Att finna och utveckla talang - om specialidrottsförbundens talangverksamhet Forum för barn- och ungdomsidrott 13-15 november, 2011 PG Fahlström, Linnéuniversitet
Min bakgrund Idrottsvetare: forskare, lärare Tränare/Coach/Utbildare Idrottsförälder/Idrottsfamilj
Disposition Projektet specialidrottsförbundens talangverksamhet Upplägg Nedslag i resultaten Funderingar som väcks utifrån projektet Perspektiv på talang och talangutveckling
Men först en reflektion Elitidrott i ett internt perspektiv inre logik Att utveckla nationell och internationell elitidrott: effektiv och framgångsrik talangutveckling Vad gör världens ledande idrottsnationer? ------ Elitidrott i ett externt perspektiv breda sammanhang Elitidrottens kostnader och effekter Elitidrottens dominerande ställning Barnperspektivet
Något om talang innan vi börjar Medfött eller utvecklat tränat arv eller miljö? kräver lång träning (10-15 år) Talanger inom samma idrott är och kan vara olika: Nadal Federer, Klüft Barber etc Olika faktorer är olika avgörande i olika idrotter Kompensatoriska egenskaper/talang Talang är en medfödd kapacitet som ger en individ exceptionellt hög prestationsnivå inom ett område, som kräver speciella färdigheter och intensiv träning Det krävs målmedveten kvalificerad träning....men också medfödd talang
Projektet: Uppdraget Syfte RF: Fou-projekt..att studera. Selektionsstrategier: Selektionsnivåer För att besvarande ovanstående syfte skall projektet belysa Specialidrottsförbundens syn på, erfarenhet av: talang talangidentifikation talangutveckling
Metod Urval av Specialidrottsförbund Badminton Basketboll Bordtennis Brottning Fotboll Friidrott Gymnastik (artistisk) Handboll * Numera Svenska Skyttesportförbundet Innebandy Ishockey Klättring Orientering Skidor (längd) Sportskytte* Simning Volleyboll Lagidrotter individuella lång karriär tidig internationell debut estetiska idrotter könsaspekter storlek framgångsrika svenska idrotter
Metod Urval av Specialidrottsförbund Respektive SF utsåg sin kontaktperson Respondenternas positioner varierade: Förbundskaptenen för seniorlandslaget Ansvarig för ungdomslandslag Utvecklingsansvarig Talangansvarig Landslagschef
Metod Genomförande Intervjustudie semistrukturerade, öppna frågor Kvalitativ metod: uttalanden, uppfattningar 50 80 minuter/intervju Transkribering Analys utifrån frågeområdena
Metod Kommentarer Urval av förbund Kontaktpersonerna för specialidrottsförbundens talan Ett officiellt perspektiv. Förbundets perspektiv klubbarnas perspektiv? Könsaspekter: 12 män och 4 kvinnor Faktisk sammansättning? Påverkar svaren?
Resultat Några nedslag Specialidrottsförbundens syn på: 1. talang 2. talangidentifiering 3. talangutveckling 4. könsaspekter
1.Talang det medfödda En önskvärd förmåga, vad som krävs viktiga egenskaper Viljan att träna hårt och att sträva efter utveckling.. Det medfödda har betydelse men hur viktigt? Det handlar om att ha en enorm vilja att underkasta sig all hård träning... Det är den viktigaste talangen och den är nog mest medfödd men påverkas utav miljön och kan också påverkas utav träning. (Skidor) Till en viss nivå kan man lära sig, SM-nivå. Men för att nå det yttersta, perfektionismen så krävs något extra. (Gymnastik) Det finns medfödda egenskaper, fysiska aspekter, ambition, vilja. Men de är av mindre betydelse det viktiga är långvarig träning.
1.Talang miljöns betydelse Samtliga SF framhåller miljöns betydelse, en stödjande förening med bra tränare, föredömen i träningsgruppen. Ta systrarna Eldebrink, de valde rätt föräldrar, valde rätt postnummer för i Södertälje fanns det en positiv basketmiljö. Sanna och Jenny Kallur kunde inte bli lika bra i basket i Falun men hade ungefär samma familjebakgrund. Två tvillingpar med unik idrottsbakgrund. Det finns baskettalanger, idrottstalanger, överallt men de måste växa upp på rätt ställe: bor man i Södertälje blir det i basket men i Tärnaby blir det slalom. (Basket) Miljön betonas föräldrar, kamrater, klubb, tränare, skola, lärare, etc Dessutom kan miljön påverkas, byta klubb eller tränare etc.
1.Talang ambition, attityd Betydelsen av rätt inställning betonas: uttryck som attityd, ambition, commitment, vilja etc. används. Man måste ha karaktär inre drivkraft.. och förmåga att vara i ett kollektiv det är ju en lagsport. (Basket) Intresse. Det är den absolut första egenskapen. För att orka träna och orka vara fokuserad. Har de inte det intresset så kommer de aldrig att bli något. (Fotboll) Det finns (ev.) något som är talang men den är mindre viktig. Den utvecklas genom långsiktig träning vilket kräver stor vilja/ambition. Viljan förstärks/bevaras lättare om man finns i en ambitiös, stimulerande miljö.
2.Talangidentifiering när? Att hitta talangerna vad menar man? Man kan relativt tidigt se om en person har förutsättningar att kunna bli bra om han/hon är en talang. Men det borgar inte för framgångar som vuxen. Även om man ev. kan identifiera talang tidigt så tycks den allmänna uppfattningen vara att man ska vänta och se.
2.Talangidentifiering vad? Vi tittar på inställning och attityder. Spelarna ska ha rätt fokusering på match och på träning. (Bordtennis) Man försöker se om de sticker ut i sitt lag, passar de på sin position, är det en spelare som är utvecklingsbar i den positionen. Så det är en typ av bedömning. (Handboll) Vissa kan man nog se väldigt tidigt på deras naturliga rörelsemönster i vatten, vattenbalansen. (Simning) Mognad märker man oerhört snabbt. Att man kan lyssna och sedan göra det. En del passar inte in, dom vill springa omkring. Andra tycker om ordning och reda så är det i gymnastiken. (Gymnastik)
2.Talangidentifiering hur och vem? Inom många idrotter pågår diskussioner om uttagning skall ske utifrån aktuella resultat eller utifrån bedömning om framtida utveckling. SF:en ser här ett dilemma: klubbar och ledare/föräldrar förordar ofta uttagningar utifrån ranking, resultat, skytteligor etc. Kompetensen att identifiera talang är svår att beskriva. god människokännedom och förmågan att se vilka som kan bli något egen praktisk erfarenhet? Det tycks vara svårt att beskriva hur bedömningen egentligen går till. Ofta används uttryck som god människokännedom, fingertoppskänsla, blick för det.
2.Talangidentifiering relativ ålder Medvetenhet om problematiken svårt med att komma tillrätta med denna fråga. Förbunden försöker vara observanta. Biologisk åldern istället för kronologisk? Ofattande (svensk) forskning Om man är lång tidigt så är man kanske inte så bra av motorikorsaker och då får man inte vara med där missar vi spelare eftersom för många coacher är pokaljägare. (Basket) There will always be kids who are better than other kids of the same age but that does not indicate anything else than that they are better than the other kids of the same age at that specific time. (Brown, 2001)
3.Talangutveckling talangtrappor utformande av modeller för talangutveckling, från rekrytering och nybörjarverksamhet till världselitnivå. träningsmängd, träningsinnehåll, stegring och progression men också rekommendationer beträffande kost, sömn etc. (lifestyle management) Ofta talangtrappa kravprofil Specialidrottsförbunden jobbar var för sig!?
3.Talangutveckling specialisering Samtliga SF positiva till att hålla på med flera idrotter under barndomen och de tidiga ungdomsåren. Olika syn på vilken ålder som är lämpligt för specialisering: övergången grundskola gymnasium (ökad träningsmängd). Några betonar vikten av att börja tidigt: Att börja vid 10 år är för sent. Då kan du inte bli världsmästare men du kan bli en bra SM gymnast. (Gymnastik) Men det finns andra åsikter: Om det handlar om 10 000 timmar för att bli bra så skjut dem framåt. De timmarna kan hellre innehålla gymnastik och friidrott. Bollträning är bra tidigt men det behöver inte vara basket. (Basket)
4.Talangutveckling könsaspekter Samma verksamhet för skiljer killar och tjejer. Talangprogram och resurser används lika för killar och tjejer. landslagsorganisationen, platser på riksgymnasier, resurser till läger etc. Förbundet har ett tydligt jämställdhetsperspektiv, det ska vara lika många platser på RIG, de ska behandlas på samma sätt. (Innebandy) Vi väljer sällan ut fel tjej. Om vi väljer ut tjejer vid 10 år har vi hyfsat rätt men med killarna finns det inte en chans. (Badminton) Skillnader på att bedriva talangutveckling för tjejer respektive killar. det sociala viktigare för tjejer än för killar. I vissa fall har stora talanger slutat med friidrotten för att deras kompis tröttnat.
Funderingar 1 Talang är mindre viktigt än ambition, vilja, attityd. Det är svårt att identifiera talangerna ännu svårare ju tidigare urvalet sker. Ändå lägger man stor vikt vid scouting, att finna talangerna. Varför?
Funderingar 2 Att lyckas talangutveckling är något unikt. Ändå utformas generella mallar och modeller trappor. Utvecklingstrappa (LTAD) en väg till framgång för vem? Finner man talangerna de som har potential att blir riktigt bra eller dem som passar och vill gå i trappan? Trappa eller ett berg? många vägar/stigar. Förmågan att finna och vilja gå vägen
Funderingar 3 Förbunden satsar samma resurser på tjejer som killar, samma antal spelare i olika trupper, samma landslagsupplägg etc. De menar att tjejernas utvecklas annorlunda än killarna. De menar att de ställer andra krav, ha andra behov etc. Men i talangverksamheten, scouting, talangtrappor etc. tar man mycket liten (ingen?) hänsyn till detta. Tjejerna följer killarnas upplägg. Man tycks utgå ofta från mannen som norm.
Perspektiv på talang och talangutveckling Felet med världen är att de dumma är så tvärsäkra på allting - och de kloka så fulla av tvivel. Förenkla problematisera Bertrand Russel Internt externt perspektiv, inre logik bredare sammanhang
Perspektiv på talang och talangutveckling 1 10.000 timmar av deliberate practice (K.A. Ericsson, H Simon) För att nå internationell nivå excellens Ett dominerande perspektiv normen?! Det retrospektiva perspektivet många exempel från eliten Men: Sarah Sjöström, Donald Thomas, Rebecca Romero etc 10.000 timmar av vad? Deliberate practice Absolut aspekt relativ aspekt 10.000 timmar en metafor?!
Perspektiv på talang och talangutveckling 2 Development Model of Sport Practioners deliberate play (Jean Coté m. fl.) Sampling years prova många idrotter Senare specialisering Vissa går igenom detta system och når excellent nivå något senare. Men färre skador och mindre drop-out Tidig generalisering
Deliberate practice deliberate play: High Deliberate play (Coté) Deliberate practice Frequence Low Sampling years Specialising years Investment years
Perspektiv på talang och talangutveckling 3 Internationella jämförelser svensk kontext Jämförelser med länder med annat idrottssystem: USA, Kina, Korea Skillnader: organisering träningsmetoder ledarstil urval Vad kan vi/vill vi lära och importera i vår kultur? Vi kan inte träna mer än dem men annorlunda? Hur kan vi bli framgångsrika utifrån våra kulturella, ekonomiska och sociala förutsättningar? Vem bestämmer att ett barn ska träna 20-30 timmar/vecka? Är det barnet, tränaren eller föräldrarna?
Perspektiv på talang och talangutveckling 4 De sammantagna idrottsresurserna de samlade idrottsresurserna: hallar, planer, tränare etc. Dubblerad/tredubblad träning borde leda till att andra inte att får plats. (Vara Bliva) Resursfrågan påverkar selektering Vilken inriktning av idrott ska vi använda våra resurser till?
Avslutning Vidare studier De första fyra-fem åren av en ung idrottares liv bedrivs på klubbnivå vad händer där? Hur ser den verksamheten ut? Urval, åldrar, selektering, toppning etc Goda miljöer klubbar som kontinuerligt fostrar duktiga idrottsutövare. Hur ser deras verksamhet ut? Hur förklarar de själva sina framgångar? Hur beskrivs dessa föreningar av utövare, deras föräldrar? Retrospektiva bilder hur ser idrottskarriärerna ut? Vilken bakgrund har de?
Att finna och utveckla talang - om specialidrottsförbundens talangverksamhet Tack för uppmärksamheten! pergoran.fahlstrom@lnu.se