Utveckling år för år: LGIFs utvecklingsplan följer i stort friidrottsbundets stege över utvecklingen:

Transkript

1 1(5) Utvecklingsplan för barn- och ungdomsidrotten inom LGIF Här presenterar LGIF vilka mål vi har med vår barn- och ungdomsträning och hur träningen bör utvecklas under träningsåren. Utvecklingsplan för barn- och ungdomsidrotten inom LGIF... 1 Utveckling år för år: år (åk 1) år (åk 2) år (åk 3) år (åk 4) år (åk 5) år (åk 6)... 4 Från 13 år... 4 Referenser... 5 Utveckling år för år: LGIFs utvecklingsplan följer i stort friidrottsbundets stege över utvecklingen: Figur 1: Friidrottens generella utvecklingstrappa [1] Syftet med detta dokument är dock att konkretisera denna trappa. Därför har vi delat upp trappan så att det finns mål för varje årskurs. Vi har även lagt till hur vi vill att tränarna utvecklar sin förmåga allteftersom barnen avancerar i sin friidrottsutveckling.

2 2(5) 7 år (åk 1) När en nybörjargrupp startar får denna grupp mentorer från gruppen 12 år/åk 6. Både tränare och ungdomar från den äldre gruppen uppmanas att agera mentorer och hjälpa till med träningar av de nya speciellt under uppstartsfasen men även senare om den nya gruppen så önskar. På så sätt blir det lättare för de nya tränarna att bygga ett kontaktnät med andra tränare inom LGIF. Kontakten med mentorerna fortsätter så länge grupperna önskar. Inget är så inspirerande för yngre barn att se äldre visa upp sig; och många äldre ungdomar tycker det är roligt och givande att hjälpa de yngre. Inga officiella tävlingar i den egna åldersklassen finns. sker inom ramen av träningsgruppen t ex vid jul- eller sommaravslutningar. Barnen har fått prova alla friidrottens grenar i lekfulla former Barnen klarar övningar från rörelsetest 6 år [3]. går grundkursen jobbar med att bygga upp ett tränarteam lär sig grunderna i löpskolningen lär känna andra tränare inom LGIF har tillgång till mentorer (ungdomar och tränare) 8 år (åk 2) De första officiella tävlingar med rätt åldersklass finns. Den första tävlingen bör vara klubbmästerskapet på hösten där bara föreningens medlemmar tävlar och medtävlande är ungdomar och vuxna ur våra grupper. Alla barn vill inte tävla i officiella sammanhang. Ge möjlighet att notera och förbättra personbästa med enkla tävlingar inom träningsgruppen. Det finns inget fast program för barn under 12 år men följande grenar kan dyka upp tidigt och bör förberedas: 60m, längd, kula (2kg), ibland även 400m, boll Barnen utövar alla friidrottens grenar i lekfulla former Styrka: träna på korrekta armhävningar, utfallssteg, situp, ryggresning Introducera löpskolning: t ex indianhopp, höga knän, gå på fotblad med aktiv fotisättning Barnen vet vad som menas med fotblad och häl. Barnen vet att snabb löpning sker på fotbladet. Barnen kan springa så många minuter som de är år gamla

3 3(5) bestämmer vilken/vilka tränare som ansvarar för vilka grenar eller grengrupper (hopp, löpning, kast). Alla kan inte vara bäst på allt. lär sig mer om "sin" grengrupp t ex med hjälp av mentorerna 9 år (åk 3) Som för åk 2. Barnen bör ha fokus på sitt personbästa och kunna förbättra det även på gruppinterna tävlingar/mätningar. Barnen utövar alla friidrottens grenar i lekfulla former Introducera mera höjdhopp Bilda stafettlag Styrka: hoppstyrka, knäkontroll för att förebygga knäskador framöver Fortsätt med löpskolning med fokus på armföring och kroppsposition t ex genom att göra löpskolningsövningar med god balans trots tokiga armpositioner Introducera rörlighetsövningar och stretching går kursen år internutbildning kring anatomi, fysiologi, träningslära och skadeförebyggande vet vilka styrkeövningar som har vilka risker, kunna analysera styrkeövningar ur skaderisksynpunkt 10 år (åk 4) I denna ålder bör föreningen erbjuda träning två gånger per vecka för dem som så önskar. Nya grenar på tävlingar är eventuellt höjd, stafett Introducera mera häck Träna mer medeldistans (600m) Mer konditions- och styrkeövningar. Styrkeövningar med kroppen som vikt. Löpkoordinationsövningar med koordinativa hopp (hö-vä i olika kombinationer), löpstege eller ringar. Löpskoleövningar ingår i varje träningspass.

4 4(5) 11 år (åk 5) Ny grenar på tävlingar kan vara häck, 800m eller ännu längre distanser. Introducera fler kastgrenar och kastteknik Låt ungdomarna börja ta mer ansvar för sin träning genom att låta de värma upp mer på egen hand, t ex i smågrupper à tre personer. Enklare spänstövningar går kursen år sätter sig in i mental träning för idrottare 12 år (åk 6) I denna ålder kan det vara lämpligt att låta ungdomarna välja sitt träningsupplägg, t ex genom att låta ungdomarna välja mellan grengrupper med bibehållna pliktgrenar. Eventuellt vill några ungdomar börja i grenspecifika grupper. Från 12 år erbjuds ett standardiserat program av grenar. För första gången finns alla kastgrenar med: diskus, spjut, slägga. 80m, 60m häck. Introducera ett säsongschema. Allsidig friidrottsträning men med viss valfrihet att kunna ägna sig mer åt några grenar för dem som vill Styrketräning med käppar eller mycket lätta vikter för att lära in den rätta tekniken Rörlighetsträning och stretchning extra viktigt Vara mentorer åt årskurs 1 går utbildning Från 13 år Erbjud träning både för dem som vill satsa och för motionärerna. Ta reda på vem som vill utvecklas i vad och till vilken grad. Behåll ungdomarna! Friidrottsnära och rolig grundträning för alla: kondition, styrka, rörlighet

5 5(5) Viktigt med styrka när kroppen växer: benböj, marklyft, utfall, biceps/triceps, axelpress med lättare vikter Uthållighetsträning (både för sprint och andra grenar) Mental träning Spänstövningar Grenspecifik träning i egen grupp Referenser [1] Svensk friidrottsförbund. Friidrottens kravanalyser m, 200m, 400m % pdf [2] SISU. Knäkontroll: Förebygg skador prestera bättre. Knäprogram för handboll, fotboll, innebandy och basket [3] Jonas Enqvist. Styrketräning från lek till elitidrott.