Köttrastjurar med Eko foder, tillväxt och resultat

Köttrastjurar med Eko foder, tillväxt och resultat En dokumentation från fem ekologiska gårdar i Östergötland 2007-2008 Sammanställd av Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB

Inledning Många dikobesättningar lägger om produktionen till ekologisk inriktning. Det verkar inte vara några svårigheter med dikalvproduktionen, men när kalvarna avvants avstår man ofta från att föda upp dem på en ekologisk foderstat. Man är tveksam till att tjurarna verkligen kan växa tillräckligt och att slaktresultatet blir bra med så lite kraftfoder i utfodringen. Visst går det att föda upp köttrastjurar med gott resultat på mycket vallfoder! Det har vi sett i flera ekologiska besättningar, där grovfoder utgör minst 70 % av foderstaten för dem som är KRAV-certifierade och 60 % för de EU-ekologiska. Med hjälp av pengar från landsbygdsprogrammet har vi följt upp produktionen på fem gårdar under förra stallsäsongen, fyra KRAV-anslutna och en EU-ekologisk. Vi analyserade fodret och försökte med hjälp av vägningar följa upp foderförbrukning och tillväxt under vintern fram till slakt. När djuren slaktades räknade vi på resultatet. Besättningsstorlekarna var mellan 14 och 75 slakttjurar per år. Raserna varierade, en besättning hade renrasiga charolaisdjur, lätta raser förekom, medan korsningar var vanligast. Nästan alla kalvar var födda från mitten av januari till början på april. På de här fem gårdarna har man producerat bra slaktdjur i många år. Även under den här stallsäsongen styrde lantbrukarna foderplanering och utfodring, på samma sätt som de gjort tidigare. Några räknade på foderstaten helt själva medan andra hade kontakt med oss rådgivare. Spannmålspriserna ökade mycket hösten 2007 och våren 2008. Det gjorde att man sänkte kraftfodergivan jämfört med tidigare år på några av gårdarna. Bra slaktresultat Efter att ha följt upp produktionen hos lantbrukarna kan man konstatera att slaktresultatet blev lika bra det här året som tidigare. Resultatet på gårdarna är räknat på de tjurar som slaktades före den 15 juni. Det datumet är väsentligt eftersom de tjurar som är kvar då måste ut på bete. Det var totalt 169 djur som skickades till slakt. Fjorton tjurar var inte slaktfärdiga och är inte med i den här dokumentationen. Resultatet var ganska lika mellan gårdarna. Medelåldern vid slakt i besättningarna var 14,6 månader. De hade växt 1 460 g per dag under stallperioden och slaktvikten var 343,5 kg i genomsnitt. Formklassen var 8,7, vilket innebär mellan R och R+. Fettgruppen varierade mer än de övriga värdena. Den låg mellan 4,8 och 7,9 med ett medel på 6,6, vilket motsvarar ett värde mellan 2+ och 3-. De enskilda gårdarnas resultat finns i bilaga 1. Det är intressanta resultat om man jämför med Taurus statistik, i marknadsbrev nummer 6/2008, över köttraskorsningar som slaktats under första halvåret samma år. Där är slaktåldern 17,5 månader, slaktvikten 333,3 kg, formklassen 7,6 och fettgruppen 6,6.

Vägen till lyckad produktion Vad gör de här lantbrukarna för att nå ett så bra resultat med en foderstat som bygger på mycket grovfoder och förhållandevis liten mängd kraftfoder? När man ser närmare på deras produktion finns det många saker som förenar dem. Tunga kalvar i god kondition Bland de 169 tjurarna som gick till slakt innan den 15 juni fanns inga som var födda senare än i början av april. Alla föddes under perioden januari till den tionde april. Kalvarna var tunga och i bra kondition vid avvänjningen. De avvandes också relativt tidigt och var på plats i stallet mellan den sista september och den 15 oktober. Kalvarnas tillväxt under diperioden var bra. Lantbrukarna brukar gallra ut kor som inte fungerar och väljer avelstjur med omsorg. Man har dock olika åsikter om vilken ras och vilka raskorsningar som fungerar bäst. Man var noga med att kalvarna inte skulle sluta växa på sensommaren. Några lantbrukare lät kor och tjurkalvar beta återväxten på vallen och undvek naturbetena när hösten närmade sig. På tre av gårdarna föder man endast upp kalvar som fötts på gården. Där låg avvänjningsvikterna över 320 kg i genomsnitt. På en gård köps de flesta kalvar in. Där poängterar lantbrukaren hur viktigt det är att ha bra kontakt med dikalvuppfödarna. Sedan flera år köps kalvarna enbart från två andra besättningar, där man vet att djuren är av bra kvalitet. I de ekologiska besättningarna får inte kalvarna avmaskas i förebyggande syfte. Lantbrukarna är medvetna om riskerna med parasiter och på två av gårdarna behandlades kalvar den här hösten mot lungmask. Löss kan också var ett problem. En av besättningarna avlusade alla djur på rekommendation från djurhälsovården. Vallfodrets kvalitet är helt avgörande Ett stort intresse och engagemang i vallodlingen är mycket viktigt för att få en bra foderstat. Vallfodrets kvalitet verkar vara helt avgörande för uppfödningens resultat. På alla fem gårdarna utfodrades ensilage i fri tillgång. Efter att ha analyserat grovfodret styrde man det bästa till tjurarna. Lantbrukarna var måna om att råproteinhalten inte fick vara för låg och att energin var på en rimlig nivå. Det fanns ganska lite fiber i ensilaget, vilket gjorde att tjurarna kunde äta mycket och att passagehastigheten genom magarna blev hög. Det var både positivt och negativt, fodret konsumerades lätt men gödselkonsistensen var inte alltid den önskvärda. En torrsubstanshalt mellan 30 och 50 procent verkade bidra till bättre magar och bra konsumtion. Man använde såväl förstaskörd som återväxt från andra- och i vissa fall även tredjeskörd till tjurarna. På alla gårdarna lagrades ensilaget i rundbalar. Det utfodrades antingen genom att ställa hela rundbalar i foderhäckar eller genom att rulla upp dem med upprullare.

I tabell 1 finns analysresultat på de ensilagepartier som dominerade foderstaten på gårdarna under stallsäsongen. Gård 4 använde parti a på hösten och parti b efter nyår. Gård fem hade fyra olika partier som var ganska likartade. Där, liksom på någon av de andra gårdarna, var man mycket noga med att blanda de olika skördarna. Eftersom man inte hade några blandarvagnar innebar det att varannan bal var förstaskörd och varannan andra- eller tredjeskörd. Tabell 1. Ensilagets näringsinnehåll per kg torrsubstans MJ RP NDF Ca P Gård 1 11,0 155 458 10,9 3,0 Gård 2 10,7 166 520 7,6 2,9 Gård 3 10,3 160 421 12,5 3,5 Gård 4 a 10,6 210 467 9,6 2,8 Gård 4 b 10,9 138 484 7,5 2,9 Gård 5 medel 10,8 140 462 8,1 3,2 Samtliga lantbrukare hade en botanisk sammansättning på vallen med både gräs och klöver. På en av gårdarna har man haft inblandning av käringtand, annars är det röd- och vitklöver som bidrar till de ganska höga råprotein- och kalciumvärdena. Det fanns gott om foder på alla gårdarna och tjurarna konsumerade stora mängder. Det var inte helt lätt att få en exakt siffra på vallfoderförbrukningen. Från de vägningar och torrsubstansanalyser vi gjorde varierade konsumtionen mellan 1 450 och 1 900 kg ts per tjur. En sammanställning över foderförbrukningen på de enskilda gårdarna finns i bilagan. Rätt kraftfodergiva till alla Det var inte stora kraftfodermängder som utfodrades på någon av gårdarna. Alla höll sig noggrant till de regler som styr eko- eller KRAV-produktionen och just den här stallsäsongen var man extra angelägen om att inte överutfodra tjurarna med tanke på priset på KRAVspannmål. De utfodrade mängderna varierade trots det ganska mycket. Strategierna var olika. Någon visste att 0,8 % av levande vikt var ett bra mått att hålla sig till. Andra vägde djuren regelbundet och följde foderstater som vi räknat. På en gård drog man ner givorna till alla tjurarna jämfört med tidigare år. På den gård där det gick att styra kraftfodergivorna individuellt anpassade man mängden efter djurmaterialet mer än förut. Lätta raser fick en lägre giva medan de tyngre drevs något hårdare. Ett problem som man måste lösa på bästa möjliga vis är att alla tjurar verkligen kommer åt kraftfodret och får sin andel varje dag. Det ordnade man genom att utfodra i långa tråg, portionera ut det bredvid ensilaget

eller genom att hälla det över rundbalarna. På en av gårdarna styrdes utfodringen med hjälp av transponderutfodring i automater. I de större besättningarna gruppindelades tjurarna efter storlek så att konkurrensen skulle minska. Trots det såg man att de större knuffade undan de mindre. De mindre tjurarna växte betydligt bättre när konkurrenterna försvann i och med att utslaktningen började. Kraftfodrets innehåll varierade. Här fanns blandsäd mellan korn och havre, olika spannmålsslag kombinerade med krossade eller blötlagda ärtor och åkerbönor, samt korn tillsammans med små mängder köpt koncentrat. Kraftfodrets näringsinnehåll analyserades i vanliga fall bara på en av gårdarna. Bland de här fem lantbrukarna varierar erfarenheterna av proteinfodermedel. Några har aldrig utfodrat koncentrat till sina tjurar medan andra tycker att det har varit mycket bra att ha tillgång till proteinkraftfoder de perioder då grovfodret haft lägre råproteininnehåll. För att få bra muskelansättning har några konsekvent använt mer proteinfoder på hösten än under de sista månaderna. Den här vintern gav det positiv effekt att öka inblandningen av ärtor eller koncentrat i kraftfodret i några besättningar där tjurarna växte för sakta runt nyår. Kraftfoderförbrukningen varierade mellan cirka 500 och 1000 kg per tjur. Ju högre slaktvikter desto mer kraftfoder förbrukade djuren. Alla gav mineralfoder med vitaminer till djuren. Utfodringsmetoderna varierade, det blandades med kraftfoder eller hälldes på ensilaget. Minerallådor fanns också i några stallar. Stallmiljö KRAV kräver att stallarna är ljusa och luftiga. Det uppfylls hos alla. Man har mycket bra miljö för djuren och de är rena oberoende av om de hålls på ströbäddar eller liggbås. Hosta förekommer mycket sällan, vilket tyder på att luftkvaliteten är bra. Planering och uppföljning På tre av de fem gårdarna är det alltid självklart att analysera grovfodret. Här räknar man också på foderstaterna och styr utfodringen efter det. De andra två analyserar ibland, men är alltid mycket noga med att styra det vallfoder som verkar vara bäst till tjurarna. Den här vintern vägdes alla djuren på fyra av gårdarna under stallsäsongen. I vanliga fall görs det mycket regelbundet på två gårdar, medan de andra väger tjurarna mer sporadiskt, eller inte alls. Uppföljningen sker efter att djuren gått till slakt och gemensamt för alla är att man har ett stort intresse för produktionen och dess resultat.

Sammanfattning Det ekonomiska resultatet redovisas inte i projektet. Man kan dock dra flera slutsatser som är ekonomiskt viktiga för den som funderar på ekologisk köttuppfödning. Det är viktigt att kalvarna stallas in i tid, så att de inte slutar växa på betet. En bra stallmiljö och noggrant utvalt vallfoder av hög kvalitet är väsentligt om djuren ska växa bra. Kalvgömma på betet är troligen fördelaktigt, men här kan man se att djuren växer även utan den introduktionen till kraftfoder om övriga omständigheter är bra. För att dikalven ska klara av att tillgodogöra sig denna enkla foderstat måste våmmen vara välutvecklad. De kalvar som fötts sent på året och var mindre än de andra växte mycket långsammare och blev inte slaktmogna före den 15 juni. En ganska tidig kalvning så att dikalven verkligen är sex månader och väger minst 300 kg vid avvänjningen är förmodligen extra viktigt i den här uppfödningsformen. Om kalven väger mycket i oktober krävs det inte så snabb tillväxt för att vara slaktmogen i mars, april. Tjurarna växer lite ojämnt under vintern. Det är viktigt att bryta formsvackor så fort som möjligt. Även en KRAV-foderstat kan korrigeras, till exempel med annat grovfoder och mer eller mindre proteinfoder. Det är bra att analysera spannmålen så man vet hur mycket protein och stärkelse den bidrar med. Avräkningspriset är högre i april än i juni. Därför uppstår samma fråga här som i den konventionella produktionen, hur tunga ska tjurarna vara när de går till slakt? Ju dyrare kraftfodret är, desto viktigare är det att hitta den optimala tidpunkten för slakten. Det kostar mycket att slutgöda tjurarna med kraftfoder, samtidigt som risken för magra slaktkroppar ökar i takt med att man drar ner på spannmålen. De som minskade på kraftfodret denna vinter jämfört med tidigare år fick, enligt egna uppgifter, något långsammare tillväxt och sämre formklass än förut. Med spannmålspriser över tre kronor anser man ändå att det var rätt att öka grovfoderandelen. De tjurar som fanns kvar efter den 15 juni är inte med i den här sammanställningen. Även i konventionell produktion är de här djuren svåra att få lönsamhet på. Här är det betydligt värre. Anledningen till att de inte var slaktmogna, var i de flesta fall att de var sent födda och mindre än de andra vid avvänjningen på hösten. Ju mindre djuren är desto svårare har de att tillgodogöra sig den grovfoderrika foderstaten. Om de går tillsammans med de större tjurarna blir de bortkonkurrerade från foderbordet när kraftfoder utfodras. Slutligen måste de ut på bete när de är över ett år gamla. Kanske vore det bättre att kastrera dem eller sälja dem? I bilagan finns de olika gårdarna presenterade. Där framgår också foderförbrukning, tillväxt och slaktresultat för varje enskild producent. Hur mycket man än mäter, väger och räknar så visar det sig att det är lantbrukarens förmåga, kunskap och intresse som ger resultat stort tack till våra lantbrukare som ställer upp på att låta gårdens nötköttsproduktion granskas!

Fakta och resultat från enskilda gårdar. Bilaga 1 Gård 1 Det slaktades 14 tjurar, alla från den egna dikobesättningen. En fanns kvar efter den 15 juni och fyra, som var senare födda och betydligt lättare än de övriga, såldes till en annan uppfödare vid nyår då de vägde cirka 300 kg. De här fem ingår inte i uppföljningen. Djuren var korsningar med inslag av hereford, simmental och en del angus. Stallet är ett ombyggt svinstall med stora boxar, västgötasystem. Det går mellan tio och femton djur per box. Den här vintern var det femton tjurar i samma box. Boxarna strös med halm. I porten som finns till varje box står en foderhäck som rymmer två rundbalar. Porten är alltid öppen, vilket gör att luften är bra hos tjurarna. Kraftfoder och mineraler utfodras i foderhäcken, ovanpå ensilaget. Utfodringen baseras på foderanalyser och beräknade foderstater. Tjurarna vägs regelbundet och kraftfodergivan anpassas efter gruppens medelvikt. På veterinärens inrådan avlusades alla dikalvar hösten 2007. Produktionen är KRAV-certifierad. Foderuppgifter Grovfoder Kvalitet Kraftfoder cirka 1 900 kg ts 11 MJ / 155 g rp / 458 g NDF / 10,9 g Ca / 3 g P cirka 650 kg kross av havre/korn och 185 kg blötlagda ärtor Grovfoderandel 73 % Fri tillgång Produktionsresultat Avvänjningvikt, kg 324 Tillväxt, g/dag 1 400 Slaktålder, mån 15,6 Slaktvikt, kg 345,6 Form 8,5 (R till R+) Fett 6,7 (3-)

Gård 2 Elva tjurar från egna dikor slaktades. Fem stycken, som föddes tre till fyra månader efter de andra, fanns kvar efter den femtonde juni. De avvandes samtidigt med de övriga dikalvarna och hade växt bra under diperioden. Under vintern växte de betydligt långsammare än de övriga och slaktades först efter betessäsongen. Vi har inte följt upp deras resultat. Stallet är ett ombyggt svinstall, där all svininredning tagits bort. Stallet används som ligghall med en box för kvigor och en för tjurar. Det strös med halm. Grovfodret utfodras i foderhäck utomhus på den gamla gödselplattan. Kraftfodret utfodras i långtråg, med god plats för varje djur, inne i stallet. Alla djur är renrasig charolais. Utfodringsstrategin är fri tillgång på bästa ensilage, kraftfodergivan 0,8% av levande vikt. Produktionen är KRAV-certifierad. Foderuppgifter Grovfoder Kvalitet Kraftfoder cirka 1 500 kg ts 10,7 MJ / 166 g rp / 520 g NDF / 7,6 g Ca / 2,9 g P 730 kg kross av havre/korn Grovfoderandel 71 % Fri tillgång Produktionsresultat Avvänjningvikt, kg 364 Tillväxt, g/dag 1 400 Slaktålder, mån 14,6 Slaktvikt, kg 348 Form 9,0 (R+) Fett 4,8 (2)

Gård 3 Det slaktades 67 tjurar innan den 15 juni. Åtta stycken fanns kvar och gick till slakt senare. De ingår inte i uppföljningen. Ungefär hälften av dikalvarna kommer från den egna dikobesättningen. De andra köps in på hösten. Stallet är en ligghall med tre väggar, ströbädd och skrapad gång. Djuren går i två grupper. Ensilagebalarna ställs på foderbordet. När tjurarna ätit så att fodret kommer för långt från dem flyttar man fram det mot djuren. Även kraftfodret och mineralerna utfodras på foderbordet där alla tjurar kan äta samtidigt. Alla djur var korsningsdjur. De egna kalvarna var korsningar mellan charolais och angus med ett litet inslag av hereford. Bland de inköpta fanns fler raser, men inga renrasiga djur. Utfodringsstrategin var fri tillgång på ensilage och 2,5 kg kraftfoder per tjur under hela uppfödningen. På grund av problem med lungmask avmaskades de egna djuren vid installningen. Produktionen är KRAV-certifierad. Foderuppgifter Grovfoder Kvalitet Kraftfoder cirka 1 350 kg ts 10,3 MJ / 160 g rp / 421 g NDF / 12,5 g Ca / 3,5 g P 480 kg kg kross bestående av 40% havre, 10% korn, 25% rågvete och 25 % åkerböna Grovfoderandel 76 % Fri tillgång Produktionsresultat Avvänjningvikt, kg inte vägda vid installning Tillväxt, g/dag 1 500 (beräknad) Slaktålder, mån 13,9 Slaktvikt, kg 336,3 Form 8,9 (R+) Fett 6,7 (3-)

Gård 4 Samtliga 29 tjurar slaktades innan den 15 juni. Alla var födda i den egna dikobesättningen. Tjurarnas stall är en ombyggd mjölkladugård med foderliggbås och skrapgång med foderbord i mitten. Ensilagebalarna rullas upp på foderbordet där även kraftfodret utfodras. na utfodras i baljor ute i stallet. Tjurarna är korsningar mellan framförallt simmental och angus samt ett litet inslag av charolais. Utfodringsstrategin är fri tillgång på analyserat ensilage. Kraftfodergivan är cirka 0,9% av levande vikt. En del av kalvarna har utfodrats i kalvgömma på betet innan avvänjningen. Produktionen är ansluten till miljöstödet för ekologisk produktion. Foderuppgifter Grovfoder Kvalitet, hösten Kvalitet, våren Kraftfoder cirka 1 460 kg ts 10,6 MJ / 210 g rp / 467 g NDF / 9,6 g Ca / 2,8 g P 10, 9 MJ / 138 g rp / 484 g NDF / 7,5 g Ca / 2,9 g P 1025 kg kross bestående av 1/3 rågvete och 2/3 havre Grovfoderandel 63 % Fri tillgång Produktionsresultat Avvänjningsvikt, kg 330 Tillväxt, g/dag 1 500 Slaktålder, mån 14,2 Slaktvikt, kg 354,5 Form 8,7 (R+) Fett 7,0 (3-)

Gård 5 Samtliga 49 tjurar slaktades innan den 15 juni. Fem av dem var från den egna dikobesättningen, de övriga köptes från två andra uppfödare. Stallet är en ligghall med tre väggar, liggbås och skrapade gångar. Rundbalarna ställs på foderbordet. Tjurarna har transpondrar och kraftfodret utfodras individuellt i kraftfoderautomater. na blandas i kraftfodret. Alla tjurarna är korsningsdjur. Inslaget av lättare och tyngre raser varierar. Utfodringen baseras på foderanalyser och beräknade foderstater. Tjurarna vägs regelbundet och kraftfodergivan anpassas efter vikt. De djur som har större inslag av lätt ras får mindre andel kraftfoder medan de tyngre får mer. På grund av lungmask avmaskades kalvarna strax efter installning. Produktionen är KRAV-certifierad. Foderuppgifter Grovfoder Kvalitet Kraftfoder cirka 1 350 kg ts 10,8 MJ / 140 g rp / 462 g NDF / 8,1 g Ca / 3,2 g P 530 kg kg spannmål och 65 kg ekokoncentrat. Spannmålen bestod av två olika blandningar, först vete/havre senare enbart korn. Grovfoderandel 72 % Fri tillgång Produktionsresultat Installningsvikt, kg 287 kg Tillväxt, g/dag 1 500 Slaktålder, mån 14,5 Slaktvikt, kg 333 Form 8,3 (R) Fett 7,9 (3)