Budgetunderlag 2016 2018

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (23) 2016 2018 Skolverket överlämnar härmed budgetunderlag för 2016 2018. Beslut i ärendet har fattats av Skolverkets generaldirektör Anna Ekström. I den slutgiltiga handläggningen har överdirektör Helén Ängmo, avdelningscheferna Pia Enochsson, Eva Durhán, Kjell Hedwall och Eva Lindgren samt chefsjurist Jonas Nordström och kommunikationschef Annette Lilliestierna deltagit. Föredragande i ärendet har varit undervisningsråd Katarina Tiväng. Anna Ekström Generaldirektör Katarina Tiväng Undervisningsråd Kopia till Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

2 (23) Skolverket INNEHÅLL HEMSTÄLLAN... 3 1 INLEDNING... 4 1.1 SKOLVERKETS PRIORITERINGAR... 5 1.2 LÅNGSIKTIGT OCH STRATEGISKT STÖD FÖR SKOLUTVECKLING... 6 2 FÖRSLAG TILL UTÖKAD FINANSIERING AV VERKSAMHET... 7 2.1 UTGIFTSOMRÅDE 16 ANSLAG 1:1 STATENS SKOLVERK... 7 2.2 UTGIFTSOMRÅDE 16 ANSLAG 1:5 UTVECKLING AV SKOLVÄSENDET OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET... 10 2.3 AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET... 13 2.4 VERKETS ÅTGÄRDER FÖR ATT EFFEKTIVISERA OCH MINSKA KOSTNADERNA... 16 3 FÖRSLAG TILL FINANSIERING AV SKOLVERKETS VERKSAMHET... 17 3.1 ANSLAG, AVGIFTSINKOMSTER OCH ÖVRIGA INKOMSTER SOM DISPONERAS (TKR)... 17 3.2 INVESTERINGSBEHOV I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR... 18 3.3 RÄNTEKONTO MED KREDIT... 20 3.4 ANSLAGSKREDIT PÅ RAMANSLAG... 20 3.5 BEMYNDIGANDEN... 20 3.6 AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET... 23

Skolverket 3 (23) Hemställan Med utgångspunkt i de resonemang som förs i budgetunderlaget hemställer Skolverket om att myndigheten tillförs medel för 2016 2018, utöver redan beslutad tilldelning, enligt följande. Äskanden om tillägg anges kopplat till aktuellt anslag. (tkr) Förslag från Skolverket 2016 2017 2018 Anslag 1.1 Summa 1:1 tilldelat 2015 511 152 502 152 499 152 Långsiktig finansiering av Skolverket 30 000 40 000 50 000 Ungdomars etablering på arbetsmarknaden 9 000 9 000 9 000 Internationella studier 9 000 9 000 9 000 Nationell utvärdering 2 500 Summa 1:1 äskande 50 500 58 000 68 000 Nytt förslag 561 652 560 152 567 152 Anslag 1.5:3 Summa 1:5.3 tilldelat 2015 3 535 685 3 774 685 3 861 685 Från styrdokument till undervisning 20 000 20 000 20 000 Moderna språk 5 000 13 000 13 000 Digitalisering av nationella prov (förstudie) 10 000 Legitimering av lärare och förskolelärare 72 000 44 950 44 950 Summa 1:5.3 äskande 107 000 77 950 77 950 Nytt förslag 3 642 685 3 852 635 3 939 635 Avsteg från Kapitalförsörjningsförordningen Karriärtjänstreformen 15 000 11 000 8 000

4 (23) Skolverket 1 Inledning Skolverket ansvarar för en bred och mångfacetterad verksamhet. Myndigheten arbetar med nationell styrning, skolutveckling, uppföljning och utvärdering samt med hantering av statsbidrag och legitimering av lärare och förskollärare. En mycket stor del av verksamheten utgörs av regeringsuppdrag meddelade i regleringsbrev eller i särskild ordning. Flera uppdrag har korta tidsramar, annonseras med kort varsel och utgör i vissa fall en ny form av verksamhet. Den svenska skolan står inför stora utmaningar. I Skolverkets lägesbedömning 2013 redovisade myndigheten sin samlade bedömning av situationen och utvecklingen inom förskola, skola och vuxenutbildning. Tre övergripande utvecklingsområden pekades ut som viktiga för att möta den svenska skolans utmaningar; att alla skolor måste utvecklas till bra skolor för att öka likvärdigheten, att tillgången till kompetenta lärare behöver säkras och att skolor och huvudmän behöver långsiktighet. Slutsatserna i lägesbedömningen förstärktes ytterligare av PISA-undersökningen där resultaten visar att svenska 15-åringar har tappat mest i hela OECD-området och numera presterar under OECD-genomsnittet inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Skillnaderna är stora mellan flickor och pojkar och de lågpresterande har tappat ytterligare i förhållande till de högpresterande. Efter Skolverkets underlag till OECD inför granskningen av det svenska skolsystemet, blev det tydligt att utvecklingsområdena kvarstår. Det finns även ett behov av att arbeta vidare med hur de socio-emotionella kompetenserna, t.ex. motivation och uthållighet, kan påverka elevernas arbete, attityder och kunskapsresultat. Med utgångspunkt i Skolverkets uppdrag, resurser och utmaningar har myndigheten formulerat fem övergripande mål för perioden 2013 2016. Målen med tillhörande strategier ska skapa bättre förutsättningar för Skolverket att genomföra sitt uppdrag. De fem målen är: Vår verksamhet bidrar till högre kvalitet i undervisningen Vi tillhandahåller den bästa kunskapen om skolsystemet Vi möter målgruppernas behov Vi har rätt kompetens Vi är snabba, flexibla och effektiva Skolverket fokuserar i detta budgetunderlag på hur myndigheten bör hantera de utmaningar som finns inom sektorn, hur myndigheten ser på framtida utvecklingsinsatser och vilka förutsättningar myndigheten behöver ha för att klara sitt uppdrag. Med anledning av de speciella förutsättningar som råder kring 2015 års budgetproposition och att det råder viss oklarhet kring kommande satsningar från regeringen har myndigheten valt att inte gå fram med äskanden på de områden där vi bedömer att medel kommer att komma. Myndigheten vill framhålla att det behövs strukturella förändringar i hur olika insatser kan genomföras på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt för att skapa förutsättningar för en bättre skola. Det krävs också ett stärkt förvaltningsanslag för att

Skolverket 5 (23) Skolverket ska kunna hantera förvaltning och långsiktigt stöd för såväl instruktionsenliga uppgifter som tidsbegränsade utvecklingsinsatser. 1.1 Skolverkets prioriteringar Utifrån slutsatserna i lägesbedömningen har Skolverket valt att prioritera insatser inom följande områden. Skolverket ska genom att samordna befintliga insatser och initiera nya insatser vid behov, öka genomslagskraften i de insatser regeringen fattar beslut om. Förbättrade resultat genom utveckling av undervisningen Ett av målen i Skolverkets strategiska plan är att verksamheten ska bidra till högre kvalitet i undervisningen. Myndigheten ska utveckla stöd för att höja kvaliteten i undervisningen och ska ha en kunskapsbas som möjliggör effektiva insatser för att utveckla undervisningen. Det bakomliggande motivet för att detta område prioriteras är undervisningens avgörande betydelse för elevers resultat. Skolverket genomför nationella och internationella undersökningar som rör ämnen och undervisning. Vidare genomförs en rad insatser som syftar till att utveckla undervisningen, t.ex. utvecklingsinsatser kopplade till ämnen och ämnesutveckling, kollegialt lärande, elever i behov av särskilt stöd och forskningsspridning kopplat till förbättrad undervisning. Likvärdig utbildning för alla elever I lägesbedömningen lyfts fram att Skolverket ska följa upp och utvärdera likvärdigheten, ett arbete som pågår. Därtill behövs löpande kunskap om hur elevernas kunskapsutveckling ska förstås. Skolverket avser att stärka dialogen mellan staten och huvudmännen för att ge huvudmännen bättre förutsättningar att ta sitt ansvar för skolans samlade mål. Redan i dag görs insatser för att stärka huvudmännens möjligheter att ta sitt ansvar t.ex. genom riktade dialogmöten om skolutveckling där mindre kommuner och enskilda huvudmän som efter Skolinspektionens tillsyn arbetar med utveckling och resultatförbättring. Bedömning och betyg Betyg och nationella prov liksom annat bedömningsstöd är ett område där Skolverket har flera pågående uppdrag. Skolan har under senaste åren fått ett utökat åtagande genom tidigare betyg och ett omgjort betygssystem. Antalet nationella prov har ökat. Detta har sammantaget medfört att behovet av stöd har ökat, vilket Skolverket prioriterar. Skolverket får också genom uppföljning och utvärdering kunskap inom området. Skola och arbetsliv Skolverket har ett stort och ökande antal regeringsuppdrag med nära koppling till arbetsmarknaden, t.ex. inom gymnasie- och vuxenutbildningen och studie- och yrkesvägledning. Myndigheten har ställt om sin verksamhet mot en samlad, långsiktig satsning för att stärka kvaliteten i yrkesutbildningen, bl.a. när det gäller handledarutbildning, samverkan med arbetslivet, branscher och parter.

6 (23) Skolverket 1.2 Långsiktigt och strategiskt stöd för skolutveckling Under 2015 arbetar Skolverket med en stor mängd utvecklingsuppdrag från regeringen. Uppdragen spänner över ett brett spektrum av frågor från att stödja isländska elevers yrkesstudier i Sverige till de stora satsningarna på Matematiklyftet och Lärarlyftet. I Riksrevisionens granskning Statens insatser på skolområdet, Statens kunskapsspridning till skolan RIR 2013:11, rekommenderar Riksrevisionen regeringen bland annat att styra Skolverkets nationella utvecklingsuppdrag mer strategiskt och mindre detaljerat i syfte att öka Skolverkets verksamhetsnytta. Skolverket har återkommande lyft behovet av utökat förvaltningsanslag. Det behovet kvarstår, se avsnitt 2.1.1. Med utgångspunkt i lägesbedömningen och Riksrevisionens rekommendationer föreslår myndigheten därutöver följande: Skolverket menar att det är en nackdel att strukturerna för nationell skolutveckling med dagens system i så stor utsträckning byggs upp på nytt för varje utvecklingsuppdrag. Mer hållbara strukturer för nationell skolutveckling med insatser för alla nivåer i styrkedjan skulle ge betydligt bättre förutsättningar att bidra till ett utvecklingsarbete som har reella möjligheter att höja kvalitén i undervisningen. Ett långsiktigt stöd skulle kunna erbjudas till huvudmän med större hänsyn till de behov av utvecklingsinsatser som finns. Det bör finnas goda möjligheter att identifiera behoven med det systematiska kvalitetsarbetet som grund. Det systematiska kvalitetsarbetet på respektive nivå genererar utvecklingsbehov av olika slag och då ska staten finnas där och erbjuda relevanta, vetenskapligt beprövade utvecklingsinsatser. Skolverket bör rikta utvecklings- och implementeringsinsatser till huvudmän, förskolor och skolor som har identifierat behov av insatser och som deltar i statliga insatser i lägre utsträckning än andra. Skolverket menar att insatserna för nationell skolutveckling bör innehålla följande grundläggande kompetenser för de olika nivåerna: Huvudmän Hela huvudmannastrukturen behöver få del av kompetensutveckling så att det kommunala och statliga uppdraget kan integreras på ett naturligt sätt. Kompetensutvecklingen bör omfatta bl.a. systematiskt kvalitetsarbete, modeller för resursfördelning, kompetensförsörjning och skolplanering. Skolverket vill också erbjuda huvudmän individuellt stöd utifrån respektive huvudmans behov, t.ex. mot bakgrund av Skolinspektionens granskningar. Rektorer och förskolechefer Utvärderingen av Rektorsprogrammet är hittills positiv och ytterligare utveckling av programmet kommer att fortsätta fr.o.m. höstterminen 2015. Skolverket har för avsikt att ytterligare förstärka och konkretisera avsnitten om pedagogiskt ledarskap i utbildningen. Därutöver vill Skolverket utveckla Rektorslyftet till en mer permanent påbyggnad på rektorsprogrammet, med möjlighet att välja olika inriktningar. Fokus i påbyggnaden bör vara på systematiskt kvalitetsarbete, organisering samt genomförande av utveckling av undervisning. Lärare och förskollärare Fokus bör läggas på kollegiala metoder för planering, utvärdering samt bedömning av elevers kunskaper. Insatserna måste ge ett handfast stöd för att lärare ska kunna pröva och ompröva nya upplägg av sin undervisning i syfte

Skolverket 7 (23) att ge eleverna möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som finns i läroplanen. Allt i syfte att höja kvalitén i undervisningen. Handledarnivån karriärtjänster Skolverket vill bygga vidare på de generella inslag som finns i nuvarande utvecklingsinsatser och forma en handledarutbildning som huvudmän och rektorer kan erbjuda till förstelärare och lektorer i de fall dessa lärare har ett uppdrag att driva kollegialt utvecklingsarbete. Värdegrund och skolmiljö Skolverket menar även att det är viktigt med långsiktiga satsningar för att stärka värdegrundsarbetet, skolmiljöfrågor, jämställdhet och studiero. Sådana insatser bör riktas till alla målgrupper. Insatserna ska kunna ge ett handfast stöd och stärka skolans förmåga att arbeta med skolans samlade uppdrag. Skolverket kan börja etablera en permanent hållbar struktur för nationell skolutveckling där finansieringen på 1:5.3 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, Till Skolverkets disposition, och övriga sakanslag till Skolverkets disposition, kan disponeras mer fritt av Skolverket utan detaljreglering så att regeringens fortsatta styrning snarare är målstyrd. Anslagsposten måste även fortsättningsvis innehålla administrativa villkor och vid behov avsteg från kapitalförsörjningsförordningen. Förslaget har således inga finansiella konsekvenser. Skolverkets bedömning är att detta är möjligt att påbörja redan under 2017. 2 Förslag till utökad finansiering av verksamhet 2.1 Utgiftsområde 16 Anslag 1:1 Statens Skolverk 2.1.1 Myndighetens långsiktiga finansiering En mycket stor del av Skolverkets verksamhet utgörs av regeringsuppdrag meddelade i regleringsbrev eller i särskild ordning. Det innebär en komplex och svåröverskådlig ekonomi med medel på flera anslag behäftade med olika villkor, vilket medför risker gällande styrning och uppföljning av verksamheten både på kort och på lång sikt. Skolverket har återkommande påpekat de svårigheter som är förknippade med ryckighet och kortsiktig planering för myndigheten. Skolverket står inför flera stora utmaningar de närmaste åren. Dels har myndigheten höga krav från regeringen avseende olika insatser inom skolområdet med tillhörande medel, dels finns krav inom förvaltningspolitiken på intern effektivitet samt hög service till Skolverkets målgrupper. Skolverket har under de tre senaste åren fått ett utökat förvaltningsanslag med 167 miljoner kronor. Medlen har i stor utsträckning öronmärkts för specifika insatser. På utvecklingsanslaget 1:5 har ökningen varit ännu större, från 900 miljoner kronor 2011 till närmare 4 miljarder kronor 2015. Det tar tid att ställa om verksamheten och skapa ändamålsenliga, rätt dimensionerade interna stödprocesser för att klara av det. Det finns stora och eftersatta behov av modernisera och effektivisera myndigheten. Detta medför höga kostnader för verksamhetsutveckling i både kärn- och stödprocesser.

8 (23) Skolverket Flera av satsningarna på utvecklingsanslaget avser uppbyggnad av mer långsiktiga reformer som t.ex. utfärdande av lärarlegitimation och olika statsbidrag med tillhörande it-stöd. I flera uppdrag t ex. Matematiklyftet och Läslyftet innebär utformningen att myndigheten skapar olika it-hjälpmedel och verktyg för att stödja utvecklingen. Målsättningen är att dessa ska kunna fortleva över tid och inte avslutas när uppdraget tar slut. Utveckling av infrastrukturen inom uppföljning och utvärdering behöver också ske för att klara de förändrade behoven. Investeringskostnader för detta belastar låneram, eller i de fall avsteg från kapitalförsörjningsförordningen beviljats, anslaget direkt. Långsiktigt kommer investeringarna att generera stora förvaltningskostnader för att kunna vidmakthålla och vidareutveckla dessa. För 2015 har myndigheten budgeterat för över 60 miljoner kronor i förvaltningskostnader för att hantera och underhålla system, infrastruktur etc. Om ingenting görs kommer detta att leda till att förvaltningsanslaget mer och mer domineras av kostnader för övergripande overhead och förvaltningskostnader för olika verksamhetsprocesser, snarare än instruktionsenlig kärnverksamhet. Delvis har detta lösts kortsiktigt genom utnyttjande av 1:5.3 Till Skolverkets disposition för att täcka vissa kostnader förknippade med utvecklingsinsatser. Den möjligheten har i och med 2015 års regleringsbrev begränsats till 10 000 tkr vilket innebar att insatser i linje med anslagets ändamål motsvarande drygt 20 000 tkr har prioriterats bort eller flyttats in under förvaltningsanslaget. Myndigheten bedömer att förvaltningsanslaget bör förstärkas de närmaste tre åren för att kunna hantera de instruktionsenliga uppgifterna och samtidigt hantera de insatser som krävs för att myndigheten ska kunna fungera effektivt samt omhänderta system och verktyg för skolsektorn med bibehållen kvalitet och effektivitet. För närvarande pågår en extern översyn av myndigheten av Statskontoret och även en intern organisationsöversyn. Utifrån slutsatserna av dessa kan myndigheten behöva återkomma avseende myndighetens behov av medel på förvaltningsanslaget. Skolverket hemställer om en utökning av 1:1 Statens Skolverk motsvarande 30 000 tkr 2016, 40 000 tkr 2017 och 50 000 tkr 2018. Finansiering föreslås ske genom motsvarande neddragning av 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet. 2.1.2 Ungdomars etablering på arbetsmarknaden I och med Skolverkets förändrade instruktion (2013:929) ska verket bidra till att trygga den nationella kompetensförsörjningen och underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden genom att bl.a. stödja arbetsgivare och andra aktörer i deras arbete med att utveckla kvaliteten i gymnasial yrkesutbildning. Nya målgrupper som branschorganisationer, arbetsgivare och andra aktörer på arbetsmarknaden har andra krav och förväntningar än Skolverkets ordinarie målgrupper. Skolverket stimulerar även anordnandet av gymnasial lärlingsutbildning genom insatser riktade till huvudmän, arbetsgivare och branschorganisationer bl.a. när det gäller att organisera utbildning på arbetsplatser. Skolverket ska stimulera samverkan mellan skola och arbetsliv, särskilt regionalt, för att säkra att arbetslivets behov be-

Skolverket 9 (23) aktas vid utformningen av utbildningarna. Eftersom verksamheten är av bestående karaktär bör Skolverkets förvaltningsanslag ökas. Skolverket hemställer om en utökning 1:1 Statens Skolverk om 9 000 tkr från 2016 och framåt med anledning av instruktionsförändring och utökat ansvar avseende den nationella kompetensförsörjningen och ungdomars etablering på arbetsmarknaden. 2.1.3 Internationella studier De internationella studierna står idag för trendmätning av kunskapsutvecklingen i svensk skola. Studierna har hög kvalitet vad gäller att mäta trenden i resultatutvecklingen och bred täckning inom respektive ämnesområde. Efter ett reformskede i både grundskolan och gymnasieskolan parallellt med vikande resultatutveckling i svensk grundskola, fångad senast i PISA 2012, är de internationella studierna betydelsefulla för att följa utvecklingen framöver. I praktiken finns inga andra studier som belyser förändring över tid och därmed effekter av reformer. Under de senaste åren har också ett flertal omfattande satsningar gjorts eller kommer att genomföras, exempelvis inom matematikämnet och läsning, och det är angeläget att mäta effekterna av såväl reformer som särskilda satsningar på elevernas kunskaper i både grund- och gymnasieskola. De internationella programmen följer givna cykler. För närvarande pågår arbetet med PISA 2015, TIMSS 2015, TIMSS Advanced 2015, PIRLS 2016 och ICCS 2016. Under 2015 inleds även arbetet med TALIS 2018 avseende ISCED 2 och påbörjas förberedelserna för PISA 2018. Skolverket har tagit ställning till att inte delta i ICILS 2018 1 och inom de kommande åren blir det aktuellt att ta ställning till deltagande i bl.a. etimss 2019. Internationella studier 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 TIMSS 2015 huvudstudie rapportering TIMSS Advanced 2015 huvudstudie rapportering PISA 2015 (nv) huvudstudie rapportering PIRLS 2016 inl. epirls förstudie huvudstudie rapportering ICCS 2016 huvudstudie rapportering TALIS 2018 ISCED 2 förberedelser förstudie huvudstudie rapportering TALIS 2018 övr. moduler* Förstudie huvudstudie rapportering PISA 2018 (läs) förberedelser förstudie huvudstudie rapportering ICILS 2018 förstudie huvudstudie etimss 2019* förberedelser förstudie huvudstudie PISA 2021 (ma)* förberedelser förstudie huvudstudie PIRLS 2021* förberedelser förstudie huvudstudie *avser studier där Skolverket ännu inte tagit ställning till deltagande. Inför 2015 har medlen, 15 000 tkr, på den särskilda anslagsposten för internationella studier flyttats till myndighetsanlaget och dessutom förstärkts engångsvis med ytterligare 9 000 tkr. Studierna innebär långsiktiga finansiella åtaganden. Skolverket vill 1 IEA International Computer and Information Literacy Study, http://www.iea.nl/icils_2013.html

10 (23) Skolverket understryka att den långsiktiga finansieringen krävs för att Sverige ska kunna delta i de internationella studierna. Skolverket hemställer om en permanent utökning av 1:1 Statens Skolverk om 9 000 tkr från 2016 och framåt. Skolverket hemställer även om en instruktionsändring för att tydliggöra Skolverkets uppdrag att arbeta med de internationella studierna. 2.1.4 Nationell utvärdering I samband med rapporteringen från PISA 2012 fördes ett antal tänkbara delförklaringar till resultatutvecklingen fram. En av dem var att det kan ha skett värderingsförskjutningar såsom till exempel att elevernas uppfattning om skolan och skolämnenas relevans och nytta har förändrats över tid. I rapporten nämndes att förändrade fritidsvanor och ökad datoranvändning kan ha påverkat ämnesintresset och läsvanorna hos barn och ungdomar. Även inom andra områden kan värderingsförskjutningar vara en delförklaring till den utveckling vi ser såsom exempelvis i sökandemönster och attityder till yrkesutbildningar, strategiska val och bortval av svårare kurser. Värderingsförskjutningar är ett nytt område för Skolverket inom vilket vi håller på att bygga upp vår kunskap om vad andra aktörer vet. För 2016 planerar myndigheten en förstudie med fokus på elevers värdering av olika aspekter av skolans hela uppdrag en fördjupning av attityder till skolan, attityder till utbildning. Denna förstudie avser att inspirera och leda till att nationella utvärderingar av skolsystemet initieras. Skolverket hemställer om en utökning av 1:1 Statens Skolverk för nationell utvärdering med 2 500 tkr 2016. 2.2 Utgiftsområde 16 Anslag 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2.2.1 Från styrdokument till undervisningspraktik fortsatt uthållig implementering av skolreformerna Skolverket har under perioden 2010 2015 årligen, med undantag för 2014, tillförts resurser för implementeringsinsatser av reformer. Aktiva, strategiskt valda och långsiktigt inriktade implementeringsinsatser är nödvändiga för lång tid framöver om reformerna på allvar ska få genomslag i verksamheterna. Stöd för denna uppfattning finns bl.a. i Skolverkets senaste lägesbedömning och i delbetänkandet från utredningen om förbättrade resultat i grundskolan; Det tar tid om effekter av skolpolitiska reformer (SOU 2013:30). Utredaren framhåller särskilt att arbetet bara har börjat och pekar på vikten av uthållighet vid implementeringen av reformer. Mot bakgrund av resultaten i PISA 2012 framstår det än tydligare att det är helt nödvändigt med fortsatta implementeringsinsatser. Forskningsresultat från 2014 där den internationella undersökningen PIAAC (som mäter den vuxna befolkningens kunskaper och färdigheter) analyseras tillsammans med svenska data från olika PISA-undersökningar visar att nedgången i PISA speglar sig i motsvarande kohorter i den vuxna befolkningen. Detta visar på ett fortsatt implementeringsbehov men

Skolverket 11 (23) även ett behov av utvecklingsinsatser i samtliga skolformer och för elever i alla åldrar. Reformering och utveckling av vuxenutbildning Reformeringen av vuxenutbildningen ligger i en senare fas än övriga skolformer och särskilda insatser för vuxenutbildningen behöver utformas. Även här handlar det om implementering av styrdokument för en ökad likvärdighet och en ökad måluppfyllelse över landet. Det är ett långsiktigt arbete där behov finns av fortsatt utveckling av stödmaterial samt återkommande regionala dialogträffar och andra möten med huvudmän och företrädare för verksamheterna. Övriga prioriterade insatser är stöd till verksamheterna i utveckling av lärlingsutbildning och övrig arbetsplatsförlagt lärande inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna samt utveckling av flexibelt lärande/flexibla utbildningsformer. Bedömning och betyg För en fortsatt implementering av bedömning och betygssättning i det förändrade betygssystemet föreslår Skolverket utveckling av webbaserade utbildningar som ger många lärare och rektorer möjligheter till kompetensutveckling oberoende av tid och plats. Arbetet med implementering av reformer bör fortsätta, och kopplas nära till de utvecklingsuppdrag som Skolverket arbetar med för att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten i skolan. Skolverket hemställer om en utökning av 1:5.3 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet om 20 000 tkr årligen 2016 2018. 2.2.2 Moderna språk Utvecklingsinsatser som rör moderna språk har under en längre tid varit begränsade, och det behövs en genomtänkt strategi för hur området kan utvecklas. Insatserna ska syfta till att höja kvaliteten på undervisningen och de bör vara av olika slag. Skolverket föreslår nedanstående aktiviteter för att höja kvalitet, attraktivitet och status för de moderna språken. 1. En översyn av regleringarna för språkvalet i grundskolan med utgångspunkt i Skolverkets förslag till förändringar och resonemang om ett obligatoriskt modernt språk i Redovisning av regeringsuppdrag angående utveckling av moderna språk och svenska/engelska 2011. 2. En nationell uppföljningsstudie av resultaten i European Survey of Language Competences som kan utgöra underlag till prioriteringar av utvecklingsinsatser för de moderna språken franska, spanska och tyska. 3. En översyn över hur huvudmäns och skolors ekonomiska förutsättningar styr utbudet av språkundervisning. 4. En utvärdering av meritpoängens konsekvenser för undervisningen i moderna språk i grund- och gymnasieskolan 5. En översyn av kurs- och ämnesplanerna i moderna språk med syfte att undersöka hur de fungerar för moderna språk som skiljer sig mycket från svenskan, till exempel japanska och arabiska.

12 (23) Skolverket 6. En nationell kompetensutvecklingsinsats för lärare i moderna språk. Skolverket hemställer om en utökning av 1:5.3 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet om 5 000 tkr 2016, 13 000 tkr 2017 och 13 000 tkr 2018. 2.2.3 Digitalisering av nationella prov Den ökade användningen av digitala hjälpmedel och svenska elevers vana att använda sig av dessa i sitt lärande medför att även de nationella proven till stora delar behöver digitaliseras. Detta ligger i linje med styrdokumenten där digitala hjälpmedel är en insats för att höja kvaliteten i undervisningen och därmed en möjlighet att öka måluppfyllelsen. Digitalisering möjliggör utveckling av innehåll och uppgiftstyper i proven, och ett itbaserat genomförande och rapportering medför också en påtaglig administrativ lättnad på skolorna och en möjlighet till snabb och användbar återrapportering till lärare, föräldrar och rektorer samt skolhuvudmän. Att införa digitaliserade prov är en långsiktig process. Erfarenheter från andra länder visar att det tar 3 5 år att förbereda, utveckla och implementera sådana prov beroende på omfattning och takt. Samtliga nordiska länder förutom Sverige har utvecklat och använder it-baserade prov. Skolverkets samarbete med grannländerna ger goda möjligheter till erfarenhetsutbyte. Förberedelserna inkluderar både utveckling av själva proven och handhavande på skolorna. Skolverket har erfarenheter från införandet av it-baserade sfi-prov både när det gäller utveckling och införande. Med det till grund föreslår Skolverket att det avsätts medel under 2016 för att börja förbereda arbetet med digitalisering av nationella prov. Skolverket hemställer om en utökning av 1:5.3 Statens Skolverk med 10 000 tkr för 2016 för att förbereda arbetet med digitalisering av nationella prov. 2.2.4 Administrativa medel inom uppdrag Karriärtjänster samt avsteg från kapitalförsörjningsförordningen Med anledning av det utökade uppdraget avseende karriärtjänster för lärare begär Skolverket utökade administrativa medel med tillhörande avsteg från kapitalförsörjningsförordningen för att hantera it-investeringar från 2016 och framåt. Det är idag inte möjligt att göra en lika exakt estimering som för 2014 men med utgångspunkt i de ökade volymerna ökar också behovet av handläggare. Totalt bedömer Skolverket att de administrativa medel som behöver tillföras projektet för att vi ska klara våra åtaganden och färdigställa it-stödet uppgår till 20 000 tkr 2016 och 16 000 tkr 2017 och cirka 13 000 tkr 2018. Dessa beräkningar kan dock komma att revideras under året. Undantag från 2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) önskas för hela beloppen men bör minst uppgå till 15 000 tkr för 2016 och 11 000 tkr 2017 samt 8 000 tkr för 2018 och framåt. Skolverket hemställer om administrativa villkor motsvarande 20 000 tkr 2016 16 000 tkr 2017 och 13 000 tkr från 2018 och framåt. I villkoret bör också avsteg från 2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) medges.

Skolverket 13 (23) 2.3 Avgiftsfinansierad verksamhet 2.3.1 Legitimering av lärare och förskollärare Ekonomiskt mål Legitimeringen av lärare och förskollärare är avgiftsfinansierad och avgiften ska ge full kostnadstäckning enligt riksdagens beslut. Skolverket anser att det finns skäl att avvika från full kostnadstäckning. Regeringen har fastställt avgiften utifrån målgruppens betalningsförmåga och inte de kostnader som legitimering av lärare och förskollärare genererar. De kostnadsbedömningar som gjorts för handläggning av avgiftsärenden har grundat sig på beräkningar i förväg och inte på faktiska kostnader. Löpande förändringar i regelverk under hand har också försvårat kostnadsberäkningarna. Preliminära beräkningar visar att den avgift som är beslutad inte kommer att täcka Skolverkets kostnader på sikt. En högre avgift riskerar dock leda till att de berörda lärarna avstår från att ansöka om legitimation. Skolverket ser i detta en risk att krav på full kostnadstäckning kan få till följd att syftet med reformen motverkas. Skolverket föreslår därför att underskott i verksamheten får täckas med anslag. När verksamheten befinner sig i ett normalläge där organisation, arbetsprocesser, systemstöd m.m. är anpassat till ett stabilt inflöde av ansökningar, kan nya kostnadsberäkningar göras för att långsiktigt fastställa avgiftsnivå i samråd med ESV. Översikt ärenden och kostnader Lärarlegitimation 2013 2018 Legitimering av lärare och förskolelärare 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ansökningar Ingående Balans 63 000 16 600 34 600 8 650 4 600 4 600 varav utan avgift 62 000 15 654 27 818 5 343 343-157 varav med avgift 1 000 946 6 782 3 307 4 257 4 432 Nya ansökningar Utan avgift 44 300 29 000 7 100 3 000 2 000 1 250 Med avgift 5 300 18 000 18 900 15 450 14 500 15 250 Totalt nya ansökningar 49 600 47 000 26 000 18 450 16 500 16 500 Beslutade ärenden Utan avgift -16 836-29 575-8 000-2 500-1 250 Med avgift -5 354-12 164-22 375-14 500-14 000-15 250 Beslutade ärenden -96 000-29 000-51 950-22 500-16 500-16 500 Utgående Balans 16 600 34 600 8 650 4 600 4 600 4 600 Kostnad avgiftsfinansierad verksamhet 8 021 000 52 308 000 42 955 413 46 400 000 38 136 000 41 541 000 Genomsnittskostnad 1 498 4 300 1 896 3 200 2 724 2 724 Antal beslutade avgiftsärenden 5 354 12 165 22 650 14 500 14 000 15 250 Intäkt avgiftsfinansierad verksamhet 18 370 24 150 18 700 18 400 19 300 Anslagsutfall 126 320 000 99 850 000 72 000 000 44 950 000 44 950 000 Beslutade ärenden 29 371 52 650 22 500 16 500 16 500 Genomsnittskostnad 4 301 1 896 3 200 2 724 2 724

14 (23) Skolverket Ärenden 2016 2018 I nedanstående tabeller redovisas det uppskattade antalet ärenden för perioden 2016 2018 fördelat på olika kategorier av ärenden. Prognosen för antalet legitimationsansökningar tar sin utgångspunkt i hur många som förväntas avsluta sina lärarutbildningar respektive år samt ett antagande att ytterligare ett antal ansökningar inkommer som inte omfattas av kravet på avgift 2. Antal inkommande ansökningar (varav avgiftsbelagda ärenden), per år 2016 2018 År Totalt antal inkommande ansökningar Legitimationsansökningar (varav avgiftsbelagda ärenden) Ansökningar om ytterligare behörighet (varav avgiftsbelagda ärenden) 2016 18 500 11 500 (9 500 motsv. 80%) 2017 16 500 11 500 (10 000 motsv. 85%) 2018 16 500 11 500 (10 500 motsv. 90%) 7 000 (5 950 motsv. 85%) 5 000 (4 500 motsv. 90%) 5 000 (4 750 motsv. 95%) Fördelning på ärendetyp År Utländsk examen Yrkesämnen Övriga 2016 1 500 1 000 16 000 2017 1 500 1 000 14 000 2018 1 500 1 000 14 000 De faktiska kostnaderna per ärendetyp varierar mycket. I tabellen ovan är kostnaderna för ansökningar med utländsk examen, yrkesämnen respektive övriga beräknade till genomsnittliga styckkostnader om; 11 444 kr, 1 948 kr respektive 1 844 kr. Ansökningar som rör yrkesämnen och utländsk examen kommer alltid ha högre styckkostnader än andra ärenden, då Skolverket för dessa ärenden bl.a. ersätter kostnader som andra myndigheter har för delar av hanteringen. Legitimering 2016 2018 Prognosen för 2015 är att Skolverket i slutet av året kommer ner till fyra månaders handläggningstid från ansökningstillfället, för de allra flesta ärendena. Det innebär att det bör finnas knappt 9 000 oavslutade ärenden inkomna under hösten 2015 som tas med in i 2016 3. Detta scenario förutsätter att myndigheten inte tappar personal mot slutet av 2015 och att det inte inkommer fler ansökningar än vad som prognosticerats. Det är därför helt avgörande att säkerställa att organisationen behåller full bemanning under hela 2015. Omkring 60 procent av totalt 100 st. medarbetare är visstidsanställda (upp till maximalt två år) och det är primärt denna personalkategori som behöver säkras. Skolverkets erfarenhet visar att produktiviteten minskar märkbart när medarbetare närmar sig anställningens upphörande. Det är även vanligt att visstidsan- 2 Dvs. ansökningar där examen är utfärdad före den 1 juli 2011 3 Se diagram 1

Skolverket 15 (23) ställda medarbetare slutar i förtid då de söker och får andra arbeten när de närmar sig tidpunkten för anställningens upphörande. För att minimiera dessa risker och så långt som möjligt säkerställa full produktionskapacitet under hela 2015 krävs att myndigheten kan behålla den visstidsanställda personalen t.o.m. utgången av det första kvartalet 2016. Detta får som konsekvens att myndigheten riskerar en viss överkapacitet under början av 2016. Detta kan ytterligare motiveras med att det säkerställer att handläggningstiderna kommer i fas under senhösten 2015/vintern 2016. 2016 bör ses som ett år då myndigheten successivt och ordnat trappar ner organisationen för att i ingången av 2017 befinna sig i ett förvaltande läge. Skolverket rekommenderar starkt denna strategi mot bakgrund av de många förändringar och betydande osäkerheter och svårigheter som omgärdat lärarlegitimationsarbetet samt givet långa ledtider som krävs för att ställa om organisationen. Diagrammet nedan illustrerar prognosen för antal öppna ärenden samt hur lång handläggningstiden för dessa beräknas vara veckovis. Det färgade fältet bakom den gula linjen anger genomsnittlig handläggningstiden för öppna ärenden vid varje given vecka. Skolverket äskar medel för att bemanna organisationen så att prognosen i diagrammet ska kunna infrias.

16 (23) Skolverket Kostnader 2016 2018 Den beräknade kostnaden för 2016 till 2018 är högre än vad som redovisats i tidigare budgetunderlag. Detta beror på att prognosen för inkommande ärenden har ökat med 3 000 ärenden samt att den genomsnittliga styckkostnaden har visat sig vara högre än vad som tidigare uppskattats. Till detta tillkommer också kostnader om 23 000 tkr för avveckling av organisationen enligt redogörelsen i föregående avsnitt. Skolverket beräknar den totala kostnaden för 2016 till 72 650 tkr (exklusive it-utvecklingskostnader). De uppskattade kostnaderna för 2017 och 2018 beräknas på samma sätt som för 2016. Kostnaden påverkas i huvudsak av antal inkommande ärenden, genomsnittlig handläggningstid per ärendetyp och antalet handläggare som krävs för att säkerställa en rättsäker hantering och en handläggningstid på högst fyra månader från det att alla handlingar har kommit in till myndigheten. Skolverket har i dagsläget svårt att prognosticera kostnaderna och förändrade förutsättningar kan komma att påverka dessa. Skolverket rekommenderar därför att bemanningen successivt anpassas efter de behov som identifieras för att minimera risken för framtida bakslag. Faktiska kostnader per typ av ärende (tkr) År Utländsk examen Yrkesämnen Övriga Kostnad/år Extra medel succesiv nedtrappning 2016 17 200 1 950 29 500 48 650 23 000 2017 17 200 1 950 25 800 44 950 2018 17 200 1 950 25 800 44 950 Skolverket hemställer om att underskott i legitimeringsverksamheten kan täckas med anslag och att det ekonomiska målet om full kostnadstäckning inte ska gälla. Behovet av anslagsmedel är 71 650 tkr 2016, 44 950 tkr 2017 och 44 950 tkr 2018. 2.4 Verkets åtgärder för att effektivisera och minska kostnaderna Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheter som lämnar förslag som leder till ökade kostnader redovisa förslag till åtgärder inom den egna verksamheten som leder till motsvarande minskning av kostnaderna. En stor del av Skolverkets verksamhet styrs av regeringsuppdrag, med en hög grad av styrning av hur dessa ska genomföras. Utrymmet för myndigheten att omprioritera inom befintlig verksamhet är därför starkt begränsat. De insatser som föreslås i denna framställan är i stor utsträckning relaterade till att öka effektiviteten i myndigheten genom verksamhetsutveckling både inom kärnverksamheten och stödverksamheten vilket på sikt kommer att leda till högre flexibilitet och lägre kostnader. Under 2015 kommer myndigheten att genomföra en översyn av organisationen med målet att hitta mer ändamålenliga strukturer och processer för att genomföra organisationens uppdrag. Parallellt fortsätter det förändringsarbete som initierats utifrån myndighetens Strategiska plan 2013 2016. Under 2015 fortsätter bl.a. infördet av en förvaltningsstyrningsmodell vilket är en av flera insatser för att öka kostnadsmedvetenheten. Skolverket anser vidare att det är av största vikt att korta handläggningstiderna för lärarlegitimation varför utvecklingsavdelningen har fått ett särskilt uppdrag att effektivisera och korta handläggningsarbetet.

Skolverket 17 (23) 3 Förslag till finansiering av Skolverkets verksamhet 3.1 Anslag, avgiftsinkomster och övriga inkomster som disponeras (tkr) Beräknade belopp för åren 2016 2018 är baserade på inlagda uppgifter i Hermes. Anslagsposter som disponeras av Statens Skolverk Utfall 2014 Prognos 2015 Beräkning 2016 Beräkning 2017 Beräkning 2018 Utgiftsområde 16 1:1.1 Statens Skolverk (ram) 469 533 504 134 513 004 488 287 491 562 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (ram) 2 195 876 2 865 577 3 941 489 4 008 097 4 095 491 1:5.1 Medel för Tekniksprånget (ram) 13 522 20 000 1:5.2 Internationella studier (ram) 13 115 0 1:5.3 Till Statens Skolverks disposition (ram) 2 019 842 2 812 577 1:5.4 Bidrag till vissa organisationer (ram) 45 228 33 000 1:5.9 Fördelas efter beslut av regeringen (ram) 104 169 0 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet (ram) 186 850 186 900 236 213 239 301 244 940 1:6.2 Särskilda bidrag för riksrekryterande gymnasial utbildning för elever med funktionshinder (ram) 186 850 186 900 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. (ram) 3 688 776 3 639 500 4 264 000 3 979 000 3 681 000 1:7.1 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. (ram) 3 658 016 3 608 500 1:7.2 Statsbidrag för omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (ram) 30 760 31 000 1:7.3 Fördelas efter beslut av regeringen (ram) 0 0 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet m.m. (ram) 165 719 166 247 183 541 184 029 193 963 1:8.1 Särskilt verksamhetsstöd till vissa utbildningar (ram) 29 478 30 047 1:8.2 Statsbidrag för vissa gymnasieutbildningar m.m. (ram) 86 241 86 200 1:8.3 Skolgång för barn som vistas i landet utan tillstånd (ram) 50 000 50 000 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet (ram) 96 682 95 096 92 773 87 888 98 779 1:9.1 Elev- och lokalkostnadsbidrag vid svensk undervisning i utlandet (ram) 95 586 93 496 1:9.2 Utvecklingsarbete (ram) 1 096 1 600 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal (ram) 264 929 284 726 303 226 262 226 209 985 1:10.1 Fortbildning av lärare, rektorer och viss annan personal (ram) 225 683 249 726 1:10.2 Fördelas efter beslut av regeringen (ram) 0 0 1:10.3 Fortbildning av förskolepersonal (ram) 39 246 35 000 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildningen (ram) 1 059 404 538 232 417 300 252 138 183 199 1:14.1 Statsbidrag till vuxenutbildningen (ram) 64 408 20 000 1:14.2 Särskilt verksamhetsstöd till vissa utbildningar (ram) 9 928 10 117 1:14.6 Statsbidrag till förarutbildningar (ram) 65 522 65 415 1:14.8 Statsbidrag till yrkesutbildning inom komvux och 919 546 442 700

Skolverket 18 (23) Anslagsposter som disponeras av Statens Skolverk Utfall 2014 Prognos 2015 Beräkning 2016 Beräkning 2017 Beräkning 2018 särvux ram) 1:18 Lågstadielyftet (ram) 0 0 1 974 000 1 974 000 1 974 000 1:18.1 Lågstadielyftet (ram) 0 0 1 974 000 1 974 000 1 974 000 Utgiftsområde 13 1:1 Integrationsåtgärder 85 234 0 0 0 0 1:1.7 SFI-bonus 85 234 0 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 15 052 0 0 0 0 3:1.23 Särskilda jämställdhetsåtgärder - del till Statens Skolverk 15 052 0 Utgiftsområde 24 1:5 Näringslivsutveckling (ram) 0 16 000 16 000 16 000 16 000 1:5.2 Näringslivsutveckling (ram) 0 16 000 16 000 16 000 16 000 Utgiftsområde 1 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer (ram) 1 200 1 000 0 0 0 7:2.3 Utbildningsåtgärder för den nationella minoriteten romer (ram) 1 200 1 000 Summa anslag 8 229 255 8 297 412 11 941 546 11 490 966 11 188 919 Övriga intäkter 4 mm 64 137 68 600 66 200 66 800 67 400 Bidrag 10 565 7 000 8 000 8 000 8 000 Finansiella intäkter 414 30 30 30 30 Summa övriga inkomster 75 116 75 630 74 230 74 830 75 430 Summa finansiering 8 304 371 8 373 042 12 015 776 11 565 796 11 264 349 3.2 Investeringsbehov i anläggningstillgångar Myndighetens behov av att modernisera och effektivisera är stort. I många uppdrag som kräver investeringar har myndigheten fått avsteg från kapitalförsörjningsförordningen och därmed kunnat finansiera investeringarna direkt över sakanslagen. När det gäller investeringar kopplat till våra instruktionsenliga uppgifter och uppdrag där det saknas avsteg från kapitalförsörjningsförordningen är det dock låneramen som belastas. Dessa behov är mycket svåra att förutse eftersom de påverkas av vilken typ av uppdrag myndigheten får. 2015 fick myndigheten en extra hög låneram motsvarande 72 miljoner kronor för att hantera både intern utveckling och behov i uppdrag, bl. a legitimering av lärare och förskolelärare. Myndighetens slutsats är att behovet av utrymme för investeringar ökar under de närmaste åren och det är mycket svårt att förutsäga behoven men för att kunna planera långsiktigt och ha ett handlingsutrymme äskar vi ett fortsatt ökad låneram. Myndigheten ser i dagsläget följande investeringsbehov de närmaste tre åren. Modernisering och utveckling av uppföljningsstatistiken Skolverkets uppföljningssystem är omfattande och statistikanvändarna har många olika behov. Förutom de förändringar som följer av regeringens reformer finns det

Skolverket 19 (23) också ett behov av att modernisera uppföljningssystemet. Användarna ställer stora krav på såväl statistikens innehåll och aktualitet som användarvänligheten. För att tillgodose användarnas behov behöver Skolverket utveckla en sammanhållen publiceringsdatabas med statistik över alla verksamhetsformer på alla befintliga redovisningsnivåer (riket, län, kommun, skola, huvudman). Den tekniska utvecklingen i samhället ställer dessutom allt högre krav på datatillgänglighet och publicering genom s.k. webbtjänster som efterfrågas idag av allt fler användare. Utvecklingen av en ny statistikdatabas beräknas ta ungefär tre år och kostnaden uppskattas till totalt ca 20 mnkr. Den fortsatta förvaltningskostnaden beräknas bli lägre än den nuvarande, men det är i nuläget inte möjligt att göra en sådan kalkyl. Myndigheten planerar att starta en förstudie under 2015. Övrigt Ersättningsinvesteringar i hårdvara (servrar, datakommunikationsutrustning, datalagringsutrustning etc.) Komplettering av programvarulicenser för servrar, datalagring, datakommunikation och backup Systemstöd för diarie-, arkiv- och ärendehantering CRM-system (customer relationship management) för hantering av relationer med huvudmän/skolor i samband med urval i enkäter Lån i Riksgälden samt räntor och amorteringar (tkr) Utfall 2014 Prognos 2015 Beräkning 2016 2017 2018 IB lån i Riksgäldskontoret 34 049 34 795 62 895 69 895 80 395 Beräknad nyupplåning* 17 650 43 000 25 000 30 000 30 000 varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar 11 123 31 500 17 000 22 000 22 000 Beräknad amortering -16 904-14 900-18 000-19 500-24 000 UB lån i Riksgäldskontoret 34 795 62 895 69 895 80 395 86 395 Beslutat/föreslagen låneram 51 000 72 000 80 000 90 000 95 000 Beräknad ränteutgift -159-314 -1048-1 206-1 296 Ränteantaganden för nyupplåning (%) 0,47% 0,50% 1,50% 1,50% 1,50% Finansiering av räntor och amorteringar -17 063-15 214-19 048-20 706-25 296 Utgiftsområde 16 1:1 ap1 1:1 ap1 1:1 ap1 1:1 ap1 1:1 ap1 * I beräknad nyupplåning 2015 ingår även investeringar gjorda i december 2014. Skolverket hemställer om en låneram motsvarande 80 000 tkr 2016, 90 000 tkr 2017 och 95 000 tkr 2018.

20 (23) Skolverket 3.3 Räntekonto med kredit Krediten på räntekontot ska täcka den differens som kan uppstå på grund av ojämnt betalningsflöde i förhållande till att medel tillförs räntekontot den 25:e i varje månad. Statens Skolverk föreslår en oförändrad nivå på 10 procent av tilldelade medel under berört anslag. Föreslagen kredit 1:1 Statens Skolverk (tkr) 2015 2016 2017 Summa anslag 55 422 51 076 50 319 1:1 Statens skolverk 55 422 51 076 50 319 1:1.1 Statens Skolverk 55 422 51 076 50 319 3.4 Anslagskredit på ramanslag Skolverket hemställer om tre procents anslagskredit på anslag 1:1, 1:5.3 och 1:9.1 under åren 2016 2018. 3.5 Bemyndiganden Skolverket hemställer om att få utnyttja befogenheter att utföra nedanstående åtaganden avseende anslagen 1:5 ap 1, 1:5 ap 3, 1:10 ap 1 och 1:10 ap 3 under åren 2016 2017. Tekniksprånget Regeringen har uppdragit åt Skolverket att ingå ett avtal med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) med innebörden att IVA ska administrera och genomföra en satsning på praktikplatser inom tekniksektorn för ungdomar, det s.k. Tekniksprånget under 2012 2016. I avtalet mellan Skolverket och IVA ska framgå att de medel som IVA erhåller med anledning av avtalet årligen ska fastställas utifrån en avpassning till satsningens uppnådda resultat och omfattning, med särskild hänsyn tagen till antalet praktikanter föregående år. Den första avpassningen ska ske efter årsskiftet 2013/14. Satsningen ska syfta till att stimulera unga kvinnor och unga män som har avslutat naturvetenskapligt eller tekniskt program i gymnasieskolan att välja en högskoleutbildning och framtida karriär inom teknikområdet. 1:5.1 Tekniksprånget (tkr) År 2014 utfall År 2015 prognos År 2016 beräkning År 2017 År 2018 År 2019-2023 Ingående åtaganden 61 200 33 200 15 200 Nya åtaganden (resp. år) (+) 0 0 Infriade och ej utnyttjade åtaganden (-) 28 000 18 000 15 200 Utestående åtaganden vid årets slut 33 200 15 200 0 Tilldelat / föreslagen bemyndiganderam 33 200 15 200 0

Skolverket 21 (23) Rektorsprogrammet, Karriärtjänster, Matematiklyftet, Läslyftet, Fjärde tekniskt basår och Yrkeslärarsatsningen Rektorsprogrammet Syftet med bemyndigandet för rektorsprogrammet är att Skolverket i god tid före kommande budgetårs start ska kunna ge högskolorna besked om de ekonomiska förutsättningar som reglerar antalet skolledare som kan erbjudas plats på Rektorsprogrammet. Rektorsprogrammet är en treårig befattningsutbildning och bemyndigandet måste säkerställa att redan intagna skolledare kan slutföra sin utbildning. Karriärtjänster För karriärtjänster har bidragsårets början ändrats från 1 januari till 1 juli. Ändringen innebär att Skolverket beslutar om statsbidrag för halva bidragsåret, dvs. den del av bidragsåret som utgörs av kommande budgetår. Exempelvis ska beslut om statsbidrag för bidragsåret 2015/16 fattas senast 1 april 2015. Halva beloppet utgörs av statsbidrag som avser budgetåret 2016 och som Skolverket därför behöver ha bemyndigande att besluta om. Matematiklyftet Inom Matematiklyftet ansvarar Skolverket för framtagande av didaktiskt stödmaterial, utbildning av matematikhandledare och rektorer och fördelning av statsbidrag till huvudmännen. Inom samtliga ansvarsområden finns det ett behov av att anslaget omfattas av ett bemyndigande för Skolverket. Vid överenskommelser med lärosäten gällande utbildning av handledare och rektorer eller framtagande av didaktiskt stödmaterial behöver Skolverket ingå överenskommelser som innebär åtaganden inför kommande budgetår. Möjligheten att teckna överenskommelser som sträcker sig över kommande budgetår medför även att Skolverket kan vara tydliga mot huvudmännen. Information kan ges angående vilket ytterligare didaktiskt innehåll som blir tillgängligt kommande läsår och huvudmännen kan därmed lättare planera sitt deltagande i Matematiklyftet utifrån sina lokala behov. När det gäller statsbidraget till huvudmän avseende matematikhandledare och matematiklärare lämnas bidrag för högst ett år per lärare. Huvudman och rektor behöver i god tid inför läsåret få vetskap och överblick över vilka lärare och handledare som ska delta i fortbildningen, för att kunna ta hänsyn till detta vid tjänstefördelning och schemaläggning. Om matematiklärarna ska vara i fortbildning under ett år kommer statsbidrag att behöva beviljas per läsår, dvs. för hela läsåret 2014/15. Läslyftet Skolverket har fått i uppdrag att svara för genomförandet av fortbildningen av lärare i läs- och skrivutveckling med fokus på det kollegiala lärandet med stöd av en handledare. Skolverket svarar även för utbildning av handledare och vissa insatser ska riktas mot rektorer. Skolverket ska utveckla en särskild webbplattform till vilket forskningsbaserat stödmaterial ska tas fram. Vid framtagandet av forskningsbaserat stödmaterial och för utbildningen av handledare behöver Skolverket ingå överenskommelser som innebär åtaganden inför kommande budgetår. Möjligheten att göra så medför att Skolverket kan vara tydlig