MARIESTADS KOMMUN SJÖSTADEN ETAPP 1 GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISKT PM GEOTEKNIK. rev. 2010-05-07 Örebro 2010-01-21

MARIESTADS KOMMUN SJÖSTADEN ETAPP 1 GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISKT PM GEOTEKNIK rev. 2010-05-07 Örebro 2010-01-21 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson

2010-01-21 / rev. 2010-05-07 2 MARIESTADS KOMMUN SJÖSTADEN ETAPP 1 GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISKT PM GEOTEKNIK Innehåll (15 sidor) 1. Allmänt 2. Genomförd undersökning, redovisning 3. Området 4. Geotekniska förhållanden 5. Geohydrologiska förhållanden 6. Befintliga anläggningar och byggnader 7. Markföroreningar 8. Förutsättningar för grundläggning inom området 9. Markstabilitet 10. Marksättningar 11. Schakt och fyllning 12. Åtgärder 13. Konsekvenser för planläggning av området Bilagor 1. översiktsplan med avgränsningar 2. sammanställning av korrigerad odränerad skjuvhållfasthet 3. stabilitetsberäkningar 4. sektion norra kajen och Katrineforskajen 5. tidigare utredning stödmurskaj

2010-01-21 / rev. 2010-05-07 3 1. ALLMÄNT På uppdrag av Mariestads kommun har WSP Samhällsbyggnad utfört geoteknisk utredning för Sjöstaden, etapp 1. Detta Tekniskt PM Geoteknik belyser de byggnadstekniska förutsättningarna för området med avseende på befintliga förhållanden, stabilitet, sättningar och förutsättningar för grundläggning. I denna handling anges samtliga nivåer i höjdsystem MH24. 2. GENOMFÖRD UNDERSÖKNING, REDOVISNING Omfattningen av utförd geoteknisk undersökning presenteras i separat rapport geoteknik (RGeo), upprättad av WSP Samhällsbyggnad 2010-01-21 med revidering 2010-05-07. Denna RGeo bygger dels på nya undersökningar utförda av WSP, dels en sammanställning av tidigare inom området utförda geotekniska undersökningar. 3. OMRÅDET Utredningsområdet är beläget i Mariestads hamn, där området mot väster begränsas av befintliga kajer mot Vänern, mot söder av Pirgatan, mot öster av Hamngatan och avslutas i norr vid den s.k. Kulturpiren (se bilaga 1). Norr om utredningsområdet fortsätter hamnområdet med en utfylld pir, varvid framtida etapper av projekt Sjöstaden planeras inom denna pir och längre österut längs Vänern. Marknivån inom området är relativt jämn, omkring +45.9. Stora delar av området utgörs av hårdgjorda ytor med bilparkeringar. Inom området finns även byggnader, som beskrivs närmare i kap. 6.4 6.6. Utredningsområdet har en längre historia som hamn och flera olika byggnader har förekommit inom området. 4. GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN Området är beläget mellan ett fastmarksparti i öster inom vilket de äldre delarna av Mariestads stad ligger samt Vänern med Tidans mynning väster om området. Inom huvuddelen av området har sediment avlagrats i form av sand, silt och lera på en botten av morän och/eller berg. 4.1 Fyllning Överst består jorden inom området av fyllning som lagts ut för att höja marknivån inom området. Fyllningsmäktigheten är relativt jämn inom området med mäktigheter på ca 1 m, även om det lokalt förekommer större mäktigheter på upp mot 2 m och t.o.m. mer. Området bedöms därför ha fyllts ut på en tidigare sankäng och det är endast Kulturpiren längst i norr som bedöms ha fyllts ut i större vattendjup. Den inom området förekommande fyll-

2010-01-21 / rev. 2010-05-07 4 ningen domineras överst av grusig sand med inslag av lera, sten, block och tegelrester. Mot djupet övergår fyllningen i mer lerigt material. 4.2 Sedimentjordar Under fyllningen har ej någon naturligt lagrat organisk jord (t.ex. torv och gyttja) påträffats, varför denna i det fall den förekommit avlägsnats i samband med att området fyllts ut. Den underliggande naturligt lagrade jorden utgörs som ovan nämnts av sediment som huvudsakligen sträcker från nivån +45 (ca 1 m under markytan) ned till +39 à +42 (ca 7 à 4 m under markytan), där sedimentlagrens mäktighet ökar mot norr. I västlig-östlig riktning är sedimentlagrens mäktighet relativt jämna, dock finns en tendens till någon minskning av mäktigheterna kring Hamngatan i öster. Sedimentjorden består huvudsakligen av lera, som dock inlagrar ett 0.5 1 m mäktigt sandlager som påträffas inom stora delar av området. Oftast ligger överkanten av detta sandlager på nivån ca +43, dvs. ca 3 m under markytan, men variationer förekommer. Detta innebär att lera avsatts inom området vid minst två olika geologiska perioder och däremellan har en period med sannolikt mer strömmande vatten inom området bidragit till att den grövre sanden avsatts. 4.3 Fasta jordar och berg Leran vilar på fast botten av morän och/eller berg, lokalt kan dock upp till 1 m mäktiga lager av sand förekomma närmast under det undre lerlagret. Bergnivån inom området bedöms variera från ca +38 i norr till ca +40 i söder. 4.4 Sjöbottenförhållanden De undersökningar av sjöbotten som utförts (Amphitech 1998 och WSP 2010) visar på en bottennivå på strax över +40, vilket är ca 4 m under medelvattennivån och ca 6 m under kajplanets nivå 5 m utanför kaj. Inom den södra delen av området är djupet ca 0.5 m mindre. Jorden består av upp till 0.5 m lösa bottensediment, därunder sand. Inom den södra delen av området förekommer berg nära botten (se bilaga 5.3), jämför även kap. 4.3. 5. GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Grundvattennivån inom området bedöms till stora delar påverkas av Vänerns vattennivå. För Vänern råder följande karaktäristiska vattennivåer (angivet i höjdsystem MH24); * lägsta kända vattenstånd 1934 +42.86 * lägsta sänkningsgräns enl vattendom 1937 +42.95 * lågvattenstånd (10-15 års intervall) +43.10 * sjökortets referensyta +43.59 * medelvattenyta efter reglering +44.09 * högsta dämningsgräns enl vattendom 1937 +44.64 * högvattenstånd (10-15 års intervall) +45.10 * högvattenyta 2000 2001 +45.47

2010-01-21 / rev. 2010-05-07 5 * högsta kända vattenyta 1927 +45.55 Inom den östra delen av området kan möjligen något högre grundvattennivåer förekomma än Vänerns vattennivå pga. tillrinning från höjdområdet öster om Hamngatan, även om stora delar av detta dagvatten sannolikt fångas upp av förekommande ledningssystem. 6. BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR OCH BYGGNADER De kajer som finns inom området kan delas in i 3 avsnitt; från Kulturpiren och ca 125 m söderut byggdes under 1960-talet en betongkaj som ersättning för en tidigare träkaj vidare söderut finns en äldre betongkaj med en längd av 150 m (Katrineforskajen) längst i söder ligger en ca 180 m lång stödmurskaj i betong vid den inre hamnen För läget för de olika kajerna, se bilaga 1. 6.1 Norra kajen Den norra kajen utgörs av en 4 m bred pålad rektangulär betonglåda (se bilaga 4). Kajfronten är nedförd till nivån +44.0 enligt ritning, dvs. över sjöns lågvattennivå. Pålarna är enligt uppgift neddrivna till pinnmo. Närmast bakom betongkajen samt i slänten under den finns enligt ritning stenfyllning och sprängsten. För att uppta horisontalkrafter är kajen bakåtförankrad med stag, och med ca cc 8 m en ankarplatta 11.5 m bakom kajfronten. Enligt ritning ligger centrum för de 1.75 x 2.2 m stora och 0.3 m tjocka ankarplattorna ca 1.5 m under markytan, vilket innebär att överkant platta ligger ca 1 m under markytan. Stagen lutar från ca 0.5 m under markytan vid kajen till ca 1.5 m under markytan vid förankringsplattorna. Enligt ritningar har förstärkning av hamnplan skett bakom kajen på en bredd av ca 9 m i form av bankpålning. Dessa bankpålar har påträffats vid provgropsgrävning och plattorna har befunnits ha storleken 0.6 x 0.6 x 0.2 m och pålarna utgörs av träpålar. Enligt ritning skall bankpålsplattorna ligga med överkant på nivån +43.5, de pålplattor som påträffats har dock legat ca 1 m högre. En anledning till de högre nivåerna skulle möjligen kunna vara att man vid utförandet valt arbete i torrhet. Enligt ritning är avståndet mellan pålarna ca 2.5 m, detta motsvarar därmed en plattäckningsgrad på drygt 5 %. 6.2 Katrineforskajen Katrineforskajen har samma utformning som den norra kajen, dock oklart när denna byggdes. Enligt K-Konsult (se kap. 6.4) gled en stor del av området ut i vattnet i samband med en muddring 1935, varför kajen har byggts någon gång mellan 1935 och 1959. I samband med uppförande av den norra kajen utfördes en motsvarande bankpålning även för hamnplanet vid Katrineforskajen. Även här visar provgropsgrävning att bankpålningen ligger 1 m högre än enligt ritning.

2010-01-21 / rev. 2010-05-07 6 Foto 1; Utsikt norrut längs Katrineforskajen. Till höger syns silo (se kap. 6.4) och i bakgrunden kv Fyren 1 (se kap. 6.5). 6.3 Stödmurskajen Kajen vid den inre hamnen utgörs av en stödmurskaj i betong grundlagd på berg. Vid kajen har tyngre lyft förekommit under längre tid och 1994 utfördes av KFS en utredning för lossning av Yankeecylinder med mobilkran, då lasten begränsades till 128 ton minst 2.6 m från kajlinjen (se bilaga 5). Vid provgropsgrävning i anslutning till kajen 2010 noterades mycket ringa inläckage av vatten trots att schakt skedde till ca 0.8 m under Vänerns vattennivå. Utanför kajen har för några år sedan trädäck anlagts längs den södra delen. Foto 2; Stödmurskajen med f.d. Turistbyrån längst till höger med intilliggande sjöbodar.

2010-01-21 / rev. 2010-05-07 7 6.4 Silo Inom områdets centrala delar finns idag en silo med kringbyggnader, vilka planeras att rivas. Geoteknisk undersökning för silon utfördes 1965 av K-Konsult. Inom området fanns tidigare en äldre silo, grundlagd på pålar, medan vissa omkringliggande byggnader såsom ett magasin som plattgrundlagts. Vid besiktning 1965 konstaterades det att sättningar skett i magasinsbyggnaden och att väggar lutade och hade spruckit. Enligt uppgift hade t.o.m. mellanlägg gjutits mellan pelare och grundplattor pga. uppkomna sättningar. För de byggnader som finns på platsen idag rekommenderade K-Konsult pålgrundläggning för stora delar av byggnaderna. Då K-Konsult fann stabiliteten mot Katrineforskajen otillfredsställande har bl.a. även pålning föreslagits för magasinsgolvet för att ej belasta marken ytterligare. 6.5 Kv Fyren 1 Inom den norra delen av området finns en byggnad inom kv Fyren 1, för vilken BGAB utfört geoteknisk undersökning 2003. Byggnaden utgörs av en enplansbyggnad som tjänar som butik. För byggnaden föreslog BGAB grundläggning med stödpålar. 6.6 F.d. Turistbyrån Inom den södra delen av området har BGAB 1999 utfört geoteknisk undersökning för tidigare Turistbyrå, numera restaurang. Byggnaden utgörs av en enplansbyggnad. För byggnaden föreslog BGAB grundläggning med stödpålar eller plintar till fast jord. 7. MARKFÖRORENINGAR Vid den nu utförda geotekniska undersökningen har ej förekomsten av föroreningar undersökts, vissa upptagna jordprover visade dock spår av missfärgning. Vid BGABs undersökningar (se kap. 6.5 och 6.6) togs miljöprov, bl.a. noterades vid kv Fyren 1 diesellukt. Inom den norra delen av området har sanering skett efter en tidigare oljeledning och sannolikt finns även söderut inom området risk för förekomst av miljöföroreningar. Stora delar av kajen har använts för kommersiell båttrafik med risk för spill vid lastning och lossning. Inom delar av området har tidigare järnväg förekommit och träsyllar som sannolikt har höga halter av bl.a. arsenik har påträffats vid undersökningen. Även risken för att förekommande asfalt kan innehålla höga halter av cancerogena ämnen, s.k. tjärasfalt, skall beaktas. Förekomsten av markradon har ej undersökts inom området. Den markradon som kan förekomma torde till största delen vara knuten till fyllningen. Det rekommenderas att en miljöteknisk markundersökning utförs inom området.

2010-01-21 / rev. 2010-05-07 8 8. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GRUNDLÄGGNING INOM OMRÅDET De flesta av dagens byggnader inom området bedöms vila på pålar. I de fall plattgrundläggning skett på lera har stora sättningar uppkommit (se kap. 6.4). De flesta nya byggnader inom området skall därför grundläggas på sådant sätt att jorden ej utsätts för ytterligare last, detta bedöms i de flesta fall kunna ske genom grundläggning på spetsburna pålar av betong eller stål. Pålarna kan förutsättas tränga ned ca 8 m under den nuvarande markytan inom den norra delen av området och ca 6 m inom den södra. Som alternativ till pålgrundläggning kan för lättare byggnader kompensationsgrundläggning utföras, dvs. det grundtryck byggnaden ger upphov till kompenseras genom att motsvarande tyngd från befintlig jord avlägsnas, t.ex. genom att lättfyllning används. Nackdelen med detta förfarande är risken för att lättfyllningen flyter upp i samband med höga vattennivåer, varför detta måste beaktas vid dimensionering av grundläggningen. Söder om en linje som sträcker sig mellan den tidigare turistbyrån och korsningen Hamngatan Prästgårdsgatan (se blå linje i bilaga 1) är lerdjupen mindre (maximalt 2.5 m) varför det här även finns förutsättningar att grundlägga byggnader på plattor genom att antingen nedföra dessa plattor till fast jord eller schakta bort all lösjord över den fasta jorden och utföra återfyllning med friktionsjord, krossmaterial eller sprängsten, där fyllningen skall packas. Inom detta område bedöms det även finnas förutsättningar att grundlägga enplansbyggnader med plattor på nivåer över den leran. Byggnader bör dock ej grundläggas på nuvarande fyllning då denna kan ha en inhomogen sammansättning. Befintlig silobyggnad och intilliggande plattor är pålade. Vid rivning av silon skall beaktas möjligheterna att använda befintliga grundplattor och pålar för ny grundläggning. Om befintliga grundplattor används skall konditionen hos betongen och armeringen i dessa undersökas, t.ex. genom provtagning och/eller undersökning av konstruktionshandlingar. Om befintliga pålar blottas utförs lämpligen stötvågsmätning på dessa för bestämning av kondition och bärförmåga. Om befintlig grundläggning ej avses användas måste exploatören beakta de hinder i mark pålarna kan utgöra, detta gäller även ev rester av pålgrundläggning för tidigare byggnader (se kap. 6.4). Byggnadsexploatör skall beakta ev behov av kompletterande undersökningar. Inom områden där pålgrundläggning utförs beaktas förutsättningarna för pålar, t.ex. pållängder och neddrivningsmotstånd. I detta fall kan provpålning rekommenderas. I områden där plattgrundläggning utförs på fast jord eller på fyllning efter urgrävning av lera bör djupet till fast botten bestämmas om avståndet till tidigare geotekniska undersökningspunkter är stort. En sådan bestämning kan förslagsvis ske genom provgropsgrävning, alternativt vid grundbottenbesiktning. Samråd skall ske med geotekniker för att bestämma lämpliga parametrar för grundläggning utgående från RGeo (se kap. 2).

2010-01-21 / rev. 2010-05-07 9 9. MARKSTABILITET 9.1 Krav Då arbetet utgörs av nyexploatering ställs enligt Skredkommissionens Rapport 3:95 krav på lägsta säkerhetsfaktor vid stabilitetsanalys. Vid en detaljerad utredning anges i denna rapport (tabell 8:1) kravet på en säkerhetsfaktor på minst 1.5 1.7 vid odränerad analys och 1.35 1.45 vid en kombinerad analys. För projektet förutsätts 1.5 vid odränerad analys och 1.35 vid kombinerad, ett val som motiveras av; omfattningen av hållfasthetsbestämningar kan anses omfattande (totalt finns undersökningar från 6 punkter) den stabiliserande effekt som bankpålar och befintlig kajanläggning har på stabiliteten beaktas ej eller beaktas i mindre grad, se kap. 9.4 och 9.5 vid stabilitetsberäkningen används de lägre värdena från utvärderad skjuvhållfasthet, se kap. 9.3 beräkning utförs vid de mest ogynnsamma grundvattenförhållandena, se kap. 9.3 9.2 Tidigare kända skred och utredningar I läget för nuvarande Katrineforskajen har tidigare skred förekommit. K-Konsult har också 1965 kontrollerat stabiliteten för denna kaj och funnit den otillräcklig, varför ytterligare belastning från t.ex. byggnader ej tillåtits. 9.3 Beräkningsförutsättningar WSP har utvärderat den korrigerade odränerade skjuvhållfastheten och redovisar resultatet i bilaga 2. Vid utvärderingen har såväl undersökningar utförda av WSP 2009 som K-Konsult 1965 beaktats. Skjuvhållfastheterna ligger med värden huvudsakligen i spannet 10 15 kpa. Högre skjuvhållfasthetsvärden finns men beror till stor del på att provtagning skett nära övergången till fastare jord (fyllning, sand eller morän). Vid beräkning används värden från den lägre delen av spannet. Övriga värden som används vid beräkningarna kommer dels från utförda kolvprovtagningar, dels empiriska värden. De värden som använts framgår av tabeller i bilaga 3.1 3.7. Beräkning av stabilitet utförs vid lågvatten i Vänern (sänkningsgräns), dock med grundvattennivåer motsvarande högvatten (dämningsgräns), varför nivåskillnaden mellan Vänerns vattennivå och grundvattennivån är ca 1.5 m. 9.4 Stabilitet vid norra kajen och Katrineforskajen I bilaga 3.1 redovisas stabilitetsberäkning för sektion vid den norra kajen och Katrineforskajen. Den bankpålning som finns skall bära lasten på kajen, den plattäckningsgrad som finns bedöms dock som alltför gles för tillräcklig effekt. Förutsatt en lastspridning i lutning 1:1 från plattkant kommer marken mellan pålplattorna att belastas med en likbent triangel med sidorna 0.95 m (halva fria avståndet mellan plattorna). Antaget en tunghet på fyllningen på 20 kpa innebär detta en jämnt fördelad last av;

2010-01-21 / rev. 2010-05-07 10 0.95 * 0.95 * 0.5 * 20 / 2.5 = 3.6 kpa Pga. osäkerheter i bankpålningens framtida beständighet ökas denna last med en faktor 2 till 7.2 kpa. Förutsatt en fyllningsmäktighet på 1.5 m över bankpålarna motsvarar detta en tunghet på ca 5 kn/m 3 Hänsyn har ej tagits till stabiliserande effekt av pålar och stag i kajen, dessa förutsätts vara fullt utnyttjade för att bära kajens laster och bedöms därför ej kunna tillgodoräknas vid stabilitetsberäkningen. Beräkningen visar att säkerhetsfaktorn vid norra kajen och Katrineforskajen uppgår till ca 1.0, dvs. stabiliteten är kritisk redan vid dagens förhållanden. Även K- Konsult har 1965 kommit fram till samma slutsats. Det faktum att skred inträffat inom området 1935 belyser ytterligare att stabilitetsförhållandena är kritiska och styrker de analyser som genomförts. 9.5 Stabilitet vid stödmurskajen I bilaga 3.2 redovisas stabilitetsberäkning för sektion vid stödmurskajen vid inre hamnen. De utförda beräkningarna visar på en säkerhetsfaktor på 1.4 för dagens förhållanden med en trafiklast på 15 kpa på hamnplanen. K-Konsult gjorde 1965 en bedömning av stabiliteten för den norra delen av denna kaj och fann då också en säkerhetsfaktor på 1.4 med en ytlast på 15 kpa på hamnplanen. I bilaga 3.3 redovisas en stabilitetsberäkning i samma sektion med en ytlast på 5 kpa på hamnplanen, en last som motsvarar trafik på en GC-väg. I detta fall uppfylls stabilitetskravet med en säkerhetsfaktor på 1.5. Enligt bilaga 5 har KFS funnit att kajen klarar större grundtryck än vad som angetts ovan, vilket har med kajkonstruktionens bärighet att göra. Vid stabilitetsberäkningen är det svårt att simulera denna effekt, varför det bedöms finnas goda skäl att utgå från att områdets totalstabilitet är bättre än vad beräkningarna visar. 10. MARKSÄTTNINGAR 10.1 Beräkningsförutsättningar Lerans sättningsegenskaper har undersökts av WSP i 3 olika punkter inom området (se separat RGeo enligt kap. 2). Utifrån dessa undersökningar bedöms det övre lerlagret vara överkonsoliderat med minst 25 kpa i två av punkterna, men normalkonsoliderat i den tredje punkten. Den punkt där det övre lerlagret bedöms vara normalkonsoliderat är i punkt 106 nära korsningen Hamngatan Sjögatan inom den nordöstra delen av området. Inom denna del av området bedöms det övre lerlagret ha en mäktighet av minst 1 m och ligga på större avstånd från sjön, varvid grundvattennivån sannolikt ej påverkas lika mycket av ändringar av sjöns vattennivåer som området i övrigt. Grundvattenmagasinet kan här istället fyllas på med avrinnande vatten från höjdområdet inne i staden. Inom övriga delar av utredningsområdet bedöms det övre lerlagret vara mer utsatt från påverkan av vattennivåerna i sjön. Vid lågvatten ligger sjöns vattenyta på en lägre nivå än stora delar av det övre lerlagret, varvid detta kan dräneras ut via det underliggande sandlagret.

2010-01-21 / rev. 2010-05-07 11 Det undre lerlagret ligger så djupt att det alltid ligger under grundvattennivån och i leran utförda undersökningar tyder också på att denna lera är normalkonsoliderad. 10.2 Beräknade sättningar Sättningsberäkning har utförts i tre undersökningspunkter med ovan angivna förutsättningar och med en jämn markbelastning på 16 kpa, vilket motsvarar en uppfyllnad på ca 80 cm. I den punkt där det övre lerlagret är normalkonsoliderat erhålls en sättning på ca 20 % av uppfyllnadshöjden och i övriga punkter där det övre lerlagret är överkonsoliderat sättningar på ca 5 % av uppfyllnadshöjden. De sättningar som kan uppkomma inom området påverkas även av att marken tidigare kan ha varit utsatt för belastningar, t.ex. från byggnader eller upplag. Detta kan leda till att ojämna sättningar utbildas inom området, vilket måste beaktas. Utgående från de sättningsanalyser som utförts kan följande samband mellan last, lerdjup och sättningar förutsättas för området; S = P / (500 D/2) x (D 100) där S är bedömd sättning i cm P är belastningen i kpa (maximalt 25 kpa) D är mäktigheten av lös lera i cm Tiden för att utveckla sättningarna beror på lerans mäktighet. Vid 4 m lermäktighet beräknas ca 50 % av sättningen utvecklas inom 6 månader och ca 75 % inom ett år, medan vid 2 m lermäktighet sker sättningsutvecklingen ungefär 4 gånger snabbare. Ovan angivna sättningar bygger på att leran utsätts för belastning från en jämn uppfyllnad. Om lastens utbredning har begränsad utbredning, t.ex. under en platta, kommer grundtrycket att reduceras mot djupet genom lastspridning. Sättningsberäkningar i dessa fall bör ske i samråd med geotekniker. 11. SCHAKT OCH FYLLNING Vid schaktningsarbeten inom området skall risken för inträngning av vatten beaktas i de fall schakt sker till sådant djup. Särskilt i samband med schakter i anslutning till den norra kajen och Katrineforskajen kan vatten rinna in från sjösidan. Vid stödmurskajen vid den inre hamnen bedöms dock kajen vara relativt tät och därmed begränsas inflödet av vatten från sjösidan. Vid schaktningsarbeten skall hänsyn tas till omkringliggande byggnaders grundläggning. Vid behov sker schaktningsarbete inom spont.

2010-01-21 / rev. 2010-05-07 12 12. ÅTGÄRDER 12.1 Markuppfyllnad norra delen Denna utredning visar att områdets stabilitet är otillfredsställande under nuvarande förhållanden vid den norra kajen samt Katrineforskajen. Detta sammanhänger med sämre geotekniska förhållanden och kajens utformning. Kajen är här utformad på ett sådant sätt att den knappast kan anses verka stabiliserande för området i någon större utsträckning, utan åtgärderna med pålgrundläggning och bakåtförankrade stag kan endast anses tjäna för att säkerställa kajens egen stabilitet samt uppta de krafter som uppkommer på kajen vid t.ex. förtöjning av båtar. Den bankpålsförstärkning som utförts under hamnplanet närmast kajen höjer stabiliteten något och reducerar de sättningar som annars skulle kunna uppkomma på hamnplanet. Bankpålningens täckningsgrad är dock ringa (ca 5 %), vilket gör dess funktion något tveksam. Pålarna utgörs även av träpålar som ligger i den zon där grundvattennivån fluktuerar, detta kan på sikt innebära att pålarna kommer att ruttna. I bilaga 3.4 redovisas förslag till hur stabiliteten längs den norra kajen och Katrineforskajen kan höjas till acceptabel nivå. Bankpålning utsträcks längre bak från kajplanet (ut till 22 m från kajlivet) och på denna yta kan markuppfyllnad ske utan att områdets stabilitet försämras eftersom bankpålarna för ned lasten till fast botten. Utförande med bankpålar föreslås på liknande sätt som befintlig bankpålning, dock skall ej träpålar användas och täckningsgraden för pålplattorna skall vara minst 25 %. Överkant pålplatta förutsätts placerad på nivån ca +44.4, vilket motsvarar nuvarande förstärkning. Med en färdig markyta på nivån +46.6 innanför skyddsbarriären innebär detta en uppfyllnadshöjd av 2.2 m över plattorna, som dessutom skall dimensioneras för att bära last från trafik. Mellan pålarna föreslås ett cc-avstånd på ca 2.5 m, vilket innebär att plattornas storlek skall vara minst 1.25 m i sida. Över plattorna utläggs vid behov jordarmering för att fördela lasten mellan plattorna. För att ge bästa möjliga effekt bör pålarna lutas med spetsen i riktning mot kajen i lutningar omkring 4:1 à 6:1. Med tanke på framtiden bör även befintliga träpålar ersättas med nya pålar av betong, alternativt behandlas i förebyggande syfte mot röta, och förses med större plattor och jordarmering. Utöver åtgärder vid markuppfyllnad måste även byggnader i anslutning till norra kajen och Katrineforskajen grundläggas med spetsburna pålar för att ej utsätta marken för belastning. I bilaga 3.5 redovisas stabilitetsberäkning vid norra kajen och Katrineforskajen med uppfylld markyta och belastning på 50 kpa för en opålad byggnad. Denna beräkning visar att tillräcklig stabilitet erhålls om byggnaden placeras minst 35 m från kajliv. Byggnadernas lägen skall vara bestämda innan ev bankpålning utförs för att förhindra risken att byggnadernas konstruktionspålar slås bland bankpålarna. 12.2 Markuppfyllnad södra delen Vid stödmurskajen vid inre hamnen är stabilitetsförutsättningarna betydligt mer gynnsamma än vid den norra kajen och Katrineforskajen. I bilaga 3.6 redovisas stabilitetsberäkning för den södra kajen med markuppfyllnad och GC-trafik på hamnplanet. Markuppfyllnad och anläggande av skyddsbarriär kan utföras 10 m från kajlivet. Ev kan denna placeras ännu närmare, men för detta skall utredningen och bedömning av kajens kondition först utföras.

2010-01-21 / rev. 2010-05-07 13 Anläggning får ej heller ske på sådant sätt att det försvårar framtida underhållsarbete på kajen. I bilaga 3.7 redovisas stabilitetsberäkning för stödmurskajen vid inre hamnen, där tillräcklig säkerhet erhålls om markytan belastas med 50 kpa från plattgrundlagd byggnad ej närmare än 15 m från kajlivet. 12.3 Skyddsbarriär En skyddsbarriär kommer att anläggas mot Vänern med krönet på nivån +47.05 för att skydda området vid höga vattennivåer. Området innanför skyddsbarriären kommer att fyllas upp till en nivå på ca +46.6, vilket motsvarar en markuppfyllnad på 70-80 cm. Innanför skyddsbarriären kommer marken att upplåtas för bebyggelse, ev kommer skyddsbarriären längs vissa sträckor att integreras i byggnaderna som därmed utförs vattentäta upp till nivån +47.05. Placeringen av skyddsbarriären medför en markuppfyllnad, vars konsekvenser beskrivits i kap. 12.1 och 12.2. Utöver detta innebär barriärelementet i sig att last nedförs lokalt på undergrunden. Lasten från denna är dock relativt ringa i jämförelse med lasten från markuppfyllnaden. Under barriärelementens grundplatta skall en minst 0.3 m mäktig bädd av krossmaterial utläggas och packas, och under denna läggs i de fall undergrunden består av silt och lera en geotextil av lägst bruksklass N3. Grundläggning skall utföras tjälsäkert vid förekomst av tjälfarlig jord. Detta kan medföra mäktigare fyllningsbädd eller behov av isolering. Vid utförande av skyddsbarriär skall tillses att tätning med lera, bentonit el.dyl. utförs från utsidan så att inflödet av vatten under barriären begränsas vid högvatten. Lera kan dock ej användas som fyllning nära trafikerade ytor. I vissa fall kan tätning med lera därför behöva placeras på insidan av barriären där marknivån är högre. Där skyddsbarriären placeras inom bankpålat område (aktuellt vid norra kajen och Katrineforskajen) bör barriärelementet ej placeras närmare än 1 m över bankpålsplatta. Alternativt kan skyddsbarriären pålas och därmed integreras i bankpålningen. Skyddsbarriären får ej placeras ovanpå nuvarande bankpålning eftersom avståndet mellan pålplattorna här är så stort att risken är mycket stor för att ojämna sättningar uppkommer i skyddsbarriären. Om skyddsbarriär placeras på platta inom område med dragstag skall dessa skyddas genom att inneslutas i rör under skyddsbarriären. Barriärelementets grundplatta skall dock ej placeras närmare än 0.3 m över röret. Nuvarande bankpålning bör ersättas med ny eller efter behandling mot röta ges större pålplattor och utformas med jordarmering. Marksättningarna får ej bli så stora att skyddsrören kommer att ligga an mot stagen och belasta dessa. 12.4 Riskanalys Innan vibrationsalstrande arbeten (pålning, spontslagning, schaktning och packning) påbörjas inom området skall en riskanalys utföras som beaktar risken för påverkan på omkringliggande byggnader, verksamhet och installationer samt ange kontrollmetoder för att undvika negativ omgivningspåverkan. Riskanalysen skall vara så aktuell som möjligt eftersom förhållandena inom området kan förändras med tiden.

2010-01-21 / rev. 2010-05-07 14 13. KONSEKVENSER FÖR PLANLÄGGNING AV OMRÅDET 13.1 Allmänt Området kan ur planläggningshänseende delas in i 3 olika områden. Sifferbeteckningarna 1 3 framgår av bilaga 1 där avgränsningarna mellan områdena anges med gröna respektive blåa linjer. område 1; området längs norra kajen och Katrineforskajen område 2; området längs norra delen av stödmurskajen område 3; den sydöstra delen av området 13.2 Område 1 För område 1 gäller följande; förstärkning med bankpålar krävs till minst 22 m från kajlivet (se kap. 12.1) befintlig bankpålning bör åtgärdas (se kap. 12.1) skyddsbarriär får ej placeras på befintlig bankpålning utan att denna åtgärdas (se kap. 12.3) skyddsbarriär får ej placeras så att befintliga kajstag skadas (se kap. 12.3) byggnader får ej uppföras inom 35 m från befintlig kaj innan bankpålsförstärkning utförts (se kap. 12.1) bankpålsförstärkningen inom tomtmark måste integreras med ev planerad bebyggelse, i detta hänseende måste exploatören av tomtmarken och kommunen samråda (se kap. 12.1) samtliga byggnader inom 35 m från kajlivet skall av totalstabilitetsskäl grundläggas på spetsburna pålar (se kap. 12.1) byggnader på större avstånd än 35 m från kajlivet får grundläggas på plattor om markbelastningen understiger 50 kpa, dock måste risken för sättningar och lokalstabilitet beaktas i de enskilda fallen (se kap. 8) 13.3 Område 2 För område 2 gäller följande; markuppfyllnad får ej ske närmare befintligt kajliv än 10 m utan särskild utredning av kajkonstruktionens status (se kap. 12.2) byggnader får ej placeras så att framtida underhållsarbeten för kajen försvåras (se kap. 12.2) samtliga byggnader inom 15 m från kajlivet skall av totalstabilitetsskäl grundläggas på spetsburna pålar (se kap. 12.2) byggnader på större avstånd än 15 m från kajlivet får grundläggas på plattor om markbelastningen understiger 50 kpa, dock måste risken för sättningar och lokalstabilitet beaktas i de enskilda fallen (se kap. 8)

2010-01-21 / rev. 2010-05-07 15 13.4 Område 3 För område 3 gäller följande; markuppfyllnad får ej ske närmare befintligt kajliv än 10 m utan särskild utredning av kajkonstruktionens status (se kap. 12.2) byggnader får ej placeras så att framtida underhållsarbeten för kajen försvåras (se kap. 12.2) samtliga byggnader inom 15 m från kajlivet skall av totalstabilitetsskäl grundläggas på spetsburna pålar (se kap. 12.2) byggnader på större avstånd än 15 m från kajlivet bedöms kunna grundläggas med plattor (se kap. 8) Örebro 2010-01-21 Lars O Johansson

Bilaga 1 N Kulturpiren Norra kajen Fyren 1 Silo Katrineforskajen Stödmurskajen f.d. Turistbyrå