När en väg projekteras och byggs anpassas den till terrängen och det blir på så sätt: Skärningar Vägen ligger under befintlig mark

Transkript

1

2 Väg Vägkroppen

3 När en väg projekteras och byggs anpassas den till terrängen och det blir på så sätt: Skärningar Vägen ligger under befintlig mark Bankar Vägen ligger över befintlig mark Anslutningen mellan vägen och terrängen görs med slänter, skärningsslänter, och bankslänter 26 maj 2014 Sara Bäckström 3

4 Terrassen Terrassytan bildar gräns mellan vägkroppens överbyggnad och dess underlag Om undergrundens material är ok för att bygga med så är terrass=nivå ned till uk schakt 26 maj 2014 Sara Bäckström 4

5 Vägkroppen är de tillförda massorna i: Underbyggnad, upp till terrassen Överbyggnaden, över terrassen Undergrunden är befintliga jordlager under underbyggnaden. Underbyggnaden oftast av samma material som undergrunden. Överbyggnaden oftast av speciellt material. 26 maj 2014 Sara Bäckström 5

6 Vägkroppen 26 maj 2014 Sara Bäckström 6

7 Vägkroppen 26 maj 2014 Sara Bäckström 7

8 Vägkroppen 26 maj 2014 Sara Bäckström 8

9 Överbyggnad Överbyggnaden byggs upp av olika lager vars uppgift är att: Vara ett underlag för trafiken Fördela och överföra belastningen från trafiken till undergrunden 26 maj 2014 Sara Bäckström 9

10 Överbygganden tjocklek bestäms av 26 maj 2014 Sara Bäckström 10

11 Överbyggnad 26 maj 2014 Sara Bäckström 11

12 Slitlager På slitlagret eller beläggningen ställs krav på: Hållfasthet Nötningsresistens Deformationsresistens Jämnhet Friktion Optiska egenskaper 26 maj 2014 Sara Bäckström 12

13 Slitlager Slitlagret associeras oftast till att vara utfört av Asfaltmassa (Bitumenbundna beläggningar) Men det förekommer också Betong Grus Markstensbeläggningar 26 maj 2014 Sara Bäckström 13

14 Slitlager Slitlagret utsätts för de största påfrestningarna i överbyggnaden och där ställs de högsta kraven på de ingående materialen: Stenmaterialets hållfasthet och sammansättning Bindemedlets typ och mängd Ev. tillsatsmedels typ och mängd 26 maj 2014 Sara Bäckström 14

15 Bärlager Bärlagret under slitlagret skall uppta och fördela trafikbelastningen. Sammansättning och bärighet skall inte förändras med tiden Bärlagret byggs upp av natur- eller förädlat (krossat) material 26 maj 2014 Sara Bäckström 15

16 Bärlager På högtrafikerade vägar består bärlagret överst av: Ett bundet/stabiliserat lager Bitumen- eller cementbundet stenmaterial, t.ex. AG Läggs ut med läggare, därunder Ett obundet lager Krav på krossytegrad och kornfördelning, Läggs ut med väghyvel och packas noggrant 26 maj 2014 Sara Bäckström 16

17 Bärlager På lågtrafikerade vägar består bärlagret bara av ett obundet lager Krossat berg eller krossat naturgrus Andelen okrossat < 30% Materialets siktkurva skall falla mellan givna gränskurvor. Största stenstorlek < halva lagertjockleken 26 maj 2014 Sara Bäckström 17

18 Bärlager 26 maj 2014 Sara Bäckström 18

19 Förstärkningslager Samma uppgift som bärlagret Ligger längre ner i överbyggnaden => mindre belastning => lägre krav på materialet < 30 % helt okrossat material Större stenstorlek än bärlagret => större vattengenomsläpplighet 26 maj 2014 Sara Bäckström 19

20 Förstärkningslager 26 maj 2014 Sara Bäckström 20

21 Skyddslager Erfordras vid dålig undergrund för att ge överbyggnaden tillräcklig tjocklek Längre ner i konstruktionen => lägre materialkrav, men skyddslagret görs ofta av samma material som förstärkningslagret 26 maj 2014 Sara Bäckström 21

22 På berg Vid överbyggnad på berg erfordras enbart Slitlager Bärlager 26 maj 2014 Sara Bäckström 22

23 Överbyggnadtyper FLEXIBLA GÖ, Grusöverbyggnad GBÖ, Grusbitumen överbyggnad BBÖ, Bergbitumen överbyggnad STYVA BÖ, Betongöverbyggnad CBÖ, Cementbitumen, överbyggnad 26 maj 2014 Sara Bäckström 23

24 Grusbitumenöverbyggnad används normalt till mindre och medelstora vägar samt större vägar där tillgången på bergmaterial är begränsad. Grusbitumenöverbyggnad består av bituminöst slitlager, eventuellt bitumenbundet bärlager, obundet bärlager, förstärkningslager samt eventuellt skyddslager på jordterrass. Konstruktionen kan även utföras på terrassyta av berg eller bergbank. Bärlagrets tjocklek beror av andelen okrossat material i förstärkningslagret. 26 maj 2014 Sara Bäckström 24

25 GBÖ 26 maj 2014 Sara Bäckström 25

26 Betongöverbyggnad Betongöverbyggnad används vid mycket tung trafik Några försöksvägar har byggts, utvärderas. Fördelar: Nackdelar: 26 maj 2014 Sara Bäckström 26

27 ASFALTBELÄGGNINGAR Asfaltbeläggningar indelas i Massabeläggningar Indränkningsbeläggningar Ytbehandlingar 26 maj 2014 Sara Bäckström 27

28 Massabeläggningar Framställs i asfaltverk Lägges ut med asfaltläggare Kan även handläggas på mindre ytor 26 maj 2014 Sara Bäckström 28

29 Massabeläggningar En asfaltmassa = asfaltbetong, AB består av (jfr betong): Sten Bitumen 5-6% Ev. tillsatsmedel som vidhäftningsmedel, färg 26 maj 2014 Sara Bäckström 29

30 Massabeläggningar Exempel på olika AB ABD Asfaltbetong, dränerande ABS Asfaltbetong, stenrik ABT Asfaltbetong, tät AEB Asfaltemulsionsbetong AG Asfaltgrus ( bundet bärlager) 26 maj 2014 Sara Bäckström 30

31 Massabeläggningar Lämpligt bindemedel vid olika trafikmängd och klimatzon 26 maj 2014 Sara Bäckström 31

32 Indränkningsbeläggningar Lämpligt bindemedel vid olika trafikmängd och klimatzon 26 maj 2014 Sara Bäckström 32

33 Ytbehandling är en billig åtgärd som används på det lågtrafikerade vägnätet. Bindemedel och pågrus sprids växelvis. Kan vare en Y1= enkel ytbehandling eller en Y2= dubbel ytbehandling 26 maj 2014 Sara Bäckström 33

34 Utspetsning 26 maj 2014 Sara Bäckström 34