Delprojekt; Rådgivning och information om säkert växtskydd inom Greppa Näringen
|
|
- Birgit Pettersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROJEKTPLAN Titel Delprojekt; Rådgivning och information om säkert växtskydd inom Greppa Näringen Bakgrund Greppa Näringen startade med individuell rådgivning i Skåne, Halland och Blekinge Fr.o.m ingår även Kalmar, Gotland och Västra Götalands län i projektet. Huvudinriktningen är individuell rådgivning, men information via kurser, hemsida, skrifter och videofilmer m.m. är också viktiga delar. Basen i rådgivningen är växtnäringsbalanser som kompletteras med annan rådgivning inom växtnäringsområdet såsom utfodringskontroll, våtmarksanläggning, kvävestrategi, markpackning m.fl. teman. I Skånes länsprogram integrerades redan från början enskild rådgivning om säker hantering av bekämpningsmedel i Greppa Näringen-projektet. Man ansåg att fördelarna var stora med att hantera all enskild rådgivning inom miljökänsliga områden på samma sätt. Ofta utför samma rådgivare, rådgivning om växtnäringsutnyttjande och om hantering av bekämpningsmedel. Vid länsstyrelserna är det samma personer som handlägger redovisningarna av båda ämnesområdena. Fr.o.m hösten 2002 togs växtskydd med officiellt i projektet för samtliga Greppa Näringen-län, bl.a. med hänvisning till förslag i det handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel som presenterades av Jordbruksverket i Rapport 2002:7. Kampanjen Säkert växtskydd har funnits sedan 1997 och främst varit inriktad på informations- och kunskapsspridning via broschyrer, annonser och informationsmöten. LRF utser projektledare för Säkert växtskydd (1/4 tjänst). Arbetet leds av en styrgrupp bestående av olika intressenter; Lantmännen, IVT, SJV, KemI, Naturvårdsverket, m.fl. Tankar inom kampanjen Säkert växtskydd om att integrera växtskyddsfrågorna i Greppa Näringen har funnits sedan Greppa Näringen startades. Genom ett sådant samarbete ansågs växtskyddsarbetet kunna stärkas och utökas med individuell och gruppvis rådgivning, kurser, studiecirklar med mera. Både Greppa Näringen och Säkert växtskydd finansieras via de s.k. KULMmedlen (kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet) som bekostas av svenska staten till 4/5 och där EU bidrar med 1/5. Fr.o.m bidrar även LRF till Greppa Näringens finansiering via återförda handelsgödselskatter.
2 PROJEKTPLAN 2(11) 2. Syfte och huvudmål Det övergripande målet för arbetet med växtskyddsfrågor inom KULM och Greppa Näringen är att öka målgruppens kunskap och kompetens inom ämnesområdet växtskydd och på så sätt strikt behovsanpassa användningen av bekämpningsmedel, samt att minska hälso- och miljöriskerna då bekämpningsmedel används. En nulägesbeskrivning med avseende på hanteringen av växtskyddsmedel tas fram. Analysen ligger till grund för framtagande av mål som sträcker sig till år En handlingsplan för att nå målen utvecklas och genomförs under åren Delprojektledaren ansvarar för årlig rapportering till projektledaren inför verksamhetsredovisning av Greppa Näringen. En målsättning för arbetet med växtskydd inom Greppa Näringen är också att visa om hanteringen av bekämpningsmedel verkligen förbättras genom projektet. Sådan redovisning efterfrågas av lantbrukare, konsumenter, politiker och övrig omvärld. 3. Innehåll Hittills genomförd och planerad verksamhet Individuell rådgivning inom Greppa Näringen har hittills skett i rådgivningsmodul 13A, Säkert växtskydd - hantering. Under 2002 har drygt 90 rådgivningar och under 2003 drygt 210 rådgivningar enligt 13A utförts i de sydligaste länen. Planerad rådgivning för år 2004 är ca 400 rådgivningar. Enstaka rådgivningar enligt rådgivningsmodulen Säkert växtskydd - vattenskyddsområden (13C) kommer har utförts under hösten Fortbildning för rådgivare inom Greppa Näringen som utför rådgivning i 13A- Säkert växtskydd - hantering har anordnats genom en två-dagarskurs i Alvesta och Svalöv i början av Ett 25-tal rådgivare har deltagit. Vid fortbildningen som både varit teoretisk och praktisk har en kurspärm utdelats. Kurspärmen innehåller hjälpmedel som kan användas vid den individuella rådgivningen ute hos jordbrukarna. Under vårvintern 2004 erbjuds en ny tvådagars fortbildningskurs för rådgivare i 13A. Vid första kursdagen deltog ett 15-tal rådgivare. Inför starten av rådgivningarna i 13C, Säkert växtskydd - vattenskyddsområden, har fortbildningskurser omfattande en dag genomförts i Alvesta och Hallsberg under september-oktober En kurspärm som tar upp de viktiga frågorna kring hur man klarar bekämpningsfrågorna i vattenskyddsområden har tagits fram under sommaren Under hösten
3 PROJEKTPLAN 3(11) 2004 planeras en ny fortbildningskurs för rådgivare i 13C. Ansvarig för detta är delprojektledaren. Stödet till de rådgivare som utför växtskyddsrådgivning inom Greppa Näringen bedöms fungera tillfredställande, men vissa kompletteringar kan behövas. En analys av stödbehovet har gjorts under tidig höst 2003 för rådgivning enligt modul 13A, Säkert växtskydd - hantering. Den visade att det finns behov av mindre uppdateringar bl.a. på tekniksidan, personlig skyddsutrustning och motivation till miljöförbättringar. Under sommaren 2004 planeras en genomgång av stödbehovet till rådgivningen enligt 13C, Säkert växtskydd - vattenskyddsområden. Ansvarig för analyserna är delprojektledaren. Nulägesbeskrivning av lantbrukarens situation En nulägesbeskrivning gjordes under 2003 av Lisa Blix, LRF. Nulägesbeskrivningen ger en bild av bekämpningsmedelshanteringen i stort, medan det är svårare att mer detaljerat urskilja olika målgrupper. Sammanfattningsvis visar nulägesbeskrivningen följande: Säker hantering är fortsatt en av de viktigaste åtgärderna för att åstadkomma riskminskning vid bekämpningsmedelsanvändning. Det finns fortsatt brister i hantering av bekämpningsmedel. Det är stor variation i hur säker hanteringen är hos olika företagare. Det finns en del indikationer på att bekämpningsmedelshanteringen är säkrare i de sydligaste Greppa-länen. Orsaken skulle kunna vara en högre anslutning till olika miljöledningssystem. Hanteringen tycks vara säkrare på större än på mindre gårdar. Det finns en klar trend mot ökad legosprutning speciellt på mindre gårdar, vilket gör de företag som utför legosprutning till en extra viktig målgrupp. I jämförelse med andra företag använder legosprutaren större mängder bekämpningsmedel och har en större årlig användningstid, vilket kan leda till ökade risker. Dessa tendenser motverkas av att den som legosprutar har större möjligheter att investera i ny miljövänligare teknik och att sprutföraren får stor erfarenhet och kompetens.
4 PROJEKTPLAN 4(11) Mål för utgången av 2006 Målet för delprojektet ansluter till målen om övergripande riskminskning, bekämpningsmedels egenskaper, förekomst och risker i vatten, förekomst och risker i vid konsumtion av vegetabilier samt risker i arbetsmiljön som föreslås i Handlingsprogrammet, rapport 2002:7 från Jordbruksverket och KEMI (sid ). Antalet jordbrukare som nås av växtskyddsrådgivning från Greppa Näringen ska successivt öka under åren 2004 och 2005 för att under 2006 uppgå till 1000 jordbrukare/år. Minst tre typer av rådgivningsbesök utvecklas och kommer i användning fram till 2006; Säkert växtskydd hantering (modul13a), Säkert växtskydd bekämpningsstrategier (modul 13B) och Säkert växtskydd - vattenskydd (modul 13C). Tidplan: år 2002 införs 13A, C och B. Under år 2006 utförs således alla tre moduler. Handlingsplan Utifrån nulägesbeskrivningen och de satta målen föreslås följande handlingsplan. Marknadsföring av rådgivning om växtskydd i Greppa Näringen Växtskyddsarbetet i Greppa Näringen behöver synas och höras mer. Exempelvis genom att: växtskyddsarbetet ges ökat utrymme i studiecirklar och grundutbildning. växtskyddsmodulerna marknadsförs gentemot fadderrådgivarna så att alla Greppa Näringen-medlemmar blir medvetna om möjligheten att välja denna rådgivning. Detta är särskilt viktigt i de nya Greppa-länen. växtskyddsdelen lyfts fram i marknadsföringen av Greppa Näringen gentemot lantbrukare, t ex via tidningsannonser och växtskyddsbrev mer innehållsrika och aptitretande budskap om växtskyddsfrågor presenteras, tillsammans med regionala marknadsföringsgrupper och projektets informationsansvarige marknadsföringen styrs till de viktigaste målgrupperna, t.ex. legosprutare och företag inom vattenskyddsområden och att möjligheterna till samarbete med Greppa Näringens intressenter, för att nå dessa grupper undersöks
5 PROJEKTPLAN 5(11) det vid fortbildningskurser av rådgivare tas upp hur man pedagogiskt motiverar lantbrukaren till mer miljöanpassad användning av växtskyddsmedel ett fördjupat samarbete sker med företag inom växtskyddsbranschen och kampanjen Säkert Växtskydd för att få ut budskap om växtskyddsrådgivning i Greppa Näringen Delprojektledaren ansvarar för att växtskyddsfrågorna bevakas vid allt arbete inom Greppa Näringen med marknadsföring och fortbildning av lantbrukare och rådgivare. De slutgiltiga besluten om aktiviteter tas dock av projektledaren i samråd med de personer inom Greppa Näringen som har ansvar för information respektive fortbildning och i samråd med projektgruppen. Utveckling av nya arbetssätt och rådgivningsområden -Framtagande av individuella moduler. Individuell rådgivning är resurskrävande, varför det är angeläget att den individuella rådgivningen kanaliseras till de jordbrukare där den största effekten kan uppnås. Miljöeffekten av rådgivning enligt modulerna 13A och 13C, bedöms vara mycket stor. Vid utveckling av nya moduler är det viktigt att försöka bedöma miljöeffekten av dessa, i förhållande till redan existerande. Eftersom den individuella rådgivningen är så resurskrävande är det inte sannolikt att det finns motiv för att skapa mer än ett begränsat antal nya moduler. Den modul som ligger närmast till hands att nyutveckla är en modul om behovsanpassning och alternativa strategier för ogräs, sjukdomar och skadegörare Säkert växtskydd bekämpningsstrategi (13B). Tanken är att på den enskilda gården identifiera riskmoment vid bekämpningen och ge råd om alternativa strategier, t.ex. preparatval och tidpunkt för bekämpning i relation till grödval. En utgångspunkt för arbetet är tabell 3:12 i Jordbruksverkets Rapport 2002:7 (Förslag till handlingsprogram för användningen av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen till 2006). Tabellen sammanfattar områden med stort behov av åtgärder för att minska riskerna vid kemisk bekämpning. Modulen utformas under vintern/våren Testas i praktiken i relativt stor omfattning under vår/sommar 2004 så att den kan upphandlas inför Delprojektledaren ansvarar för att ett förslag till modul och till underlagsmaterial presenteras för projektledaren och projektgruppen. Till sin hjälp för utformningen av rådgivningen har han främst arbetsgruppen för växtskydd inom Greppa Näringen.
6 PROJEKTPLAN 6(11) -Framtagande av en modell för arbetssätt inom vattenskyddsområden. En modell för ett samordnat arbetssätt inom vattenskyddsområden har utarbetats i Skåne, innefattande inledande grupputbildning för lantbrukare, individuell och gruppvis rådgivning m.m. Arbetssättet har testats under 2003, men behöver utvecklas ytterligare. För detta projekt ansvarar KULM ansvarige för delprogram 2 i Skåne. Till sin hjälp för utformningen av rådgivningen har han främst arbetsgruppen för växtskydd och delprojektledaren. -Riktad rådgivning Möjligheten till riktad individuell rådgivning bör beaktas, exempelvis inom arbetet med ramvattendirektivet, vattendragsgrupper etc. Vid uppsökande rådgivning är det extra viktigt att aktörerna lägger tid på att motivera rådgivningen med för lantbrukaren relevanta argument. Riktad rådgivning förutsätter att målgruppen avgränsas genom formella beslut eller att marknadsföringen av rådgivningen koncentreras till vissa grupper av lantbrukare. Detta kan tidigast bli aktuellt under Greppa Näringens informationsansvarige ansvarar för en eventuellt riktad marknadsföring till vissa lantbrukargrupper. Projektledaren ansvarar för att förslag till ändringar i formella beslut kring målgruppen för individuell rådgivning förs fram till styrgruppen. Effektiv kommunikation Vilka arbetssätt och metoder som behöver utvecklas mot bakgrund av de olika målgruppernas behov och förmåga att ta till sig information analyseras. Detta sker via intervjuundersökningar som beställs av Greppa Näringens projektledning. Samarbete kommer även att ske med fristående forskningsprojekt om rådgivningsmetoder och kommunikation (t ex SLFprojekt som beviljats Magnus Ljung, SLU). Arbetet ska även tydliggöra för lantbrukaren det tryck som finns utifrån på att arbeta med växtskyddsfrågorna. Framtagande av moduler och metoder för grupprådgivning som ett komplement till den individuella rådgivningen, samordnas med Greppa Näringens övriga arbete för att utforma grupprådgivning. Sådan rådgivning ger tillfälle till värdefullt erfarenhetsutbyte mellan lantbrukare och kan i vissa situationer vara mer resurseffektiv än individuell rådgivning. Delprojektledaren ansvarar för att utforma grupprådgivning inom växtskyddsområdet. Styrgruppen beslutar om sådan grupprådgivning ska införas inom projektet.
7 PROJEKTPLAN 7(11) Uppföljning och rapportering av verksamheten Att utvärdera vilken effekt rådgivning har är svårt. Det är t.ex. omöjligt att särskilja rådgivningens effekt från andra informationsvägar till lantbrukaren vid en eventuell minskad fyndfrekvens av bekämpningsmedel i ett vattendrag. Måluppföljningen kommer därför främst att ske i form av verksamhetsredovisning. Exempel på redovisning som planeras är årsvis redovisning av antalet rådgivningar om växtskydd uppdelat på län, gårdar med olika produktionsinriktning, grödsammansättning och areal. Om rådgivning skett på gårdar som varit anslutna till Reko-stödet eller inte, kommer att redovisas. Den dag miljönyckeltal såsom riskindex, börjar beräknas vid rådgivningsbesök inom projektet kommer det att övervägas om dessa beräkningar kan användas för uppföljning. Detta förutsätter antingen upprepad rådgivning och indexberäkning på samma gårdar, eller att andra former för uppföljning av dessa index utarbetas. Delprojektledaren ger förslag till projektledaren på vilka faktorer som bör samlas in och vilka undersökningar som bör utföras. Beslutade projekt planeras och genomförs av projektets utvärderingsansvarige i samarbete med delprojektledaren. 4. Riskanalys Det finns ett antal risker med projektet. Den viktigaste risken är att medelstillgången blir mindre än beräknat. Tilldelningen av KULM-medel sker årsvis i konkurrens med andra verksamhetsområden; ekologisk produktion, biologisk mångfald, m.fl. De medel som LRF avser att bidra med från återförda gödselmedelsskatter är utsatta för politiska budgetprioriteringar och har redan efter ett år omprövats och minskat. Tillgången på rådgivare med intresse för rådgivningen och med tillräcklig kompetens är osäker. Det krävs att rådgivaren har formell behörighet att hantera bekämpningsmedel, att han/hon är agronom eller lantmästare och har gått Greppa Näringens introduktionskurs. Rådgivaren bör dessutom ha deltagit i de fortbildningskurser som genomförts som förberedelse till rådgivning inom växtskyddsmodulerna. Lantbrukarnas intresse och motivation för rådgivning. Det kan vara svårt för lantbrukaren att se den direkta ekonomiska nyttan av att ta del av rådgivning om säker hantering. Lantbrukaren kan vara ovillig att blotta eventuella brister i hur hanteringen är ordnad på gården av rädsla för att tillsynsmyndigheten ska få kännedom om ev. lagöverträdelser.
8 PROJEKTPLAN 8(11) 5. Ramar Delprojektledare för växtskydd inom Greppa Näringen är Örjan Folkesson som arbetar 75% av en heltidstjänst under tiden sommaren 2002 utgången av Enligt den plan som presenterades av projektledaren för Greppa Näringens styrgrupp i augusti 2002, beräknades information och rådgivning om växtskydd inom Greppa Näringen utgöra 10 % av budgeten 2003, 12 % 2004 och 15 % Förutsättningen för detta är en budget om 40 miljoner för 2003 och 50 miljoner per år för åren 2004 och (Detta motsvarar 4 miljoner för 2003, 6 miljoner för 2004 och 7,5 miljoner för 2005 för växtskyddsområdet). Ändras förutsättningarna genom att verksamheten inte kommer i gång i förväntad omfattning eller om den totala budgetramen minskar, omprövas denna ram för växtskyddsarbetet inom Greppa Näringen. Budgetramar för olika delområden inom KULM beslutas av Jordbruksverkets GD efter förslag från främst Växtavdelningens chef. Han får i sin tur rekommendationer från bl.a. de enhetschefer som ingår i Greppa Näringens styrgrupp. Jordbruksverket beslutar även om medel till Greppa Näringen från återförda handelsgödselskatter efter samråd med företrädare för LRF. Projektledningen (projektledaren och projektgruppen) lämnar ett förslag till prioritering mellan olika aktiviteter inom Greppa Näringen till de ingående länens länsstyrelser. Det är dock länsstyrelserna som gör den slutliga avvägning mellan olika aktiviteter inom Greppa Näringen i respektive länsprogram. 6. Organisation Beställare av projektet Greppa Näringen är LRF, SJV och Länsstyrelserna. Greppa Näringen har en styrgrupp och en projektgrupp, som är överställda delprojektet Säkert växtskydd i Greppa Näringen. I styrgruppen för Greppa Näringen ingår: Evert Jonsson SJV (Växtnäring) ordf, Else-Marie Mejersjö SJV (Växtskydd), Jan Eksvärd (LRF), Christel Cederberg (Svensk Mjölk), Bengt-Olof Svensson lst (M), Lennart Johansson lst (O) och Stina Olofsson SJV projektledare, föredragande. Adjungeras regelbundet: Cecilia Linge SJV, sekreterare och Anders Ericson lst (M). Projektgruppen för Greppa Näringen består (i jan 2004) av: Stina Olofsson SJV (projektledare), Markus Hoffman LRF (information), Cecilia Linge
9 PROJEKTPLAN 9(11) (administration), Hans Nilsson (fortbildning), Länsstyrelserna; Arne Joelsson (N), Andreas Gustafsson (M), Anders Gunnarsson (K), Kajsa Lycke (O), Ann- Charlotte Olsson (H), Lennart Lingvall (I), Gustav Skyggeson LRF, Örjan Folkesson SJV (växtskydd), Bertil Albertsson SJV (O-län). Regelbundet adjungeras: Solveig Ahlbin (N), Thorsten Pedersen SJV (Ekologisk odling) och Håkan Sandin SJV (Växtnäring-trädgård). Organisation av arbetet med växtskydd inom Greppa Näringen Delprojektledare växtskydd är Örjan Folkesson SJV. Till sin hjälp har han en arbetsgrupp för växtskyddsarbetet inom Greppa Näringen bestående av Lisa Blix, LRF, Karin Almgren, lst O, Anders Ericsson, lst M, Anette Bramstorp, Hs M, Henrik Hallqvist, SJV, Göran Gustafsson, SJV, Lovisa Eriksson, SJV samt Stina Olofsson, SJV. Delprojektledaren deltar vid mötena i styrgruppen Säkert växtskydd och får därigenom ett kontaktnät och input i arbetet inom Greppa Näringen. I denna grupp tydliggörs de deltagande organisationernas behov av material inom växtskyddsområdet. Styrgruppen påverkar i första hand inriktningen av det informationsmaterial till lantbrukare som tas fram för hela landet behov inom växtskyddsområdet. Gruppen fungerar också som en remissinstans för utformningen av växtskyddsrådgivningen inom Greppa Näringen. Organisationen kan behöva ses över i takt med att delprojektet utvecklar nya behov.
10 PROJEKTPLAN 10(11) Organisationsschema: Styrgrupp Greppa Näringen ordf. enhetschef växtnäring enhetschef växtskydd ingår Projektgrupp Greppa Näringen ordf. projektledaren Information Informationsansvarig projektledaren delprojektledaren Referensgrupp Säkert växtskydds styrgrupp Arbetsgrupp Fortbildning, modultv. Informationsmaterial ordf. delprojektledaren 7. Information och förankring Rådgivningen om växtskydd marknadsförs via Greppa Näringens ordinarie kanaler. Marknadsföringen leds av projektets informationsansvarige som ansvarar för de marknadsföringsmedel som avsätts centralt och samordnar de marknadsförings- och informationsprojekt som genomförs inom länsprogrammen. Samråd och förankring sker också via Greppa Näringens ordinarie kanaler; styrgrupp och referensgrupp. Utöver dessa grupper sker samråd och förankring i styrgruppen för Säkert växtskydd och arbetsgruppen för växtskydd.
11 PROJEKTPLAN 11(11) Förslaget till projektplanen har arbetats fram av Örjan Folkesson och Lisa Blix och redigerats av Jan Eksvärd och Lisa Blix. Förslaget är reviderat i omgångar av Stina Olofsson och Örjan Folkesson, efter synpunkter av Else-Marie Mejersjö, Lisa Blix, arbetsgruppen för växtskydd inom Greppa Näringen och Greppa Näringens projektgrupp.
Inledning Stina Olofsson, projektledare
Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2
Läs merGreppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket
Greppa Näringen 2019-04-12 Stina Olofsson, Jordbruksverket Vad är Greppa Näringen? -kostnadsfri rådgivning och information som lantbrukaren och miljön tjänar på -startade 2001 i sydlänen, har utvidgats
Läs merVerksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000
2001-02-27 Växtavdelningen Miljöskyddsenheten Stina Olofsson, projektledare Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 Sammanfattning Under år 2000 startade i Skåne, Halland och Blekinge ett rådgivningsprojekt
Läs merKontaktpersoner i Greppa Näringen
er i Greppa Näringen Den senast uppdaterade listan över rådgivningsföretag och projektledning hittar du på hemsidan: www.greppa.nu Kalmar 2005 Namn Länsstyrelsen Kalmar län Ann-Charlotte Olsson 0480-820
Läs merSå här fortsätter Greppa Näringen
Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker
Läs merVäxtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV
Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både
Läs mer-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?
Inledning Linköping 2017-11-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker i samverkan mellan
Läs merSyfte- att bidra till miljömålen
Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson
Läs merGreppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.
Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts
Läs merRådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket
Rådgivningar och webbplatserna Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Vem utför enskild rådgivning? Alla rådgivare som har gått introduktionskursen för nya rådgivare inom Greppa Näringen, ges varje år i november
Läs merGreppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen
Greppa Näringen lantbruket på väg mot miljömålen Projektet är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och många olika företag i lantbruksnäringen. Projektet styrs av en styrgrupp och
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,
Läs merGreppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad
Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad Nu vässar vi klorna... Var med och påverka fortsättningen av Greppa Näringen! Utbyt rådgivningserfarenheter med andra rådgivare!
Läs merVälkommen till kurs om Underhåll av diken, 14 U! Foto: Tilla Larsson
Välkommen till kurs om Underhåll av diken, 14 U! Foto: Tilla Larsson Program dag 1, 21/3 10.00 10.30 Registrering samt fika på Safiren 10.30 11.00 Inledning Jenny J, Pernilla K 11.00 11.30 Vad är markavvattning?
Läs mer2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på
Greppa Näringen Utfodringsmoduler Lite överblick över utvecklingen Vilka län är med? = alla Steg 1 2001, Skåne, Halland och Blekinge Steg 2 2003, Västra Götaland, Kalmar och Gotland Steg 3 2005, Östergötland,
Läs merProjektplan för Greppa Näringen
2001-02-26 Växtavdelningen Miljöskyddsenheten Stina Olofsson, projektledare Projektplan för Greppa Näringen Sammanfattning I två utredningar från Statens Jordbruksverk; Rapport 1999:23 och 2000:1, framhålls
Läs merGreppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson
Verksamhetsberättelse för 2008 och 2009 SNABB FAKTA... 3 RÅDGIVNING OCH LANTBRUKARKURSER... 4 KURSER FÖR LANTBRUKARE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. INFORMATION... 7 FÖRBRUKADE MEDEL... 9 Greppa
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merGlyfosat. Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför
Glyfosat Ur VSR:s handlingsplan 2017-2019 Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför - förändringar i lagstiftning, rättspraxis, EU-processer,
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.
Läs merGreppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö
Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten
Läs merMiljösamverkanVärmland
MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att
Läs merIntroduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen
Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg
Läs merVad har vi åstadkommit? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket
Vad har vi åstadkommit? Stockholm 181108 Stina Olofsson, Jordbruksverket Innehåll N, P och K -flöden Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust
Läs merSlutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet
Diarienummer 19-8003/08 Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2009-06-11 Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska varor Projektet Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska
Läs merVerksamhetsplan 2013
Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning
Läs merNy EPOK vid SLU. Vision och inriktning. Seminarium den 30 mars 2011 Alnarp
Ny EPOK vid SLU Vision och inriktning Seminarium den 30 mars 2011 Alnarp Maria Wivstad Föreståndare EPOK centrum för ekologisk produktion och konsumtion Varför EPOK? Politiska mål 20% av landets jordbruksmark
Läs merPrognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket
Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav
Läs merIntegrerat Växtskydd i praktiken
Integrerat Växtskydd i praktiken Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växjö växtskyddskonferens 20141203 Regelverket nu kommer det! Jordbruksverket har tagit fram: Föreskrifter det
Läs merJordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17
REDOVISNING Dnr; 23-12685/11 2012-02-28 Växt- och miljöavdelningen Carina Carlsson Ross Tfn: 036-15 60 52 E-post: carina.carlsson-ross@jordbruksverket.se Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna
Läs merProjektspecifikation
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd
Läs merGreppa Näringens halvtidskonferens 1-2/9
Linda Af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar-Kron Flottiljv. 18 392 41 Kalmar 0480-15677 Linda.af.Geijersstam@hush.se Bertil Albertsson Jordbruksverket Box 224 532 23 Skara 0501-605863 bertil.albertsson@sjv.se
Läs merUFV 2014/1186. Arbetssätt Projektplan. Fastställd av universitetsdirektören Reviderad
UFV 2014/1186 Arbetssätt 2020 Fastställd av universitetsdirektören 2014-10-17 Reviderad 2014-12-18 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Mål för projektet 3 Övergripande mål 3 Projektmål 3 Initiering 3 Genomförande
Läs merProjekt för översyn av det administrativa stödet till den nya utbildningsorganisationen
1(3) DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3240 Exp. den: 2014-08-26/IA 1(3) DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3240 Exp. den: 2014-08-26/IA Universitetsdirektören BESLUT Enligt sändlista Projekt för översyn av det administrativa
Läs merMiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011
MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka
Läs merVerksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4
Läs merInformationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009
Bilaga Datum 2009-01-22 1(6) Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Nulägesbeskrivning Denna informationsplan ingår som en leverans i delprojekt Information
Läs merIntegrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn
Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Alf Djurberg, Rådgivningsenheten, Linköping Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste uppnå Rådgivning ex Greppa modul - Möjlighet att
Läs merSlutrapport för projektet Eko- något för dig!
Slutrapport för projektet Eko- något för dig! 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-481 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Ekologisk produktion Eko- något för dig Stödmottagare: Länsstyrelsen
Läs merGreppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket
Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm 2018-11-08 Stina Olofsson, Jordbruksverket Det svenska landsbygdsprogrammet 36 miljarder kronor Miljö och klimat 62,2% 8,4% Konkurrenskraft och lönsamhet
Läs merKompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet KULM
Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet KULM Verksamhetsåret 2001 Rapport 2002:6 Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet KULM Verksamhetsåret 2001 Växtavdelningen 2002-06-14
Läs merIntegrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn
Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Rådgivarfortbildning Ultuna 20141119 Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste
Läs merSamarbete inom landsbygdsprogrammet
Samarbete inom landsbygdsprogrammet -vad vet vi nu och vad är kvar innan det går att söka pengar? Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är
Läs merProjektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Läs merStrategi för Greppa Näringen i Region Öst
Strategi för Greppa Näringen i Region Öst 2015-2020 Sida 2(14) Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Syfte och vision... 3 3. Frivillighet... 3 4. Enskild rådgivning och gruppaktiviteter... 3 5. Målgrupp... 4 6.
Läs merBekämpningsmedel i jordbruket 2015
Bekämpningsmedel i jordbruket 2015 Tillsynsprojekt om integrerat växtskydd, sprutjournaler och preparat Förra året deltog Kalmar kommun i tillsynsprojektet om Integrerat växtskydd som Jordbruksverket och
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Södermanlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från Länsstyrelsen Södermanlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merJordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd
Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd Strategi för växtskyddsmedel - ett regeringsuppdrag år 2011 Uppdraget var att: belysa konsekvenserna av att kemiska växtskyddsmedel fasas ut
Läs merProjektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad
Arbetsgruppen för projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad 2005-03-09 Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Förord... 3 2 Syfte,
Läs merNu tar vi nästa steg!
Greppa Näringens slut- och startkonferens för rådgivare Nu tar vi nästa steg! 6-7 september 2006 Hotell Strandbaden i Falkenberg Var med och påverka fortsättningen av Greppa Näringen! Utbyt rådgivningserfarenheter
Läs merVerksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde
Läs merSLUTRAPPORT - Demogårdar en viktig del i introduktionen av integrerat växtskydd H Elmquist Helena och Törner Lars.
2. Bilaga #1 SLUTRAPPORT - Demogårdar en viktig del i introduktionen av integrerat växtskydd H1133270 Elmquist Helena och Törner Lars Bakgrund... 1 Material och metoder... 2 Resultat ett svenskt IPM-verktyg...
Läs merProjektplan för projekt Inomhusmiljö
4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan
Läs merSammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden
2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,
Läs merÅkerströmmens Vattenvårdsamverkan Avtal om samverkan kring vattenvård, komplettering av plattformen för samverkan
Tjänsteutlåtande 0 Österå J Samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0055-422 Till Kommunstyrelsen Åkerströmmens Vattenvårdsamverkan Avtal om samverkan kring vattenvård, komplettering
Läs merSid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF
Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet
Läs merVäxtskyddsrådet kraftsamling långsiktigt växtskydd
Växtskyddsrådet kraftsamling långsiktigt växtskydd Växtskyddsrådet kraftsamling långsiktigt växtskydd - Först lite bakgrund varför det finns ett Växtskyddsråd - Nytt uppdrag för Växtskyddsrådet i Livsmedelsstrategin
Läs merKommunikationsstrategi för projekt Mera tall
Projekt Mera tall 2017-02-07 Sid 1(6) Kommunikationsstrategi för projekt Mera tall 2017-2018 Projektbeställare: Johanna From, Skogsstyrelsen Projektledare:, Skogsstyrelsen Delprojektledare: Ove Arnesson,
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (8) Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs merVad har vi åstadkommit? Linköping
Vad har vi åstadkommit? Linköping 171108 Stina Olofsson, Jordbruksverket Innehåll N, P och K -flöden Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust
Läs merIntegrerat växtskydd vad gäller?
Integrerat växtskydd vad gäller? Agneta Sundgren, Växt- och Miljöenheten, Jordbruksverket Alnarps Jordbruks & Trg konferens 20140130 Integrerat växtskydd - 1 januari 2014 det är nu det ska börja gälla
Läs merFoto: Mårten Svensson. Verksamhetsberättelse
Foto: Mårten Svensson Verksamhetsberättelse 2014 Innehållsförteckning Året i korthet 2 Inledning 3 Information och marknadsföring 5 Aktiviteter i länen 2014 7 Rådgivning 10 Utbildning 12 Greppa Näringens
Läs merProjekt Insektsbekämpning 2011
PROJEKTPLAN 2011-01-01-2011-12-31 Projekt Insektsbekämpning 2011 Versionshantering Versionsnr Datum Ändring och orsak Ansvarig 1 8 mars Ny projektplan LGE 2 9 mars Justering i budget LGE 3 Projektägare
Läs merPresidium - Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet
PROTOKOLL UTDRAG Presidium - Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Tid: 2016-08-31 kl. 09:00-11:50 Plats: Regionens hus, sal B 10 Finansiering av regional skogsstrategi Småland Diarienummer:
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka
Läs merProtokoll fört vid möte med ämneskommittéerna för Ogräs- och Växtskyddsfrågor Nässjö
Protokoll fört vid möte med ämneskommittéerna för Ogräs- och Växtskyddsfrågor Nässjö 2008 09 02 Deltagare: Per-Göran Andersson HS Lars Wiik SLU Johan Nilsson SLU Stefan Hansson Bayer Karin Jahr SJV Morten
Läs merProjektspecifikation
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin
Läs merHållbarhetsdirektivet och IPM
Hållbarhetsdirektivet och IPM Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Uddevallakonferensen 20150115 Hållbarhetsdirektivet (2009/128/EG) 2015 äntligen klart vad Jordbruksverket får göra!
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Gotlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från Länsstyrelsen Gotlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs merMedlemsundersökning - Årssammanställning 2015:3 2017:2
Medlemsundersökning - Årssammanställning 2015:3 2017:2 Innehållsförteckning Sid 3 - Om undersökningen Sid 4 - Om respondenterna Sid 5 - Beräkning och klassificering av index Sid 6 - Resultat Redovisning
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs merJordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17
REDOVISNING Dnr; 23-11711/12 2013-02-28 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas
Läs merKompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet KULM
2005 Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet KULM verksamhetsåret 2004 Foto: Mats Pettersson Rapport 2005:16 Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet KULM verksamhetsåret 2004
Läs merREGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN. Förslag
REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Förslag Lisa Alm Projektledare Botkyrka kommun Maj 2010 1 Här presenteras ett förslag till hur en regional verksamhet för samhällsorientering
Läs merUppdraget. Mål. Syfte. Omfattning Dnr 7270/2009
1 Projektplan för regeringsuppdrag om att intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser och ta fram en handlingsplan för ökad tillgång till data av god kvalitet inom socialtjänsten Uppdraget Regeringen
Läs merProjektplan för avfallsplanearbete SÖRAB
Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2
Läs merJordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17
REDOVISNING Dnr 4.1.17-12399/13 2014-02-24 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas
Läs merProjektplan Projekt Oberoende 2012 2014
Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation
Läs merLänsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.
Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som
Läs merProjektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation
Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för
Läs merKursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus
Kursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Länsstyrelsen i respektive län är huvudman för kurserna. Huvudmannen har
Läs merProjektplan för Enklare samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. Uppdrag. Bakgrund. Syfte (varför?)
Projektplan för Enklare samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken Uppdrag 2019-01-10 Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt Miljönätverket att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta fram
Läs merORU 2018/ Projektdirektiv. Framtidens lärarutbildning
ORU 2018/05417 Projektdirektiv Framtidens lärarutbildning 1 Allmän beskrivning av projektet 1.1 Bakgrund En förutsättning för en likvärdig undervisning med hög kvalitet är en välutbildad och motiverad
Läs merProjektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20
Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljönätverket (tidigare miljövårdsdirektörernas förening) att driva Miljösamverkan
Läs merProjektdirektiv. Säker e-post
1/7 Projektdirektiv Säker e-post 2/7 Dokumenthistorik Version Datum Kommentar Handläggare 0.1 2016-03-11 Upprättande inför dialog med Anne Gustavsson förstudieledare 0.2 2016-03-14 Revidering inför förslag
Läs merProjektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter
Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning
Läs merPrioriterade nyckeltal
Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp
Läs merOmbyggnad och anpassning av lokaler för institutionen för molekylära vetenskaper
1(1) Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Dekanens beslutsmöte BESLUTSLISTA 16/18 P 43-44 2018-05-16 Närvarande: Torleif Härd Pär Aronsson Marie Forsberg Dekan Tf. fakultetsdirektör Fakultetssekreterare
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 1 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Kommunal tillsyn på Lantbruk enligt Miljöbalken Tillsyn på lantbruk är ju som vilket annat företag som
Läs merBibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet
Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i Författare Bunnvik C. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket 2003
Läs merVälkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar. Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant
Välkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant Hur får vi Leaderprojekt som gör skillnad? Vad kan vi lära av de Leaderprojekt som har lett
Läs merUtlysning av pengar till informationsinsatser om ökad biologisk mångfald eller klimatpåverkan.
Datum 2018-04-04 1(6) Utlysning av pengar till informationsinsatser om ökad biologisk mångfald eller klimatpåverkan. Skogsstyrelsen utlyser 5 miljoner kronor för att anordna informationsinsatser och/eller
Läs merVillkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet
1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet
Läs merSlututvärdering av Landsbygdsprogrammet Greppa Näringens effekter på kväveläckage
Slututvärdering av Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Greppa Näringens effekter på kväveläckage Sören Höjgård och Martin Nordin Greppa Näringen Rådgivningsprogram för att minska jordbrukets näringsförluster
Läs mer1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland
Projektplan 2007-12-19. Reviderad version 2008-01-30. 1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland 2. Projektidé Mjölkproduktionen har under mycket lång tid varit och
Läs merMiljöforskningsanslaget vår modell för samverkan mellan forskning och miljöförvaltning
Miljöforskningsanslaget vår modell för samverkan mellan forskning och miljöförvaltning Ny kunskap driver miljöarbetet framåt För att hantera samhällets utmaningar är det viktigt att statsförvaltningen
Läs merMiljöbalksdagarna 2013
Miljöbalksdagarna 2013 Monika Magnusson - Naturvårdsverket Camilla Zetterberg - Kemikalieinspektionen Ann Lundström Havs- och vattenmyndigheten Helena Olsson - Jordbruksverket Agneta Holmström - Socialstyrelsen
Läs merProjektplan för EKOLOGISK KOMPENSATION
Projektplan för EKOLOGISK KOMPENSATION 2018-05-14 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt Miljönätverket att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta fram olika handläggarstöd.
Läs merINFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13
INFORMATION Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19 Dnr 3.2.17-2297 13 Strukturen för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet får en helt ny struktur jämfört med det förra landsbygdsprogrammet.
Läs mer