2001-02-27 Växtavdelningen Miljöskyddsenheten Stina Olofsson, projektledare Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 Sammanfattning Under år 2000 startade i Skåne, Halland och Blekinge ett rådgivningsprojekt för att minsak växtnäringsförlusterna inom lantbruket. Målet för år 2000 var i första hand att bygga upp en effektiv organisation, namnge projektet och att förbereda rådgivningen. Rådgivningen förbereddes enligt olika delmål såsom att: genomföra rådgivarutbildningar, sammanställa fakta, ta fram informationsmaterial och konstruera en hemsida Under året upprättades en projektorganisation med projektledare, projektgrupp, styrgrupp och referensgrupp. Projektet fick ett namn och en logotyp. I projektets arbetsgrupp1 utarbetandes rådgivningsmoduler, förbereddes höstens rådgivarutbildningar och det faktamaterial (Uppslagsboken) som ska ingå på projektets kommande hemsida. Arbetsgrupp 2 handlade frågor rörande krav på rådgivare och marknadsföring. Under hösten 2000 ordnades ett antal rådgivarutbildningar. För att ta fram faktaunderlag för rådgivningen, utarbeta rådgivningsmoduler och för och miljönyckeltal, genomfördes ett antal delprojekt under året. 1
Innehåll 1. Bakgrund 2. Syfte och mål 3. Organisation och ledning Arbetsgrupper Referensgrupp Projektledning Stryrgrupp Information 4. Delprojekt Gemensamt Kompetensuppbyggnad projekt Länsvis 5. Kursverksamhet 6. Marknadsföring Gemensamt Länsvis 7. Utvärdering och uppföljning 8. Förbrukade medel 2
Verksamhetsredovisning 2000 för Greppa näringen 1. Bakgrund Under år 2000 startade i Skåne, Halland och Blekinge ett rådgivningsprojekt inom lantbruket. Anledningen var att rådgivning i två rapporter från Jordbruksverket; 1999:23 och 2000:1, framhålls som ett effektivt sätt att minska jordbrukets nitrat- och fosforläckage och ammoniakavgång till luften. År 2000 användes som ett förberedande år inför rådgivningssatsningen. 2. Syfte och mål Projektet syftar till att förse lantbrukarna med kunskap och verktyg så att kväve- och fosforförlusterna minskar på ett kostnadseffektivt sätt i linje med samhällets mål. Målet för år 2000 var i första hand att bygga upp en effektiv organisation, namnge projektet och att förbereda rådgivningen. Rådgivningen skulle förberedas enligt olika delmål såsom att: genomföra rådgivarutbildningar sammanställa fakta ta fram informationsmaterial konstruera en hemsida 3. Organisation och ledning 3.1 Arbetsgrupper Fr.o.m. årsskiftet 1999/2000 arbetade två arbetsgrupper inom projektet. Arbetsgrupp 1 handlade frågor såsom utarbetandet av s.k. rådgivningsmoduler, vilka beskriver de frågor som ska tas upp under ett rådgivningsbesök, resultatet av rådgivningen och vad som ska dokumenteras från besöket. 25 rådgivningsmoduler konstruerades varav tio valdes ut som möjliga för länsstyrelserna att upphandla inför det första halvåret 2001, bilaga 1. Arbetsgruppen förberedde höstens rådgivarutbildningar och det faktamaterial kallat Uppslagsboken som ska ingå på projektets kommande hemsida. Utformning av informationsfolder och bildmaterial diskuterades i gruppen. Sju protokollförda möten hölls under året. Ordförande i arbetsgruppen var från Jordbruksverket Mats Kvist under 1:a halvåret följt av Stina Olofsson under det andra. Under tidsperioderna mellan arbetsgruppens möten sammanträdde olika undergrupper. Arbetsgruppen utvidgades efterhand och omfattade totalt 13 personer från olika organisationer; Jordbruksverket, länsstyrelserna i Skåne, Halland, Blekinge, LRF, Hushållningssällskapet i Skåne, Skånesemin, Svensk mjölk, SLR, Odling i balans och Optima AB. I Arbetsgrupp 2 behandlades frågor om krav på rådgivare och riktlinjer för ersättning. Fem protokollförda möten hölls under året varav fyra var telefonmöten. Ordförande i gruppen var Evert Jonsson, Jordbruksverket. I arbetsgrupp 2 medverkade representanter från Jordbruksverket, länsstyrelserna i Skåne, Halland, Blekinge, LRF, Hushållningssällskapet i Skåne och Svensk mjölk. 3
Arbetsgruppen upplöstes i slutet av oktober efter det att ett förslag till krav på rådgivare och riktlinjer för rådgivningen utarbetats. Krav på rådgivare och genomförande av rådgivningen sammanfördes och antogs som riktlinjer från Jordbruksverket inför länsstyrelsernas upphandling av rådgivningen, bilaga 2. 3.2 Referensgrupp LRF tog initiativ till två planeringsdagar som hölls på ett konferenshotell utanför Ängelholm 18-19 januari. Syftet var att skapa en samsyn mellan olika organisationer och företag kring hur arbetet inom projektet ska bedrivas och att identifiera framgångsfaktorer. Mötet resulterade i att en referensgrupp till projektet bildades. Projektets syfte slogs fast: att förse lantbrukarna med kunskap och verktyg så att kväve- och fosforförlusterna minskar på ett kostnadseffektivt sätt i linje med samhällets mål. Långsiktiga och kortsiktiga mål sattes upp, m.m. Referensgruppen sammanträdde ytterligare två gånger under året, i mars och september. Ordförande i referensgruppen var under året Evert Jonsson, Jordbruksverket. I genomsnitt deltog 26 personer per möte och 24 företag och organisationer var under året representerade i referensgruppen. Under mötet i september fastställdes projektets namn Greppa Näringen. 3.3 Projektledning I mitten av maj utsågs en projektledare, Stina Olofsson, vid Jordbruksverkets regionkontor i Alnarp. Den 26 maj bildades en projektledning som vid sidan av projektledaren under året bestått av representanter för länsstyrelserna; Hans Nilsson (Skåne), Arne Joelsson (Halland), Anders Gunnarsson (Blekinge) och som regional representant för LRF, Gustav Skyggeson. Projektledningen började sitt arbete i augusti och hade totalt 8 möten under året varav 6 i form av telefonmöten. I augusti förstärktes regionkontoret i Alnarp då Cecilia Linge tillträdde en tjänst som regional rådgivare. Vid årets sista möte bestämdes att Cecila Linge i fortsättningen är adjungerad vid projektledningens möten. Projektledningen arbetade under hösten främst med att förbereda och genomföra rådgivarutbildningar, föreslå vilka delprojekt som skulle beviljas medel, att samordna upphandlingen av rådgivning och föreslå budget inför år 2001. 3.4 Styrgrupp En styrgrupp till projektet började arbeta i augusti och hade totalt tre möten under hösten varav 2 i form av telefonmöten. Jordbruksverket representerades i styrgruppen av Evert Jonsson (ordförande), Mats Kvist (sekreterare) och LRF av Sören Persson. Länsstyrelserna utsåg Bengt-Olof Svensson (Skåne) till att vara deras förste representant. Därefter kommer representationen att cirkulera mellan länen. Christel Cederberg, utsågs av lantbrukskooperationen som representant för företagen. Projektledaren är adjungerad i styrgruppen. Gruppen behandlade under hösten främst frågor som rör utformningen av rådgivningsmoduler, marknadsföringsplan, budget 2001 och den planerade hemsidan. 3.5 Information En tillfällig hemsida upprättades av Henrik Andersson på länsstyrelsen i Skåne, placerad under länsstyrelsens i Skåne hemsida www.lst.m.se. På hemsidan presenterades projektorganisationen och nyheter. Protokoll från de olika gruppernas möten redovisades på denna hemsida. 4
4. Delprojekt 4.1 Gemensamt Ett av projektets viktigaste mål är att förse lantbrukarna med verktyg så att de kan tillämpa de miljöåtgärder som förs fram som effektiva. Ambitionen var att under uppstartsåret 2000 få fram direkt tillämpbara råd tillsammans med bakgrundsfakta som kan användas vid enskild rådgivning och på kurser för lantbrukare. Kompetensuppbyggnad såväl bland rådgivare som bland lantbrukare utgör en viktig del av projektet. Med anledning av detta genomfördes ett antal delprojekt under året som syftade till att förbereda kommande kursverksamhet och rådgivning. Flera av de organisationer som ansökte om medel liksom de som handlade ansökningarna var ovana vid att förbereda denna typ av ärenden. Beslutsgångarna var inte inarbetade och det fanns en osäkerhet om hur mycket medel som behövde reserveras för utvecklingen av hemsidan under hösten. Projektet med att utveckla en hemsida fick dock av olika anledningar senareläggas till år 2001. Detta sammantaget innebar att det i flera fall dröjde till relativt sent under hösten innan besked gavs om att medel fanns att tillgå. I vissa fall kunde inte projekten utföras fulls ut under år 2000. Genomförda projekt under år 2000 inom Greppa Näringen Aktör Uppdrag Rapportering Produktion av kursmaterial för kurs om utfodringsstrategier för att förbättra N- utnyttjandet i mjölkproduktionen Optima Optima Beskriva problemkomplex och rådgivningsmoduler för mjölkgårdar Vad kan vi uppnå med ändrade utfodringsåtgärder? Litteraturgenomgång och utvecklingsarbete kring miljönyckeltal Litteraturgenomgång vad gäller sambandet mellan mjölkens ureahalt och mjölkkornas kväveeffektivitet. Ta fram referensvärden för utvärdering av miljöåtgärder på mjölkgårdar (Kokboken) Sammanställa ett grundmaterial för foderrådgivare till Uppslagsboken Redovisa sambandet mellan proteintilldelning och ammoniakavgång från gödseln samt åtgärder som minskar ammoniakavgången Redovisa sambandet mellan teknisk utformning av svinstallar och 10/1. Kursprogram, grupparbetsuppgifter, kursvärdering 10/1 2001. Beskrivning av problemområden på mjölk/ köttgårdar, 3s. Förslag till 6 rådgivnings-moduler för dessa gårdar samt medverkan i utformning av gemensamma moduler för alla typer av gårdar 10/1 2001. Högre kväveeffektivitet i mjölkproduktionen genom ändrad utfodring - vad är möjligt att uppnå? Litteratursammanställning 20s. 10/1 2001. Ökad effektivitet vad gäller fosfor i mjölkproduktionen Litteratursammanställning 7s. 10/1 2001. Mjölkens ureahalt och mjölkkornas kväveeffektivitet Litteratursammanställning 25s. 10/1 2001. Förslag till miljö-nyckeltal med motivering och referens-värden från 7 exempelgårdar; 36 OH-bilder 10/1 2001. Näringsflöde i stallet mjölkproduktion. Sambandet utfodring och miljö. Mjölkurea. Bete. Miljötillståndet på gården miljönyckeltal mjölk. Näringsflöde på åker Vallodling. Litteraturlista. 52s. 10/1 2001. Utfodringens betydelse för näringsförluster via gödsel hos svin Litteraturlista. 45s. 10/1 2001. Byggnadsteknikens betydelse för kväveförluster genom avdunstning 11s. 5
Optima Odling i Balans SLR/Sigill Agroväst LRF/Länsstyrelse n i Skåne ammoniakavgång från gödseln samt åtgärder som minskar ammoniakavgången Utforma rådgivningsmoduler för gårdar med svinproduktion Sammanställa material från typgårdar med bakgrundssiffror för utvärdering av växtnäringsbalanser. Sammanställa motsvarande för energi, bekämpning och markpackning Sammanställa material från typgårdar med bakgrundssiffror för utvärdering av växtnäringsbalanser Ta fram ett faktamaterial om precisionsodling med tanke på miljönyttan. Ta fram två filmer för att informera om åtgärder för minskade växtnäringsförluster; 1) spridning av stallgödsel, 2) vårbearbetning och fånggrödor 20/12 2000. Förslag till 5 rådgivningsmoduler för gårdar med svinproduktion. 10/1 2001. Rapport inklusive tabellbilaga, 60s. Preliminär sammanställning 10/1. Kompletterande uppgifter under februari 2001. 10/1 2001. En sammanställning av litteratur om precisionsodling och en sammanfattning av Agro-väst projekt under 1990-talet, 89s. 27/2 2001. Två filmer ca 10 min långa i 150 ex. samt en introduktion till Greppa Näringen (1min) 4.2 Länsvis Under året påbörjades ett projekt kring ekonomin i miljöåtgärder i Halland, vilket planeras att fortsätta under ytterligare 2 år. 5. Kursverksamhet Under året hölls ett antal fortbildningskurser för rådgivare inom Greppa Näringen. Se även nedanstående sammanfattande tabell. Under hösten genomfördes fyra 2-dagars introduktionskurser. Kurserna riktar sig till både växtodlings- och husdjursrådgivare som planerar att delta i projektet. Målet med kurserna var att ge en bild av miljötillståndet i dag samt att informera och diskutera rådgivningsmaterialet och utformningen av rådgivningen i projektet. Totalt deltog 129 personer i introduktionskurserna, varav 84 rådgivare med växtodlingsinriktning, 42 st husdjursinriktning och 3 med trädgårdsinriktning. Kursdeltagarna upplevde enligt kursvärderingarna det som mycket positivt att både växtodlings- och husdjursrådgivare deltar i projektet och att de olika kategorierna rådgivare fick möjlighet att träffas på kurserna. 6
En 2-dagars kurs som riktat sig till konsulter och entreprenörer som arbetar med våtmarksanläggning anordnades i oktober månad. Eftersom ett nytt våtmarkstöd införs fr.o.m. år 2001 är det viktigt att sprida kunskaper kring var i landskapet våtmarken gör mest nytta. Miljölagstiftningen upplevs ofta som omfattande och komplicerad. Många lantbrukare vänder sig till sina rådgivare för att få reda på vad som gäller bl.a. tillämpningen av föreskriften om God Jordbrukarsed. Därför genomfördes en övergripande kurs om miljöbalken tillämpning på jordbruket för rådgivare. Inom Greppa näringen är dataprogrammet STANK ett viktigt verktyg och en fortbildningskurs för rådgivare hölls i oktober i Alnarp. De rådgivare som inte kunde gå denna hade ytterligare två tillfällen att gå kursen i Stockholm och i Skara under hösten. En fortutbildning, omfattande 4 dagar, om förbättrad kväveeffektivitet hos nötkreatur via utfodring har givits. Målet för kursen var att uppnå ökad kunskap om hur man kan optimera nötkreaturens (särskilt mjölkkornas) kväveeffektivitet för att uppnå minimala kväveförluster med hänsyn till produktion, djurhälsa och ekonomi. Kursen hade 25 deltagare från hela landet. Kursen vände sig till foderrådgivare som i sin tur förväntas informera sina medarbetare. Kursen hölls delvis på engelska. Det har funnits ett stort intresse från näringen om att få information om projektet. Under oktober genomfördes en informationsdag om projektet för tjänstemän och förtroendevalda som på ett eller annat sätt medverkar i rådgivningen. Innehållet i informationen motsvarade introduktionskurserna fast med mindre omfattande föredrag. Kurs Målgrupp Omfattning Introduktionskurs Rådgivare 4 st 2 dagarskurser Våtmarkskurs Konsulter och 1 st 2 entreprenörer dagarskurs Miljöbalkskurs Rådgivare 1 st 1 dagskurs STANK kurs Rådgivare 1 st 1 dagskurs Förbättrad Husdjursrådgivare 1 st 4- kväveeffektivitet dagarskurs hos nötkreatur via utfodring Informationsdag Tjänstemän 1 st 1 dagskurs Totalt antal deltag are 129 19? 28 28 25 21 7
6. Marknadsföring 6.1 Gemensamt Marknadsföringen av projektet under 2000 präglades starkt av att projektet befann sig i ett uppstartningsskede. Under andra halvan av 2000 fastslogs projektnamn och logotyp. En invigning av projektet planerades till 6 oktober och vissa förberedelse gjordes. Ett beslut togs dock om att senarelägga invigningen till maj 2001 för att den skulle sammanfalla med att rådgivningen startar i stor skala. Samtidigt beslöts att projektet endast skulle marknadsföras i mindre omfattning fram till tiden för invigningen, då ett mer färdigt koncept presenteras. Den viktigaste informationen var den som gavs de ca 130 rådgivare som deltog i introduktionskurserna. En marknadsföringsplan inför år 2001 upprättades. I denna påpekas att en stor anslutning till de nya miljöstöden för minskat kväveläckage, vilket är viktigt för att åstadkomma miljöförbättringar, också motiverar lantbrukarna för rådgivningen. Samma gäller möjligheten att få bidrag för att anlägga våtmarker. Aktiviteter planerades för våren 2001 för att informera om stödens miljönytta och samtidigt informera om den kommande rådgivningen inom Greppa Näringen. Ett möte hölls då de nya stöden för våtmarker diskuterades. En slutsats var att intresset för att anlägga marker redan är stort bland lantbrukarna, så att en marknadsföring av stöden inte behövdes. Initiativ togs dock till en kurs för entreprenörer och konsulter i våtmarksanläggning. En modul för våtmarksrådgivning utformades. En informationsbroschyr framställdes och trycktes strax före årsskiftet i 2 500 ex. En intresseväckande presentation av projektet (infotainment), färdigställdes och lades ut på hemsidan www.greppa.nu i januari 2001. 6.2 Länsvis Halland Ett särskilt marknadsföringsprojekt som leds av Gustav Skyggeson, LRF, startade i september. Syftet är att engagera några skickliga lantbrukare som miljöambassadörer. Ett 15-tal gårdar med olika produktionsinriktning tillfrågades om att delta och bidra med sina kunskaper och synpunkter på den fortsatta uppläggningen av projektet. Ett uppstartsmöte hölls i december då projektet och rådgivarkåren presenterade sig. Vi bedömer att projektet hittills har fått en mycket god förankring bland ett antal ledande jordbruksföretag i länet. Greppa Näringen presenterades under hösten vid sju avdelningsmöten inom LRF, två REKO-kurser, ett kommungruppsmöte och vid en lantbrukardag. Sammanlagt har minst 250 lantbrukare informerats om projektet och dess inriktning. En utställning med 8 st 1 x 0,7 m posters om projektet med Hallandsanknytning togs fram. 8
För Halland bildades i augusti en arbetsgrupp för marknadsföring och planering av Greppa Näringen inom länet. Gruppen består av de rådgivningsorganisationer som är verksamma inom länet tillsammans med företrädare för LRF, Svenska lantmännen (f.d.hbkl) och Swedish Meats. Arbetsgruppen har samverkat med Miljöambassadörsprojektet. Blekinge Mot slutet av året startades, efter samma modell som i Halland, ett projekt med miljöambassadörer för information och marknadsföring om Greppa Näringen. Under år 2000 påbörjdes arbetet med att dels engagera ambassadörer och dels att informera om projektet i olika sammanhang där lantbrukare träffas. 7. Utvärdering och uppföljning Ett dokument som visar på dels vilka möjligheter som finns att följa upp utlakningen via statistiskt material (främst gödselmedelsundersökningen), dels förslag på vilka miljönyckeltal /miljöindikatorer som kunna kunna samlas in vid rådgivningen togs fram under året. Inledande diskussioner om vilka nyckeltal som skall samlas in och hur detta skall gå till påbörjades. 8. Förbrukade medel Ungefärlig fördelning av medel för olika ändamål i projektet under år 2000: Delposter: Ungefärlig fördelning, kr SJV (tjänster Greppa Näringen) Organisation och ledning 500 000 200 000 Utformning av rådgivning 410 000 50 000 Infomaterial, hemsida 850 000 50 000 Delprojekt 1 420 000 60 000 Kursverksamhet 720 000 190 000 Marknadsföring, namn 500 000 40 000 Utvärdering och uppföljning 30 000 30 000 S:a 4 430 000 620 000 Alnarp, februari 2001 9