P-03-68. Tolkning av undervattensfilm från Forsmark och Simpevarp. Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar. Juni 2003



Relevanta dokument
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg

Särskilt stöd i grundskolan

Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

Komplexa samband på bottnarna

Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

De två första korten Tidig position

Trygg på arbetsmarknaden?

a n = A2 n + B4 n. { 2 = A + B 6 = 2A + 4B, S(5, 2) = S(4, 1) + 2S(4, 2) = 1 + 2(S(3, 1) + 2S(3, 2)) = 3 + 4(S(2, 1) + 2S(2, 2)) = = 15.

Säkert att förvara kärnavfall i berggrunden

Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid

vägtrafiken? Hur mycket bullrar

Invisible Friend Senast uppdaterad

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norrköping Hemtjänst

Presentation vid dialogmöte i Råneå av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden

Vi skall skriva uppsats

4-6 Trianglar Namn:..

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

Idéer till rörelsepark på Svandammsskolan augusti 2013

Sammanfattning på lättläst svenska

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Manual Gamla Akka-plattan

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Kapitel 6. f(x) = sin x. Figur 6.1: Funktionen sin x. 1 Oinas-Kukkonen m.fl. Kurs 6 kapitel 1

Allemansrätten på lätt svenska ERIK LINDVALL/FOLIO

Väga paket och jämföra priser

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013

Texturbild. Lagerpaletten du kommer arbeta med ser du till höger. 1. Kopiera bakgrunden till ett nytt lager och gör den svartvit.

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

1. Angående motion om julgran

Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Kvalitetsrapport Så här går det

Brister i kunskap vid gymnasieval

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

Om undersökningen. Undersökningen har genomförts mellan 27 mars 10 april Sammantaget har 3300 intervjuer genomförts.

Östra Torp - Geoteknik

Cykling i Nerja - Spanien Posted by Goofy /09/02 10:27

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Systrarna Odh s Hemtjänst Hemtjänst

Svar på medborgarförslag 2014:14 om att använda fastigheten Gredelby 7:76 till enbart park-, kultur- och fritidsändamål KS-2014/614

UPONOR INFRASTRUKTUR INSTALLATIONS- ANVISNING. Uponor sluten tank 10 m 3

Formation (3-1:4:1-1)

Kvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012

D A B A D B B D. Trepoängsproblem. Kängurutävlingen 2012 Benjamin

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION

Beslut för gymnasieskola

P Platsundersökning Oskarshamn. Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen. Jakob Svensson, Aqualog AB.

Föreläsning 8: Räkning. Duvhålsprincipen. Kombinatorik

Projektet har liksom Wången många år på nacken. Redan på 1950-talet bedrevs här forskning på brukshästarnas hovar.

Del av Klippan 3:145, Klippans kommun Översiktlig geoteknisk undersökning

3. Värmeutvidgning (s )

Behov av ljusbehandling för psoriasispatienter inom HSN 4-området

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norr Särskilt boende

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Lathund, procent med bråk, åk 8

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

6sätt att slippa bottenmåla

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Naturvetenskap, vad är det? Attityder till naturvetenskap hos elever i årskurs sex

Avgifter i skolan. Informationsblad

Datorövning 3: Icke-parametriska test

Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång.

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken

Mötesnoteringar från PTS arbetsgruppmöte om 90-serien

Drottningens gåta Lärarmaterial

BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN

När staden är allt vad är landsbygden då? Hans Westlund Kungl. Tekniska Högskolan Jönköping International Business School

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Skriva B gammalt nationellt prov

Referensvärden samtliga undergrupper

Ha det kul med att förmedla och utveckla ett knepigt område!

Referensvärden samtliga resultatenheter

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: (SBSC dok )

Friskoleurval med segregation som resultat

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Män och kvinnor 15 år och äldre i hela landet Intervjumetod: Gudrun Christensen och Eva Lindqvist

Svenska Björn SE

Information till personer med talassemi minor (anlagsbärare för talassemi) Denna information är utarbetad av Svensk Förening för Hematologi

Besiktning av skogsek vid Albyberget.

Koncept Katalog 2009

Tillståndsmaskiner. 1 Konvertering mellan Mealy och Moore. Ola Dahl och Mattias Krysander Linköpings tekniska högskola, ISY, Datorteknik

Transkript:

P-03-68 Tolkning av undervattensfilm från Forsmark och Simpevarp Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Juni 2003 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19

ISSN 1651-4416 SKB P-03-68 Tolkning av undervattensfilm från Forsmark och Simpevarp Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Juni 2003 Denna rapport har gjorts på uppdrag av SKB. Slutsatser och framförda åsikter i rapporten är författarens egna och behöver nödvändigtvis inte sammanfalla med SKB:s. En pdf-version av rapporten kan laddas ner från www.skb.se

Innehåll Bakgrund 5 Metod 7 Resultat 9 Slutsats 13 Bilaga 1 Observationer av undervattensvegetation från 48 punkter utanför Forsmark 15 Bilaga 2 Observationer av undervattensvegetation från 56 punkter utanför Simpevarp 17 3

Bakgrund Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) inleder platsundersökningar i de båda områdena Simpevarp och Forsmark. Som en del i dessa undersökningar ingår att kartlägga bottenlevande djur och växter i kustområdena liksom att kartlägga de geologiska förhållandena i områdena. På uppdrag av SKB har Högskolan i Kalmar gjort en tolkning och karaktärisering av videofilmer från havsområdena runt Simpevarp och Forsmark. Filmerna är tagna i samband med maringeologiska studier i oktober 2002. Filmningen har utförts av SGU (Sveriges Geologiska Undersökning). För tolkning och rapportskrivning svarar Stefan Tobiasson 5

Metod Undervattensfilmningen har utförts med en filmkamera på en ställning. Kameran kan vridas runt så att ett större bottenavsnitt kan avsynas. Trots detta är den yta som kan bedömas tämligen liten, speciellt på stort djup där man endast ser den del som är belyst av strålkastare. På några platser har kamera och ställning fått hänga fritt i vattnet en bit ovanför botten under förflyttning varvid ett större bottenparti har dokumenterats. Vid filmtillfället har såväl djup som position registrerats. Positionerna är angivna i rikets nät (RT90 2,5 gon V). Vid tolkningen har täckningen av olika växter bedömts i en sjugradig skala enligt nedan. Om möjligt har bestämning gjorts till art men det bör påpekas att det i princip är omöjligt att säkert bestämma olika algarter från film på så stort avstånd. Med kännedom om vilka alger som normalt finns i området kan en relativt säker tolkning ändå göras. Från en halvmeters djup ner till ungefär 3 m intar ofta blås- och sågtång (Fucus vesiculosus resp F. serratus) en dominerande ställning. Under tången och ibland även som påväxt på denna växer ofta olika typer av fintrådiga alger, såväl gröna och bruna som röda. På lite djupare vatten dominerar ofta rödalgerna totalt. De har ofta sin högst täckningsgrad mellan 4 och 8 meters djup men förekommer ända ner till 25 m om det finns lämpligt substrat. I rödalgsbältet är vanligtvis Polysiphonia fucoides (fjäderslick) den mest framträdande arten tillsammans med Furcellaria lumbricalis (kräkel eller gaffeltång). Dessa är relativt lätta att observera på film medan andra förekommande arter som Phyllophora pseudoceranoides (blåtonat rödblad), Ceramium gobii (ullsläke) och Rhodomela confervoides (rödris) är svårare att upptäcka och identifiera. Lite längre norrut längs kusten blir rödalgerna mindre vanliga samtidigt som fintrådiga grön- och brunalger får en mer framträdande roll t ex Sphacellaria arctica (ishavstofs). På hårda substrat från ytan ner till minst 30 m förekommer ofta mer eller mindre täta bestånd av blåmussla (Mytilus edulis) Vegetationen på grunda mjukbottnar domineras av blomväxter och i skyddade fjärdar längs svenska ostkusten även av kransalger (Chara). På grunda sand- och mjukbottnar i lite mer exponerade lägen ner till 6 8 m djup växer ofta ålgräs (Zostera marina) i mer eller mindre täta ängar. 7

Resultat Resultatet av de tolkade undervattensfilmerna redovisas i bilagorna 1 (Forsmark) och 2 (Simpevarp). SICADA Field note 76. Av de 48 undersökta platserna vid Forsmark hade endast 13 sådant djup och sådant substrat att det fanns förutsättningar för vegetation. Det var 10 stationer med hård botten mellan 4 och 23 m djup samt tre stationer med mjukbotten grundare än 7 m. Inte på någon av de mjuka bottnarna noterades vegetation medan 7 av de 10 hårdbottenstationerna var glest bevuxna med alger. Förutom Polysiphonia fucoides som var vanligast, förekom en rödalg som troligen är Ceramium gobii samt brunalgen Sphacelaria sp (förmodligen S. arctica). Även Furcellaria noterades på ett par stationer och på drygt 4 m djup fanns lite blåstång. De flesta stationerna hade bara 5 10 % vegetationstäckning och som mest var ca 25 % av bottenytan täckt med rödalgen Polysiphonia fucoides. Det finns ett visst samband mellan djupet och täckningsgraden för alger på de hårda bottnarna vid Forsmark (figur 1). Sambandet var dock inte statistiskt signifikant (p>0,05). Då det gäller djurliver var de väldigt glest med blåmusslor på de undersökta stationerna vid Forsmark, endast enstaka exemplar noterades. På några av de undersökta stationerna med sandbotten observerades ishavsgråsugga eller skorv (Saduria entomon) och skal av östersjömusslor (Macoma baltica). Även småfisk av gruppen stubb och ett antal pungräkor observerades. Vid Simpevarp hade 27 av de 56 undersökta stationerna ett sådant djup och sådant substrat att det fanns förutsättningar för vegetation. Ingen mjukbotten grundare än 8 m undersöktes och vegetationen dominerades därmed helt av alger. Förutom Polysiphonia fucoides som var vanligast, förekom Furcellaria på flertalet stationer. På någon station observerades ljusare algtussar som kan ha varit Rhodomela confervoides och sannolikt fanns även Phyllophora representerad på flera stationer. Tång noterades på fyra stationer från 4 till 9 m djup. Ingen hade mer än 5 % täckning och det var svårt att avgöra vilken av de båda arterna det var. På den djupaste observationen var det sannolikt sågtång medan det på övriga kan vara vilken som helst. Andra studier i området har också visat att tången har ungefär 5 10 % täckning på 4 9 m djup. De flesta stationerna hade mellan 10 och 30 % total vegetationstäckning och som mest var ca 60 % av bottenytan täckt med rödalger. Liksom i Forsmark finns ett samband mellan djupet och täckningsgraden för alger på de hårda bottnarna (figur 2) och vid Simpevarp var korrellationen tydligt signifikant (p<0,01). Det vanligaste djuret som observerades på de undersökta stationerna vi Simpevarp var utan tvekan blåmussla. Arten förekom på nästan samtliga stationer och täckte som mest ca 75 % av bottenytan. Det verkar inte finnas något samband mellan djupet och täckningsgraden för blåmusslor, åtminstone inte i detta material. En annan djurarter som noterades på flera stationer var östersjömussla. Skal av denna mussla fanns såväl på mjuka bottnar som på bottnar med hårdare substrat. Skorv observerades på ett par stationer och dessutom noterades krypspår på flera sandiga stationer som sannolikt kommer från skorvens aktivitet. 9

Forsmark Simpevarp Figur 1. De två undersökta områdena Forsmark och Simpevarp. Exakta positioner redovisas i bilagorna 1 och 2. Tabell 1. Sjugradig skattningsskala för bedömning av täckningsgrad. 100 % arten täcker hela botten med bara enstaka gluggar. 75 % arten är inte heltäckande men täcker betydligt mer än hälften av botten. 50 % arten täcker ungefär hälften av botten ytan. 25 % arten är fortfarande bältesbildande men täcker betydligt mindre än hälften av bottenytan. 10 % arten finns i mer än enstaka exemplar och täcker åtminstone små ytor men inte så mycket som en fjärdedel av bottenytan. 5 % arten förekommer i lite mer än enstaka exemplar men täcker inga ytor. + enstaka förekommande individer av en art. 10

70 60 Täckning (%) av rödalger vid olika vattendjup Simpevarp 2002-10-24. % Lokaler med lämpligt substrat för rödalger täckning för rödalger 50 40 y = -2.0617x + 52.707 R 2 = 0.5137 n=27 30 20 10 0 0 10 20 30 40 Figur 3. Täckning av rödalger på lokaler med hårt substrat (n=27) vid olika vattendjup. Simpevarp 2002-10-24. Täckning (%) av blåmusslor vid olika vattendjup Simpevarp 2002-10-24. 80 70 60 50 40 30 % Lokaler med lämpligt substrat för blåmusslor Täckning för blåmusslor n=27 20 10 0 0 10 20 30 40 Figur 4. Täckning av blåmusslor på lokaler med hårt substrat (n=27) vid olika vattendjup. Simpevarp 2002-10-24. 11

30 % Täckning (%) av alger vid olika vattendjup Forsmark 2002-10-04. Lokaler med lämpligt substrat för alger 25 20 vegetationstäckning n=10 15 10 5 y = -0.8438x + 16.888 R 2 = 0.4389 0 0 5 10 15 20 25 Figur 2. Täckning av alger på lokaler med hårt substrat (n=10) vid olika vattendjup. Forsmark 2002-10-04. 12

Slutsats Utvärderingen av undervattensfilmerna visar att vegetationstäckningen var betydligt högre i Simpevarpsområdet, vanligen mellan 10 och 30 % och med en högsta täckning på 60 %. I Forsmark var endast mellan 5 och 10 % av bottnarna vegetationstäckta och som mest observerades 25 % täckning av rödalger. Den vanligaste arten var i båda områdena rödalgen Polysiphonia fucoides och artantalet var högre i Simpevarpsområdet. I båda områdena avtar växternas täckningsgrad med djupet och vid Simpevarp var korrelationen mellan djup och rödalgers täckning t o m signifikant. Endast ett fåtal djurarter observerades på filmerna. De mest frekvent förekommande var blåmusslor. Dessa var betydligt vanligare vid Simevarp än vid Forsmark och inte på någon av platserna fanns ett samband mellan täckningsgrad och djup. 13

Bilaga 1 Observationer av undervattensvegetation från 48 punkter utanför Forsmark Undervattensfilmning gjord av SGU i samband med maringeologisk undersökning 2002-10-04 15

Position (RT90 2,5 gon W) djup substrat Vegetation, täckning i % djur obs nr m typ Fucus Sphac Furc Pol fuc obest röd Myt övr Anm 1 1640776 6699115 19,0 S ingen veg 2 1638344 6698895 12,7 S Macomaskal, ingen veg 3 1640799 6701954 23,4 Bl o St ingen veg 4 1641231 6702373 22,9 L ingen veg 5 1639600 6704990 41,9 lgy ingen veg 6 1639012 6704405 22,3 sgy + ingen veg 7 1638500 6705095 25,9 gys ingen veg 8 1639203 6705836 39,3 gys ingen veg 9 1637874 6706350 21,3 grs ingen veg 10 1638010 6707661 55,9 gys ingen veg 11 1638105 6707754 53,5 Gy ingen veg 12 1639127 6710180 28,7 ls ingen veg 13 1639263 6710325 33,7 ls enst lösa rödalger 14 1639328 6711787 46,8 ls ingen veg 15 1637287 6708369 28,5 S + Stubb o Skorv, ingen veg 16 1636466 6708935 24,3 S + Skorv, ingen veg 17 1634989 6708896 14,7 Bl + ingen veg 18 1632641 6706646 16,6 Gr ingen veg 19 1635379 6707994 12,5 Bl o St 5 + trol Sphac 20 1636172 6707256 13,7 Bl 5 5 + trol Sphac o Cer gob 21 1635354 6706453 14,1 Gr o St ingen veg 22 1635286 6706409 15,1 Gr ingen veg 23 1636424 6706108 17,4 Gr ingen veg 24 1637150 6702274 10,3 Bl o St + 10 + 25 1637472 6702872 15,3 S ingen veg 26 1636368 6704849 4,1-8,5 St 5 27 1636169 6704687 4,5 Bl + 25 ev lite Fucus 28 1636044 6705706 17,4 S ingen veg 29 1639056 6698982 15,1 S ingen veg 30 1639797 6698440 16,7 S o småst ingen veg 31 1639207 6698675 16,7 S 5% lös Fucus och rödalger 32 1638360 6698654 13,0 S ingen veg 33 1660899 6673702 47,4 Gy ingen veg 34 1653869 6670000 14,8 Gy ingen veg 35 1632510 6706043 15,5 S ingen veg 36 1632636 6704970 11,0 S ingen veg 37 1632444 6704123 8,8 S ingen veg 38 1632659 6703894 11,9 S ingen veg 39 1632437 6702522 4,2 Gr o St + 10 40 1634648 6702914 14,4 S + Macomaskal, ingen veg 41 1634776 6703039 4,3 Bl 5 5 trol kortvuxen Cer gob o Sphac 42 1634102 6701161 3,9 S 5 enst Bl 43 1634544 6700139 4,3 S ingen veg 44 1636734 6701028 7,3 S + lös Fucus 45 1638650 6699838 19,3 S ingen veg 46 1639003 6699634 18,1 S ingen veg 47 1636830 6699149 12,1 S ingen veg 48 1637128 6695904 4,4 Gy ingen veg H = Häll s = sandig + = förekommer glest Myt = blåmusslor Bl = Block Gy = Gyttja Fucus = tång (blås- eller såg-) Macoma = östersjömusslor St = Sten gy = gyttjig Sphac = Sphacelaria arctica Cer gob = Ceramium gobii Gr = Grus L = Lera Furc = Furcellaria lumbricalis Skorv = ishavsgråsugga S = Sand l = lerig Pol fuc = Polysiphonia fucoides Stubb = liten fisk 16

Bilaga 2 Observationer av undervattensvegetation från 56 punkter utanför Simpevarp Undervattensfilmning gjord av SGU i samband med maringeologisk undersökning 2002-10-24 17

Position (RT90 2,5 gon W) djup substrat Vegetation, täckning i % djur obs nr m typ Fucus Furc Pol fuc obest röd Myt övr Anm 1 1555556 6368032 22,8 Gr + + Ingen veg, Macomaskal 2 1555612 6367970 16,9 Gr o småst + 5 + 3 1555781 6367801 29,2 Gr + 50 % lösa rödalger 4 1555701 6367723 28,5 sgr med org + enst stenar 5 1555282 6367889 16,2 Gr o småst, 5 5 25 enst Bl, 6 1555281 6367885 16,3 Bl o St + 25 25 7 1555279 6367880 16,4 H (?) + 10 25 8 1555279 6367879 16,6 H (?) 5 10 10 9 1555089 6367917 20,7 S Ingen veg 10 1555007 6367705 17,5 Bl + 5 10 11 1555009 6367702 17,3 Bl + 5 10 12 1554957 6367641 16,1 St 5 5 13 1555586 6367565 14,1 Bl o St 25 25 14 1555500 6367502 13,5 Bl 10 25 75 15 1555326 6367402 20,3 Bl o St + 5 5 16 1555326 6367402 20,2 Gr o småst + 5 Trol Pol fuc 17 1555253 6367348 13,1 Bl 5 5 75 18 1555359 6367244 12,0 Bl 10 50 25 19 1554890 6367288 21,5 Gr + Ingen veg, Macomaskal 20 1554708 6367576 19,1 S + + Macoma, Skorv 21 1554557 6367470 19,2 S + + Macoma, Skorv 22 1554733 6367292 14,7 St o S 10 10 Macomaskal, 23 1554741 6367287 15,5 Bl 5 25 10 24 1554958 6366779 4,4 Bl 5 5 50 25 Fucus serratus (sågtång) 25 1554958 6366778 9,0 St o Gr 5 5 25 5 Fucus serratus (sågtång) 26 1554885 6366722 8,4 Bl o St + + 25 10 27 1554618 6366706 16,9 S 5 + 28 1554590 6366638 11,3 Bl o St 10 25 10 ev Häll 29 1554417 6367176 14,1 Bl o St 5 25 10 30 1554227 6367368 13,0 Bl o St + 25 5 (?) 31 1554217 6367366 13,0 Bl o St + 25 10 32 1553999 6367296 19,3 S (?) 100 % lösa rödalger 33 1554092 6366926 18,5 S o småst + 5 34 1554177 6366831 17,2 S + 35 1546884 6360440 8,4 Gy ingen veg 36 1562378 6362624 38,9 S ingen veg 37 1561637 6361881 38,0 S ingen veg 38 1562243 6361525 28,9 Bl o St + 5 39 1562257 6361524 29,3 St + + 40 1556414 6369090 42,9 Gy + ingen veg, pungräkor 41 1556641 6369277 40,9 S + ingen veg, pungräkor 42 1552342 6364887 15,8 S ingen veg 43 1552186 6364776 12,6 S m enst Bl + + på Bl: rödalger 25, Myt 10 44 1552616 6364847 25,5? 100 % lösa rödalger 45 1552885 6364610 11,3 Bl o St 10 10 46 1553153 6364052 7,5 Bl + 25 10 (?) 47 1553775 6365347 15,8 S 50 % lösa rödalger 48 1553374 6365769 17,9 S 5 % lösa rödalger 49 1552983 6366133 9,6 Bl o S 5 10 10 gäller Bl. S utan veg 50 1553624 6365973 15,4 S + + 51 1553375 6366254 15,1 S o Gr + + enst Bl 52 1553770 6366093 15,8 S + + 53 1553798 6366066 4,4 Bl 5 50 25 54 1553789 6366065 6,6 Bl o ev H 5 50 10 55 1553789 6366373 17,0 S o Gr + ingen veg 56 1553709 6366457 14,5 Bl + 25 10 (?) 18