Sexton år av smärta och besvär

1 Sexton år av smärta och besvär En rapport om kommunalarnas arbetsmiljö och hälsa år 1988-2003 www.kommunal.se

2 Fakta och debatt De senaste rapporterna: De äldre och sjukvården. Av Tor Hatlevoll. Äldreomsorgen en lägesbeskrivning. Av Hans Öman. Anställningskostnad. En kalkylmodell. Av Paula Liukkonen. Anställning på lika villkor? Av Elisabeth Schantz. Lokala krafter mot globalt tryck? Av Yeshiwork Wondmeneh. Personliga assistenters arbetssituation. Av Anna Spånt Enbuske Arbetskraften framtida tillgång och efterfrågan. Av Thomas Berglund och Bodil Umegård Produktion: Kommunals medlemsutvecklingsenhet och Starck Design AB Maj 2005 Art.nr 7141 612 9

FÖRORD 3 Förord Den stora ökningen av ohälsotalet har varit en av de största frågorna i samhällsdebatten och politiken under flera år. Fortfarande saknas till stora delar fakta och empiriska undersökningar för att klargöra orsakerna till ökningen. Bristen på konkret kunskap har lämnat fältet fritt för ideologiska övertoner i debatten. Så kan vi t ex dagligen läsa på ledarsidorna i landets största morgontidning att de stora skillnaderna i sjukfrånvaro mellan olika yrkesgrupper beror på trygghetssystemet och inte på skillnader i ohälsa. En stor del av Kommunals medlemmar arbetar inom verksamheter där ohälsotalen är mycket höga och har ökat kraftigt. Denna rapport, som författats av utredaren Yeshiwork Wondmeneh, belyser och försöker förklara detta allvarliga förhållande. Vår utredning har haft tillgång till ett unikt källmaterial. Statistiska centralbyråns levnadsnivåundersökningar bygger på ett stort urval, där många kommunalare ingår varje år. Vi har kunnat följa utvecklingen under en femtonårsperiod. Levnadsnivåundersökningarna belyser såväl olika aspekter på hälsa som arbetsmiljöförhållanden. Rapporten redovisar både den historiska utvecklingen för Kommunals medlemmar och jämförelser med andra grupper på arbetsmarknaden. Vår förhoppning är att rapporten kommer att öka kunskaperna om medlemmarnas ohälsoproblem och därmed också bidra till att relevanta åtgärder vidtas för att lösa dem. Rolf Andersson Utredningschef

4 INNEHÅLL Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Inledning 10 Medlemmarna och deras arbete 12 Könsfördelning i ett historiskt perspektiv 12 Arbetsgivare, yrke och formell utbildning för arbetet 12 Utbildningskrav 13 Anställningsförhållande 14 Arbetstidsförläggning 14 Åldersfördelning 15 Arbetet 15 Hälsan och ohälsan i arbetet 17 Frisk närvaro 17 Långtidsfrånvaro 18 Daglig rökning 19 Motionsvanor 20 Det allmänna hälsotillståndet 20 Värk och smärta i muskler och leder 21 Hur utbrett är ryggbesvär i Kommunal? 22 Vilka är orsakerna till dessa besvär? 24 Den fysiska arbetsmiljön 26 Tunga lyft 26 Olämpliga arbetsställningar 26 Upprepade och ensidiga arbetsrörelser 27 Olycksfall i arbetet 28 Psykosocial arbetsmiljö och stress 29 Psykisk ansträngning 32 Jäkt i arbetet 33 Ångest, ängslan eller oro 33 Sömn och vila 35 Huvudvärk 36 Utvecklingsmöjlighet i arbetet 37 Inflytande 37 Kompetensutveckling genom internutbildning 38 Drabbas kvinnor för att de är kvinnor? 39 Svårt att förena arbete med familj och fritid 40 Otillräcklighet 40 Arbete-familj-konflikt som en stressfaktor 42 Sämre arbetsrelaterad hälsa bland deltidare 43 Känslan av sammanhang 43 Långvarig psykisk stress med askungeeffekt 43 På väg till arbetet... 43 Slutsatser 46 Litteratur 48

SAMMANFATTNING 5 Sammanfattning Denna rapport visar hur arbetsmiljön och hälsan har utvecklats för Kommunals medlemmar mellan 1988 och 2003. Uppgifterna bygger på data från Statistiska centralbyrån. De har bearbetats och analyserats av Kommunals välfärdsenhet. 81 procent av Kommunals medlemmar är kvinnor och 19 procent män. De finns i nästan alla sektorer, men de flesta, 88 procent, har kommuner och landsting som arbetsgivare. 78 procent arbetar med direkt vård och omsorg om människor och resten, 22 procent, arbetar inom varierande serviceområden. 86 procent är tillsvidareanställda på del- och heltid och 14 procent har tidsbegränsade anställningar. Mindre än hälften, 49 procent, arbetar reguljärt under dagtid. Bland kvinnorna uppger mer än var tredje att de inte varit borta en enda dag under det senaste året p g a sjukdom. Nästan hälften har gått till arbetet trots att de varit så sjuka att de borde ha stannat hemma. Av dem har mer än en tredjedel en sjuknärvaro på upp till en vecka. Det är mer än dubbelt så vanligt att Kommunals kvinnor är sjukskrivna mer än 100 dagar än att männen är det. Rökningen har minskat bland Kommunals medlemmar de senaste femton åren. År 1988/1989 rökte 36 procent av alla kommunalare dagligen och 2002/2003 var det 27 procent. De som motionerande regelbundet och kraftigt har ökat från 11 till 14 procent på samma tid. Ökningen är ännu större för dem som motionerar regelbundet men inte lika kraftigt. De flesta kvinnor och män i Kommunal, 78 resp.75 procent, bedömer sitt hälsotillstånd allmänt som gott eller mycket gott. Strax över 40 procent av medlemmarna har besvär med ryggen. Också besvär i skuldror, nacke eller axlar är mycket vanligt bland Kommunals medlemmar. Dessa problem har ökat speciellt för kvinnorna. Både kvinnor och män i Kommunal har oftare än andra även värk i händer, armbågar, ben eller knä. Mer än hälften av de kvinnliga medlemmarna uppger att de lyfter tungt dagligen. Även männen i Kommunal har tyngre arbete än alla de jämförda grupperna. Trenden är sakta stigande över de femton undersökta åren. Det är dubbelt så vanligt bland kommunalarna som bland övriga anställda i kommuner och landsting att de arbetar i någon form av olämplig arbetsställning. Nästan hälften av de kvinnliga

6 SAMMANFATTNING medlemmarna gör ensidigt upprepade rörelser i sitt arbete, dubbelt så stor andel som bland övriga anställda i kommun och landsting. Var fjärde kvinna och var tredje man i Kommunal anser att deras arbete är mycket säkert med tanke på risken för olycksfall. Mer än en tiondel av medlemmarna uppger att de varit utsatta för olycksfall i arbetet minst en gång under det senaste året. Drygt hälften av dem har anmält olycksfallet som arbetsskada till försäkringskassan. Den psykiska ansträngningen i arbetet har ökat sakta under hela den redovisade perioden. Kommunals kvinnor ligger något bättre till än övriga anställda i kommuner och landsting, men skillnaderna har minskat de senaste åren. De anställda upplever arbetet som allt jäktigare. Känslan av jäkt i arbetet finns utbredd på hela arbetsmarknaden och har ökat sakta men säkert under hela nittiotalet. Ca 67 procent av kvinnorna i Kommunal och 57 procent av männen upplever jäkt i sitt arbete, men det är något lägre andelar än på arbetsmarknaden i övrigt. På de femton åren sedan 1988 har det blivit dubbelt så vanligt att medlemmarna uppger att de känner svår eller lätt ångest, ängslan eller oro. Detta har ökat lika snabbt bland kvinnor och män i Kommunal, medan ökningen varit något långsammare bland de övriga jämförda grupperna. Sömnbesvär är vanligast bland kvinnorna i Kommunal och allra vanligast i de högsta åldersgrupperna, 45 år eller äldre. Just i Kommunal är sömnproblemen vanliga även i åldersgruppen 25-34 år. Fyra av tio kvinnor i Kommunal har återkommande huvudvärk eller migrän. Hälften av medlemmarna uppger att de har litet eller inget inflytande alls på arbetstempot, kvinnorna mer än männen. Överlag känner sig medlemmarna maktlösare än andra på arbetsmarknaden. Det gäller också planeringen av arbetstiden och av semesterns förläggning. Bara en av tio kvinnliga medlemmar har fått internutbildning under det senaste året. Både män och kvinnor tvivlar i stor utsträckning på att de kan använda den hos en annan arbetsgivare eller att utbildningen kan hjälpa dem att avancera i arbetet. Det är dubbelt så vanligt bland kvinnorna i Kommunal som på arbetsmarknaden i övrigt att de inte kan förena arbetet med familj och fritid. Mer än var tionde kommunalare uppger dessutom att de i stort sett varje dag har svårt att koppla bort arbetet när de är lediga.

SAMMANFATTNING 7 Deltidsanställda uppger oftare än heltidsanställda att de lyfter tungt i arbetet, har olämpliga arbetsställningar, har ryggbesvär, att arbetet är psykiskt ansträngande och de känner något oftare ångest eller oro. När oro, sömnbesvär och psykisk ansträngning orsakar långvarig psykisk stress har musklerna svårt att slappna av även när de är i vila. Den psykiska belastningen kan påverka samma delar av musklerna som aktiveras av fysisk belastning, enligt en hypotes om askungefibrer: Den del av muskelmaskineriet som aktiveras först avaktiviseras allra sist, precis som Askungen som tvingades upp först på morgonen och tvingades slita längst av alla. Enligt hypotesen räcker det inte med att vidta åtgärder mot de fysiska faktorerna i arbetsmiljön för att förbättra den arbetsmiljörelaterade hälsan. Man måste också sätta in åtgärder som gör något åt de negativa psykiska faktorerna i arbetet. Trots den dåliga arbetsmiljön uppger de allra flesta av Kommunals medlemmar att de går till jobbet med glädje där skiljer de sig inte nämnvärt från andra grupper.

8 Tvätterskors sjukdomar Jag har ofta haft tillfälle att behandla tvätterskor som har insjuknat under sitt arbete. Dessa kvinnor tillbringar hela arbetsdagen i fuktiga lokaler med ständigt genomblöta händer och fötter. Deras hälsa blir allmänt dålig och om de fortsätter inom yrket till hög ålder är vattusot mycket vanlig. Jag känner till många sådana fall. Jag måste tillägga att tvätterskor som tvättar sängkläder och underkläder som är fläckade av många olika sorters smuts från personer som varit skabbsmittade, offer för Franska sjukan eller menstruerande kvinnor, inandas en blandning av alla möjliga vådliga ångor. Dessa smutsar ner hjärnan och blandar sig med kroppsandarna. Av luten får de sprickor på händerna som kan bli så elakartade att händerna inflammeras och att de ibland får feber. Eftersom tvätterskorna håller oss rena måste vi medicinare öka skyddet mot dessa risker. Jag uppmanar dem att alltid byta kläder efter arbetets slut. De är lite slarviga med detta

9 Latrintömmares sjukdomar Det är brukligt att vart tredje år gå igenom husen ett efter ett och rensa avloppen som rinner kors och tvärs genom gatorna. Medan man arbetade vid mitt hus studerade jag en av arbetarna som slet i Karons grotta och jag lade märke till hur besvärad och ansträngd han var. Jag tyckte synd om honom och frågade varför han arbetade så frenetiskt och föreslog en lugnare takt för att undvika överansträngning. Den stackars mannen lyfte blicken och stirrade på mig och sade: Ingen som inte varit med kan föreställa sig vad det kostar på att stanna längre än fyra timmar på ett sådant här ställe man blir blind. När han sedan klev upp från gropen tittade jag försiktigt på hans ögon. De var blodsprängda och dimmiga. Jag frågade honom om latrintömmare använde sig av något hjälpmedel mot besvären. Han svarade att det enda han och de andra gjorde var att stanna hemma i ett mörkt rum under ett dygn med rikligt nyttjande av ljummet vatten för ögonbad. På så sätt lindrade man smärtan något Citaten om arbetarnas hälsa kommer från boken DE MORBIS ARTIFIKUM av Bernardini Ramazzini, som levde år 1633-1714.

10 INLEDNING Inledning Denna rapport visar hur arbetsmiljön och hälsan för Kommunals medlemmar har utvecklats mellan 1988 och 2003. Uppgifterna kommer från undersökningarna om levnadsförhållanden, ULF, en intervjuundersökning som genomförs varje år av Statistiska centralbyrån, SCB. Ca 600 medlemmar i Kommunal finns varje år med i SCBs urval av ca 7500 personer i hela befolkningen. Välfärdsenheten på Kommunal har bearbetat och analyserat rådata, som gäller medlemmarnas arbetsmiljö och hälsa. I denna rapport redovisas resultaten av undersökningarna för två år i taget genom att slå ihop två år minskas effekterna av slumpmässiga variationer. Varje årgång som redovisas i diagrammen omfattar därför svaren från mer än 1000 medlemmar i Kommunal, ca 700 kvinnor och 300-350 män. Den hälsokris som kommit i fokus för debatten sedan slutet av 1990-talet både i Sverige och utomlands har riktat uppmärksamheten på kvinnors arbetsmiljö och hälsa, i synnerhet inom vård- och omsorgssektorn. Det forskas en hel del men fortfarande återstår det mycket för att förklara hälsans samband med arbetet. De senaste årens höga sjukskrivningstal har lett till minskade inkomster för de sjukskrivna, men också till stora produktionsbortfall och försämrad kvalitet för verksamheten och höga kostnader för socialförsäkringarna. Nästan en halv miljon människor hade sjukbidrag eller förtidspension år 2000, inklusive dem som varit sjukskrivna mer än ett år. Från 1997 till 1999 ökade statens kostnader för sjukskrivningar med 75 procent till 27, 9 miljarder kronor. Andelen kvinnor som varit sjukskrivna mer än ett år ökade 1997-2000 med 84 procent jämfört med ökningen för männen med 50 procent under samma period. Den totala andelen kvinnor som är sjukskrivna har ökat med en procentenhet varje år sedan 1993. Under de senaste åren har, enligt Riksförsäkringsverket (RFV), sjukskrivningarna minskat. I augusti 2004 fick 263 700 personer sjukpenning, en minskning på ett år med 36 000 personer. Däremot ökar utgifterna till sjuk- och aktivitetsersättning som från 2003 ersatt förtidspension och sjukbidrag.

INLEDNING 11 Hälsoläget som det har utvecklats har skapat nya klyftor som präglas av tydliga könsskillnader. Denna nya ojämlikhet har även en etnisk dimension. Fram till början av 1990-talet var sjukskrivningarna ungefär lika vanliga i olika sektorer. Men i slutet av decenniet visade det sig att kommunanställda kvinnor hade betydligt högre sjukfrånvaro än någon annan grupp på arbetsmarknaden. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män oavsett om de är kommunalt, statligt eller privat anställda. I kommuner och landsting är kvinnornas sjukfrånvaro dubbelt så stor som männens. Orsakerna till detta är komplicerade, och många studier har försökt belysa detta ur olika perspektiv. Denna rapport redovisar de bilder som framkommer i Kommunals bearbetning och analys av ULF-data. Den visar hur omfattande långtidssjukfrånvaron är bland Kommunals medlemmar och hur vanligt det är att de går till arbetet trots att de är så sjuka att de borde vara hemma. Hälsotillståndet belyses utifrån kommunalarnas egna bedömningar allmänt, om smärta och värk i muskler och leder samt utifrån de känslomässiga besvär de upplever. Vad kan det finnas för orsaker bakom ohälsan? Ett flertal diagram belyser kommunalarnas arbete med dagliga tunga lyft, olämpliga arbetsställningar, upprepade och ensidiga rörelser, psykisk ansträngning och jäkt. Sambanden mellan sådana faktorer i arbetet och de besvär som de antas orsaka har studerats både i Sverige och internationellt, ur olika perspektiv i medicinvetenskapen, sociologin, arbetsmarknadsstudierna, psykologin, fritidsvetenskapen och juridiken. Resultaten i denna rapport jämförs med några av dessa rön som ett försök att förklara sambanden.

12

MEDLEMMARNA OCH DERAS ARBETE 13 Medlemmarna och deras arbete Under de senaste årtiondena har kvinnorna utgjort 80-81 procent av Kommunals medlemmar. Könsfördelningen i förbundet är en spegel av den kommunala sektorns utveckling se diagram 1. 1950 var sex av tio medlemmar i Kommunal män, fem år senare hade de minskat till hälften och därefter har i stället kvinnorna dominerat alltmer. Antalet män i kommunal verksamhet eller i Kommunal har inte minskat, utan utvecklingen beror på att de kvinnodominerade verksamheterna har ökat så mycket mer i takt med att nya arbetstillfällen skapats inom vården och omsorgen. Diagram 1. Andelen kvinnor och män i Kommunal år 1950-2003. Procent 100 42 50 57 64 70 76 79 80 81 Kvinnor 80 60 40 20 0 58 50 43 36 30 24 21 20 19 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 2003 Män Arbetsgivare, yrke och formell utbildning för arbetet Kommunals medlemmar arbetar i nästan alla sektorer, men de flesta, 88 procent, har kommunerna och landstingen som arbetsgivare, kvinnorna hela 92 procent.

14 MEDLEMMARNA OCH DERAS ARBETE Tabell 1: Procentuell andel av Kommunals medlemmar hos olika arbetsgivare, år 2003. Arbetsgivare Män Kvinnor Total Privat 26 % 8 % 11 % Statlig 0,5 % 0,4 % 0,4 % Kommunal 57 % 71 % 68 % Landsting 16 % 21 % 20 % Total 100 % 100 % 100 % Källa: Kommunals bearbetning av levnadsförhållandeundersökningarna 78 procent av alla medlemmar arbetar med direkt vård eller omsorg av människor med yrken som undersköterska, vårdbiträde, hemvårdare, barnskötare, ambulanssjukvårdare dagbarnvårdare och personlig assistent. Resten, 22 procent, arbetar inom varierande serviceområden. Några exempel är lokalvårdare/städare, vaktmästare, skolmåltidsbiträden, trädgårds- och renhållningsarbetare, räddningstjänst, djurskötare och lantarbetare. Sammanlagt är det frågan om över 70 yrkesområden. Utbildning Ca 64 procent av Kommunals medlemmar uppger (år 2003) att en nyanställd måste ha minst gymnasieutbildning eller 1-3-årig yrkesskola för att klara av de arbetsuppgifter de utför. På hela arbetsmarknaden är det knappt 69 procent som svarade likadant på frågan. De som svarar att det inte alls behövs någon särskild utbildning för att utföra arbetsuppgifterna är ungefär lika många i Kommunal som på arbetsmarknaden i sin helhet. Se diagram 2. Anställningsförhållande 86 procent av alla i Kommunal är tillsvidareanställda på del- eller heltid (2003). 14 procent har tidsbegränsade anställningar, därav svarar vikariaten för 7 procentenheter och timavlönade tjänster för 3, medan resten, 4 procentenheter, är provanställda, beredskapsarbetande, praktikanter, säsongsanställda, projektanställda eller arbetar då och då när arbetsgivaren ringer. Det har skett en tydlig förskjutning av anställningsförhållandena på den svenska arbetsmarknaden. Det visar en bearbetning och analys av arbetskraftsundersökningarna (AKU) som Kommunal gjort. Inom vård, omsorg och utbildning, där Kommunals medlemmar arbetar, har

MEDLEMMARNA OCH DERAS ARBETE 15 Diagram 2. Utbildning för arbetet bland Kommunals medlemmar. 2003. Procent 60 50 Kommunals medlemmar Alla anställda 56 40 37 30 20 10 0 18 17 17,5 13 Ingen yrkes- Yrkesutbildning Gymnasieutbildn. 3-årigt gymn Eftergymnasial utbildning 2 veclor-1 år ellet yrkesskola eller minst utbildning 1-2 år yrkesskola 24 2 8 6,5 andelen visstidsanställda blivit större och detta främst som en följd av att andelen tillsvidareanställningar har minskat! 1990 hade 21 procent av arbetarna i dessa sektorer tidsbegränsade anställningar och 2004 var andelen 25 procent sammanlagt i bägge sektorerna. Arbetstidsförläggning Mindre än hälften av kommunalarna, 49 procent, arbetar reguljärt på dagtid. 32 procent har oregelbunden arbetstid enligt arbetsschema. Ca 7 procent arbetar reguljärt natt, 6 procent har skift utan nattarbete, 3 procent arbetar skift med nattarbete, och 2 procent har kvällstid och annan arbetstidsförläggning. Diagram 3. Arbetstidsförläggning. 2003. Arbetar dagtid Alla anställda 75% Alla i Kommunal Kvinnor i Kommunal Alla anställda Alla i Kommunal Kvinnor i Kommunal 49% 46% Oregelbunden arbetsid enligt arbetsschema 12% 32% 34% 0 10 20 30 40 50 60 70 80

16 MEDLEMMARNA OCH DERAS ARBETE Diagram 3 jämför kommunalarnas arbetstidsförläggning med alla anställda på arbetsmarknaden. Dagtid är betydligt vanligare för andra grupper, tre av fyra på arbetsmarknaden totalt arbetar reguljärt dagtid. Det är nästan tre gånger så vanligt att kvinnorna i Kommunal har oregelbunden förläggning av arbetstiden över dygnet och veckan enligt arbetsschema, 34 procent mot 12 procent för alla anställda i genomsnitt. Åldersfördelning Diagram 4. Åldersfördelning bland Kommunals medlemmar och alla anställda. 2003. Procent 30 Kommunals medlemmar Alla i Sverige 32 20 20 22 21 23 24 22 20 10 0 9 4 1 2 16-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65- Ålder Diagram 4 visar att kommunalarna i genomsnitt är lite äldre än övriga på arbetsmarknaden. Särskilt åldersgruppen 45-54 år och de allra yngsta, 16-24 år, avviker från åldersfördelningen bland alla anställda. Mer än hälften av medlemmarna i Kommunal, 56 procent, är 45 år eller äldre, medan 45 procent är yngre. En fjärdedel av medlemmarna är yngre än 35 år. Arbetet Kommunals medlemmar producerar service. Som undersköterskor, mentalskötare, barnskötare, fritidsledare, ambulansvårdare eller personliga assistenter kommer de närmast brukare som befinner sig i livets olika utvecklingsfaser med behov av fysiskt eller mentalt stöd, helt eller delvis, tillfälligt eller permanent. Brukarna är ofta individer i sårbara lägen, vilka precis som alla andra har behov av att bevara självkänsla och integritet, men som p g a sjukdom, ålder, handikapp eller andra omständigheter är i en beroendeställning.

MMEDLEMMARNA OCH DERAS ARBETE 17 För många medlemmar är detta ett gott arbete. Arbetet inom vård och omsorg förutsätter en relation mellan anställd och brukare som är utöver det vanliga. Arbetet är fullt av både kroppsligt och mentalt känsliga och intima stunder. I den bästa av världar skulle arbetet handla om att hela tiden kunna se och lyssna på den enskilda brukaren, lära känna henne, röra vid henne, se henne i ögonen och tolka hennes önskningar, varje individ efter hennes förutsättningar och behov; ett arbete som kan skötas helt tillfredsställande bara om empati får kombineras med tanke. Arbetet kräver stort ansvarstagande och varje enskilt moment kan förutsätta genomtänkta beslut. Hur fort ska jag springa till brukaren? Hur länge ska jag stanna hos henne? Är hon ledsen idag? Varför är hon det? Behöver hon någon att hålla i handen? Har den anställde alla de förutsättningar som krävs för att kunna fatta rätt beslut? Vad händer om beslutet blir fel? Och vad är rätt beslut? Detta är högaktuella frågor världen över. De ekonomiska resurserna ökar inte i takt med behovet, som i sin tur ökar som en följd av en åldrande befolkning. Tvärtemot vad utvecklingen skulle ha krävt, har de urholkade offentliga resurserna lett till personalnedskärningar inom omsorgen. I en rapport där arbetsmiljöproblemen i äldreomsorgen i New York kartlades svarade en av de intervjuade: Jag har inte tid för att tala med de boende. Ibland klamrar de sig fast vid en. En boende kallade in mig till sitt rum härom natten. Hon grabbade tag i min arm och bad mig att hålla henne i handen. Jag tog mig försiktigt loss ur hennes grepp och förklarade snällt att jag inte kunde stanna hos henne för att jag hade 16 andra att ta hand om. Hon dog dagen efter. Allt hon hade velat var att någon skulle vara hos henne. Jag mådde fruktansvärt dåligt! Också svenska studier har visat att anställda inom vård och omsorg känner sig otillräckliga och att de ofta drabbas av skuldkänslor. Många säger att arbetsbördan blivit större och tyngre till följd av nedskärningar och allt högre arbetstempo. Exemplen hämtas här ofta från omsorgen, men problemen gäller i hög grad alla yrken där Kommunals medlemmar arbetar väldigt nära människor. Gemensamt är att de arbetar med människors grundläggande behov och trygghet. Här gäller det att ta vara på deras erfarenheter, och det är bara möjligt genom att satsa på god arbetsmiljö och hälsa, stor närvaro och låg omsättning och kontinuerlig kompetensutveckling.

18 HÄLSAN OCH OHÄLSAN Hälsan och ohälsan i arbetet Allt färre dör i hjärt- och kärlsjukdomar. Det är en av anledningarna till att medellivslängden ökar i Sverige, enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2005. Samtidigt försämras folkhälsan genom ökande sjuklighet, i synnerhet värk i muskler och leder och psykiska besvär. Ryggbesvär är den vanligaste formen av smärta eller värk i muskler, leder och i skelettet. Kvinnor i allmänhet upplever sig ha sämre hälsa. De har fler symptom, konsumerar mer mediciner och utnyttjar sjukvård mer än män. Kvinnor har högre ohälsotal (det genomsnittliga antalet dagar för 16-64-åringar som under en tolvmånadersperiod ersätts med sjukpenning eller aktivitets-/sjukersättning). Kvinnors hälsa har blivit allt krassligare i och med att fler har smärta, värk eller skador i muskler, i skelettet eller i bindväven. Detta försämrar kvinnornas livskvalitet, men förkortar inte direkt livslängden. Detta har fått benämningen könsparadoxen alltså sämre hälsa men högre livslängd. Män får i större utsträckning hjärt- och kärlsjukdomar eller utsätts för våld, åkommor och andra omständigheter som förkortar livslängden. Under de senaste åren har hälsan och ohälsan, särskilt kvinnornas, uppmärksammats mer till följd av ökande sjukfrånvaro från arbetet. Här ska närvaron och frånvaron för Kommunals medlemmar redovisas. Frisk närvaro Diagram 5 visar ett mått på hur många som är friska. Mindre än hälften uppgav år 2003 att de aldrig under det senaste året har varit borta från arbetet p g a sjukskrivning, vård, behandling eller undersökning. Bara 36 procent av kvinnorna i Kommunal uppger att de inte varit borta en enda dag p g av sjukdom. Jämfört med året innan ökade andelen friska i arbetet med några procentenheter för alla i kommuner och landsting. Men nästan hälften av kommunalarna har arbetat trots att de varit sjuka. På frågan om de har gått till arbetet trots att de varit så sjuka att de borde ha stannat hemma svarar ca 47 procent av samtliga i Kommunal ja. Mer än en tredjedel av dessa har en sjuknärvaro på en dag till en vecka och ca 10 procent har arbetat mellan 8 och 24

HÄLSAN OCH OHÄLSAN 19 Diagram 5. Andel av de anställda som inte varit sjukskrivna under det senaste året och inte heller borta från arbetet av andra hälsoskäl, enligt vad de själva uppger. 2003. Procent 50 40 45 36 41 43 42 30 20 10 0 Män i Kvinnor i Övriga i Statligt och Alla Kommunal Kommunal kommuner privat anställda anställda o landsting dagar trots att de borde ha stannat hemma. Ytterligare ca 2 procent har arbetat ännu längre tid. Sjuknärvaron är 2 procentenheter högre bland övriga anställda i kommuner och landsting. Övriga grupper arbetar trots sjukdom nästan lika ofta som Kommunals medlemmar. Långtidssjukfrånvaro Diagram 6. Andel av de anställda som uppger att de varit sjukskrivna mellan 100 och 365 dagar det senaste året. 2003. Procent 10 10 8 6 4 4 4 3 3 2 0 Män i Kvinnor i Övriga i Statligt och Alla Kommunal Kommunal kommuner privat anställda anställda o landsting

20 HÄLSAN OCH OHÄLSAN Sekelskiftets mest uppmärksammade problem både i Svergie och i många andra länder är långtidssjukskrivningarna. Diagram 6 visar andelen som är borta länge från arbetet på grund av sjukdom. Det är mer än dubbelt så vanligt att kvinnor i Kommunal är borta från arbetet mer än 100 dagar än män. Skillnaden är ännu större i förhållande till anställda i andra sektorer. Orsaken till sjukfrånvaron diskuteras livligt både i den allmänna debatten och inom forskningen. Är det arbetet som gör människor sjuka eller finns det andra förklaringar? De följande avsnitten belyser olika faktorer i arbetet som allmänt antas orsaka besvär. Kommunals medlemmar jämförs med övriga anställda i kommuner och landsting (alltså de som inte är medlemmar i Kommunal), med statligt och privat anställda och med alla anställda. Redovisningen börjar med livsstilsfaktorerna rökning och motion, som har stor betydelse för hälsan. Daglig rökning Rökningen minskar bland Kommunals medlemmar. Diagram 7 visar att drygt en tredjedel av alla kommunalare rökte dagligen år 1988/ 1989. Femton år senare har andelen minskat till drygt en fjärdedel. Rökningen ligger fortfarande högre än i övriga grupper, men utvecklingen bland kommunalarna följer en allmän trend. Både i Kommunal och i samhället i övrigt är det vanligare att kvinnor röker än att män gör det, men den positiva trenden gäller för båda könen. Diagram 7. Röker dagligen. 40% 35% 30% 25% 27 Alla i Kommunal 20% 15% 10% 1988/89 1990/91 1992/93 1994/95 1996/97 1998/99 2000/01 2002/03 18 17 14 Alla anställda Statl o priv anst Övr i kommuner och landsting

HÄLSAN OCH OHÄLSAN 21 Trenden är positiv även för en annan hälsopåverkande livsstil, nämligen motionsvanorna. Motionsvanor bland Kommunal medlemmar I diagram 8 jämförs motionsvanorna 1988/1989 med 2002/2003. De som motionerar mycket har ökat från 11 till 14 procent. Denna grupp uppger att de motionerar regelbundet och kraftigt minst två gånger i veckan. De ägnar sig åt terränglöpning, längre sim-, skideller cykeltur eller bollspel. Diagram 8. Andel av Kommunals medlemmar som motionerar. Regelbundet o ganska kraftigt minst 2 ggr i veckan 14 11 Regelbundet 2 ggr i veckan 20 28 Regelbundet 1 gång i veckan 17 21 Då och då 32 41 8 Ingen motion 1988/89 2002/2003 8 0% 10% 20% 30% 40% 50% Ökningen är ännu större, 8 procentenheter till 28 procent, för medlemmar som motionerar regelbundet men inte lika kraftigt ungefär två gånger i veckan. Den största gruppen år 1988/1989 var de som promenerade någon timme då och då, åkte skidor några gånger om året, simmade någon gång eller gjorde något annat liknande. Denna grupp har nu minskat från 41 procent till 32 procent. Till skillnad från övriga faktorer som ska redovisas, är utvecklingen för rökning och motion positiv. Det tyder på att medlemmarna försöker göra vad som ligger i deras makt för att förbättra hälsan. Det allmänna hälsotillståndet Det går att ta reda på hur god eller dålig hälsan i allmänhet är bland olika grupper eller hela befolkningen genom att ställa olika frågor och sammanställa svaren. Detta kallas även självrapportering av eget

22 HÄLSAN OCH OHÄLSAN hälsotillstånd och är en av de mest använda och vedertagna metoderna för att mäta hälsan, även om det är ett subjektivt mått. Kommunals medlemmar bedömer sitt hälsotillstånd som sämre än andra på arbetsmarknaden. Männen i Kommunal har något sämre hälsa än kvinnorna. De flesta kvinnor och män i Kommunal, 78 resp. 75 procent, bedömer år 2003 dock sitt hälsotillstånd allmänt som gott eller mycket gott. 22 procent av kvinnorna och 25 procent av männen uppger att de mår någorlunda eller dåligt. Övriga anställda i kommuner och landsting mår betydligt bättre, 85 procent har god eller mycket god hälsa, medan 15 procent rapporterar någorlunda eller dålig hälsa. Nästan lika många, 83 procent av de statligt och privat anställda har god eller mycket god hälsa, 17 procent mår någorlunda eller dåligt och detta sammanfaller med genomsnittet på hela arbetsmarknaden. Värk och smärta i muskler och leder Ryggbesvär är den vanligaste arbetsrelaterade åkomman i Europa. Undersökningar från 1996 visade att nära 30 procent av de anställda i EU lider av ryggsmärtor. Fler kvinnor än män har ont i ryggen både i Sverige och i övriga Europa. I Sverige är ryggbesvär en av de två vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning och förtidspensionering (den andra är nackbesvär). 20 procent av dem som är sjukskrivna i mer än 60 dagar (långtidssjukskrivna) får ryggdiagnoser, enligt Riksförsäkringsverket. 1996 uppskattade Riksförsäkringsverket den totala samhällskostnaden för ryggbesvär till 30 miljarder kronor i 1991 års penningvärde ( Arbetsgivares rehabiliteringsinsatser kvinnors hälsa och återgång i arbete, RFV och Sahlgrenska universitetssjukhuset.) Hur utbrett är ryggbesvär i Kommunal? Diagram 9 visar hur många som svarar ja på frågan om de har besvär eller smärta i rygg eller höft eller om de har ischias. Graden av besvär kan variera från svår till lätt. 1988/1989 hade ca 40 procent av Kommunals kvinnor och män svåra eller lätta besvär. Vid 2000-talets början var det 5 procentenheter fler kvinnor som hade ryggbesvär. De kvinnliga medlemmarna är också de som är mest drabbade.