående, ska en utredning om barnets behov av stöd och hjälp inledas utan dröjsmål (6 kap. 1 SOSFS 2014:4). När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha 1. utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, eller 2. bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp. Nämnden ska vidare bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld. (6 kap. 1 SOSFS 2014:4) Det finns också andra bestämmelser som socialnämnden måste eller bör iaktta i samband med en förhandsbedömning som gäller barn och unga. Det gäller bestämmelserna om omedelbar skyddsbedömning, anmälningsmöte och återkoppling till anmälare. Omedelbar skyddsbedömning enligt SoL När en anmälan rör barn eller unga ska socialnämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd (11 kap. 1 a första stycket SoL). Av förarbetena till bestämmelserna om omedelbar skyddsbedömning framgår att skyddsbehovet ska bedömas samma dag som anmälan kommer in till socialnämnden eller senast dagen efter om anmälan kommer in sent på dagen. En bedömning av barnets eller den unges behov av omedelbart skydd ska alltid göras när det har kommit in en anmälan oavsett om anmälan omgående leder till beslut att inleda utredning eller tillförs en redan pågående utredning. Skyddsbedömningen ska dokumenteras och motiveras så att det framgår vad som ligger till grund för bedömningen och vilket behov barnet har av skydd. Dokumentationen av en omedelbar skyddsbedömning enligt 11 kap. 1 a SoL ska innehålla uppgifter om 1. vilken bedömning som har gjorts av barnets eller den unges behov av omedelbart skydd, 2. vilka faktiska omständigheter och händelser av betydelse som ligger till grund för nämndens bedömning, 3. när bedömningen har gjorts, och 4. namn och befattning eller titel på den som har gjort bedömningen. (5 kap. 4 SOSFS 2014:5) 11

Beslut att inte inleda utredning Beslut att inleda eller inte inleda utredning ska, om det inte finns synnerliga skäl, fattas inom fjorton dagar efter det att en anmälan har kommit in. Ett sådant beslut behöver dock inte fattas om det redan pågår en utredning om det barn eller den unge som anmälan avser (11 kap. 1 a andra stycket SoL). Om nämnden efter en förhandsbedömning beslutat att inte inleda en utredning enligt SoL, ska detta dokumenteras med uppgifter om 1. att en utredning inte inleds, 2. skälen för nämndens beslut, 3. beslutsdatum, och 4. namn och befattning eller titel på den som har fattat beslutet. Om förhandsbedömningen gäller ett barn, och barnet inte själv har kommit till tals, ska anledningen till detta dokumenteras. (5 kap. 2 SOSFS 2014:5) Av Socialstyreslens handbok Utreda barn och unga Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen framgår att exempel på synnerliga skäl enligt förarbetena är anmälningar om unga lagöverträdare där polisförhöret behöver hållas innan socialnämnden inleder sin utredning, eller när det trots ansträngningar inte går att få tag i familjen. Det är allvaret i anmälan som avgör hur snabbt socialnämnden måste fatta beslut om utredning ska inledas eller inte. Organisatoriska skäl, arbetsanhopning eller bristande resurser för hantering av anmälningar är enligt förarbetena inte skäl till förlängd tid. Om barnet redan har en personakt hos nämnden, bör beslutet att inte inleda en utredning antingen dokumenteras i personakten eller antecknas på eller i anslutning till den inkomna eller upprättade handlingen som låg till grund för nämndens förhandsbedömning. Om barnet inte redan har en personakt bör beslutet att inte inleda en utredning antecknas på eller i anslutning till den inkomna eller upprättade handlingen som låg till grund för nämndens förhandsbedömning (allmänna råd till 5 kap. 2 SOSFS 2014:5). Om en personakt inte finns måste handlingen diarieföras. Handlingen sätts i kronologisk ordning i en eller flera diarieförda pärmar. Barnperspektiv Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas (1 kap. 2 första stycket SoL). Bestämmelserna om barnets bästa har en nära koppling till bestämmelserna om barns rätt att få relevant information och komma till tals (11 kap. 10 första stycket SoL). Vad som är barnets bästa får bedömas i varje enskild situation. Barnet har rätt till relevant information och ska ges möjlighet att framföra sin åsikt om innehållet i anmälan (11 kap. 10 SoL). Barnets egen kunskap om 12

sin verklighet är en viktig utgångspunkt i alla beslut som rör barn. Samtal med barn bidrar också till att stärka barnperspektivet i socialtjänstens arbete. Om barnet inte själv har kommit till tals under förhandsbedömningen ska anledningen till detta dokumenteras (5 kap. 2 SOSFS 2014:5). Genomförande Då gällande dokumentationsföreskrifter (SOSFS 2014:5) trädde i kraft 1 januari 2015 granskas förhandsbedömningar genomförda under år 2015. Förhandsbedömningar inom avdelning barn och familj som lett till att inte inleda utredning har granskats. Ett statistikuttag gjordes i verksamhetssystemet den 1 april 2015 för perioden 1 januari 31 mars 2015, som valdes ut som granskningsperiod. Statistiken visar att totalt 408 anmälningar inkom under perioden, varav 183 lett till att inte inleda utredning. Var femte förhandsbedömning som lett till att inte inleda utredning har granskats, vilket för perioden har resulterat i en granskning av totalt 36 förhandsbedömningar. Samtliga 36 förhandsbedömningar har granskats i verksamhetssystemet. Dessutom har de utvalda förhandsbedömningar som tillförts en kronologisk pärm då de inte tillhör en personakt, granskats i pärmen. Därutöver har samtliga pågående förhandsbedömningar där beslut att inleda eller inte inleda utredning inte har fattats inom fjorton dagar granskats. En lista över pågående förhandsbedömningar skrevs ut från verksamhetssystemet den 1 april 2015. Av listan framgår att totalt 78 förhandsbedömningar hade pågått mer än fjorton dagar. Den förhandsbedömning som pågått längst tid består av en anmälan som inkom 140220. De pågående förhandsbedömningarna har granskats i verksamhetssystemet. Granskningen har genomförts under april månad 2015. Verksamhetssystemsfrågor har stämts av med systemadministratör. Resultat Nämndens hantering av inkomna anmälningar Avdelning barn och familj arbetar med målgruppen barn och unga 0-20 år. Samtliga anmälningar inkommer till mottagningsfunktionen, avdelning barn och familj. Mottagningsfunktionen handlägger anmälningar i de fall där det inte redan finns ett pågående ärende. Vid en inkommen anmälan gör mottagningsfunktionen en kontroll i verksamhetssystemet av om barnet/ungdomen är skriven i Växjö kommun, vem dess vårdnadshavare 13

är och om det redan finns ett aktuellt ärende inom avdelning barn och familj. Av gällande rutiner framgår att vid allvarliga situationer görs en risk/skyddsbedömning om åtgärd behöver vidtas. Dialog med aktuell enhetschef sker. Vidare kontrolleras historik i verksamhetssystemet och förhandsbedömningen fördelas inom gruppen. En kallelse skickas för besök med barn/ungdom och vårdnadshavare och informationsbroschyr skickas med. Vid behov inbjuds anmälaren att närvara vid samtalet. Vid en förhandsbedömning görs en sammanvägning av nämndens samlade kunskap om barnet/ungdomen. Vid en förhandsbedömning som leder till att inte inleda utredning skriver handläggaren klart förhandsbedömningen med förslag om att inte inleda utredning, varpå samordnaren i verksamhetssystemet fattar beslut om ställningstagande att inte inleda utredning. Förhandsbedömningen lämnas därefter till arkivansvarig. När en anmälan inkommer i pågående ärenden, eller om anmälan gäller ett syskon till klient som har en pågående utredning eller insats (syskon ska handläggas av samma socialsekreterare), tar mottagningsfunktionen emot anmälan, lägger in den i verksamhetssystemet och öppnar förhandsbedömning. Samordnaren lämnar därefter förhandsbedömningen till respektive enhetschef. Vid beslut att inleda utredning skrivs förhandsbedömning och beslut ut, skrivs under och överlämnas till enhetschef. Avslutade förhandsbedömningar som lett till att inte inleda utredning Anledning till anmälan bestod i knappt hälften av de granskade anmälningarna av brister i omsorgen. Uppgifterna lämnades i 30 av 36 anmälningar av en tjänsteman, resterande 6 anmälningar har inkommit av privatpersoner. De 36 anmälningarna omfattar totalt 33 unika individer. Anledning till anmälan enligt uppgiftslämnare Alkohol- eller drog/narkotikamissbruk Brister i omsorgen Kriminalitet Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa/funktionsnedsättning Relationskonflikter inom familjen Våld inom familjen eller bland andra närstående 1 2 2 3 4 7 17 0 5 10 15 20 14

Av uppgifterna framgår att 18 förhandsbedömningar rörde flickor och 18 förhandsbedömningar rörde pojkar. 14 av förhandsbedömningarna rörde barn i åldersgruppen 0-6 år, 13 förhandsbedömningar rörde barn i åldrarna 7-14 år, 7 av förhandsbedömningarna rörde unga i åldrarna 15-17 år och 2 förhandsbedömningar rörde unga över 18 år. Kön Ålder 18 18 Flicka Pojke 7 2 13 14 0-6 år 7-14 år 15-17 år 18 + Samtliga granskade förhandsbedömningar har skapats samma dag som anmälan inkom. Beslut att inte inleda utredning I samtliga förhandsbedömningar (100 %) framgår det av dokumentationen uppgifter om att utredning inte inleds, skälen till nämndens beslut samt namn och befattning på den som fattat beslutet 1. På 35 av de granskade förhandsbedömningarna (97 %) framgår beslutsdatum. På en förhandsbedömning framgår ett datum för ställningstagande, men det datumet tycks dock vara felaktigt då ställningstagandet är daterat till samma dag som anmälan inkom medan det av dokumentationen i förhandsbedömningen går att utläsa att ställningstagandet gjorts senare. Efter en granskning i verksamhetssystemet går det att för den aktuella förhandsbedömningen utläsa beslutsdatum, men det datumet framgår inte på den utskrivna förhandsbedömningen. Därav har det i tabellen nedan markerats som framgår inte. 40 30 20 10 0 Beslut att inte inleda utredning: Framgår det av dokumentationen uppgifter om... 36 36 35 36 att en utredning inte inleds 0 0 1 0 skälen för nämndens belsut (orsak) beslutsdatum namn och befattning/titel på den som fattat beslutet Framgår Framgår inte 1 I verksamhetssystemet framgår enbart namn, inte titel på beslutsfattare. Titel framgår däremot på utskriven förhandsbedömning. 15

Beslut att inte inleda utredning enligt 11 kap. 1 SoL är vad gäller barn och unga delegerat till enhetschef och samordnare mottagningsfunktionen, avdelning barn och familj. Beslut att inte inleda utredning har i 35 av de granskande förhandsbedömningarna (97 %) fattats av rätt delegat. I en förhandsbedömning har beslut fattats av fel delegat. Detta gäller en förhandsbedömning i ett pågående ärende, varför förhandsbedömningen inte finns i den kronologiska pärmen. Beslutet har därmed enbart granskats i verksamhetssystemet, där socialsekreterare står som beslutsfattare. Har beslut fattats av rätt delegat? 1 Dagar mellan förhandsbedömning och beslut 35 Ja Nej 6 30 Inom 14 dagar Ej inom 14 dagar Totalt 30 av de granskade förhandsbedömningarna (83 %) handlades inom lagstadgad tid om fjorton dagar. Sex förhandsbedömningar (17 %) översteg fjorton dagar i handläggningstid. Antal dagar mellan förhandsbedömning och beslut att inte inleda utredning har i dessa fall varierat från 15 till 40 dagar. Lagstiftningen anger att det ska finnas synnerliga skäl till en längre handläggningstid är fjorton dagar. I en av förhandsbedömningarna framgår att vårdnadshavaren har avbokat det inbokade mötet på grund av sjukdom och att nytt möte därmed har bokats in längre fram. Beslut att inleda eller inte inleda utredning behöver dock inte fattas om det redan pågår en utredning om det barn eller den unge som anmälan avser (11 kap. 1 a andra stycket SoL). För samtliga sex förhandsbedömningarna där beslut inte har fattats inom fjorton dagar är orsaken inte att utredning pågår, utan orsaken inget behov av skydd/stöd ingen hänvisning. Motivering till att inte inleda utredning finns i 24 förhandsbedömningar. I 10 förhandsbedömningar saknas motivering men det framgår att orsaken till att inte inleda utredning är att utredning pågår. I 2 förhandsbedömningar (6 %) saknas motivering. Av de 24 motiveringarna förekommer enbart i ett fall standardmotivering. Motiveringen i det fallet är Utifrån vad som framkommit görs bedömning att det inte föreligger något behov av att inleda utredning. I övriga förhandsbedömningar bygger motiveringen på den enskildes specifika situation och behov. I närmare hälften av förhandsbedömningarna (47 %) är orsaken till beslut att inte inleda utredning att en utredning pågår eller att pågående behovsprövade insatser bedöms tillräckliga. 16

Orsak (beslut inled ej) 40 30 20 10 0 4 Inget behov av skydd/stöd - hänvisning till annan verksamhet 14 Inget behov av skydd/stöd - ingen hänvisning 4 Pågående behovsprövade insatser bedöms tillräckliga 13 Pågående utredning 1 Annat I de fall där en personakt finns har beslutet att inte inleda en utredning dokumenterats i personakten. Bedömning av om barnet eller den unge är i omedelbart behov av skydd En bedömning av om barnet eller den unge är i omedelbart behov av skydd har gjorts i 35 förhandsbedömningar (97 %). Den förhandsbedömning där en omedelbar skyddsbedömning inte har gjorts avser en individ över 18 år. I 32 av skyddsbedömningarna framgår vilka faktiska omständigheter och händelser av betydelse som ligger till grund för nämndens bedömning. 22 av dessa består av standardmotivering. I 3 av de 35 genomförda skyddsbedömningarna saknas uppgifter om vilka faktiska omständigheter och händelser av betydelse som ligger till grund för nämndens bedömning. Bedömningen har i samtliga 35 fall gjorts samma dag som anmälan inkom eller senast dagen efter. På en av de utskrivna förhandsbedömningarna i den kronologiska pärmen framgår dock inte datum då skyddsbedömning gjordes, datumet framgår enbart vid granskning i verksamhetssystemet och har därav noterats som framgår inte i tabellen nedan. 40 30 20 10 0 35 Omedelbar skyddsbedömning: Framgår det av dokumentationen uppgifter om... Vilken bedömning som har gjorts av barnets eller den unges behov av omedelbart skydd 32 34 1 3 1 Vad som ligger till grund för nämndens bedömning* när bedömningen har gjorts 0 35 namn och befattning/titel på den som har gjort bedömningen Framgår Framgår inte * Vilka faktiska omständigheter och händelser av betydelse som ligger till grund för nämndens bedömning 17

Vilka uppgifter som framgår av dokumentationen beror på om förhandsbedömningen granskas i utskrivet format (i den kronologiska pärmen) eller i verksamhetssystemet. I denna utredning har granskning skett både av förhandsbedömningarna i den kronologiska pärmen och dessutom har samtliga utvalda förhandsbedömningar granskats i verksamhetssystemet. På en utskriven anmälan framgår vilken risk/skyddsbedömning som gjorts, datum och motivering. Namn och befattning på den som har gjort bedömningen framgår inte. Däremot framgår namn, men inte befattning, på den som har tagit emot anmälan på samtliga 35 anmälningar där en omedelbar skyddsbedömning har gjorts. På en utskriven förhandsbedömning framgår vilken risk/skyddsbedömning som gjorts och motivering. Datum för skyddsbedömningen framgår inte, det går däremot att se vid granskning i verksamhetssystemet. På utskriven förhandsbedömning framgår namn och befattning under motivering av skyddsbedömning, dock är det namnet på den som har gjort förhandsbedömningen som framgår, vilket inte behöver vara densamma som gjort skyddsbedömningen 2. Verksamhetssystemet hämtar till förhandsbedömningen upp information från anmälan och lägger in informationen från anmälan i förhandsbedömningen. Uppgifter om skyddsbedömning kommer därmed automatiskt till förhandsbedömningen, och hamnar med namnet på den handläggare som har gjort förhandsbedömningen. I 24 förhandbedömningar (67 %) framgår det information om nämnden har tidigare kännedom om den enskilde. För 12 förhandsbedömningar (33 %) saknas uppgifter om tidigare kännedom om den enskilde. I 20 förhandsbedömningar har kontakter tagits med vårdnadshavare, barnet och/eller uppgiftslämnaren. I 15 förhandsbedömningar saknas information om vilka kontakter som tagits under förhandsbedömningen. I en förhandsbedömning (3 %) har kontakter tagits med andra än vårdnadshavare, barnet och/eller uppgiftslämnare. Kontakterna har bestått av ett hembesök och en elevvårdskonferens där utöver uppgiftslämnaren även en representant från Navigatorcentrum och en representant från fältgruppen närvarat. Då det inte finns ett pågående ärende har informationen dokumenteras i förhandsbedömningen. Det framgår inte av dokumentationen om hembesöket sker på nämndens eller den enskildes initiativ och det framgår heller inte om det är en samordnad individuell plan (SIP) som nämnden kallats till. 2 Vilket framgår av dokumenthistoriken som visar vem som uppdaterat dokumentet det datumet som skyddsbedömning gjorts. Det framgår även på en av de granskade förhandsbedömningarna, där initialerna på den som motiverat skyddsbedömningen finns med i motiveringen, men under motiveringen av skyddsbedömningen står namn och befattning på den som har gjort förhandsbedömningen. 18

40 30 20 10 0 24 12 Framgår det om nämnden har tidigare kännedom om den enskilde 0 Utöver hembesöket som nämns ovan har ytterligare ett hembesök skett inom ramen för en förhandsbedömning. Hembesök har därmed skett i totalt två av de granskade förhandsbedömningarna (6 %). Det framgår inte om hembesöken har skett på nämndens eller den enskildes initiativ. Utöver hembesök har flertalet kontakter skett under förhandsbedömning. I 5 av de granskade förhandsbedömningarna (14 %) framgår att barnet/den unge har bidragit med information till förhandsbedömningen, eller getts möjlighet till det. I 17 förhandsbedömningar (47 %) har barnet inte bidragit med information och det framgår inte av dokumentationen om barnet har getts möjlighet, då frågan har besvarats med antingen ja eller nej. I 14 förhandsbedömningar (39 %) saknas uppgifter om barnet har getts möjlighet att framföra sin åsikt om innehållet i anmälan. I de förhandsbedömningar där barnet/den unge inte själv har kommit till tals under förhandsbedömningen, har anledningen till detta inte dokumenterats. En av frågeställningarna i uppdraget var om utredning om barnets behov av stöd och hjälp har inletts utan dröjsmål om det under en förhandsbedömning framkommer uppgifter om att ett barn kan ha utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående eller bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående. För tre av anmälningarna är anledning till anmälan enligt uppgiftslämnaren våld inom familjen eller bland närstående. I ytterligare tre anmälningar är anledning till anmälan annat men det framkommer i anmälan uppgifter som exempelvis att det förekommit misshandel i hemmet. I fyra av dessa förhandsbedömningar har beslut att inte inleda utredning fattats med anledning av att en pågående utredning finns. I resterande två förhandsbedömningar finns motivering till att inte inleda utredning, exempelvis med grund i att barnen inte var hemma vid händelsen som anmälan ligger till grund för och därför inte bevittnat våld behöver ingen utredning inledas". 20 1 15 Kontakter har enbart tagits med barnet, vårdnadshavare och/eller uppgiftslämnare Ja Nej Uppgift saknas 19

Pågående förhandsbedömningar där beslut att inleda eller inte inleda utredning inte har fattats inom fjorton dagar I en del av de granskade förhandsbedömningarna framgår av dokumentationen skäl till att beslut inte har fattats inom fjorton dagar, exempelvis att möte med vårdnadshavare inte har kunnat ske på grund av att möten har avbokats eller skjutits upp av vårdnadshavare vilket har förskjutit tiden eller att möte inte har kunnat ske inom fjorton dagar på grund av att vårdnadshavare har befunnits sig utomlands. Andra exempel är att det har varit svårt att få tag på familjen eller att beslut fattats efter kontakt med polismyndigheten då socialsekreterare fått information om att polisärendet lagts ner (vilket dröjt mer än fjorton dagar). Av en förhandsbedömning framgår att efter att vårdnadshavare uteblivit från möte efter två kallelser har socialsekreterare beslutat att inleda utredning. I övrigt tycks det vara brister i handläggningen eller brister i hanteringen av handläggningen i verksamhetssystemet. Bland de pågående förhandsbedömningarna där beslut inte har fattats inom fjorton dagar finns förhandsbedömningar där; förslag till beslut finns (exempelvis att inte inleda utredning med motivering att utredning pågår), kontakter har tagits med vårdnadshavare och där det ser ut som att en förhandsbedömning är genomförd, men ett beslut har inte fattats och förhandsbedömningen ligger därmed som pågående, det av dokumentationen framgår att underrättelse har skett, det av dokumentationen framgår att anmälan behandlas i pågående utredning / kopplas till pågående utredning, förslag till beslut: inte inleda utredning. Orsak annat: felaktig handläggning. (Det framgår av dokumentationen att då denna anmälan glömdes att kopplas till den utredning som inletts fattas nu beslut om att inte inleda så att anmälan inte registreras som obehandlad ), men förhandsbedömningarna ligger fortfarande som pågående i verksamhetssystemet. Den troliga anledningen till detta är att samtliga steg i verksamhetssystemet inte har fullgjorts och att ett beslut därmed inte har skapats vilket medför att förhandsbedömning ligger kvar som pågående. En anledning till att underrättelse skett även i de förhandsbedömningar där beslut inte har skapats tyder även på brister i hanteringen av handläggningen i verksamhetssystemet. Handläggaren kan i verksamhetssystemet inte gå vidare och skapa beslut om inte information om underrättelse är ifyllt. Därför kan det se ut som att beslut som inte har fattats är underrättade, om beslutet därefter inte skapats på korrekt sätt i verksamhetssystemet. Bland de pågående förhandsbedömningarna finns förhandsbedömningar där handläggningstiden uppgår till flera månader, där det till synes inte har hänt något i förhandsbedömningen eftersom uppgifter saknas om både kontakter som skett under förhandsbedömningen och om tidigare kännedom. Dessa förhandsbedömningar handläggs av socialsekreterare på annan enhet än 20

mottagningsfunktionen vilket tyder på att det redan finns ett pågående ärende (pågående utredning eller insats). När de 78 förhandsbedömningarna granskades i slutet av april hade beslut fattats i 35 av dessa. Resterande var fortfarande pågående. Granskningen visade att 12 av besluten har fattats efter det att listan över pågående förhandsbedömningar togs fram den 1 april, medan 23 av besluten har beslutsdatum före den 1 april. Detta tyder på att någon ändring har gjorts i dessa förhandsbedömningar efter den 1 april. Om beslut hade skapats med korrekt handläggning i verksamhetssystemet före den 1 april så hade förhandsbedömningarna inte kommit med på listan som skrevs ut över pågående förhandsbedömningar, då en förhandsbedömning automatiskt avslutas när ett beslut skapas i verksamhetssystemet. Det är i verksamhetssystemet möjligt att i dokumenthistorik se när dokumentet har uppdaterats. Namn och tidpunkt för uppdatering visas, vad i dokumentet som har uppdaterats går däremot inte att se. Ett antagande är att samtliga handläggningssteg inte har genomförts i verksamhetssystemet vilket har inneburit att beslut inte har skapats, och att detta har korrigerats under april månad. Beslutet har därmed fått det beslutsdatum som har stått angivit då beslutet skulle ha skapats om samtliga steg fullföljts. Övrigt som upptäckts vid granskningen av pågående förhandsbedömningar Övervägande har skyddsbedömning gjorts samma dag som anmälan inkom. Bland de 78 förhandsbedömningarna finns dock tre förhandsbedömningar där skyddsbedömning inte gjorts omedelbart (i två fall inkom anmälan i januari och skyddsbedömningen är daterad mars och i ett fall inkom anmälan i december och skyddsbedömningen är daterad januari) samt fyra förhandsbedömningar där ingen omedelbar skyddsbedömning har gjorts (i samtliga fyra fall är den unge över 18 och under 20 år). I nämndens verksamhetssystem är skyddsbedömning obligatorisk för att komma vidare och skapa ett beslut. En förklaring till att skyddsbedömningarna gjorts senare antas därmed vara att skyddsbedömning har gjorts i efterhand för att kunna skapa ett beslut och avsluta förhandsbedömningen, då de i två fall har gjorts i samband med beslutsdatum (den tredje är vid granskningen fortfarande pågående). Hembesök har skett inom ramen för fyra förhandsbedömningar. I den ena framgår det av dokumentationen att ett oanmält hembesök görs med anledning av att det av skyddsbedömningen framgår att det i anmälan framkommer information som är allvarlig och som skyndsamt behöver undersökas. I övriga tre framgår inte om hembesöket har skett på nämndens eller på den enskildes initiativ. 21

Slutsatser De granskade förhandsbedömningarna uppfyller till stor del de författningar och lagar som finns. Det har dock under granskningen upptäckts brister, vilka kan bero på otydliga rutiner eller att det finns en osäkerhet om vilka åtgärder som får utföras inom ramen för en förhandsbedömning. Bristerna bör åtgärdas för att nämnden ska uppfylla gällande författningar och lagar. Bland de områden som kan behöva åtgärdas finns bland annat; säkerställa att beslut fattas inom fjorton dagar, om inte det finns synnerliga skäl, dokumentera anledning till att barnet inte kommit till tals, säkerställa att skyddsbedömning görs skyndsamt samt att namn och befattning/titel på den som gjort bedömning framgår, säkerställa att det inte råder någon osäkerhet om vilka åtgärder som får utföras inom ramen för en förhandsbedömning, då det bland de granskade förhandsbedömningarna förekommer hembesök på nämndens initiativ. Om hembesök sker på den enskildes initiativ bör det framgå av dokumentationen. Beslut att inte inleda utredning har fattats inom fjorton dagar i 83 % av de granskade förhandsbedömningarna. Då lagstiftningen anger att det ska finnas synnerliga skäl till en längre handläggningstid är fjorton dagar bör det av dokumentationen i förhandsbedömningarna framgå om synnerliga skäl finns. Enbart i en av de granskade förhandsbedömningarna där beslut inte fattats inom lagstadgad tid framgår anledning till att handläggningstiden överstigit fjorton dagar. I de övriga fem förhandsbedömningarna framgår inte om det finns synnerliga skäl. Om synnerliga skäl inte finns bör nämnden säkerställa att beslut fattas inom fjorton dagar. IVO påpekar i sin granskningsrapport att genom att motivering saknas, är bristfälliga eller standardiserade, har inte den enskildes situation och behov uppmärksammats. Varje förhandsbedömning är en unik bedömning som rör en enskild individ med ett unikt problem. Med tanke på den enskilde individens specifika behov är inte en standardbedömning tillämplig (2014a). Motivering till att inte inleda utredning saknas i två av de granskade förhandsbedömningarna. I de förhandsbedömningar där motivering finns förekommer enbart standardmotivering i ett fall, i övriga förhandsbedömningar bygger motiveringen på den enskildes specifika situation och behov. Resultat av granskningen visar att i det enbart 14 % av de granskade förhandsbedömningarna framgår att barnet/den unge har bidragit med information till förhandsbedömningen. I 39 % saknas uppgifter om barnet har getts möjlighet att framföra sin åsikt om innehållet i anmälan och i 47 % finns enbart dokumenterat att barnet inte har bidragit med information till förhandsbedömningen, anledning till att barnet inte själv kommit till tals framgår inte. Nämnden bör säkerställa att anledning till att barnet inte själv 22

har kommit till tals i förhandsbedömningen dokumenteras, i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. 2 SOSFS 2014:5. För att uppnå bestämmelserna i 5 kap. 4 SOSFS 2014:5 bör nämnden åtgärda och säkerställa att dokumentationen av en omedelbar skyddsbedömning enligt 11 kap. 1 a SoL också innehåller uppgifter om namn och befattning/titel på den som har gjort bedömningen. Av resultatet framgår att en bedömning av om barnet eller den unge är i omedelbart behov av skydd har gjorts i 97 % av de granskade förhandsbedömningarna. Den förhandsbedömning där en omedelbar skyddsbedömning inte har gjorts berör en individ över 18 år. Även bland de pågående förhandsbedömningarna som har granskats finns exempel där omedelbar skyddsbedömning inte gjorts, samtliga avsåg unga över 18 och under 20 år. I samtliga de fall där förhandsbedömning saknas har en vuxenanmälan skapats då personen är över 18 år. I vuxen-anmälan saknas skyddsbedömning, som enbart finns på förhandsbedömning som görs enligt BBIC som används för barn och unga. Av IVOs granskningsrapport (2014a) framgår att bedömningar av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd i flera fall inte hade skett avseende unga mellan 18 och 20 år. IVO drar slutsatsen att genom att skyddsbedömningar inte görs är risken stor för att nämnden inte uppmärksammar att dessa unga skulle kunna omfattas av bestämmelserna i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Av 1 tredje stycket LVU framgår att vård med stöd av 3 får även beredas den som har fyllt 18 men inte 20 år, om sådan vård med hänsyn till den unges behov och personliga förhållanden i övrigt är lämpligare än någon annan vård och det kan antas att behövlig vård inte kan ges med den unges samtycke. Nämnden bör därmed vara vaksam på att uppmärksamma skyddsbehovet för de unga som fyllt 18 men inte 20 år. Av förarbetena till bestämmelserna om omedelbar skyddsbedömning framgår att skyddsbehovet ska bedömas samma dag som anmälan kommer in till socialnämnden eller senast dagen efter om anmälan kommer in sent på dagen. En bedömning av barnets eller den unges behov av omedelbart skydd ska alltid göras när det har kommit in en anmälan oavsett om anmälan omgående leder till beslut att inleda utredning eller tillförs en redan pågående utredning. Bland de pågående förhandsbedömningarna som har granskats finns exempel där skyddsbedömning inte gjorts omedelbart. Nämnden bör därför säkerställa att en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd görs genast. Resultatet visar att hembesök på nämndens initiativ har skett inom ramen för förhandsbedömning. I en förhandsbedömning framgår det dessutom av dokumentationen att ett oanmält hembesök görs med anledning av att det i anmälan framkommer information som är allvarlig och som skyndsamt behöver undersökas. Av förarbetena till SoL framgår att ett hembesök eller annan individuellt inriktad uppsökande åtgärd bör ses som en inledd 23