personalstatistik 2007 Haninge kommun



Relevanta dokument
Innehållsförteckning. 2.1 Rehabilitering Arbetsskador...20 PERSONALSTATISTIK Utgiven av Haninge kommun 2010.

Personalredovisningblankett 2014 STOCKHOLMS STADSHUS AB

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området

JÄMIX 2010 för Högskolan i Gävle

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Personalförhållanden 2010

Dnr: 2010/ Dnr: Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första och andra kvartalet 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010

Visstids anställda Tillsvidare anställda 2000

Personalförhållanden 2009

Södertörns nyckeltal Personalförhållanden 2008

2007 års kartläggning och analys av kvinnor och mäns löner och anställningsvillkor vid Göteborgs universitet.

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första, andra och tredje kvartalet 2010

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Verksamhetsrapport 2010:01

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april ling.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015

Arbetsmarknadsläget januari 2014

Befolkningsuppföljning

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012

Statistiken med kommentarer

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2011

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015

Återrapportering av tidsanvändningsstatistik Beskrivning av grundläggande begrepp samt förklaringar till uppgifterna i tabell 1-8

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av augusti månad 2011

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Månadsrapport april 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013

Johan Söderberg (S) ordförande, Christer Sundqvist (M) 1:e vice ordförande, Anneli Hedberg, Inger Fredriksson (C)

Vad är. bra. anställningsvillkor?

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län oktober (7,4%)

Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2013

APRIL Fakta om VD-löner. avseende september 2011

Din tjänstepension PA-KFS 09

Din tjänstepension i Alecta

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari (7,9%)

Ramavtal för löneväxling till pension

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av mars månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013

Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri Sammanfattande siffror för gruv- och mineralindustrin

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av april månad 2011

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2013

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2007

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014

Cirkulärnr: 1998:71 Diarienr: 1998/1328 P-cirknr: :21 Nyckelord: Datum:

Pressinformation från SCB

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2014

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2002

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av december månad 2013

Tid och hälsa. Presentation av Jämställdhetsutredningens betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall. Jämställdhetsutredningen

Ökande kostnader för sjukfrånvaro i Blekinge

Personalekonomisk redovisning 2012

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014

VTDV Vart tog de vägen

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober 2013

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

P r o j e k t r a p p o r t p e r

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län januari (11,6 %)

Pressmeddelande från SCB

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015

Antalet äldre - idag och imorgon

Löneväxling till pension

Pressmeddelande från SCB

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2013

HR-nätverk

Personalredovisning Ängelholms kommun

Fakta om sjukskatten Så slår Strandhälls förslag om s k hälsoväxling mot jobb och företagande

Under rapportmånaden fanns de flesta varselberörda inom industri och transport (cirka 160 respektive 100 varselberörda).

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av oktober 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Nyckeltal. Medborgarförvaltningen

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

10-11 Lönejämförelse mellan kvinnor och män

Transkript:

personalstatistik 27 Haninge kommun

Innehåll sida 1. Statistik från det personaladministrativa systemet...5 1.1 Anställningsformer...5 1.2 Yrkeskategori och kön...6 1.3 Ålder...8 1.4 Heltid/deltid...9 1.5 Arbetad tid och frånvaro...1 1.6 Sjukfrånvaro...12 1.7 Löner...15 1.8 Personalomsättning...16 2. Inrapporterat från förvaltningarna...18 2.1 Rehabilitering...18 2.2 Arbetsskador...22 PERSONALSTATISTIK 26 3

Sammanfattning av personalstatistiken 27 Antal anställda Tillsvidare 4284 Visstid 553 Totalt 4837 Antal årsarbetare Tillsvidare och visstid 4567 Medelålder Samtliga 45,2 45,1 45,3 Heltid/deltid, samtliga Heltid 76,9% Deltid 23,1% Könsfördelning, samtliga 8,1% 19,9% Sjukfrånvaro, samtliga Samtliga 8,3% 9,1% 5,1% Samtliga 6,5% exkl tidsbegränsad sjukersättning Personalomsättning Totalt tillsvidareanställda 8,4% 4 PERSONALSTATISTIK 27

1 Statistik från det personaladministrativa systemet 1.1 Anställningsformer Antal anställda personer 71231 Antal anställda årsarbetare*) Anställningsform Totalt Antal arbetade timmar Antal arbetade timmar % av totalt arbetade timmar Tillsvidareanställda 3477 87 4284 4141 5667 77,7% Visstidsanställda 398 155 553 426 7493 1,3% Total 3875 962 4837 4567 6347 88% Timanställda 218 69 287 13 256657 3,6% Intermittenta 638 185 823 155 31617 4,4% Beredskapsarbetare 17 46 63 54 17712 1,5% PAN anställda 124 65 189 12 161885 2,2% Feriearbetare**) 6 44 14 19237,3% Total 72858 1% *) deltidstjänster omräknade till heltidstjänster **) antal feriearbetande skolungdomar den 1 juli Den statistik som redovisas i följande avsnitt avser tillsvidare- och visstidsanställda grupp 1. Dessa två grupper svarar för 88% av det totala antalet arbetade timmar. Under perioden 1998-26 har antalet tillsvidareanställda ökat årligen. Antalet visstidsanställda ökade fram till år 21 men minskade därefter under perioden 22-24. År 24 ökade antalet visstidsanställda och till och med 26 ligger antalet visstidsanställda på ungefär samma nivå. År 27 minskade antalet tillsvidareanställda med 61 och antalet visstidsanställda med 67. Antal anställda 1998-27 5 4 3 2 1 Total Tillsvidareanställda Visstidsanställda gr 1*) -98-99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7 *) Vikarier anställda längre än 3 mån, projektanställda visstid. Antal årsarbetare 1998-27 Omräknat till heltidstjänster ökade både antalet tillsvidareanställda och antalet visstidsanställda under perioden 1998-21, sammantaget med 649 årsarbetare eller 18%. Under samma period ökade frånvaron kraftigt, med den följden att den arbetade tiden ökade med endast 1%. Under perioden 21-25 har antalet årsarbetare i de två grupperna sammantaget ökat med endast 14 årsarbetare (2%) medan den arbetade tiden ökat med 396 tusen timmar (7%). Under 26 har antalet årsarbetare ökat med 172 vilket är 3,87 % jämfört med 25, den arbetade tiden har ökat 288 tusen timmar, 4,4%. År 27 har antalet årsarbetare minskat med 49 vilket är 1,1% mindre än 27. Arbetade timmar minskade med 3,3 %. PERSONALSTATISTIK 27 5

Antal årsarbetare (heltidstjänster) 1998-27 5 4 3 2 1 Total Tillsvidareanställda Visstidsanställda gr 1*) -98-99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7 De visstidsanställdas andel av den totala tiden ökade från 11% år 1998 till år 23. År 25 har deras andel av tiden minskat till 12%. År 27 är de visstidsanställdas del av den arbetade tiden 11,7%. 1.2 Yrkeskategori och kön För att kunna göra jämförelser mellan olika delar av kommunens verksamheter har de anställda grupperats i följande 12 yrkeskategorier. Indelningen bygger på befattningssystemet för kommuner (bsk). Kategori 1 Kategori 2 Kategori 2.1 Kategori 2.2 Kategori 3 Kategori 4 Kategori 5.1 Kategori 5.2 Kategori 6 Kategori 7 Kategori 7.1 Kategori 7.2 Chefer och arbetsledare Administrativa chefer, föreståndare/arbetsledare inom vård och omsorg, föreståndare inom bildning/fritid, teknisk arbetsledare. (bsk 13, 21, 32, 41) Handläggare och specialister Handläggare inom vård och omsorg, specialister inom vård och omsorg, handläggare inom bildning/fritid, teknisk handläggare, administrativa handläggare. (bsk 11, 12, 22, 42) Teknisk handläggare (bsk 31) Teknisk personal övriga (bsk 34) Administrativ personal (bsk 43) Barnomsorgspersonal, inkl elevassistenter (bsk 141-143, 147, 1413, 261) Handikappomsorgspersonal (vårdare + pers ass) (bsk 145, 1415) Äldreomsorgspersonal (bsk 144, 146, 148-1412, 1414, 1416, 1499) Lärare (bsk 25) Fritidsledare (bsk 231,232) Övrig fritidspersonal (bsk 233-2399 Övrig personal kulturpersonal, skolpersonal exkl elevassistenter, ekonomipersonal (bsk 24/, 262-2699, 33/) 6 PERSONALSTATISTIK 27

Antal anställda per yrkeskategori och kön 31/12 27 Chefer och arbetsledare Handläggare och specialister Teknisk handläggare Teknisk personal övrig Administrativ personal Barnomsorgspersonal Handikappsomsorgspersonal Äldreomsorgspersonal Lärare Fritidsledare Fritidspersonal övriga Övriga 2 4 6 8 1 12 Antal anställda per yrkeskategori 25-27 25 26 27 Chefer och arbetsledare Handläggare och specialister Teknisk handläggare Teknisk personal övrig Administrativ personal Barnomsorgspersonal Handikappsomsorgspersonal Äldreomsorgspersonal Lärare Fritidsledare Fritidspersonal övriga Övriga 2 4 6 8 1 12 PERSONALSTATISTIK 27 7

1.3 Ålder Under perioden 1999-26 har åldersgruppen 6-65 år ökat sin andel av de tillsvidareanställda från 6,9% till 13,4%. Från år 27 har åldersgruppen 6-65 minskat till 12,6%, detta har säkert sin förklaring i att vi före 27 inte redovisade samtliga anställda tillsammans och att de visstidsanställda oftast är yngre. Av de anställda har 4,2% fyllt 5 år och 33,6% är under 4 år. Åldersfördelning 31/12 27 Medelålder 1999-27 Procent av samtliga anställda 3 25 2 15 1 5-29 3-39 4-49 5-59 6- år 47,5 47, 46,5 46, 45,5 45, 44,5 44, 43,5 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Från 27 redovisas samtliga grupp 1 anställda, tidigare redovisades tillsvidare anställda. Medelålder per yrkeskategori och kön Samtliga anställda 27 Samtliga Samtliga 45,2 45,1 45,3 Chefer och arbetsledare 5,3 51, 48,7 Handläggare och specialister 47,3 47,5 46,1 Teknisk handläggare 48, 47,6 48,3 Teknisk personal övriga 48,6 45,6 48,9 Administrativ personal 49,9 49,7 51,7 Barnomsorgspersonal 43,5 43,9 38,1 Handikappomsorgspersonal 4,9 41, 4,2 Äldreomsorgspersonal 43,7 43,8 42,6 Lärare 47, 47,1 46,7 Fritidsledare 35,2 38,5 32,3 Övrig fritidspersonal 42,9 46,4 39,4 Övrig personal 47,9 47,9 48,1 Fritidsledare, övrig fritidspersonal och män inom barnomsorgen är de som har lägst medelålder. Chefer/arbetsledare och administrativ personal är de kategorier med högst medelålder. 8 PERSONALSTATISTIK 27

1.4 Heltid/deltid Bland tillsvidareanställda har omfattningen av deltidsarbetet legat på ungefär samma nivå (mellan 21,3% och 23,5%) under perioden 1998-26. Bland visstidsanställda ökade andelen deltidstjänster under perioden 21-24 från ca 33% till nästan 38% år 24 men har de senare åren åter minskat. År 27 har andelen tillsvidareanställda som arbetar deltid ökat från 21,3% 26 till 21,5%. Deltidsarbete har också ökat hos de visstidsanställda och ligger vid årsskiftet på 36,%. Andel deltidsanställda*) 1998-27 *Vikarier anställda längre än 3 mån 4 35 3 Visstidsanställda Tillsvidareanställda 25 2 15 1 5-98 -99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7 Bland såväl tillsvidareanställda som visstidsanställda är det betydligt vanligare att kvinnorna arbetar deltid än att männen gör det. Andel deltidsanställda*) efter kön och anställningsform 27 Visstid Tillsvidare Samtliga 5 1 15 2 25 3 35 4 45 *) Anställda på deltid och anställda med sjukersättning på deltid (deltidspension) PERSONALSTATISTIK 27 9

1.5 Arbetad tid och frånvaro Den överenskomna arbetstiden består av arbetad tid och olika slag av frånvaro. Till den arbetade tid som ingår i den överenskomna arbetstiden (nettoarbetstiden) kommer mertid och övertid. I nedanstående diagram redovisas den totala tiden fördelad på nettoarbetstid, mertid/övertid och olika slag av frånvaro. Under år 26 arbetade kvinnorna 68,8% av den totala tiden, männen 78,4%. na hade betydligt större frånvaro än männen, både pga sjukdom, föräldraledighet och övriga skäl (olika slag av tjänstledigheter). Endast frånvaron pga semester och ferier var större bland männen. År 27 ökade kvinnorna den arbetade tiden till 69,6% och männen ökade sin arbetade tid till 79,1% av den totala tiden. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sjukdom Semester Föräldraledigt Övrig frånvaro Mer/övertid Nettoarbetstid Gruppen chefer/arbetsledare har den högsta andelen arbetad tid, övrig fritidspersonal och barnomsorgspersonalen den lägsta. Arbetad tid och frånvaro 27, samtliga Arbetad tid Semester, ferie Föräldraledighet Sjukfrånvaro Övrig frånvaro Total tid Samtliga 71,2% 1,9% 4,7% 8,3% 4,9% 1% Chefer/arbetsledare 8,2% 12,4%,9% 3,9% 2,6% 1% Handläggare/specialister 75,6% 11,5% 3,6% 6,2% 3,1% 1% Teknisk handläggare 77,2% 11,7% 1,8% 5,4% 3,9% 1% Teknisk personal övrig 79,3% 9,3% 1,1% 8,6% 1,7% 1% Administrativ personal 75, 12,1% 1,2% 8,% 3,7% 1% Bo-personal 65,% 1,5% 6,6% 11,9% 6,% 1% Ho-personal 7,8% 8,7% 6,4% 9,1% 5,% 1% Äo-personal 68,8% 9,1% 4,% 11,5% 6,6% 1% Lärare 74,2% 13,1% 4,% 4,1% 4,6% 1% Fritidsledare 76,5% 8,8% 3,8% 6,8% 4,1% 1% Övrig fritidspersonal 63,8% 9,2% 1,1% 1,2% 6,7% 1% Övriga 71,3% 12,% 3,1% 9,5% 4,1% 1% Under perioden 1998-22 minskade andelen arbetad tid från 75,8% av den totala tiden till 67,7%. Det berodde främst på den kraftigt ökande sjukfrånvaron, men även föräldraledighet och övrig frånvaro (olika slag av tjänstledigheter) ökade något under perioden. Under år 23 och 24 minskade sjukfrånvaron och andelen arbetad tid ökade till 68,6%. Det senaste året ökade andelen arbetad och ligger under 26 på 71,2%. Förändringen av arbetad ligger i sänkning av sjukfrånvaro och lägre semesteruttag medan föräldraledighet och övrig frånvaro har ökat. År 27 ligger den arbetade tiden totalt på 71,2%. Tidigare har endast tillsvidareanställda redovisats. 1 PERSONALSTATISTIK 27

Olika slag av frånvaro 1998-27, samtliga anställda i % av den totala tiden 14 12 1 8 Semester Sjukfrånvaro Övrig frånvaro Föräldraledighet 6 4 2-98 -99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7 Det är främst bland kvinnorna som frånvaron ökade under perioden 1998-22. Bland männen ökade frånvaron betydligt mindre och utvecklingen vände redan år 22. Under 26 har sjukfrånvaron minskat med,7% hos kvinnorna, männens sjukfrånvaro har ökat med,5%. År 27 minskade sjukfrånvaron hos kvinnorna med 1,5% och hos männen med 1,1%. Arbetad tid och frånvaro 1998-27 Arbetad tid Annan frånvaro Sjukfrånvaro Arbetad tid Annan frånvaro Sjukfrånvaro 9 9 8 8 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1-98 -99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7-98 -99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7 Av tabellen nedan framgår hur stor del av den arbetade tiden som är mertid och/eller övertid. Andelen mer-/övertid är störst bland äldre- och handikappomsorgspersonal. Mer-/övertid 27 per yrkeskategori och kön andel mer-/övertid % av totalt arbetad tid Samtliga 1,1% Yrkeskategori Chefer, arbetsledare,7% Handläggare, specialister,5% Teknisk handläggare,5% Teknisk personal övrig 2,% Administrativ personal,9% Barnomsorgspersonal 1,% Handikappomsorgspersonal 2,2% Äldreomsorgspersonal 2,4% Lärare,3% Fritidsledare 1,2% Fritidspersonal övriga 2,4% Övrig personal 1,% PERSONALSTATISTIK 27 11

Under perioden 1998-21 utgjorde mer-/övertiden 2,1-2,2% av den totalt arbetade tiden. Under perioden 22-24 minskade mer- och övertiden i samtliga yrkesgrupper till totalt 1,2% år 24. Under år 25 har mer-/övertiden ökat i handikappomsorgen och minskat i äldreomsorgen men ligger i övriga yrkesgrupper på samma nivå som år 24. Under 26 har mer-/övertiden ökat i äldreomsorgen men minskat i handikappomsorgen, totalt ligger mer-/övertiden på samma nivå 25. År 27 minskade övertiden med,1% totalt och vid årets slut låg den på 1,1%. Inom både handikappomsorgen och äldreomsorgen har övertiden minskat. De personalkategorier som har mest övertid är handikappomsorgen, äldreomsorgen och övrig fritidspersonal. Av lärarnas totalt arbetade tid är endast,3% mer/övertid. Andel mer/övertid Samtliga anställda, procent av totalt arbetad tid Procent 2,5 2, 1,5 1,,5-98 -99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7 1.6 Sjukfrånvaro Redovisning av sjukfrånvaro i årsredovisningen, alla anställda i kommunen 26 27 Total sjukfrånvarotid 9,3 % 8,8% Summa tid med sjukfrånvaro 6 dagar eller mer 65,14% 64,7% Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 1,3% 9,8% Summa sjukfrånvarotid för män 5,73% 5,5% Summa sjukfrånvarotid 29 år eller yngre 5,67% 5,5% Summa sjukfrånvarotid 3-49 år 9,27% 9,% Summa sjukfrånvarotid 5 år eller äldre 1,49% 9,7% 12 PERSONALSTATISTIK 27

Antal sjukdagar per anställd, samtliga 1998-27 35 3 25 Långtidsfrånvaro Korttidsfrånvaro 2 15 1 5-98 -99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7 Sjukfrånvaron har fortsatt att minska de senaste åren, från 37,3 dagar/anställd år 25 till 34,8 dagar/anställd år 26 och till 3 dagar 27. Den minskar i alla åldersgrupper och både för män och kvinnor. Antal sjukdagar per åldersgrupp 2-29 3-39 27 26 25 24 4-49 5-59 5 1 15 2 25 3 35 4 45 Antal sjukdagar per anställd 27 samtliga anställda per ålder 2-29 Korttidsfrånvaro 3-39 Långtidsfrånvaro 4-49 5-59 6-6- 1 2 Korttidsfrånvaro = dag 1-14 Långtidsfrånvaro =dag 15 och mer 3 4 5 nas sjukfrånvaro är större än männens. Högst är sjukfrånvaron hos kvinnor i åldersgruppen 5-59 år. PERSONALSTATISTIK 27 13

Antal sjukdagar per anställd, yrkeskategori och förvaltning 27 Buf Ksf Msf Kof Sof Äof Chefer o arbetsledare Dag 1-14 2,6 1,8 1,7 3,1 4,2 3, Dag 15-12,7 3, 1 2, 4,7 Total 15,3 4,8 1,7 4,1 6,2 7,7 Handledare och specialister Dag 1-14 4,8 2,8 3,9 4,3 5, 2,9 Dag 15-27,8 21,8 23,4 26, 14,6 18,3 Total 32,6 24,6 27,3 3,3 19,6 21,2 Teknisk handläggare Dag 1-14 - 3,9 3,4-1 Dag 15- - 16,7 16,6-137 Total - 2,6 2-1 137 Övrig teknisk personal Dag 1-14 5, 9,8 4,2 4,5 16,6 3,1 Dag 15-32,9 3, 23,8 22, 43,5, Total 37,9 39,8 28, 27, 6,1 3,1 Administrativ personal Dag 1-14 4,6 6,1 4,1 8,6 6, 3,6 Dag 15-23, 19,4, 1,2 26,4 33,8 Total 27,6 25,5 4,1 18,8 32,4 37,4 Barnomsorgspersonal Dag 1-14 5,5 - - - - - Dag 15-34,6 - - - - - Total 4,1 - - - - - Handikappomsorgspersonal Dag 1-14 - - - - 6,7 - Dag 15- - - - - 26,2 - Total - - - - 32,9 - Äldreomsorgspersonal Dag 1-14 3, - - - 6, 8,9 Dag 15-, - - - 17, 35,6 Total 3, - - - 23, 44,5 Lärare Dag 1-14 3,7 - - - 4,2 - Dag 15-11,3 - - -, - Total 15, - - - 4,2 - Fritidsledare Dag 1-14 1,8 - - 1 - - Dag 15-13,2 - - 13,6 - - Total 15, - - 23,6 - - Övrig fritidspersonal Dag 1-14 - - - 5,5 - - Dag 15- - - - 3,7 - - Total - - - 36,2 - - Övrig personal Dag 1-14 5,6 - - 1, 8,8 4,4 Dag 15-31,2 - - 33,7 1,9 Total 36,8 - - 1, 42,5 6,3 År 26 minskade sjukfrånvaron i alla yrkesgrupper. Lärarna har den lägsta sjukfrånvaron (19,4 dagar per anställd), barnomsorgspersonalen den högsta (49,5 dagar/ anställd). År 27 har lärarna den lägsta sjukfrånvaron (14,9 dagar/anställd), barnomsorgen den högsta (42,8 dagar/anställd) Kommunens kostnader för sjuklön*) för samtliga anställda har under år 27 uppgått till 26,9 miljoner kronor (inkl po-påslag). *) 8% av lönen under dag 2-14, 1% av lönen under dag 15-9 14 PERSONALSTATISTIK 27

1.7 Löner Chefer och arbetsledare Handläggare och specialister Teknisk handläggare Teknisk personal övrig Administrativ personal Barnomsorgspersonal Handikappsomsorgspersonal Äldreomsorgspersonal Lärare Fritidsledare Fritidspersonal övriga Övriga 5 1 15 2 25 3 35 4 Chefer och arbetsledare Handläggare och specialister Teknisk handläggare Teknisk personal övrig Administrativ personal Barnomsorgspersonal Handikappsomsorgspersonal Äldreomsorgspersonal Lärare Fritidsledare Fritidspersonal övriga Övriga 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 Medianlön per yrkeskategori och kön, samtliga 31/12 27 Som mått på lönespridningen används intervallet mellan 1:e och 9:e percentilen, dvs det intervall där månadslönen för 8% av de anställda ligger (1% av de anställda har en lön som är lägre än 1:e percentilen och 9% har en lön som är lägre än 9:e percentilen). PERSONALSTATISTIK 27 15

1.8 Personalomsättning Uppgifterna om nyanställningar och avgångar avser endast externt nyanställda respektive avgångar från kommunen. Omplaceringar mellan förvaltningar har således inte medräknats, inte heller tillsvidareanställningar av tidigare visstidsanställd personal. Personer som nyanställts två gånger under perioden medräknas endast en gång. Motsvarande gäller för personer som slutat två gånger under perioden. Antal avgångar från kommunen 711-71231. Samtliga På egen begäran Uppsägning pga arbetsbrist Pension Övriga orsaker (ex förordnande upphör, avliden) Totalt Chefer/arbetsledare 13 1 4 2 2 Handläggare specialist 43 9 29 81 Teknisk handläggare 4 1 5 Teknisk personal övrig 13 1 1 33 Administrativ personal 6 4 3 13 Barnomsorgspersonal 3 7 28 95 223 Handikappomsorgspersonal 62 15 4 41 122 Äldreomsorgspersonal 66 4 15 58 143 Lärare 63 7 28 117 215 Fritidsledare 6 6 12 Fritidspersonal övrig 1 2 3 Övriga 14 3 9 24 5 Antalet avgångar på egen begäran ökade kraftigt under perioden 1998-21, men har därefter åter minskat. 27 ökade både antal avgångar på egen begäran och på grund av flera pensioneringar. Antal avgångar på egen begäran och antal pensionsavgångar 1998-27 Samtliga 45 4 35 3 25 2 på egen begäran pension 15 1 5-98 -99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7 år 16 PERSONALSTATISTIK 27

Personalomsättning 711 71231. Tillsvidareanställda Antal anställda vid periodens början Antal nyanställningar Antal avgångar Ant anställda vid periodens slut*) Personalomsättning Chef/arbetsledare 289 25 32 282 8,9% Handl/specialist 397 59 59 397 14,7% Teknisk handl 63 23 6 8 9,5% Teknisk personal övrig 154 3 33 124 2,4% Administrativ personal 169 3 13 159 1,9% Barnomsorgspersonal 1 4 62 135 967 6,4% Handikappomsorgspersonal 633 75 86 622 12,1% Äldreomsorgspersonal 59 36 64 562 11,4% Lärare 94 47 17 844 5,6% Fritidsledare 58 9 1 57 15,8% Fritidspersonal övrig 13 13 % Övriga 195 16 33 178 9,% Totalt 455 359 579 4285 8,4% *) Eftersom varken omplaceringar mellan förvaltningar eller tillsvidareanställningar av tidigare visstidsanställd personal medräknas är antalet anställda vid periodens slut inte liktydigt med antalet anställda vid periodens början + nyanställningar - avgångar. Personalomsättningen har minskat under en följd av år, från 9,8 år 2 till 5,1 år 24. Fr o m år 25 har den åter ökat något. Handläggare, adm personal, bo personal, äo personal och övriga har markant ökat sin personalomsättning. År 27 har personalomsättningen ökat från totalt 7,8 till 8,4%. Störst har ökningen varit bland handläggare och specialister, den administrativa personalen har den lägsta personalomsättningen. Personalomsättning 1998-27 Tillsvidareanställda 1998 6,7 1999 7,4 2 9,8 21 9,5 22 8, 23 6,4 24 5,1 25 6, 26 7,8 27 8,4 PERSONALSTATISTIK 27 17

2 Inrapporterat från förvaltningarna 2.1 Rehabilitering Från och med år 21 har aktuella rehabiliteringsärenden redovisats i personalbokslutet. I början av år 24 ändrades anvisningarna för redovisningen och redovisningsblanketten omarbetades. Förändringen medför att jämförelser av statistik före år 25 inte är helt jämförbart. Enligt förvaltningarnas redovisning har totalt 335 rehabiliteringsärenden varit aktuella under år 27. Det innebär en minskning med närmare 12 ärenden jämfört med år 26. Många ärenden har också avslutats under året och drygt 2 var fortfarande aktuella vid årsskiftet 27/28. Antal rehabiliteringsärenden Totalt under år 26 fortfarande aktuella 1 januari 27 Totalt under år 27 fortfarande aktuella 1 januari 28 Samtliga 454 261 335 24 Kön 412 237 31 179 42 24 33 24 Uppgift saknas 1 1 Ålder -29 år 28 9 18 6 3-39 år 61 34 6 41 4-49 år 116 7 81 5 5-59 år 156 9 115 75 6- år 85 54 59 32 Uppgift saknas 8 4 2 Yrkeskategori 1) Chefer, arbetsledare - - 9 8 Handläggare, specialister - - 23 13 Teknisk handläggare - - 8 4 Teknisk personal övrig - - 23 15 Administrativ personal - - 1 4 Barnomsorgspersonal - - 12 8 Handikappomsorgspersonal - - 26 11 Äldreomsorgspersonal - - 75 4 Lärare - - 33 24 Fritidsledare - - 1 Fritidspersonal övrig - - 1 1 Övrig personal - - 6 4 Huvuddiagnos Utmattningsdepression 66 37 38 3 Andra stressreaktioner 44 22 35 16 Psyk (ångest, depression) 5 3 59 43 Missbruk 7 5 4 Fibromyalgi 28 23 19 9 Sjukdomar/skador i rörelseapparaten 125 77 85 49 Fysiskt (ej rörelseapparaten) 15 54 7 4 Oklart, under utredning 15 8 12 7 Uppgift saknas 14 1 12 6 1) På grund av ny indelning i yrkeskategorier fr.o.m. 27 års personalbokslut, är inte statistiken jämförbar med tidigare år 18 PERSONALSTATISTIK 27

Anställda i rehabilitering under år 25, 26 och 27 Procent av totalt antal tillsvidareanställda den, 31 dec 27 25 26 Ej avslutade Avslutade 27 2 4 6 8 1 12 Under 27 noterades färre rehabiliteringsärenden, såväl avslutade som ej avslutade. Andel anställda i rehabilitering under år 27 efter kön, ålder och yrkeskategori Procent av totalt antal tillsvidareanställda i respektive grupp, 31 dec 27 Ålder Ej avslutade Avslutade 2 4 6 8 1 12 kön -29 år 3-39 år Ej avslutade Avslutade 4-49 år 5-59 år 6- år 2 4 6 8 1 12 Yrkeskategori Procent av totalt antal tillsvidareanställda i respektive grupp, 31 dec 27 Teknisk personal övrig Äldreomsorgspersonal Barnomsorgspersonal Ej avslutade Avslutade Teknisk handläggare Fritidspersonal övriga Administrativ personal Handläggare och specialister Lärare Handikappsomsorgspersonal Chefer och arbetsledare Övriga Fritidsledare 2 4 6 8 1 12 14 16 18 PERSONALSTATISTIK 27 19

Rehabiliteringsärenden under år 27 efter huvuddiagnos. Redovisning per åldersgrupp. Röresleapparaten Fysiskt (ej rörelseapparat) Psyk (ångest, depression) Utmattningsdepression - 4 år 4-49 år 5-59 år 6 - år Andra stressreaktioner Fibromyalgi Oklart, under utredning Uppgift saknas Missbruk 5 1 15 2 25 3 35 4 Sjukdomar och skador som kan hänföras till rörelseapparaten (armar, rygg, nacke, ben, leder etc) är de vanligaste diagnoserna. Det är också dessa diagnoser, samt övriga fysiska sjukdomar och skador, som är vanligast bland de äldre. Psykiska besvär, utmattningsdepressioner och andra stressreaktioner är vanligast bland de yngre och avtar sedan i de övre åldersgrupperna. Heltidsanställda under rehabilitering 27 efter sjukskrivningens omfattning (tid med sjukpenning och/eller tidsbegränsad ersättning) Upp till 5% 5% 75% 1% 1 2 3 4 5 6 Sju av tio anställda under rehabilitering hade heltidstjänster. Över 5 procent av de heltidsanställda var sjukskrivna på heltid. 2 PERSONALSTATISTIK 27

Rehabiliteringsärenden 27 efter tid för upprättande av handlingsplan. 4 35 3 25 2 15 1 5-98 -99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7-8 Uppgift saknas Minst 44 % av de rehabärenden som var aktuella under år 27 var kvarstående ärenden från tidigare år. Avslutade rehabiliteringsärenden 27 Återgång i eget arbete Ny placering i Haninge kommun Tjänstledig Egen uppsägning Uppsägning av arbetsgivare Åderspension Varaktig ersättning Dödsfall Uppgift saknas 5 1 15 2 25 3 35 4 45 Under år 27 avslutades 131 rehabiliteringsärenden, i 43 % av fallen med återgång till det egna arbetet. PERSONALSTATISTIK 27 21

2.2 Arbetsskador Antalet anmälda arbetsskador minskade kraftigt mellan år 2 och 23. Minskningen berodde i huvudsak på färre anmälningar av våld/hot. År 24 ökade antalet anmälningar åter, främst beroende på en kraftig ökning av antalet anmälningar av stressrelaterade arbetsskador. År 25 har anmälningarna av stressrelaterade skador minskat medan våld/hot åter ökat. Det totala antalet anmälningar ligger på ungefär samma nivå som år 24. Under 26 har de anmälda arbetsskadorna minskat med 51,1%. 12 stycken av alla anmälda skador är färdolyckor. Utöver de anmälda arbetsskadorna har 436 tillbud rapporterats. År 27 har minskningen av anmälda arbetsskador fortsatt och jämfört med 26 är minskningen 8,5%. Antal anmälda arbetsskador 2 21 22 23 24 25 26 27 Totalt 195 189 129 126 144 139 71 65 Våld/hot 94 76 28 22 8 56 5 3 Mage/stress/press 18 16 18 6 44 8 2 Fall 22 22 26 28 32 15 35 2 Miljö 4 8 3 2 1 3 Slag/stuk/vrick/vridning 1 26 17 16 24 13 2 4 Stänk/skär/kläm/träffad av något 23 14 9 16 15 13 14 11 Fordon/cykel 1 3 5 8 1 3 4 5 Belastning 12 12 15 19 12 19 9 22 Förslitning 9 7 6 5 1 9 Övrigt 2 5 2 4 6 Arbetsskador, inkl färdolyckor 25 2 15 1 5 - -1-2 -3-4 -5-6 -7 år 22 PERSONALSTATISTIK 26

23