Inspiration och kunskap från Hästen och dess miljö som resurs inom hälsa, vård, omsorg och skola ett seminarium för politiker och tjänstemän Linköpings kommun linkoping.se 15
Text: Karin Christoffersson /Klara språket AB Omslagsfoto: Shutterstock/Ahturner Foto sidan 8: Shutterstock /Patricia Hofmeester Övriga bilder: Klara språket AB 2
Inspiration och kunskap från Hästen och dess miljö som resurs inom hälsa, vård, omsorg och skola ett seminarium för politiker och tjänstemän Om drygt en månad startar bygget av Smedstad ridsportcenter. Verksamheten är till för vuxna och barn som har hästar och ridning som intresse. Den blir också en arena för lokala, regionala, nationella och internationella tävlingar för såväl amatör- som elitryttare. Men, hur kan blivande Smedstad ridsportanläggning bli en tillgång för alla? Den frågan ställde sig kultur- och fritidschefen Karin Semberg, Linköpings kommun. Eftersom jag själv är ryttare och befunnit mig i olika delar av hästvärlden sedan barnsben kände jag till att det finns större potential än så. Tillsammans med hästar kan man göra så mycket gott för både individen och samhället. Det handlar om såväl hälsofrämjande som terapeutisk, social och pedagogisk verksamhet. De hästunderstödda verksamheterna gör gott på det fysiska, psykiska och sociala planet och ger i förlängningen samhälleliga vinster, säger Karin Semberg. Hon diskuterade detta med social chefen i Karin Semberg kommunen, Anita Lhådö, som nappade direkt och bollen rullade snabbt vidare. Och för att tidigt i byggprocessen göra det möjligt att bygga in lämpliga delar av sådan verksamhet i den nya anläggningen har kultur- och fritidsnämnden, i samverkan med vård- och omsorgs- samt socialnämnderna i kommunen, genomfört ett halvdagseminarium för politiker och tjänstemän. Seminariet leddes av Christina Risshytt-Collman, från Kultura, med lång erfarenhet av utvecklingsarbete som involverar både samhället och hästsektorn. Christina Risshytt-Collman De som delade med sig av kunskap och erfarenheter var nationella och regionala aktörer från offentliga, privata och ideella delar av branschen. Bland annat fick vi ta del av intressanta forskningsresultat om ridterapins roll för strokedrabbade och om vad som åstadkommits i Motala i ett välutvecklat samarbete mellan en insiktsfull hästentreprenör och kommunens dagliga verksamhet/ sysselsättning då det gäller unga vuxna med psykisk ohälsa, berättar Lars Vikinge, ordförande i kultur- och fritidsnämnden. En av föreläsarna, sjukgymnasten Pia Tillberg, med lång erfarenhet av olika typer av ridterapi, lovordade initiativet: Jag har faktiskt aldrig hört talas om att tänka på den här nivån av planering i så tidigt skede där olika idéer och målsättningar kan samverka redan innan start. Lars Vikinge Det innebär att alla inblandade kan ha ett ord med i laget redan från början. Här följer en sammanfattning från det aktuella halvdagsseminariet. 3
Vad säger forskningen om hästen som terapeutisk resurs? Exempel och erfarenheter från neurologisk vuxenrehabilitering, barnrehabilitering, social omsorg, daglig verksamhet och särskola. Gunilla Silfverberg, Ersta Sköndal högskola Pia Tillberg, Stiftelsen Hippocampus och IRT 4
Gunilla Silfverberg är professor i vårdetik vid Ersta Sköndal högskola. Bland hennes uppdrag ingår att vara koordinator för forskningsprogrammet Hästen, hunden och den mänskliga hälsan. Programmet etablerades 2010 och det syftar till att bidra till en mångsidig kunskap om djurens betydelse och funktion för människors hälsa, för livskvalitet och välbefinnande. Det är frågor som hittills inte lockat forskarvärlden i någon större utsträckning, berättar Gunilla Silfverberg. Men vi ser att djur, och då speciellt häst och hund, allt oftare används som terapeutisk resurs i olika delar av vården och även i socialt behandlingsarbete. Inspirationen till Gunilla Silfverbergs forskning kom bland annat från att hon själv ramlat av en häst och i rehabiliteringen fick kontakt med Pia Tillberg, sjukgymnast och certifierad ridterapeut som bland annat driver Stiftelsen Hippocampus som arbetar med hästunderstödd terapi och ridterapi. I det aktuella forskningsprogrammet har vi arbetat tillsammans i projektet Ridterapi fakta och framtid, ett Några av de centrala begreppen inom vårdetik är autonomi (alltså självbestämmande) och integritet, värdighet, hälsa och livskvalitet. Ridterapi är i sig en komplex aktivitet och såväl hästens rörelser som ridningens terapeutiska egenskaper berör många aspekter av en persons förmåga. Ett annat viktigt begrepp i denna forskning är rehabilitering. I det ingår bland annat att återställa funktioner som påverkats av en skada eller sjukdom och att återge någon sitt anseende och sin värdighet. Rehabilitering bör bygga på en helhetssyn, alltså såväl medicinska som psykologiska och sociala behov, och ta hänsyn till individuella behov och förmågor. Människan och hästen har en mycket lång historia tillsammans i arbete och i strid, i nytta och nöje. Hästen är det mest allsidiga djur vi umgås med och den nära samhistorian kan även användas terapeutiskt. Alltsedan 1950-talet har det pågått studier kring hästen och patienter med diagnoser som Multiple skleros, stroke och cerebral pares, berättar Gunilla Silfverberg. Gunilla Silfverberg, professor i vårdetik vid Ersta Sköndal högskola Det är inte speciellt intressant att stå och dra i några rep eller maskiner på ett gym. I ridningen däremot känner jag att jag tränar upp musklerna samtidigt som det ger stimulans. Man lär sig något nytt och det känns meningsfullt. Ridningen ökar ens lust att träna mera och komma vidare. En av Gunilla Silfverbergs informanter arbete som nu föreligger i rapportform, berättar Gunilla Silfverberg. Rapporten handlar om hästunderstödd terapi och neurologisk rehabilitering. Bland mycket annat tar den upp effekter och kostnader för denna behandlingsform i förhållande till annan sjukgymnastikbehandling. Hästen ett unikt terapeutiskt verktyg I sitt arbete är Gunilla Silfverberg särskilt intresserad av kopplingen mellan hästunderstödd terapi och vårdetik: Hästunderstödd terapi handlar inte bara om uppsuttna aktiviteter, att rida, utan också om avsuttna aktiviteter som att rykta och sadla. Under seminariet berättade Gunilla Silfverberg om hur forskningen visar att för personer som drabbats av stroke eller annan neurologisk skada kan hästumgänge och ridning underlätta olika lärandeprocesser och dessutom återupprätta mänsklig värdighet och bidra till upplevelser av välbefinnande och livskvalitet. 5
Så här har en person i en av studierna uttryckt det: Ridningen har förändrat hur jag går och min funktion i högerbenet. Man får en hint om att man kan reglera knäet fram och tillbaka. Det har påskyndats av ridningen. Vissa saker med ryggmusklerna har jag fått tillbaka. De som sett mig säger också att jag rör mig mera naturligt. Det är även så att ridterapi, genom att man blir extremt kroppsmedveten i ridning, ofta underlättar självförståelsen för olika aspekter av den egna förmågan, tilllägger Gunilla Silfverberg. I Sverige finns cirka 100 anläggningar där man i större eller mindre utsträckning använder hästen i rehabiliteringsarbetet. På frågan om skillnaden mellan aktivitet och terapi svarade Gunilla Silfverberg: Terapi är alltid kopplat till ett behandlingsmål. Och all forskning visar att man inte kan uppnå några mål om inte varje steg i rehabiliteringen känns meningsfull. Återigen får en av Gunilla Silfverbergs informanter ordet: Det är inte speciellt intressant att stå och dra i några rep eller maskiner på ett gym. I ridningen däremot känner jag att jag tränar upp musklerna samtidigt som det ger stimulans. Man lär sig något nytt och det känns meningsfullt. Ridningen ökar ens lust att träna mera och komma vidare. Avslutningsvis berörde Gunilla Silfverberg att man inom vårdsektorn bör se det som en möjlighet att hästunderstödd terapi ger allsidig stimulans och att genom ett salutogent perspektiv på hälso- och sjukvård så kommer det friska, och inte det sjuka, i fokus. För näringen är hästunderstödd terapi en outnyttjad resurs för många ridskolor. Det som hindrar är begränsade kunskaper hos beslutsfattare, begränsade uppfattningar om rehabiliteringsbegreppet och orealistiska föreställningar om evidens, menar Gunilla Silfverberg. I forskningens framtid ligger områden som barn med autism, flickor utsatta för sexuella övergrepp, hästens specifika roll som vän, coach, anknytningsobjekt, medterapeut, olika tvärvetenskapliga studier och utvidgad begrepps- och teoribildning. Hästen gör nytta fysiskt, psykologiskt och socialt Sjukgymnasten och ridterapeuten Pia Tillberg har lång erfarenhet av olika former av hästunderstödd terapi, både i egen regi och som ordförande för Intresseföreningen för Ridterapi. Pia föreläser också vid Svenska Ridsportförbundets utbildningar. På seminariet berättade hon om hur umgänget med hästen berör hela människan, alltså fysiskt, psykologiskt och socialt. Och det gäller oavsett om man är frisk eller har en funktionsnedsättning. Om vi börjar med det fysiska så är det så att vi människor hela tiden omges av en mängd sinnesintryck, de är livsviktiga för oss annars kan vi inte leva, inte agera. Och på hästryggen stimuleras alla sinnen. Där handlar det också om rörlighet, vår kropp måste i möjligaste mån följa hästens rörelser för att det ska fungera och vara bekvämt och det hjälper oss hästen att göra. Pia Tillberg fortsätter: Vidare handlar det om koordination, och det är en stor och svår del att kunna isolera en rörelse och att skilja ut olika rörelser. Andra saker hästen hjälper oss med att träna upp är kroppshållningen, när hästen rör sig triggar det igång reflexer för att hålla oss upprätta. Balans och kroppskännedom är ytterligare funktioner som tränas upp då man rider. Pia Tillberg berättade att det inte är alla som tycker att umgänget med hästar är så kul från början, men att det inte brukar ta lång stund innan hennes patienter är 6
vi människor hela tiden omges av en mängd sinnesintryck, de är livsviktiga för oss annars kan vi inte leva, inte agera. Och på hästryggen stimuleras alla sinnen. Där handlar det också om rörlighet, vår kropp måste i möjligaste mån följa hästens rörelser för att det ska fungera och vara bekvämt och det hjälper oss hästen att göra. Pia Tillberg, sjukgymnast och ridterapeut förälskade i hästen: Att umgås med djur handlar mycket om känslor och efter ett tag upplever de allra flesta olika typer av positiva känslor i form av ökat självförtroende, välbefinnande och möjlighet att lyckas vilket är en del i vårt uppdrag som terapeuter. Jag tror även att det ger ett större förtroende för oss terapeuter att vi, med hästar i närheten, är mer känslomässiga och därmed mer tillgängliga. För de allra flesta innebär ridningen också, eftersom man måste vara väldigt koncentrerad, att man tar rast från sina bekymmer. Även den sociala delen hos oss människor berörs, menar Pia Tillberg: Det har först och främst med kommunikation att göra, vilket är själva essensen i umgänget med hästen. Vidare har det med identitet att göra, som ryttare blir man någon, både i sina egna och i andras ögon. Det handlar också om samspel och för att träna den aspekten är stallet och ridningen en perfekt miljö eftersom det av säkerhetsskäl ingår många rutiner. Empati och inkludering är ytterligare begrepp inom det sociala området som berörs. Både genom forskningsprojekt och i vardagen har Pia Tillberg också mött otaliga bevis för att miljön kring hästverksamheten är pedagogiskt värdefull både när det gäller sådant som motivation (det viktigaste), initiativförmåga, uppmärksamhet, fokus och meningsfullhet. Med sina olika moment i en aktivitet innebär hästunderstödd terapi helt enkelt en multimodal rehabilitering, menar Pia Tillberg. En kortare film visade olika exempel på framgångsrik terapi, bland annan intervjuades en man som drabbats av en stroke. Han hade lyckats övertyga omgivningen att i sin rehabilitering få börja med ridning. Efter bara några tillfällen på hästryggen kom bäckenmuskulaturen i gång och därmed så sakta förmågan att kunna gå. Till sist Avslutningsvis beskrev Pia Tillberg några anläggningar och organisationer med olika organisatoriska och ekonomiska lösningar då det gäller själva terapi- och behandlingsverksamheten: Humlamaden Rehabilitering, Stall Xena, Stiftelsen Hippocampus, Neuroförbundet och Göteborgs handikappridklubb. Det finns alltså många goda exempel på att hästunderstödd terapi är en värdefull behandlingsform av olika typer av fysiska, psykiska eller sociala sjukdomar och besvär. I sin forskning har Gunilla Silfverberg och Pia Tillberg kommit fram till att hästunderstödd terapi främst stöter på två hinder: 1) Avsaknad av vårdavtal eller liknande med sjukgymnast som bedriver hästunderstödd terapi. 2) En tolkning av rehabiliteringsuppdraget hos vårdgivare och beslutsfattare som inte ger utrymme för att anlita extern verksamhet. 7
Sysselsättning med hästen som hjälpmedel för unga vuxna med psykisk ohälsa Monika Wilhelmsson, Motala kommun Margareta Forsberg, Stall Nyckelby 8
I Motala kommun finns det en innovativ samverkan mellan kommunen och en privat ridskoleföretagare. Det är ett projekt som bland annat haft Gunilla Silfverbergs forskning, forskningsrapporter och uppsatser från Sveri ges lantbruksuniversitet (SLU) som teoretisk referensram. Under seminariet berättade Monika Wilhelmsson, som är enhetschef för daglig verksamhet/sysselsättning i Motala kommun och Margareta Forsberg från Stall Nyckelby om det framgångsrika projektet kring hästen som hjälpmedel för unga vuxna med psykisk ohälsa. alternativ på hemmaplan istället för att skicka iväg unga vuxna med psykisk ohälsa på behandlingshem eller liknande, berättade Monika Wilhelmsson. Margareta Forsberg igen: Det ena gav det andra och med god vilja och handlingskraft, bland annat från kommunen, så upprättades ett samarbete för ett pilotprojekt mellan Motala kommun, Stall Nyckelby och Leader Folkungaland. För dem har detta blivit ett av deras framgångsprojekt. I det påföljande projektet som pågick mellan 2009 och 2013 deltog Projektets syfte var alltså att, i kontakt med djur och natur, hitta meningsfull sysselsättning/socialt behandlingsarbete för personer i målgruppen unga vuxna (16 24 år) som har psykisk ohälsa i form av självskadebeteende, fobier, ångesttillstånd och svårigheter att klara praktikplats eller studier. Margareta Forsberg, Stall Nyckelby, Motala Initiativet kom från Margareta Forsberg: I min verksamhet i stallet märkte jag att alltfler av de unga tjejerna fick tilltagande besvär till exempel i form av panikångest och olika typer av självskadebeteende. Jag såg ju att de mådde dåligt och tänkte, vad kan jag göra? Det som sedan hände var att Margareta Forsberg fick höra talas om en idé kring en verksamhet för ungdomar med den här typen av problem som inte blev av. Det fanns därför en öppning för något annat. Från kommunens sida var vi intresserade att få till även Landstinget i Östergötland och Samordningsförbundet Motala-Vadstena (som är en finansiell samordning på kommun-, landstings-, försäkringskasse- och arbetsförmedlingsnivå) stöttade ekonomiskt. Positiva resultat Projektets syfte var alltså att, i kontakt med djur och natur, hitta meningsfull sysselsättning/socialt behandlingsarbete för personer i målgruppen unga vuxna (16 24 år) som har psykisk ohälsa i form av självskadebeteende, 9
Ytterligare ett viktigt resultat är den ökade motivationen att ta tag i andra saker i livet. Monika Wilhelmsson fobier, ångesttillstånd och svårigheter att klara praktikplats eller studier. I det aktuella projektet har alltså Stall Nyckelby stått för arbetsledning, utbildning, lokaler och tillgång till hästar. Motala kommun har stått för personal med kompetens inom psykiatri och TBA-utbildning (Tillämpad beteendeanalys). Från landstinget har det funnits med en arbetsterapeut från vuxenpsykiatrin. Sammanlagt har 27 personer (3 män och 24 kvinnor) deltagit. Själva verksamheten bestod varje gång av ett 12-veckorsprogram enligt en modell som vi arbetade fram under pilotprojektet med hjälp av egen erfarenhet, andras forskning och studier, berättar Margareta Forsberg. I modellen var utgångspunkten att jag som hästmänniskan som har hand om den praktiska utbildningen i stallet och med hästarna har valt att inte veta något om vars och ens speciella problem. Jag har tagit hand om det friska och de övriga i teamet har tagit hand om det andra på ett professionellt sätt. I det praktiska arbetet börjar verksamheten med basala uppgifter som att lära sig mocka, fixa persedelvård och att kratta gårdsplanen. Inga uppgifter är påhittade, allt handlar om sådant som förekommer i och kring ett stall, och det blir många tillfällen till bra samtal. Då det gäller hästkunskapen jobbar vi bara med unghästar. Det ger de unga tillfälle att se vad de har lärt hästarna under de 12 veckorna, inte bara vad de själva har lärt sig, berättar Margareta Forsberg. Ridning en gång i veckan ingår också i programmet. Efter en grundlig genomgång av olika detaljer i 12-veckorsprogrammet redovisades några av resultaten: Deltagarnas fysiska och psykiska hälsa är den tydligaste positiva förändringen till exempel förbättrad sömn, aptit och kondition, minskad oro och ångest. Även i det sociala umgänget kan man se en tydlig förändring, och tillsammans med hästarna var deltagarna betydligt modigare och mer självsäkra efter avslutat program än då det började. 10
Ytterligare ett viktigt resultat är den ökade motivationen att ta tag i andra saker i livet, berättade Monika Wilhelmsson. En deltagare har uttryckt det så här: jag har blivit en bättre människa och känner mig stolt över det jag gör. Jag har fått chansen att förändra mig och min framtid på grund av detta projekt. Jag känner äntligen att det är värt att vakna på morgonen. Jag och mitt liv (istället för en destruktiv vardag). Ytterligare en deltagare beskriver: Nyckelbyprojektet har gett mig så mycket, saker jag inte kunnat drömma om för ett år sedan. Jag har slutat helt och hållet med mediciner, fått in bra rutiner, känner mig behövd. Jag har fått en meningsfull sysselsättning som jag älskar, jag har fått nya vänner och mitt självförtroende har stärkts. Av de sammanlagt 27 personerna har 3 lyckats få en anställning, 6 har börjat studera, 8 har genomfört praktik genom arbetsförmedlingen. Resterande har flyttat, börjat i daglig verksamhet, gått till behandlingshem eller flyttat. inom landstinget. För framtiden ställdes frågan hur kan verksamheten bli ett ordinarie utbud i samarbetet omkring unga vuxna med psykisk ohälsa? Har vi råd att låta bli? Det tar mycket tid att lära ut hur bra det här är, men de som har lyssnat tycker och förstår för det mesta att det är en framgångsrik verksamhet, men det skulle behövas mer forskning, ett mätverktyg som kan visa vad som händer under dessa veckor. Dessutom är det svårt att få sådan här verksamhet finansierad, avslutar Margareta Forsberg. Bland de sammanfattande punkterna från Motalaprojektets erfarenheter kan nämnas: Hästen och stallmiljön är terapeutisk i sig Rutiner struktur och tydlighet är viktigt Det salutogena perspektivet, att ta vara på det friska, är viktigt KASAM (känsla av sammanhang) finns naturligt i hästarnas vardag Samverkan är nödvändig Viktigt med rätt kompetens hos personalen som är med och att det finns kompetens och socialt engagemang hos företagaren Sammanfattning Projekt Nyckelby har medfört att olika verksamheter inom kommunen har samverkat i allt högre grad. Det har också etablerats ett samarbete med vuxenpsykiatrin Kontaktpersoner: monika.wilhelmsson@motala.se, maggan@stallnyckelby.se Nyckelbyprojektet har gett mig så mycket, saker jag inte kunnat drömma om för ett år sedan. Jag har slutat helt och hållet med mediciner, fått in bra rutiner, känner mig behövd. Jag har fått en meningsfull sysselsättning som jag älskar, jag har fått nya vänner och mitt självförtroende har stärkts. 11
12
Anette Tholf, Östergötlands Ridsportförbund Mia Thun, Svenska Ridsportförbundet Fritidsridning och sport för funktionsnedsatta, den ideella föreningsverksamheten som resurs Östergötlands Ridsportförbund är ett av Svenska Rid sportförbundets 19 distrikt. I distriktet finns ca 50 ridklubbar, cirka 25 ridskolor och 8 400 enskilda medlemmar. Geografiskt sett är det ett ganska litet distrikt, men vi är stora verksamhetsmässigt, berättade Anette Tholf, konsulent vid Östergötlands Ridsportförbund som fungerar som en länk mellan Svenska Ridsportförbundet och de lokala ridklubbarna. Nästan alla ridskolor har någon liten eller stor verksamhetet med funktionshindrade. Många klubbar och ridskolor vill göra mera. Det kan handla om daglig verksamhet i stallet, barn och vuxna från olika boenden, skolsamverkan, sommarläger, rehabilitering och så vidare. Inom Ridsportförbundet finns cirka 4 000 ryttare med funktionsnedsättning som sysslar antingen med sport- eller fritidsridning. Som funktionsnedsatt kan man delta i såväl Paralympics som Special Olympics. Irene Slättengren är förresten en Linköpingsbo som deltagit i OS Paralympics. Vårt mål är att ridsporten ska vara för alla, berättade Mia Thun från Ridsportförbundet. Många funktionsnedsättningar märks mindre i stallet eller på hästryggen då hästen lånar ut sina ben Strukturen och ramarna i ett stall gör till exempel också att en diagnos som ADHD inte märks så tydligt i den miljön. Det är en ynnest att få uppleva så många lyckliga ögonblick i den lilla vardagen som vi som sysslar med det här får göra. God tillgänglighet praktiskt och i bemötande är en förutsättning för att det ska fungera. Inom Ridsportförbundet finns en ledarutbildning som kallas Funktionsnedsättning och delaktighet. Syftet är att förmedla en grundläggande kunskap för att leda och möta ryttare med funktionsnedsättning så att alla kan vara tillsammans över åldersgränserna, menade Mia Thun. Det som bland annat är fantastiskt med hästarna är att de tar bort fokus från oss själva och de egna tillkortakommandena. Vi vill skapa förutsättningar för att personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i ridklubbarnas verksamhet och på så sätt kunna dela den glädje, gemenskap och stolthet som ridsporten erbjuder. Avrundning av seminariet På frågan vad som händer nu, berättar kultur- och fritidschefen Karin Semberg: Vi kommer att fortsätta vår samverkan mellan de olika förvaltningarna och arbeta fram konkreta förslag att presentera för politikerna. Själv är jag övertygad om att detta kommer att leda till en ridanläggning präglad av jämställdhet och mångfald som verkligen kan sägas vara till för alla. Det kommer säkert också att visa sig att hästunderstödda verksamheter inte bara kan påverka många på det fysiska, psykiska och sociala planet utan på olika sätt även bidra till en samhällelig ekonomisk vinst. 13
14