Verksamhetsplan 2015-2016



Relevanta dokument
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedjebackens förskola 2014

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Trygghetsplan för Matildelunds förskola

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Trygghetsplan för Solgläntans förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Trygghetsplan för Hällabrottets förskola

Trygghetsplan för Ekeby förskola

Trygghetsplan för Borgens förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Trygghetsplan för Blåhusets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

tala är silver dela är guld

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Arbetsplan läsåret Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Avdelningen Blåbäret

Grunduppgifter, Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fo rskoleverksamhet. Ansvariga fo r planen: Samtliga pedagoger pa Jo rlanda fo rskola

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Läroplan för förskolan

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

LÄROPLANENS MÅL I NATURFÖRSKOLAN AUGUSTS VERKSAMHET

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

LOKAL ARBETSPLAN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för Molnet 2015/2016

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT EXECUTIVE SUMMARY Gör dina val medvetet

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Fo rskolan har tillsammans med skola och fritids tillga ng till en fin gymnastiksal. En ga ng i ma naden kommer Bokbussen till skola och fo rskola.

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN ULRIKEDAL

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Profil. Naturvetenskap och teknik

Kvalitetsredovisning

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Lokal arbetsplan 14/15

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Arbetssätt, beskrivning, exempel. Vi använder naturen som ett lärande rum. Mycket av det som vi lär inne kan vi lära oss utomhus.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Välkommen till Fridhems förskola

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Lärande & utveckling.

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Förskoleområde 2. Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen. Utvecklingsplan läsåret 15/16

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Lärande & utveckling.

Annegårdens verksamhetsplan 2011/2012. Vår tolkning av Läroplan för förskolan 98 (Reviderad 2010) och Reggio Emilias pedagogiska filosofi

Kvalitetsredovisning 2010

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

Välkommen till Håstahöjdens förskola

Arbetsplan Skärsätra Förskola

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Kumlasjöns förskola

Arbetsplan för Ängen,

Instruktion fo r genomga ng av barnets sja lvva rdering

Kristinebergs förskoleområde Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Verksamhetens innehåll

Transkript:

Verksamhetsplan 2015-2016 Knivstapedagogernas ekonomiska förening Avdelning I Ur och Skur Nyckelpigan Reviderad upplaga 2015-06-18

I Ur och Skur Nyckelpigans verksamhetsplan Kort beskrivning av verksamheten Nyckelpigans förskola startade under våren 2007. Den drivs som ett personalkooperativ. Bolagsformen är ekonomisk förening. Förskolan är belägen med skogen runt hörnet. Därför vill vi att rörelse och naturupplevelser ingår i förskolans vardag. Förskolans inriktning grundar sig också på personalens kompetens och intressen. Förskolan arbetar utifrån den nationella läroplanen (Lpfö-98), det kommunala åtagandet, barnkonventionen och förskolans verksamhetsplan. Från och med HT-2012 arbetar vi utifrån inriktningen friluftsfrämjandets I Ur och Skurs arbetssätt. I Ur och Skurs grundidé utvecklades av Friluftsfrämjandet och pedagogiken går ut på att barns behov av kunskap, rörelse och gemenskap tillfredsställs genom vistelse i naturen. Vi driver en avdelning för 21 barn i åldrarna 1-5 år. Grundbemanning för avdelningen är fyra stycken heltidstjänster. Personalbemanningen är inte statisk utan kan variera från termin till termin beroende på barngruppens sammansättning och behov. Under hösten 2015 kommer vi att stärka upp personalgruppen med ytterligare en resurstjänst på heltid. Personalen är utbildade förskollärare barnskötare. 50 % av personalen har gått friluftsfrämjandets grundutbildning i Ur och Skur 7,5 hp. Vikarier/personal kan vara outbildade men introduceras av ordinarie personal i vad som gäller i arbetet med barn. Våra öppettider är 7.00 17.00. Personalen har ett rullande schema och turas därför om med öppningar och stängningar. Två dagar varje termin har personalen på förskolan planering och då är förskolan stängd. Lunchen köper vi in från Margarethaskolan i Knivsta. Frukost och mellanmål tillagar vi själva på förskolan. Frukost serveras klockan 7.15 och lunch klockan 11.30. Mellanmål serverar vi ca klockan 14.30. Personalen på förskolan städar lokalen efter lunchen och efter förskolans stängning. Lokalen städas efter Miljökontorets anvisningar. Arbetssätt/Pedagogiska mål Förskolan använder sig av I ur och skurs metoder och arbetssätt i verksamheten för att arbeta mot läroplanens mål. I Ur och Skurs mål är att med läroplanen som grund; ge barnen kunskap om naturen och förmedla naturkänsla ge barnen ett ekologiskt synsätt och därmed skapa miljömedvetenhet ge barnen kunskap om hur man uppträder i naturen och respekterar allemansrätten ge barnen stimulans i hela sin utveckling genom att använda naturen ge barnen möjlighet till rörelse och gemenskap på ett lustfyllt sätt i naturen ge barnen grunden till ett livslångt intresse för friluftsliv

En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Lpfö-98 s.4 Åtagande för arbetet med barnen: Vi ledare ska erbjuda en god pedagogisk verksamhet utifrån varje barns behov. Vi ledare ska se och lyssna till varje barns behov och försöka tillgodose dem. Vi ledare ska hjälpa barnen att utveckla sin identitet och känna trygghet i den. Vi ledare ska uppmuntra barnen att ta egna initiativ. Vi ledare ska hjälpa barnen att utveckla sin förmåga att kunna lyssna och visa hänsyn. Vi ledare ska vara medupptäckande, medundersökande, medupplevande och medagerande. Detta innebär att: Vi vill väcka lusten att lära och utforska utifrån det enskilda barnets behov och utveckling. Vi vill uppmuntra barnet att pröva själv och vi kommer att sträva efter att varje barn ska utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. Vi arbetar åldersindelat i mindre grupper. Vi vill att barnen ska utveckla och få utlopp för sin fantasi och lära sig socialt samspel. De ska kunna utveckla sitt språk, och även få tillfälle att bearbeta sina upplevelser. Vi kommer att ge barnen tid och möjlighet att leka. Barnen får leka färdigt och vi vuxna försöker att inte avbryta leken för ofta. Personalen observerar och ska finnas till hands för att stimulera och stödja där det behövs. Vi vill uppmuntra barnen att pröva nya utmaningar och vi ser till att ta fram lämpligt material. Rörelsen lär barnet att behärska sin kropp. Genom positiva kroppsupplevelser vill vi hjälpa barnet att få själförtroende och en självkänsla, som de har med sig hela livet. Det man lär med kroppen fastnar i knoppen. Vi vill att barnen ska vistas ute så stor del av dagen som möjligt för att få mycket frisk luft. De ska få möjlighet att röra sig på stora fria ytor och använda det som naturen erbjuder. Varje barn kommer att följas upp individuellt. Samtliga barn har var sin portfolio som visar barnets utveckling och lärande. För att uppnå våra mål för arbetet med barnen ger vi följande ämnesområden extra uppmärksamhet i vår verksamhet.

Naturvetenskap och teknik Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Lpfö-98 s.7 Arbetslaget ska Utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik. Lpfö-98 s.11 Vår förskola ligger mitt i naturen. Vi rör oss mycket i skog och mark runt förskolan. Vi ska lägga grunden till en god och kärleksfull inställning till vår natur och det ekologiska systemet genom att barnen upplever sig som del av sin miljö. Utomhus finns det inga väggar och tak som begränsar rörelsefriheten hos barnen. Att röra sig i skog och mark tränar barnens motorik på ett lustfyllt sätt. Vi arbetar med naturen och miljön som inspiration och har som målsättning att alla barn ska ha god kännedom om skog och mark när de slutar på förskolan för att gå vidare till förskoleklass. Matematisk utveckling Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. Lpfö-98 s.10

Verksamheten strävar efter att barnen skall få möjlighet att upptäcka och bli medvetna om matematiken i vardagen. Vi arbetar med att hela tiden synliggöra och använda matematiken i barnens vardag på förskolan. Detta kan vara vid uteaktiviteter, måltider, påklädning, samling, spel och andra aktiviteter där barnen spontant använder sig av olika matematiska begrepp, delar, sorterar, räknar m.m. I leken där barnen klättrar, hoppar, springer etc. jobbar barnen hela tiden med avståndsbedömning samt kropps och rumsuppfattning. På samlingarna har vi månadskulorna där vi pratar om tid, jämför antal, uppskattar mängder, räknar etc. Vi använder också Mulleskolan till att presentera matematiska problem för barnen där de får möjlighet att samtala, resonera och lösa dem tillsammans. Barnen får i verksamheten uppdrag där fokus läggs på att konkretisera de matematiska begreppen t.ex. stor, liten, först, sist, mittemellan, under, på. Det arbetar vi också med i JAG-böckerna och i gruppverksamheten för 1-3 år. Språk/kommunikation Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Lpfö-98 s.7 Förskolan skall sträva efter att varje barn Utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Lpfö-98 s.10 Genom att barnen utvecklar sin språkliga uttrycksförmåga får de ett verktyg att behärska olika situationer som t.ex. konflikter, att uttrycka känslor, och att göra sig förstådda i olika sammanhang. Vi stimulerar och ger dem möjlighet att utveckla sitt ordförråd, sin begreppsbildning och uttrycksförmåga genom att: Varje vecka sjunger vi sånger och lär oss rim och ramsor. Vi har genomgång av dagens aktiviteter och kalendern med dag, månad och år. Vi har sagostund där vi både läser sagoböcker, faktaböcker, flanosagor och naturböcker. Vi har samtal med barnen kring barnens erfarenheter, upplevelser och upptäckter. Vi samtalar kring barnets eget skapande. Vi lånar böcker på Knivsta bibliotek. Musik/Rytmik Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Lpfö-98 s.10 I organiserade och spontana sång- och musikstunder får barnen lära sig nya sånger och prova på olika instrument. Ibland lyssnar vi på klassisk musik i samband med måltider. Vi har alltid

på avslappningsmusik i samband med inomhusvila. Vi erbjuder också svängigare barnvisor och popmusik som inbjuder till dans och rörelse. Motorik/rörelse Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, Lpfö-98 s.10 Barn upplever från början omvärlden genom sin kropp och sina rörelser. Det är en viktig del av barnets intellektuella och känslomässiga utveckling. Vi är dagligen ute på gården eller i skogen med allt vad det kan erbjuda av motorisk träning t.ex. balansgång, klättring och hinderbanor. Vi arbetar med rörelselekar och rörelseprogrammet, Mini-röris, där vi tränar kroppsuppfattning, koordination och balans. Mini-Röris är ett lekfullt rörelseprogram från friskis & svettis. Barnen ska tycka att det är roligt att röra sig och att använda kroppen. Två pedagoger på förskolan är utbildade i barnmassage på Axelssons. Det arbetar vi också med i mindre grupper. Skapande verksamhet Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Lpfö-98 s.10 Vi låter barnen prova på att använda flera sorters material som lera, gips, olika sorters papper och färger. Vi arbetar även med naturmaterial som vi samlar i skogen. Vi uppmuntrar till att experimentera och utveckla ett spontant skapande under vår utevistelse. Fri lek Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Lpfö-98 s.6 Den fria leken ges stort utrymme eftersom den är så viktig för barns utveckling. I leken bearbetar de sina upplevelser och upptäckter. Barnen får i leken öva på att vänta på sin tur och att bestämma. Det går inte att fortsätta med leken när den andre vill sluta. Vi försöker att inte avbryta leken.

Utevistelse Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Lpfö-98 s.7 Vi är ute varje dag mellan ca kl. 8.00-17.00. Vi gör både längre och kortare utflykter. Ibland besöker vi lekparker eller så går vi till vår egen skog i AR-området eller till motionsspåret. Även ute har vi planerade aktiviteter som åldersindelad gruppverksamhet där natur och miljö utgör basen för lärandet. Vi leker rörelse- och sånglekar, har utegymnastik och insamling av material som vi arbetar med i vår skapande verksamhet. Vi bekantar barnen med trafikregler och allemansrätten. Den största delen av utevistelsen låter vi barnen leka fritt. Vinterhalvåret åker barnen mycket åklapp på gården och i den närliggande skogen. Dagsrutiner Frukost/Lunch/Mellanmål Frukost serveras kl. 7.15. Frukosten består av fil, gröt, smörgås med pålägg och grönsak och ett halvt glas jos. Vi äter lunch ca kl. 11.30. Maten levereras från Margarethaskolan i Knivsta. Mellanmål tillagar vi själva och vi äter ca. kl. 14.15-15.00 utomhus när vädret tillåter. Barnen har bestämda platser vid borden under lunchen men inte under mellanmålet. Vi strävar efter att skapa lugn och ro vid matbordet. Barnen lär sig fint bordsskick och att tacka för maten. Barnen tar själva lunch från matvagnen, grönsaker får barnen ta själva vid bordet. Alla barn övar på att breda smör på sin egen smörgås och hälla upp mjölk och vatten. Mellanmålet serverar vi barnen när de sitter vid bordet ute på gården. Barnen får säga vad de vill ha och själva komma fram och hämta sin frukt/smörgås. Det läggs stor vikt vid att alla ska smaka på maten. Vila Efter lunchen ges tillfälle för avslappning för att orka med resten av dagen. De större barnen lyssnar ibland på saga. Barnen sitter i soffor eller ligger/sitter på golvet på lekkuddar. Vi har också vila utomhus för de stora barnen, då ligger/sitter de i vindskyddet och lyssnar på saga. De mindre barnen sover ute i vagn eller i vilorummet inomhus om det är för kallt eller för varmt utomhus. Hygien Barnen får lära sig att tvätta sig och klara toaletten själva. På- och avklädnad Barnen får dagligen öva sig att, så långt det är möjligt, själva klä av och på sig och att hålla ordning på sina kläder. De får även ansvara för sin egen ryggsäck och packning vid utevistelse i skogen eller under andra utflykter.

Lämning och hämtning Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Lpfö-98 s.13 Vid lämning är det viktigt att varje barn blir överlämnad till en personal av föräldern för att utbyta information. Lika viktig är kontakten mellan förälder och personal vid hämtning. Ingen förälder får hämta sitt barn utan att personalen har sett dem. Inget barn får heller gå utanför grinden utan sin förälder. Om någon annan än föräldrarna hämtar barnet/barnen måste personalen få information om det innan. För att kunna planera verksamheten så bra som möjligt måste föräldrarna i god tid fylla i närvarotiden för barnet/barnen på vistelsetidsavtalet och lämna in det till förskolan. På barnets låda hängs ibland upp information till föräldrar, men även på anslagstavlan finns information som är viktiga att läsa. Information om dagen antecknas även på en almanacka som hänger i hallen. Föräldrarna har huvudansvaret för sitt/sina barn då de är på förskolan tillsammans även om personalen naturligtvis tar sitt ansvar. Det kommer även att finnas information om förskolan på förskolans hemsida och på förskolans facebooksida. Nyckelpigans dagliga aktiviteter 07.00 Förskolan öppnar 07.15 Frukost 08.00 Utevistelse 09.00 Planerade aktiviteter börjar 09.30 Fruktstund 10.45 Vi går in beroende på vädret 11.15 Samling 11.30 Lunch 12.15 Vila 13.00 Fri lek eller planerad aktivitet ute 14.15 Mellanmål 15.00 Fri lek ute 17.00 Förskolan stänger Intensivinskolning Förskolan ska: ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, Lpfö-98 s.13 Intensivinskolningen pågår under fem dagar. I denna typ av metod är föräldrarna a och o under inskolningen. Vi tror att trygga föräldrar ger trygga barn! Föräldrarna är trygghetsbasen de första dagarna vilket betyder att det är föräldrarna som har den aktiva rollen i början av inskolningen. Föräldrarna tar hand om barnet om något händer, byter blöjor, hjälper med maten, lägger barnet för att vila osv.

Pedagogen är med vid alla situationer men bara som bisittare. Efter hand är tanken att pedagogen allt mer ska överta den aktiva rollen. Föräldrarna deltar de tre första dagarna för att den fjärde dagen lämna barnet på morgonen och hämta igen på eftermiddagen. Föräldern måste dock finnas tillgänglig. Barn i behov av särskilt stöd Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktig, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Alla barn skall få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. Lpfö-98 s.5 Förskolans arbete skall utformas så att barn i behov av särskilt stöd stimuleras och utvecklas i sin ordinarie grupp. Om ett barn i förskolan är i behov av särskilt stöd ansöks om resurstimmar i samråd med föräldrar. Specialpedagog kopplas in och handleder avdelningspersonalen vid behov. Alla i arbetslaget har ansvar för analys av barns behov i ett helhetsperspektiv samt att anpassa arbetssätt och arbetsformer. Föräldrar är delaktiga i arbetet. Förskolan följer en utarbetad handlingsplan. Den är ständigt aktuell och följs upp och utvärderas. Åtagande för föräldrasamarbetet Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Lpfö-98 s.13 Vi ska se till att alla föräldrar får information om det som händer på förskolan och vad som händer deras barn. Vi ska se till att alla föräldrar får möjlighet att framföra sina synpunkter. Detta innebär att: Vi kommer att genom dialog med alla föräldrar skapa en relation med ömsesidig respekt och förståelse. Vi kommer att ge kontinuerlig information om barnets vardag i förskolan. Vi ska dokumentera barnens verksamhet i portfolion. Vi ska erbjuda minst ett utvecklingssamtal per läsår och alltid samtalstid på föräldrarnas begäran. Vi ska anordna föräldramöten minst en gång per läsår. Vi kommer att ha aktiviteter med barn och föräldrar under året som ex en familjedag/utflyktsdag på förskolan eller på annan plats.

Vi ser positivt på om föräldrar vill skapa en mötesplats där föräldrar och personal gemensamt kan diskutera verksamhetens förutsättningar, villkor och utveckling. Åtagande för personalutvecklingen Vi har som målsättning att kunna erbjuda all personal utbildning i form av kurser och föreläsningar. Kontinuerlig fortbildning i Friluftsfrämjandets regi. Vi vill att all personal ska ha möjlighet att besöka seminarier och mässor som är relevanta för yrket och att det finns tillgång till bra pedagogisk litteratur på förskolan. Vi kommer erbjuda utvecklingssamtal för all personal vid ett tillfälle per år. Utvärdering och kvalitetsarbete Verksamhetsplanen är kopplad till kvalitetsredovisningen. Vi utvärderar de prioriterade målen och arbetslaget genomför en kvalitetsdokumentation av arbetet efter avslutat läsår. Övrigt som är specifikt för verksamheten Vi kommer att arbeta aktivt för att motverka utanförskap i barngruppen. Detta innebär att: Vi kommer att arbeta med empati i barngruppen genom att i det dagliga arbetet med barnen åskådliggöra uppkomna situationer. På detta sätt ökar barnens empatiska förmåga och självinsikt. Vi vill att barnen skall få positiva upplevelser i samvaro med andra barn och vuxna. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Lpfö-98 sid.4 Beskrivning av hur vi mäter att vi uppnått våra mål Genom vår verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning har vi möjlighet att utvärdera vårt arbete och kontrollera om och hur vi uppnått de mål vi satt för verksamheten. Verksamhetsplanen är kopplad till kvalitetsredovisningen. Vi utvärderar de prioriterade målen och arbetslaget genomför en kvalitetsdokumentation av arbetet efter avslutat läsår. Förskolans uppdrag är att i enlighet med I Ur och Skurs grundtanke verka för att barnens behov av kunskap, rörelse och gemenskap tillfredställs genom vistelse i naturen. Alla barn ska må bra, känna trygghet och föräldrarna ska vara nöjda med verksamheten, då känner vi att vi har uppnått våra mål. Vi kommer under vårterminen 2016 att dela ut en föräldraenkät om I Ur och Skurs verksamhet där föräldrarna ges möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten.

Beskrivning av hur vi kommer att utvärdera de metoder vi använt i arbetet för att nå de pedagogiska målen På våra personalmöten kommer vi att diskutera de metoder vi har använt i arbetet med barnen. De metoder som inte gett oss de resultat vi önskat, förkastar eller omarbetar vi för att på bästa sätt nå uppsatta mål. Beskrivning av hur vi ska arbeta med klagomålshantering Vi tar alla klagomål på allvar Vi anser att alla synpunkter ger oss möjligheter att förbättra vår verksamhet Vårt mål är att lösa problem där de uppstår Vi tar oss an klagomål utan dröjsmål Vi åtgärdar, förbättrar och ställer tillrätta