Yttrande Stockholm Nordost



Relevanta dokument
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

1. Tjänsteskrivelse, zor3-ro Yttrande, förslag. 9 rt7 VALLENTUNA KOMMUN. Regional cykelplan för Stockholms län yttrande (KS 2013.

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18)

Riktlinjer för medborgardialog

Väg 1023, Kragenäs-Resö hamn

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

RUFS aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Remissvar från Stockholm Nordost

Svar på motion om cykelplan för Strömstads kommun

Integration och tillväxt

Förstudie: Spårväg Lund C till ESS Ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala

Nämnd för Trafik, Infrastruktur och miljö 43-54

Yttrande över remiss, förslag till biblioteksplan för Landstinget Sörmland

Förslag till föreskrifterna bifogas i bilaga.

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Systematiskt kvalitetsarbete

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

ANTAGANDEHANDLING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagen av KF 25 mars 2014 Laga kraft 23 april 2014

Verksamhetsplan 2014

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken

Hur kan du söka pengar från landsbygdsprogrammet till bredbandsprojekt?

Yttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

Yttrande över Statens kulturråds delredovisning om kulturverksamheter i vissa bostadsområden

Beslut för grundsärskola

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen

Processinriktning. Anvisning. Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om förlängda semesterperioder.

Utlåtande 2009: RII (Dnr /2008)

Folkhälsopolitisk policy för Östergötland

Samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten i Sverige. Hur arbetar Arbetsförmedlingen och kommunerna tillsammans

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Halland Yttrande. KS

Åtgärdsvalsstudie Cykel Nordost

Genomförandebeskrivning - antagandehandling

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stockholm

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU 2015:88, dnr Ku2015/02481/KL.

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Systematiskt kvalitetsarbete

Slutrapport Vintercyklisten Gävleborg

Komplettering av områden för centralupphandling - bevakningstjänster

Tränarguide del 1. Mattelek.

Anvisningar för arbete med HIV/STIprevention

Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans. KS

Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Kung Magnus väg, Visby

DALS-EDS KOMMUN. DP Resecenter Ed. Trafikutredning. Göteborg

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

Remissyttrande över förslag till regional infrastrukturplan för Hallands län

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden

Enkät Stockholm on the Move


1(6) Riktlinjer för tjänsteresor. Styrdokument

Svar på medborgarförslag nr I 1/ Cykelbana till Stockholm

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Varför? näringslivspolitisk strategi för Malmö stad

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015

Styrgruppens mål Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1

Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3

12 Yttrande över remissen Betänkande -Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd (SOU 2015:44) AMN

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden bifaller förslaget.

Infrastrukturen för Svensk e-legitimation

KS SEPTEMBER 2014

ADMINISTRATIVA REGLER OCH VÄGLEDNING

Cykling och cykelinsatser i Uppsala kommun

Anne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Ansökan om hastighetsbegränsning längs delar av Sunderbyvägen och Kläppenskolevägen

Fossilbränslefri region Mål och strategier, samt handlingsprogram 2011

En gemensam bild av verkligheten

Rapport uppdrag. Advisory board

Dnr Bun 2011/302 Stimuleringsinsatser för utökning av antalet utbildade förskollärare i egenregins förskolor

Syftet med en personlig handlingsplan

Investera i förskolan

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

SIE 5, Ett nytt filformat för överföring av generiska redovisningsdata

Fristående brobyggare

Kommittédirektiv. En ny modell för samverkan och fördelning av statliga bidrag till regionala och lokala kulturverksamheter. Dir.

Vägledning inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2013

Botniabanan Dubbla spår mot. framtidens arbetspendling?

Cykelbokslut Varberg 2015

Transkript:

1(6) Handläggare: Marlene Sjödin Mobil: 08-587 851 41 Trafikverket Ärendemottagningen TRV 2012/70323 BOX 810 781 28 BORLÄNGE stockholm@trafikverket.se Yttrande Åtgärdsvalsstudie Cykel Nordost - ÅVS Sammanfattning De regionala cykelstråken inom ska ansluta till den regionala stadskärnan Täby centrum - Arninge. Det är viktigt att knyta samman via tvärförbindelser som skapar nya pendlingsmöjligheter. Det saknas en tydlig koppling mellan den regionala cykelplanen och denna ÅVS Tidplan och handlingsplan för fortsatt arbete saknas. Förklaring saknas på hur de s.k. behovsstråken kommer att behandlas i senare utredningar. En tydligare ansvarsfördelning bör beskrivas redan i ÅVS, med bättre koppling mot Länsplan och dess åtgärdspaket cykel. Oavsett det planerade snabbcykelstråket Arninge - Roslagstull, är behovet stort av de sju prioriterade stråken. Viktigt att ta med planeringen för cykelstråk i planeringen för Arninge resecentrum. Det är viktigt att prioriteringslistan mellan stråken är flexibel utifrån att förutsättningar förändras med tiden, samt att inledningstexten till prioriteringslistan bör omformuleras. En enhetlig cykelvägvisning för de regionala cykelstråken bör tas fram. Förklaring av Snabbcykelstråket saknas. Förtydligande av dragningen av stråket mellan Åkersberga och Arninge behövs. Utformningsprinciperna för cykelstråken bör anpassas efter det behov som föreligger i varje kommun eller i varje stråk. Behov av lokala, mindre, men iordningställda cykelvägar - cykelstigar.

Bakgrund 2(6) Den 26 augusti 2013, inkom en remiss av Åtgärdsvalsstudie Cykel Nordost (ÅVS Cykel Nordost). ÅVS har arbetats fram av Trafikverket, i samråd med kommunerna inom Stockholm Nordost. Studien har sin utgångspunkt i den regionala cykelplanen för länet, med en fördjupning på en mellankommunal nivå i nordostsektorn. ÅVS Cykel Nordost drivs av Trafikverket i samarbete med nordostkommunerna. Den regionala cykelplanen har arbetats fram inom EU-projektet SATSA II, som drivs av Stockholms läns landsting (TMR), Trafikverket och Länsstyrelsen i Stockholms län. Syftet med ÅVS Cykel Nordost är att se cykelresorna i ett större geografiskt perspektiv och att rekommendera åtgärder för att få tillstånd en god cykelinfrastruktur som är anpassad till vardagscykling vilket inbegriper regional arbetspendling. Projektets mål är att kommunerna och Trafikverket ska få en gemensam syn på behov och lösningar i nordostsektorn. Arbetet med ÅVS Cykel Nordost inleddes med en kartläggning av de berörda kommunernas befintliga cykelnät, målpunkter inom och utanför regionen, brister i dagens cykelinfrastruktur och pendlingspotential. Utifrån inventeringen och samråd med kommunerna har regionens behov klarlagts. ÅVS för Cykel Nordost innehar samma mål som den regionala cykelplanen. Det övergripande målet är att resor med cykel ska utgöra minst 20 procent av alla huvudresor i stockholmsregionen år 2030. Delmål: Det finns ett sammanhängande regionalt cykelvägnät. Det är enkelt och tidseffektivt att arbetspendla med cykel. Det är säkert och tryggt att arbetspendla med cykel. Det är enkelt att kombinera kollektivtrafikresande med att cykla. Regional och lokal cykelplanering överensstämmer och samverkar. Det finns en regional planering för cykelturism. - med kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker - är en stor och viktig del av den snabbt växande Stockholmsregionen. Flera av kommunerna hör till landets snabbast växande. Den gemensamma visionen för tillväxt 2010-2040, Framtid, framgång, framkomlighet anger att tar sin del av ansvaret för den växande Stockholmsregionen genom att skapa förutsättningar för: - 100 000 nya invånare i god och varierad livsmiljö i hela Nordost. - 50 000 nya arbetstillfällen i ett differentierat och expansivt näringsliv. - Utveckling av Täby centrum - Arninge till regional stadskärna Ett mål för utvecklingen i är att sektorns växande arbets- och bostadsmarknader knyts samman med övriga stockholmsregionen, genom en kraftigt förbättrad transportinfrastruktur. Genom bl.a. ett utbyggt regionalt/mellankommunalt cykelnät ökar förutsättningarna för en hållbar utveckling av resandet.

3(6) Regionala cykelstråk i De regionala cykelstråken inom ska ansluta till den regionala stadskärnan Täby centrum-arninge. Inom kärnan planeras Arninge resecentrum bli knutpunkten för kollektivtrafik i med förbindelser i nord-sydlig och öst-västlig riktning, med möjlighet att bl.a. byta trafikslag till buss eller Roslagsbana och i framtiden eventuellt även till tunnelbana. Hela den regionala stadskärnan är, med sin attraktionskraft i handel, arbetsplatser, kollektivtrafiknoder samt koppling mot övriga regionala stadskärnor och centrala Stockholm, en självklar målpunkt för de regionala cykelstråken i Nordost. Viktigt är även att knyta samman med tvärförbindelser som skapar nya pendlingsmöjligheter både inom Nordost och till närliggande kommuner och arbetsplatsområden. Utformningen av bytespunkten vid Arninge resecentrum är en viktig förutsättning för att stärka möjligheterna för regional cykelpendling i nordostsektorn. Utformningen ska underlätta för byte från cykel till olika kollektivtrafikslag med framkomliga stråk och cykelparkeringar. Cykelstråk och passager ska även underlätta för de som passerar via Arninge resecentrum och vidare till andra målpunkter. Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) Kommunerna inom är positiva till de drivande parternas avsikt att arbeta fram en gemensam ÅVS Cykel Nordost samt till regional cykelplan för hela länet. I arbetet med den regionala cykelplanen (SATSA II) talas om vikten av att den får genomslagskraft och behovet av ett samordnat genomförande. En ÅVS med cykelfokus i nordostkommunerna är ett steg i rätt riktning för att möjliggöra att cykeltrafiken blir en ökad andel av det totala resandet. För att nå den önskvärda genomslagskraften av den regionala cykelplanen bör det finnas en samstämmighet mellan den regionala cykelplanen (SATSA II) och ÅVS Cykel Nordost. saknar en tydlig koppling mellan den regionala cykelplanen och ÅVS Cykel Nordost. I förslaget till Regional cykelplan identifieras ett behov av att anlägga 825 km cykelstråk inom Stockholms län till och med år 2030. Det motsvarar en utbyggnadstakt på ca 55 km årligen. Som en fortsättning av den regionala cykelplanen pågår nu diskussioner kring ett genomförandeavtal. I ÅVS Cykel Nordost saknas en tydlig koppling till hur detta kommer att påverka eller kopplas samman med genomförandeavtalet i projektet SATSA II. Det saknas även en tydlig redovisning av vilket tidsperspektiv ÅVS avser. En fråga är hur stråken inom nordostkommunerna kommer att prioriteras jämfört med andra stråk i länet. I ÅVS Cykel Nordost saknas en tydligare beskrivning av det regionala cykelstråket från Roslagstull till Arninge, dvs. Snabbcykelstråket. Studien förutsätter att idéstudien Snabbcykelstråk längs E18 blir till. Om detta projekt skulle försenas är det viktigt att utreda hur tidplanen för resterande cykelstråk påverkas. vill understryka att det är av vikt att resterande stråk inte nedprioriteras eller tas bort om något oförutsett inträffar med snabbcykelstråket.

4(6) I sammanhanget bör det pekas på att det finns ett regionalt stråk på sträckan Stationsvägen - Arninge. Även med en utbyggnad av snabbcykelstråket kommer delar av ovan nämnda regionala stråk kvarstå som en viktig försörjning till snabbcykelstråket. ÅVS Cykel Nordost föreslår en prioritering av sju stråk som intressanta för en fortsatt fördjupning. stödjer prioriteringsordningen som är: 1. Åkersberga - Arninge och 1. Vaxholm - Arninge 2. Täby Kyrkby - Enebyängen 3. Vallentuna - Arninge 3. Rosenkälla - Arningevägen 3. Norrtälje - Svanberga 4. Danderyd - Kista Några stråk uppfyller inte urvalskriterierna enligt ÅVS. saknar en förklaring till hur dessa stråk kommer att behandlas i senare utredningar. Nordostkommunerna vill även se ett förtydligande vad gäller sträckningen av stråket mellan Åkersberga och Arninge. Det kan nu misstolkas och inte ses som ett stråk längs Roslagsbanan utan längs med väg 276. Många av de regionala cykelstråken kopplas samman i Arninge. Det är därför viktigt att utformningen av cykelstråken inom Arninge blir gena och sammanhängande, då Arninge resecentrum kommer att vara en viktig bytespunkt mellan olika trafikslag inom nordostsektorn. Detta kommer dock att studeras vidare i projekten kring Arninge. I studien uttrycks att Trafikverket har ansvar för förverkligandet av de föreslagna stråken längs de statliga vägarna och kommunerna för stråk längs de kommunala vägarna. Dock beskrivs att det krävs ett samarbete mellan berörd kommun och Trafikverket vid utbyggnad längs de statliga vägarna. I ÅVS Cykel Nordost beskrivs inget om finansieringsansvaret för utbyggnad av cykelstråken, mer än att de bör diskuteras under planläggningsprocessen. En tydligare ansvarsfördelning bör beskrivas redan i ÅVS Cykel Nordost, med bättre koppling mot Länsplan och dess åtgärdspaket cykel. saknar även en tydlig beskrivning av det fortsatta arbetet, alternativt en handlingsplan, för att kunna förverkliga cykelstråken. En ÅVS visar på steg 1, 2, 3 och 4 åtgärder. I ÅVS Cykel Nordost redovisas främst steg 4 åtgärder. Beroende på vilken tidsram som sätts upp, kan det vara aktuellt att även presentera steg 1, 2 och 3 åtgärder, såsom gatubelysning och cykelparkeringar, fram till dess att åtgärderna utförs för att på kort sikt skapa ett ökat cykelanvändande. Dessa åtgärder bör dock inte ersätta steg 4 åtgärderna eller försena utbyggnad av stråk.

Standard 5(6) Kommunerna i står bakom målen som sätts upp i den regionala cykelplanen, vilka är detsamma som för ÅVS Cykel Nordost. Målet för att uppnå framkomlighet och gena dragningar bör inte låsas fast vid att utbyggnaden absolut måste ske enligt planens utformningsprinciper, vilket ÅVS tar upp. Ett stråk ska inte behöva falla på att det i en punkt är svårt eller omöjligt att tex. uppnå full bredd när det för övrigt är god standard. Måltalet bör i den regionala cykelplanen formuleras Utbyggnad ska i möjligaste mån ske enligt planens utformningsprinciper. Nordostkommunerna anser att utformningsprinciperna bör anpassas efter det behov som föreligger i varje kommun eller i varje stråk, precis som ÅVS Cykel Nordost också påtalar. Stråken bör dock ha en god standard, i enlighet med den regionala cykelplanen där så är möjligt. Kommunerna inom är positiva till att vägvisning tas upp i den regionala cykelplanen, dock beskrivs inget av detta i ÅVS Cykel Nordost. Vägvisning är en mycket viktig del för att uppnå det övergripliga målet att öka cykelanvändandet till 20 %. Det har tidigare förts diskussioner om en gemensam lösning gällande skyltning och färgkodning för de regionala cykelstråken. En gemensam design och utformning ger förutsättningar för en tydlig vägvisning som sträcker sig över kommungränserna och ger därmed också förutsättningar för effektiva och användarvänliga regionala cykelstråk. önskar därför en komplettering både i den regionala cykelplanen och i ÅVS Cykel Nordost, om att en enhetlig cykelvägvisning för de regionala cykelstråken ska tas fram. Även om inte alla kommuner har möjlighet att följa en specifik utformning så finns det då vägledning för vilka färger som bör användas, samt vilken design och utformning av skyltar som förespråkas för en enhetlighet bland stråken. I de fall det inte är praktiskt eller ekonomiskt genomförbart att anordna regional cykelvägar av den högre standard som beskrivs ovan så bör man överväga möjligheten att anordna lokala cykelvägar med en lägre standard - cykelstigar. Den lägre standarden hänför sig framför allt till bredden på cykelvägen, medan exempelvis körytan bör vara hårdgjord och anpassad för cykeltrafik. Prioritering Det är viktigt att tänka på att den regionala cykelplanen sträcker sig fram till år 2030 och att förutsättningarna förändras med tiden. Den regionala cykelplanen baseras på arbetspendlarstatistik från år 2010. Mycket har hänt med cyklismen de senaste tre åren och utvecklingen har varit kraftig. Man bör också beakta att om möjlighet ges att resa med ett visst fordon i en ny reserelation kan det skapa möjlighet till arbetspendling i stråk som kanske idag inte används i så stor utsträckning. I nordostsektorn är tvärförbindelserna bristfälliga och därmed kan cykelns konkurrenskraft gentemot andra färdsätt öka, vilket också beskrivs i ÅVS Cykel Nordost.

anser att prioriteringen är rimlig utifrån de kriterier som sätts upp i ÅVS Cykel Nordost. Ett lägre prioriterat stråk ska dock inte behöva falla på att ett högre prioriterat stråk försenas, eller inte blir av. anser därmed att inledningstexten till prioriteringslistan bör omformuleras. Flexibiliteten i prioriteringslistan är mycket viktig. 6(6) För Kjell Jansson Kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje Ordförande i 2013