Utvärdering av vibrationsexponering

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.46 Sida 1 Utvärdering av vibrationsexponering för industriverktyg En pocketguide som bygger på EU-direktivet 2002/44/EG om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker i samband med vibrationer i arbetslivet

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.46 Sida 2 Ergonomi hos Atlas Copco Tools och Assembly Systems Atlas Copco är en ledande leverantör av handhållna verktyg, och inom företaget har vi länge varit väl medvetna om vikten av ergonomiskt konstruerade produkter. Vi började vår forskning om buller och vibrationer på 1950-talet. Det hela började under utvecklingen av en borrmaskin med pistolgrepp. Sedan dess har en omfattande serie buller- och vibrationsdämpade verktyg lanserats på marknaden. Under senare delen av 1970-talet blev Bo Lindqvist från Atlas Copco Tools ordförande för Pneurop 17 Vibrations, och senare ordförande (convenor) för ISO/TC 118/SC 3/WG 3. Denna internationella grupp hade uppgiften att utveckla standarder för mätning av vibrationsemission. Atlas Copco Tools är fortfarande aktivt inom internationellt standardiseringsarbete. Idag är Lars Skogsberg ordförande (convenor) för ISO/TC 118/SC 3/WG 3 och även ordförande för en ad hoc-grupp som utför revidering av ISO 8662-4 Slipmaskiner. Han är också en aktiv medlem av den grupp som arbetar med CEN-rapporten Guidelines for the assessment of exposure to hand-transmitted vibration using available information including that provided by manufacturers of machinery (rapport om utvärdering av vibrationer baserat på information från maskintillverkare). Den här pocketguiden speglar till stor del diskussionerna från den gruppen.

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 3 Innehåll Sida 1. Inledning...4 2. Direktiv och relaterade standarder...6 2.1 Direktivet om fysikaliska agens (vibration) i arbetet: Sammanfattning... 6 2.2 Nuvarande standarder och direktiv om vibrationer i händer och armar... 7 2.3 Direktivet om fysikaliska agens (vibration) i arbetet: i detalj... 11 2.4 Definitioner... 14 3. Hur kommer direktivet att påverka verksamheten?... 16 3.1 Exempel på nationell lagstiftning... 16 3.1.1 Storbritannien... 16 3.1.2 Sverige... 17 3.2 Vad förväntas av en arbetsgivare enligt vibrationsdirektivet... 18 4. Arbetsflöde för riskhantering... 20 4.1 Steg 1: Lokalisera en operatör med låg risk... 20 4.2 Steg 2: Gör en grov utvärdering av exponeringen... 21 4.2.1 Lokalisera ett vibrationsvärde som är en uppskattning av vibrationsvärdet vid verklig användning... 22 4.2.2 Uppskatta exponeringstiden... 22 4.2.3 Beräkna exponeringen för vibration... 22 4.3 Steg 3: Hantera risken... 23 4.3.1 Byt till ett verktyg eller en arbetsprocess med lägre vibrationer... 23 4.3.2 Byt till ett verktyg eller en arbetsprocess som kan göra jobbet snabbare... 23 4.3.3 Kontrollera installationen och se till att du använder verktyget på mest effektivt sätt.. 24 4.3.4 Använd arbetsrotation för att minska avtryckartiden... 24 5. Utvärdering av vibrationsexponering... 25 5.1 Lokalisera vibrationsvärden som representerar arbetet... 25 5.1.1 Tillverkarens uppgivna värden... 25 5.1.2 Ytterligare information från tillverkarna... 26 5.1.3 Mätningar på arbetsplatsen... 26 5.1.4 Hur man gör den första grova uppskattningen av vibrationsvärdet...28 5.2 Uppskatta exponeringstiden... 28 5.3 Kombinera vibrationsvärden och exponeringstider för daglig vibrationsexponering... 29 5.3.1 Partiell exponering... 30 5.4 Kombinerade vibrationsexponeringar från mer än en källa... 30 5.4.1 Beräkning med grundläggande ekvationer... 30 5.4.2 Användning av poängsystem... 30 6. Utvärdering av exponering och riskhantering för olika typer av verktyg... 36 6.1 Vibrationskällor... 36 6.2 Utvärdering av vibrationsexponering... 37 6.2.1 Gör en grov uppskattning av vibrationsvärdet vid verklig användning... 37 6.2.2 Bestäm exponeringstiden... 38 6.2.3 Exempel på beräkningar av vibrationsexponering... 38 6.3 Åtgärder för att kontrollera risken... 39 6.3.1 Exempel... 40 6.3.2 Mjuka material och handskar... 43

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 4 1. Inledning Europeiska Unionen kommer för första gången att ha en enhetlig syn på vibrationsexponering. I juli 2002 publicerade EU sitt direktiv 2002/44/EG om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (vibration) i arbetet. Det anger nya riktlinjer om exponering för vibrationer på arbetsplatsen. Direktivet kommer att antas i nationell lag senast 6 juli 2005. Det här häftet är avsett som ett hjälpmedel för arbetsgivare som har anställda som använder vibrerande handhållna verktyg. Här förklaras vilka nationella lagar som det nya vibrationsdirektivet troligen kommer att omfatta, och vi ger också exempel från Sverige och från Storbritannien. Vi förklarar vad de olika kraven innebär. Vi ger information om hur man utvärderar vibrationernas styrka och hur man kan uppskatta exponeringstider. Dessutom ger vi praktiska tips om vad som kan göras för att minska vibrationsexponeringen från handhållna motordrivna verktyg. Vibrationer i händer och armar räknas som en allvarlig arbetsskada. Direktivet om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (vibration) i arbetet är avsett som tillägg till nationella lagar, i syfte att minska arbetsskador som orsakats av exponering för vibrationer i händer och armar, samt minska kostnaderna för sjukfrånvaro och kompensation. Vibrationsdirektivet bygger på ett tidigare förslag från EUkommissionen år 1993. Förslaget reviderades, utökades och godkändes till slut av medlemsländerna och EU-parlamentet, och vann laga kraft den 6 juli 2002. Vibrationsskadade vita fingrar och/eller nervskador är allvarliga arbetsrelaterade skador. Direktivet anger minimistandarder för hälsa och säkerhet hos operatörer som utsätts för vibrationer i händer och armar, och stöder även allmänna krav för förbättring av hälsa och säkerhet enligt ramdirektivet (89/391/EEC). 4 UTVÄRDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖR INDUSTRIVERKTYG

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 5 Hur allvarligt är problemet? Följande uppskattning har tagits fram vid förslagen till reglering i Storbritannien. HAV står för Hand-Arm Vibration, och HAVS står för Hand-Arm Vibration Syndrome. " Cirka fem miljoner personer i Storbritannien utsätts regelbundet för HAV genom sina arbetsuppgifter. Man uppskattar att så många som två miljoner av dessa löper risk att ådra sig sjukdomar som orsakats av exponeringen för HAV. En undersökning som utfördes 1999 uppskattade att cirka 800 000 personer i Storbritannien uppvisade symptom på vibrationsskadan vita fingrar (en form av HAVS) som kopplats till HAVexponering på arbetet. Av dessa uppskattades cirka 300 000 personer ha svåra symptom på sjukdomen. Dessa siffror understryker industrins behov att kraftigt öka sina ansträngningar att förbättra kontrollen av dessa risker. " Direktivet ställer specifika krav på arbetsgivare med arbetsuppgifter där det är sannolikt att den anställde exponeras för vibrationer. Arbetsgivarna måste: a. Minska exponeringen till ett minimum (artikel 5.1) Arbetsgivaren har ansvar för att informera och utbilda anställda om risker och riskkontroll. b. Utvärdera riskerna (artikel 4.I) c. Genomföra ett insatsprogram för att minska riskerna (Artikel 5.2) d. Hålla exponeringen under exponeringsgränsvärdet (Artikel 5.3) e. Tillhandahålla information och utbildning om risker och hur man kontrollerar dem (Artikel 6) f. Tillhandahålla lämpliga hälsokontroller när exponeringen når insatsvärdet (Artikel 8). Ett gränsvärde och ett insatsvärde för exponering införs. Insatsvärdet sätts till 2,5 m/s 2 och gränsvärdet till 5 m/s 2. Båda värdena är A(8)-värden vilket betyder att de är genomsnittliga värden över en 8-timmars arbetsdag. Dessa värden ska inte blandas samman med de deklarerade vibrationsvärden som ges för alla verktyg. Skillnaden förklaras senare i det här dokumentet. Det här häftet är avsett att hjälpa arbetsgivare uppfylla kraven i vibrationsdirektivet. Anställda som exponeras över insatsvärdet ska få lämplig hälsoundersökning. Exponering för vibrationer 5 2.5 m/s 2 Gränsvärde Insatsvärde 1 2 3 4 5 6 7 Timmar/arbetsdag Direktivet introducerar två värden för A(8). Insatsvärdet är 2,5 m/s 2 och gränsvärdet är 5 m/s 2. UTVÄRDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖR INDUSTRIVERKTYG 5

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 6 2. Direktiv och relaterade standarder Det här kapitlet beskriver det grundläggande innehållet i vibrationsdirektivet. Det förklarar sambandet mellan de olika direktiven, och mellan europeiska och internationella standarder. En detaljerad presentation av de olika artiklarna i direktivet följer efteråt. Den sista delen innehåller tekniska definitioner av några av uttrycken som används i texten. 2.1 Direktivet om fysikaliska agens (vibration) i arbetet: Sammanfattning Vibrationsdirektivet publicerades den 6 juli 2002. Detta direktiv måste ingå i nationell lag senast 6 juli 2005. I direktivet definieras ett insatsvärde för exponering och ett gränsvärde för exponering. Dessa värden avser daglig exponering. Daglig exponering innebär den mängd mekanisk vibration som en operatör utsätts för under en arbetsdag. Den dagliga exponeringen betecknas A(8). Den tar hänsyn till vibrationens storlek och även dess varaktighet. Exponering Exposure vibrations för vibrationer 5 2.5 m/s 2 Rast Break A(8) 1 2 3 4 5 6 7 Timmar/arbetsdag Hours/working day Vibrationer varierar kraftigt under en arbetsdag. A(8)-värdet beräknas över hela dagen, inklusive planerade raster och även tid då inga vibrationsrelaterade uppgifter utförs. Den röda linjen är A(8)-värdet från det blå arbetsmönstret. Insatsvärdet är 2,5 m/s 2 i genomsnitt över en 8 timmars arbetsdag. För anställda som exponeras för vibrationer över insatsvärdet måste en handlingsplan införas för att minska vibrationsexponeringen. Ett hälsokontrollprogram måste också ingå i handlingsplanen. Insatsvärdet börjar gälla samma dag som den nationella lagen får laga kraft. Gränsvärdet är 5 m/s 2 i genomsnitt över en 8 timmars arbetsdag. Det kommer inte att vara tillåtet att utsätta en operatör för vibrationer över gränsvärdet. I direktivet införs en övergångsperiod på maximalt 5 år för gränsvärdet. Medlemsstaterna tillåts använda övergångsperioden i nationell lag. Det är dock fortfarande inte tillåtet att överskrida gränsvärdet 5 m/s 2 så snart som det är tekniskt eller organisationsmässigt möjligt att minska exponeringen till under 5 m/s 2. I varje fall kan övergångsperioden endast användas för utrustning som ges till operatörer före 6 juli 2007. För arbete som innefattar ny utrustning så gäller gränsvärdet från 6 juli 2007 utan undantag. 6 UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 7 Det finns också ett motsvarande direktiv för fysikaliska agens (buller) som hanterar bullerexponering på arbetsplatsen. Bullerdirektivet publicerades 15 februari 2003. Nationell lag ska anpassas senast 15 februari 2006. I motsats till vibrationsdirektivet så skiljer sig inte insats- och gränsvärdena särskilt mycket från de värden som redan antagits i de flesta europeiska länder. Det här häftet nämner bullerdirektivet p.g.a. att vissa länder beslutat att publicera de två direktiven tillsammans. 2.2 Nuvarande standarder och direktiv om vibrationer i händer och armar Tre grupper av personer berörs. Tillverkaren av de motordrivna verktygen har ansvar för att utveckla och marknadsföra motordrivna verktyg och utrustning som inte skapar onödiga vibrationer. Arbetsgivaren är ansvarig för de anställdas säkerhet. I detta ingår att arbetsgivaren, där så är möjligt, ska välja verktyg som ger låga vibrationer. Operatören är ansvarig för att använda verktygen i enlighet med anvisningarna och att reagera när han/hon har anledning att tro att vibrationerna är onormalt höga. Operatören är också den person som är utsatt för vibrationer, och därmed också den person som ska skyddas från onödiga vibrationer. Det finns också ett direktiv om bedömning och hantering av omgivningsbuller. Direktivet måste antas i nationell lag senast 15 februari 2006. Verktyg Tool 1 1 Andra Other vibrerande vibrating föremål objects Manufacturer Tillverkare Verktyg Tool 2 2 Verktyg Tool 33 Operatör Operator Arbetsgivare Employer Exponeringen kommer från arbete med vibrerande verktyg och från andra objekt som t.ex. vibrerande handtag eller reglage på större utrustning. Exponeringen kan också komma från vibrerande arbetsstycken som hålls med händerna under en process. Sådana föremål exponerar ofta operatören för höga vibrationer. Operatörerna exponeras för vibrationer från olika källor, och även från verktyg. Tillverkarna är ansvariga för att marknadsföra verktyg som är byggda för att ge låga vibrationer. Arbetsgivare är ansvariga för att skydda operatörerna från överdriven exponering för vibrationer. UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG 7

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 8 Tillverkarens ansvar Tillverkarens ansvar regleras enligt maskindirektivet (98/37/EC). Detta direktiv behandlar nödvändiga hälso- och säkerhetskrav på maskinerna. CEN-standarden EN 792 förklarar i mer detalj vad tillverkarna behöver göra för att uppfylla direktivet. Maskindirektivet kräver att tillverkaren deklarerar vibrationsemissionerna från tillverkarens verktyg. Värdena ska deklareras i enlighet med lämplig teststandard. Tryckluftdrivna verktyg deklareras enligt standarderna i serien ISO 8662. Vad gäller eldrivna verktyg så finns gällande standarder i serien EN 50144. Denna serie är under revidering, och de elektriska standarderna beskrivs i serien EN 60745. Deklarerade vibrationsvärden baseras på mätningar som görs under laboratorieförhållanden. Verktyget körs ofta under artificiella förhållanden. Syftet är att få fram repeterbara och reproducerbara resultat. Maskindirektivet 98/37/EC Verktyg 1 Andra vibrerande föremål Tillverkare Verktyg 2 Operatör Arbetsgivare EN 792 Säkerhetskrav Verktyg 3 Emissionsmätningar för Pneumatiska: EN/ISO 8662 Elektriska: EN 50144 eller EN 60745 Deklarerade vibrationsvärden Tillverkarens ansvar regleras i maskindirektivet. Deklarerade vibrationsvärden baseras på mätningar enligt EN-ISO 8662 för tryckluftverktyg och EN 50144 eller EN 60745 för elverktyg. 8 UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 9 Arbetsgivarens ansvar Arbetsgivaren måste följa nationella lagar om hälsa och säkerhet för operatörerna. För närvarande skiljer sig lagen från land till land. I Storbritannien finns t.ex. redan värden för maximal exponering. I andra länder anges bara att vibrationerna ska hållas så låga som möjligt. Mätningar på arbetsplatsen görs enligt ISO 5349-1 och 5349-2. Vibrationer i verkliga arbetssituationer varierar kraftigt beroende på operatörens skicklighet, arbetsplatsen, arbetsstycken och vilka verktyg som används. Verktyg 1 Andra vibrerande föremål Vibrationsdirektivet PA(V)D 2002/44/EC Tillverkare Verktyg 2 Operatör Arbetsgivare Nationella lagar om hälsa och säkerhet Verktyg 3 Riskbedömning Arbetsplatsmätningar enligt ISO 5349 Arbetsgivarens ansvar regleras i nationella lagar och bestämmelser. Innehållet i nationell lag styrs av vibrationsdirektivet. Information från andra källor Utvärdera vibrationsvärdet vid verklig användning Uppskatta användningstid UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG 9

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 10 Direktivet om fysikaliska agens (vibration) i arbetet Med det nya vibrationsdirektivet så kommer arbetsgivare över hela Europa att få samma ansvar. Ansvaret sträcker sig längre än nuvarande nationell lag i många länder. Arbetsgivarna måste ta fram en handlingsplan för alla operatörer som exponeras över insatsvärdet 2,5 m/s 2. Programmet ska innehålla information om hur och när vibrationsexponeringen ska minskas, samt en plan för hälsokontroller. Mätningar enligt ISO 5349 är dyra och svåra att utföra. Därför kommer det att vara tilltalande att använda de deklarerade värden som tillverkaren anger i stället för att utföra mätningar på arbetsplatsen, där så är möjligt. Problemet är att deklarerade värden mätts upp enligt emissionsstandarderna ISO 8662 eller EN 50144. Dessa standarder är avsedda att ge värden med hög repeterbarhet och reproducerbarhet - men mätningarna görs i särskilda väldefinierade arbetssituationer som inte nödvändigtvis representerar typiska värden vid verklig användning. Det kan också finnas betydande skillnader mellan arbetsplatser och operatörer. Det betyder att exponeringar baserade på deklarerade värden inte alltid representerar de värden som en operatör kommer att exponeras för Maskindirektivet 98/37/EC Verktyg 1 Andra vibrerande föremål Vibrationsdirektivet PA(V)D 2002/44/EC EN 792 Säkerhetskrav Tillverkare Verktyg 2 Verktyg 3 Operatör Arbetsgivare Nationella lagar om hälsa och säkerhet Emissionsmätningar för Pneumatiska: EN/ISO 8662 Elektriska: EN 50144 eller EN 60745 Arbetsplatsmätningar enligt ISO 5349 Riskbedömning Deklarerade vibrationsvärden Information från andra källor Utvärdera vibrationsvärdet vid verklig användning Uppskatta användningstid Den totala bilden över relationerna mellan olika standarder ger ett komplicerat mönster. För att undvika missförstånd är det viktigt att man förstår hur direktiv och standarder är kopplade till varandra. 10 UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 11 när verktyget används i verkliga situationer. Många tillverkare kommer att försöka ge ytterligare information. Det är också möjligt att söka information från andra källor, t.ex. databaser på Internet. Sådana värden måste dock användas med försiktighet; det är svårt att veta om de är representativa för den särskilda arbetsplats som kontrolleras. 2.3 Direktivet om fysikaliska agens (vibration) i arbetet: i detalj I det här avsnittet tittar vi närmare på de olika artiklarna i direktivet. Vi ger rubriken och en översikt över den viktigaste delen i texten. I vissa fall lägger vi också till förklaringar på vad som ligger bakom texten. Citerade avsnitt anges kursivt. Artikel 1. Mål och omfattning. I detta direktiv, som är det sextonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG, fastställs minimikrav för att skydda arbetstagare mot hälso- och säkerhetsrisker som uppstår eller kan uppstå vid exponering för mekanisk vibration. Vibrationsdirektivet är det första i en serie direktiv. Anledningen till att vibrationsdirektivet behandlas först är att i det här stycket ansågs det vara det viktigaste. Artikel 3. Gränsvärden och insatsvärden för exponering Gränsvärdet för den dagliga exponeringen, normaliserat till en referensperiod på 8 timmar, skall fastställas till 5 m/s 2. Insatsvärdet för den dagliga exponeringen, normaliserat till en referensperiod på 8 timmar, skall fastställas till 2,5 m/s 2. Artikel 4. Fastställande och bedömning av risker Arbetsgivaren skall, för att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 6.3 och 9.1 i direktiv 89/391/EEG, bedöma och, om nödvändigt, mäta nivåerna på den mekaniska vibration som arbetstagare exponeras för. Utvärderingen baseras på beräkningen av det dagliga exponeringsvärdet normaliserat till en åtta timmars referensperiod A(8) enligt definitionen i ISO-standard 5349-1. Nivån på exponeringen för mekanisk vibration får bedömas genom observation av de särskilda arbetsmetoderna och genom hänvisning till relevant information om sannolik vibrationsmagnitud hos utrustningen eller typerna av utrustning under särskilda användningsförhållanden, inklusive information från utrustningens tillverkare. UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG 11

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 12 Relevant information från tillverkarna kommer att vara de deklarerade värdena, eller ytterligare information om typiska vibrationsvärden för olika slags arbetsuppgifter. Den bedömning och mätning som anges i punkt 1 skall planläggas och genomföras av behöriga instanser med lämpliga intervall, med beaktande särskilt av artikel 7 i direktiv 89/391/EEG om erforderlig sakkunskap (personer eller instanser). I rubrikerna nedan citeras alla punkter i direktivet, men i följande text citeras endast de punkter som har relevans för detta dokument. Enligt artikel 6.3 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren vid riskbedömningen särskilt vara uppmärksam på: Punkt a-i. a) exponeringens nivå, typ och varaktighet; e) information från tillverkarna av arbetsutrustning i enlighet med de relevanta gemenskapsdirektiven; h) särskilda arbetsförhållanden, t.ex. temperatur Riskbedömningen ska lagras på ett lämpligt medium. Riskbedömningen skall uppdateras regelbundet. Artikel 5. Bestämmelser som syftar till att undvika eller minska exponering 1. Med beaktande av tekniska framsteg och tillgängliga åtgärder för att kontrollera en risk vid källan, skall de risker som härrör från exponering för mekanisk vibration elimineras vid källan eller nedbringas till lägsta möjliga nivå. 2. På grundval av den riskbedömning som avses i artikel 4 skall arbetsgivaren, när de insatsvärden för exponering som fastställs i artikel 3.1 b och 3.2 b har överskridits, utarbeta och genomföra ett program för tekniska och/eller organisatoriska åtgärder som syftar till att minimera exponeringen för mekanisk vibration, liksom tillhörande risker, i vilket särskilt beaktas Punkt a-i. a) alternativa arbetsmetoder som ger minskad exponering för mekanisk vibration; b) valet av lämplig arbetsutrustning med lämplig ergonomisk utformning som framkallar minsta möjliga vibration med tanke på det arbete som skall utföras; c) tillgång till tekniska hjälpmedel som minskar risken för vibrationsskador; 12 UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 13 d) lämpliga underhållsprogram för arbetsutrustning, arbetsplats och arbetsplatssystem; f) lämplig information och utbildning för att lära arbetstagarna hur arbetsutrustningen skall användas på ett riktigt och säkert sätt; g) begränsning av exponeringens varaktighet och intensitet 3. Under inga omständigheter får arbetstagare exponeras för värden som ligger över gränsvärdet för exponering. Artikel 6. Information till arbetstagarna och utbildning av dem Arbetsgivaren skall säkerställa att arbetstagare och/eller deras representanter får information och utbildning som överensstämmer med resultatet riskbedömningen, i synnerhet när det gäller: Punkt a-f. (a) De åtgärder som vidtas enligt det här direktivet i syfte att eliminera eller minimera de risker som följer av mekanisk vibration. (c) Resultaten av bedömningar och de eventuella skador som uppstår på grund av den arbetsutrustning som används. (f) Säkra arbetsrutiner för att minimera exponeringen för mekanisk vibration. Artikel 7. Samråd med och medverkan av arbetstagarna Samråd med och medverkan av arbetstagarna och/eller deras representanter skall genomföras. Artikel 8. Hälsokontroll Detta är en lång artikel som anger när och hur hälsokontrollen ska utföras. Den grundläggande innebörden är att arbetstagarna ska genomgå lämplig hälsokontroll i de fall bedömningen indikerar att det finns risk för vibrationsproblem. Artikel 9. Övergångsperiod Medlemsstaterna får använda sig av en övergångsperiod på högst sex år från och med tre år efter att detta direktiv har trätt i kraft, när arbetsutrustning används som har ställts till arbetstagarnas förfogande tidigare än sex år efter att detta direktiv har trätt i kraft, och som gör att gränsvärdena för exponering inte går att uppfylla med beaktande av de senaste tekniska framstegen och/eller genomförandet av organisatoriska åtgärder. Införandet av övergångsregler kommer att vara mycket varierande beroende på land. UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG 13

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 14 Artikel 10. Undantag Om en arbetstagares exponering för mekanisk vibration vanligtvis är lägre än de exponeringsvärden som anges i artikel 3.1 b och 3.2 b men varierar märkbart från den ena stunden till den andra och tillfälligt kan överskrida gränsvärdet för exponering, får medlemsstaterna även medge undantag från artikel 5.3. Den genomsnittliga exponeringen för vibration över en 40-timmarsperiod skall dock vara lägre än gränsvärdet för exponering. Detta undantag kommer också att implementeras på olika sätt i olika medlemsstater. Artikel 14. Genomförande Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 6 juli 2005. 2.4 Definitioner Daglig personlig vibrationsexponering Daglig personlig vibrationsexponering (A(8)) för en arbetstagare uttrycks i m/s 2 och definieras med följande formel: där: a hv är vibrationensvärdet i m/s 2 T är varaktigheten i exponeringen för vibrationsvärdet a hv T 0 är referensvärdet på varaktighet - 8 timmar Vibrationsvärdet a hv definieras med formeln: 14 UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 15 där: a hvx, a hvy och a hvz ör effektivvärdet av accelerationsvärdena, i m/s 2, mätt i tre rätvinkliga riktningar, x, y och z, vid den vibrerande ytan i kontakt med handen, och frekvensviktat med hjälp av viktningsfunktionen W h. Om båda händerna utsätts för vibration används det större av de två vibrationsvärdena a hv för att definiera den dagliga exponeringen. Definitionen för frekvensviktningsfunktionen W h ges i standarden EN lso 5349-1:2001. Om arbetet är av sådan karaktär att den dagliga exponeringen består av två eller flera arbetsmoment med olika vibrationsvärden så definieras den dagliga exponeringen A(8) med följande ekvation: där: n är antalet individuella arbetsmoment under arbetsdagen a hvi är vibrationsvärdet för arbetsmomentet i Ti är tiden för varje arbetsmoment Den genomsnittliga personliga exponeringen för vibrationer (A(8) vecka ) är den totala exponeringen som uppstår inom en period av sju på varandra följande dagar, normaliserad till en referenstid på 40 timmar. Värdet uttrycks i m/s 2 och definieras med följande formel: vecka där: A(8)j är den dagliga exponeringen för dag j. Som vi nämnde tidigare används veckogenomsnittet för vibrationsexponering bara vid speciella tillfällen. UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG 15

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 16 3. Hur kommer direktivet att påverka verksamheten? I det här avsnittet tittar vi på hur bestämmelserna kommer att skrivas i Sverige och i Storbritannien. Vi noterar vad som är gemensamt och vad som är nationella skillnader. Vi förklarar också vad arbetsgivarens ansvar består i. 3.1 Exempel på nationell lagstiftning 3.1.1 Storbritannien EU:s vibrationsdirektiv kommer att införas i Storbritannien under de bestämmelser som gäller regelverket Control of Vibration at Work Regulations 2005. Detta regelverk krävs för implementering av de specifika och detaljerade krav som anges i direktivet. De allmänna villkoren i nuvarande hälso- och säkerhetslagar som avser vibrationsrisker kommer att gälla även i fortsättningen. Storbritannien har fastslagit en övergångsperiod som sträcker sig fram till 6 juli 2010 för utrustning som sålts före 6 juli 2007. Det brittiska förslaget har orden reasonably practicable (rimligen genomförbart) i texten. Övergångsperioden kan därför användas i fall där det inte är rimligt genomförbart att sänka exponeringen till värden som ligger under gränsvärdet. Regelverket låter arbetsgivaren avgöra vad som är rimligen genomförbart. I Storbritannien gäller övergångsperioden också för begagnad eller hyrd utrustning om denna började användas av arbetstagarna före 6 juli 2007. Man har också infört möjligheten att använda ett genomsnittsvärde på 40 timmar i stället för en 8-timmarsdag för situationer med tillfälliga höga exponeringar. Denna får dock bara användas när exponeringarna i övrigt ligger under insatsvärdet. Det kommer att vara arbetsgivaren som avgör om det är acceptabelt att använda veckovis genomsnittsvärde eller inte. Kravet på hälsokontroller i vibrationsdirektivet kommer i Storbritannien att hanteras genom ett system i flera lager som börjar med ett frågeformulär som fylls i för att identifiera tänkbara symptom. Härmed hoppas man kunna koncentrera resurserna där de behövs. 16 UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 17 3.1.2 Sverige EU:s vibrationsdirektiv kommer att införas i Sverige under bestämmelsen AFS 2005:15. Det stöds av lagparagraf SFS 1997:1166. De svenska bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2005. På samma sätt som i Storbritannien gäller reglerna alla företag där någon kan bli utsatt för vibrationer i arbetet. Riskbedömningen ska innefatta en uppskattning av den dagliga vibrationsexponeringen, och bedömningen ska revideras regelbundet. Ettårsintervaller rekommenderas som ett minimum (gärna oftare). Riskbedömningen måste sparas för senare referens. Anställda ska informeras och utbildas om hur man minimerar exponeringen för vibration. Vibrationsgränsvärdet får aldrig överskridas. Den stora skillnaden mellan Sverige och Storbritannien är att det inte blir någon övergångsperiod. Anledningen är att det alltid är möjligt att minska vibrationerna vid händer och armar till ett värde under gränsvärdet genom att minska exponeringstiden. Därför finns det mycket få arbetssituationer där det inte är möjligt att minska vibrationerna under gränsvärdet med beaktande av de senaste tekniska framstegen och/eller genomförandet av organisatoriska åtgärder som det står i direktivet. Sverige har inte accepterat Storbritanniens val att använda orden rimligen genomförbara. Möjligheten att använda en genomsnittlig 40-timmarsvecka i stället för en 8-timmarsdag tillåts inte i Sverige. UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG 17

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 18 Arbetsgivaren förväntas känna till exponeringen för alla arbetstagare, och den informationen ska delges alla anställda eller deras organisationer. 3.2 Vad förväntas av en arbetsgivare enligt vibrationsdirektivet Arbetsgivaren förväntas känna till exponeringsnivån för alla arbetstagare, och arbetsgivaren förväntas också agera för att minimera risken för vibrationsexponering. Utvärdering av vibrationsexponering är en central del av direktivet. Denna ska utföras för samtliga anställda som kan vara i riskzonen, i minsta fall till en nivå så att de inte exponeras för vibrationer ovanför insatsvärdet. I Storbritannien finns förslag på nya bestämmelser, och den här listan beskriver vad en lämplig riskbedömning ska innehålla: I vilka situationer en anställd är exponerad för vibrationsrisker. En rimligt baserad uppskattning av exponeringen och jämförelse med insats- och gränsvärdena. Vilka åtgärder som kan vidtas för att minska risken. Identifiera annan information som kan vara viktig när en handlingsplan tas fram. Bedömningarna ska sparas för senare referens. Den enklaste riskbedömningen är ett dokument som bara informerar om att arbetstagaren inte är utsatt för risk. Arbetstagaren använder inga arbetsmoment där det förekommer vibrationer i sådan utsträckning så att arbetstagaren kan exponeras för vibrationer över insatsvärdet. 18 UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 19 När insatsvärdet överskrids måste en handlingsplan tas fram, hållas uppdaterad och sparas för framtida användning. Planen måste innehålla planerade åtgärder för att kontrollera risken samt en tidtabell för åtgärderna. Den ska också innehålla en plan för medicinska kontroller av arbetstagarna. Handlingsplanen ska innefatta en plan för att kontrollera risken. Åtgärderna för att kontrollera risken kan innefatta följande: Byte till annan utrustning som kan göra samma jobb med lägre exponering för vibrationer. Det viktiga är att man lokaliserar utrustning som genererar lägre vibrationer eller som kan utföra jobbet snabbare. Utbildning av arbetstagarna i att undvika onödig vibrationsexponering. Öka produktiviteten i befintlig utrustning för att minska exponeringstiden. Kontrollera luftinstallationen. Kontrollera att du använder de mest effektiva verktygen. Använd arbetsrotation för att minska exponeringstiden. Byt process helt och hållet för att bli av med det arbetsmoment där vibrationerna förekommer. Byt produktdesign för att minska behovet av arbetsmoment som innebär vibrationsexponering. Arbetstagare får inte utsättas för vibrationer över gränsvärdet, utom i de fall då något undantag gäller. Om detta ändå inträffar måste arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder för att minska exponeringen till under gränsvärdet. Arbetsgivaren måste dock undersöka anledningarna till varför gränsvärdet överskreds, och vidta åtgärder för att säkerställa att detta inte händer igen. UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG 19

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 20 4. Arbetsflöde för riskhantering STEG 1 STEG 2 STEG 3 Diagram som visar arbetsflödet i tre steg som beskrivs i det här kapitlet. Atlas Copco elektrisk mutterdragare typ Tensor ST. Atlas Copco skruvdragare LUM. I det här kapitlet definieras ett arbetsflöde i tre huvudsteg. Du kan följa arbetsflödet i arbetet med riskhantering vad gäller vibrationsexponering. Stegen beskrivs kortfattat. Mer detaljerad information finns i kapitel 5 och 6. Arbetsflödet gäller i situationer då risken inte är känd. Ett första och uppenbart steg är förstås att minska risken för vibrationsskador på arbetsplatser där man redan känner till att vibrationsskador i händer/armar förekommit. 4.1 Steg 1: Lokalisera en operatör med låg risk Bland alla operatörer på en arbetsplats finns i regel alltid någon grupp som inte är utsatta för vibrationer. I detta första steg i STEG 1 arbetsflödet identifieras situationer där du kan lokalisera operatörer som troligen inte utsätts för vibrationer över insatsvärdet 2,5 m/s 2. STEG 2 Vissa typer av verktyg har låga vibrationer. Insatsvärdet kommer troligen inte att överskridas även om verktygen används inten- STEG 3 sivt under hela arbetsdagen. Detta gäller inte om operatören blandar användningen av sådana verktyg med användning av andra verktyg som har högre vibrationsvärden. Man måste också se till att verktyget används under normala arbetsförhållanden. Syftet är att eliminera operatören från ytterligare undersökningar. Baserat på erfarenheter från verktyg tillverkade av Atlas Copco så hittar man verktyg med låga vibrationer i följande grupper: Atlas Copco borrmaskin LBB Atlas Copco slående mutterdragare typ ErgoPulse. Vinklade mutterdragare, skruvdragare och mutterdragare med pistolgrepp i de fall då dessa är den enda typ av verktyg som används. Detta gäller endast när verktygen används utan extrautrustning. Rappande skruvdragare kan inte ignoreras. Borrmaskiner utan slagfunktion som används med borrar av standardtyp. Impulsmutterdragare för dimensioner upp till M14, som används tillsammans med hylsor i god kvalitet utan förlängare. En förutsättning är att mindre än 1000 skruvar dras åt per dag, och att man använder korrekt verktygsdi- 20 UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 21 mension (se rekommendationer i valtabellen för pulsverktyg). Om man håller i hylsan medan verktyget är igång, antingen frigående eller under dragning, så utsätts alltid den handen för onödigt höga vibrationer. Detta måste undvikas helt och hållet om slående mutterdragare ska kunna ses som lågriskverktyg. Det finns arbetsmoment där exponeringstiden normalt är mycket kort. I dessa fall kan man acceptera relativt höga vibrationsnivåer. Återigen poängteras att dessa arbetsmoment endast kan anses vara icke-kritiska så länge som de inte blandas med andra uppgifter där det förekommer högre vibrationer som ökar A(8)-värdet. Vid korta exponeringstider räcker det ofta med en snabb uppskattning av exponeringstiden för att avgöra om det föreligger någon risk. Följande relationer mellan tid och tänkbara vibrationsvärden kan vara till hjälp: När man vet att exponeringstiden är kortare än 30 minuter kan vibrationsvärdet vara 10 m/s 2 innan insatsvärdet överskrids, och 20 m/s 2 innan gränsvärdet överskrids. När man vet att exponeringstiden är kortare än 10 minuter kan vibrationsvärdet vara 17 m/s 2 innan insatsvärdet överskrids, och 35 m/s 2 innan gränsvärdet överskrids. 4.2 Steg 2: Gör en grov utvärdering av exponeringen Syftet med detta andra steg i arbetsflödet är att göra bästa möjliga utvärdering av tänkbar vibrationsexponering, baserad på den information som finns tillgänglig. Utvärderingen används sedan för att eliminera en andra grupp av operatörer från ytterligare åtgärder. Det är ofta tillräckligt att använda en grov uppskattning av vibrationsvärdet och att kombinera detta med en realistisk uppskattning av exponeringstiden för att visa att exponeringen ligger under insatsvärdet, och därmed eliminera behovet av en handlingsplan för dessa operatörer. STEG 1 STEG 2 STEG 3 Den första grova uppskattningen av exponeringen görs i tre delar: 1. Lokalisera ett vibrationsvärde som är en uppskattning av vibrationsvärdet vid verklig användning. 2. Uppskatta exponeringstiden. 3. Beräkna exponeringen för vibration UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG 21

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 22 Operatörer tenderar att överskatta exponeringstiden. Det är ofta bättre att mäta den verkliga pådragstiden. 4.2.1 Lokalisera ett vibrationsvärde som är en uppskattning av vibrationsvärdet vid verklig användning Det är viktigt att den här första grova uppskattningen är på den säkra sidan. Det är bättre att välja ett värde som man vet är en för hög uppskattning än att riskera att underskatta den verkliga vibrationen. I framtiden kommer en grov uppskattning av vibrationsvärdet att finnas tillgänglig i dokumentationen som medföljer verktyget. För närvarande ges vissa uppskattade värden för grupper av verktyg i kapitel 6. Mer information om hur man lokaliserar vibrationsvärden hittar du i kapitel 5. 4.2.2 Uppskatta exponeringstiden Exponeringstiden kan även beskrivas som pådragstiden. Detta förklarar vad vi letar efter. Det är bara den tid då verktyget faktiskt är aktiverat och arbetar med uppgiften som ska räknas in. Erfarenheten visar oss att när man frågar operatörerna tenderar de att överskatta exponeringstiden kraftigt. Det är ofta bättre att mäta exponeringstiden i stället för att använda uppskattningar från operatören. Exponeringstiden varierar kraftigt från en arbetssituation till en annan. Därför är det ofta bäst att göra uppskattningar av exponeringstiden i stället för att använda typiska givna värden för olika verktygstyper. Olika uppskattningsmetoder för verklig exponeringstid visas i kapitel 6. Värdena som ges i kapitel 6 är dock typiska exponeringstider för olika slags verktyg. Dessa visas tillsammans med den spridning som kan förväntas inom industrin. I de fall då det inte går att göra en specifik uppskattning av exponeringstiden kan dessa siffror användas som riktlinjer. 4.2.3 Beräkna exponeringen för vibration När vibrationsvärdet och exponeringstiden är kända görs beräkningen av vibrationsexponeringen med de formler som anges i kapitel 2. I många fall använder operatörerna mer än ett verktyg under ett arbetspass. Exponeringen från varje verktyg ska sedan kombineras till ett totalt värde på daglig exponering. Det enklaste sättet är att använda en av exponeringskalkylatorerna (exempel visas i kapitel 6) som finns på Internet. Det finns en på Atlas Copcos webbplats. De olika metoderna att kombinera uppskattningar av vibrationsvärdet och exponeringstiderna i en daglig vibrationsexponering beskrivs i kapitel 5. 22 UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 23 4.3 Steg 3: Hantera risken För den återstående delen - där den grova uppskattningen från steg 2 visat att operatörerna är nära eller över insatsvärdet - så finns det två möjligheter. Antingen utför man de åtgärder som krävs för att hantera risken, eller så gör man en mer noggrann utvärdering för att ta reda på om man är ovanför insatsvärdet eller inte. Vår erfarenhet visar tydligt att i de flesta fall är det mer kostnadseffektivt att utföra riskhanteringen direkt baserat på indikeringen från den första grova uppskattningen, i stället för att spendera stora pengar på arbetsplatsmätning. STEG 1 STEG 2 STEG 3 Riskhanteringen är den mest centrala delen i hela direktivet. Om du har skäl att misstänka att arbetstagare är utsatta för vibrationer i en sådan utsträckning att de riskerar vibrationsskador så måste du vidta åtgärder och minska exponeringen för vibrationer. Det finns i princip fyra möjligheter: Byt till ett verktyg eller en arbetsprocess med lägre vibrationer. Byt till ett verktyg eller en arbetsprocess som får jobbet gjort på kortare tid. Kontrollera installationen och tillse att du använder verktyget på mest effektivt sätt. Använd arbetsrotation för att minska pådragstiden. 4.3.1 Byt till ett verktyg eller en arbetsprocess med lägre vibrationer Idag finns de flesta typer av verktyg i versioner som har lägre vibrationer. I arbetsmoment då dessa verktyg är lämpliga kan de ofta minska exponeringen betydligt. Det är viktigt att man ser till att verktygen har likvärdiga eller bättre prestanda. Annars kan man få längre exponeringstider så att effekten av det reducerade vibrationsvärdet sjunker eller försvinner helt. 4.3.2 Byt till ett verktyg eller en arbetsprocess som kan göra jobbet snabbare I många processer för materialborttagning är tiden för att utföra arbetet proportionell mot den effekt som används. Därför är det ofta värt att undersöka möjligheterna att göra jobbet med ett kraftigare verktyg, för att kunna minska exponeringstiden. Moderna lågvibrerande verktyg har vibrationsvärden som ligger betydligt lägre än konventionella verktyg. Ett exempel är Atlas Copcos vibrationsdämpande mejselhammare och slipmaskiner. Sliptiden står ungefär i omvänd proportion till verktygets effekt. Med kraftfulla turboslipmaskiner så kan processtiden förkortas. UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG 23

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 24 Slipning med 1 bar lägre tryck än föreskrivet ger 40 % längre arbetsprocess. Tryckluftverktyg kan ofta inte användas fullt ut på grund av begränsningar i luftinstallationen. 4.3.3 Kontrollera installationen och se till att du använder verktyget på mest effektivt sätt Alltför ofta används inte handhållna verktyg effektivt inom industrin, eftersom tryckluftinstallationen inte ger tillräckligt med luft för att köra verktyget på maximal effekt. Effekten faller snabbt med tryckförlusten och den otillräckliga effekten gör att processtiden blir onödigt lång. Den vanligaste anledningen till tryckfall är att slangarna är för långa, har för liten diameter, eller att man använt snabbkopplingar med otillräcklig flödeskapacitet. För mer information, se Pocketguide för luftinstallation (beställningsnr. 9833 1266 02). Arbetsrotation kan alltid användas för att minska exponeringstiden för en operatör. 4.3.4 Använd arbetsrotation för att minska pådragstiden I de fall då det inte finns något sätt att minska vibrationsexponeringen tillräckligt för att en operatör ska kunna arbeta ett heltidsskift utan att överskrida insatsvärdet, så finns det alltid möjlighet att införa arbetsrotation för att minska exponeringstiden. 24 UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 25 5. Utvärdering av vibrationsexponering I det här kapitlet beskriver vi i detalj de arbetsprocedurer som används för att utvärdera exponering för vibration. Följande fyra steg behandlas: Lokalisera vibrationsvärden som representerar arbetet. Uppskatta exponeringstiden. Kombinera vibrationsvärden och den dagliga vibrationsexponeringstiden. Kombinerade vibrationsexponeringar från mer än en källa. 5.1 Lokalisera vibrationsvärden som representerar arbetet 5.1.1 Tillverkarens uppgivna värden All utrustning som säljs på den europeiska marknaden måste åtföljas av en deklaration av vibrationsemission. Denna ska ingå i dokumentationen. Värdet mäts enligt en teststandard som accepterats av Europeiska Gemenskapen. De flesta pneumatiska verktyg mäts enligt ISO 8662, och elverktyg mäts enligt EN 50144. Standardgruppen 50144 revideras för närvarande, och de nya versionerna har nummer som ingår i EN 60745-gruppen. En mer detaljerad beskrivning av relationerna mellan de olika standarderna finns i kapitel 2 i det här häftet. För verktyg som deklarerats enligt nyligen publicerade standarder ges två värden. A-värdet representerar medelvärdet för mätningarna som gjorts i testet. K-värdet visar resultatspridningen. Tanken är att alla nya verktyg av den typ som deklareras ska ha ett värde (när de testas enligt den teststandard som används) lika med eller lägre än a+k. Det är endast a-värdet som anges för verktyg som deklareras enligt äldre standarder. Teststandarderna som använts för de deklarerade värdena är avsedda att ge repeterbara och reproducerbara värden på vibrationsemission. Huvudsyftet med teststandarderna är att göra det möjligt att jämföra verktyg som uppmätts enligt samma standard, och rangordna dem efter vibrationsemission. För att uppnå den precision som förväntats enligt teststandarderna måste man ibland använda artificiell last på verktygen. Det har också beslutats att endast en mätriktning krävs. Teststandarden anger den riktning som tros ha de högsta värdena. UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG 25

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 26 I den nya ISO-standarden (ISO 20634) som beskriver hur standarderna ISO 8662 och EN50144 ska revideras så krävs tre (3) mätriktningar. Detta är i linje med standarden för mätningar vid verklig användning (ISO 5349) där tre (3) riktningsmätningar används. Ett resultat av detta är att reviderade standarder i 8662-serien och 60745-serien kommer att använda tre (3) mätriktningar medan tidigare standarder bara använde en riktning. Det är svårt eller omöjligt att basera en utvärdering av vibrationsexponeringen endast på tillverkarens deklarerade värden. I många fall kan de deklarerade värdena användas efter ordentlig justering. Mer information om användbarheten hos deklarerade värden ges för olika verktygstyper i kapitel 6. 5.1.2 Ytterligare information från tillverkarna Tillverkarna kommer i framtiden att ge information om vibrationsvärden för deras produkter vid verklig användning. Atlas Copco planerar att uppge ytterligare värden i den dokumentation som medföljer verktygen. Detta kommer troligen att bli i form av ett område inom vilket vibrationsvärdena vid verklig användning förväntas ligga. I de fall det är möjligt kommer informationen också att ge ett enstaka värde som är representativt för normal användning av verktyget. Det är viktigt att komma ihåg att även om vibrationsvärdena anges för en specifik uppgift så varierar de verkliga värdena som en operatör utsätts för kraftigt, beroende på faktorer som verktygsanvändarna kan påverka. Mer information om hur man reducerar vibrationer i olika verktygstyper ges i kapitel 6. 5.1.3 Mätningar på arbetsplatsen I vissa fall kan det vara nödvändigt att utföra vibrationsmätningar på den specifika arbetsplatsen - men detta kan vara dyrt och tidsödande. Många parametrar kan påverka resultatet, och vissa av dem kommer att variera kraftigt över tiden. Därför behöver man utföra mätningar över långa tidsperioder för att man ska kunna få fram ett någorlunda representativt vibrationsvärde. Många publicerade arbetsplatsmätningar har missat att ta hänsyn till detta, vilket resulterar i värden som endast representerar det fåtal minuter då mätningen utfördes. Goda råd återfinns i ISO 5349 kapitel 2. En annan viktig faktor är användningen av behöriga personer med bevisad erfarenhet av att utföra mätningar som kan användas för utvärdering av vibrationsexponering. 26 UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 27 Som en del i den pågående revideringen av teststandarden ISO 8662-4 för slipmaskiner har ett Round Robin-test gjorts. I detta test har ett antal slipmaskiner skickats runt till oberoende laboratorier i Europa. Laboratorierna utförde bland annat verklig slipning med verktygen i ett väldefinierat slipmoment. Resultatet visar fortfarande stor spridning. Sju laboratorier har tillsammans utfört minst 105 slipmoment med varje verktyg. Vibrationen vid tomgång mättes före och efter varje slipmoment. Vibrationerna mättes i tre riktningar på båda handtagen. Accelerometrarnas placeringar beskrevs noggrant i testinstruktionerna. Spridningen mellan olika 1-minuters slipmoment varierar ändå från 2 till 20 m/s 2 i exemplet nedan. Slipning med stödhandtag, 125 mm slipskiva Ingen belastning Ett exempel på alla tester som gjorts på ett handtag på ett av testverktygen. Slipvärdena plottas jämfört med medelvärdet för tomgångsvibrationer som uppmätts före och efter varje 1-minuters sliptest. De olika formerna och färgerna på punkterna representerar de olika laboratorierna. I den här texten nämns Round Robin-testet som ett exempel på svårigheterna med att utföra arbetsplatsmätningar och få fram värden som kan användas som representativa medelvärden för vibrationen som en operatör kommer att utsättas för under en längre tidsperiod. UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG 27

PG_PADSWEQ4 5-03-31 13.47 Sida 28 5.1.4 Hur man gör den första grova uppskattningen av vibrationsvärdet Ur texten ovan kan man dra slutsatsen att det inte finns något exakt värde på den vibration som en operatör utsätts för. Värdet varierar kraftigt från tillfälle till tillfälle, och även mellan operatörerna. I stället för att lägga mycket energi på att ta fram ett noggrant uppskattat värde på vibrationen är det bättre att snabbt få fram en snabb uppskattning och använda det värdet för att ta reda på om det är sannolikt att operatören kan ha ett problem. Om det är troligt är det bättre att använda tiden och pengarna på att faktiskt minska risken. Tillverkare och standardiseringsorganisationer i Europa arbetar för närvarande hårt på att hitta användbar information. För tillfället kan bara mycket grova uppskattningar ges. Informationen som ges i kapitel 6 representerar den bästa informationen som är tillgänglig just nu. Siffrorna kan användas för att göra de första grova uppskattningarna, men i de flesta fall kommer man att överskatta vibrationsvärdet vid verklig användning. I vissa fall kommer uppskattningen att bli en underskattning, men trots detta är det den bästa information som finns tillgänglig, såvida inte tillverkaren tagit fram bättre information i den dokumentation som medföljer verktyget. 5.2 Uppskatta exponeringstiden Både vibrationsvärdet och exponeringstiden behövs för att utvärderingen ska kunna genomföras. Observera att exponeringstiden inte är totaltiden som man lagt ner på ett visst jobb. Exponeringenstiden är endast själva pådragstiden, d.v.s. den tid då händerna faktiskt utsätts för vibrationer. Det engelska uttrycket trigger-time eller trigger-tid beskriver på ett bra sätt vad vi menar och kommer att användas i denna text. Operatörer tenderar att överskatta exponeringenstiden. Därför är det bättre att uppskatta exponeringenstiden genom att observera ett exempel på typiskt arbete. Det finns ett antal sätt som kan användas för att uppskatta pådragstiden. Exempel för olika typer av verktyg ges i kapitel 6. 28 UTVÄ RDERING AV VIBRATIONSEXPONERING FÖ R INDUSTRIVERKTYG