PERSONALBERÄTTELSE 04
YLE 04 Rundradion Ab Rundradion Ab (YLE) är ett kommunikationsbolag som bedriver heltäckande allmännyttig televisions- och radioverksamhet. Bestämmelser om bolagets uppgifter, verksamhet och finansiering finns i lag. YLE gör program och tillhandahåller tjänster på finska och svenska samt bl.a. på samiska, romani och teckenspråk. Innehåll s. 3 Från motionsspår till OS-arenor Värderingarna styr s. 4 Värdenavigering s. 6 Anställningsstruktur Kompetensens dimensioner s. 8 Personalstruktur s. 11 Föränderligt arbete kontinuerligt lärande s. 12 Arbetshälsan är en gemensam sak Löner och premiering s. 14 Personalresultaträkning s. 14 Årsarbetstid s. 14 Jämställdhet mellan könen i avlöningen s. 15 Premiering Anställd i YLE s. 17 Värderingarna finns i ryggmärgen s. 19 Experter på tre medier s. 21 Behov av engagerat yrkesfolk s. 22 Diagram s. 24 Tabeller YLEs huvudägare är staten. Verksamheten finansieras i huvudsak med tv-avgiftsintäkter. Det är YLEs mål att garantera finländarna lika möjligheter till information, upplevelser och underhållning såväl som till bildning och självförkovran. År 2004 vid YLE YLEs årsrapportering består av års-, personal- och publikberättelsen. Årsberättelsen skildrar YLEs programverksamhet och inkluderar styrelsens verksamhetsberättelse och bokslutet. Publikberättelsen ger en bild av hur YLEs publikrelation har utvecklats. Personalberättelsen redogör för målen och nyckeltalen för YLEs personalverksamhet. Alla publikationer ges ut på finska och svenska, årsberättelsen också på engelska. Berättelserna finns också på internet på adressen www.yle.fi/yleista Nyckeltal för personalen PERSONALEN VID YLE år 2004 år 2003 FAST ANSTÄLLDA MED MÅNADSLÖN Antal (31.12.2004) 3 600 3 586 VISSTIDSANSTÄLLDA MED MÅNADSLÖN Årsverken 532 603 TIMAVLÖNADE Årsverken 120 179 PRESTATIONSAVLÖNADE (frilansar) Anställda totalt under året 4 559 4 258 Nya ordinarie anställningar (antal) 213 166 Ordinarie anställningar som upphört (antal) 216 213 YLEs personal inom program- och stödtjänsterna år 2000 2004 Antal Andel av de fast anställda (%) (31.12.2004) 2004 2003 2002 2001 Programverksamhet 2 818 78 77 74 73 Stödtjänster 782 22 23 26 27
Kvinnorna bakom Basaari, Michelle Sujballi och Minna Tienhaara, belönades med Hella-priset för programmet Kiril. l Kotikatuteamet i arbete på Domkyrkans trappor. l Regissör JP Siili och kameraman Jukka Marjamäki på jakt efter bildvinklar. Den romantiska komediserien Rakastuin mä luuseriin sänds hösten 2005. l Fotograf Jari Järvi och redaktör Markus Liimatainen från YLE Uudenmaan uutiset och Ylen aikainen på reportageuppdrag.
s. 2-3 Intervju med verkställande direktören Från motionsspår till OS-arenor I Centralparken kan man året om träffa på en lång joggare med en freestyle guppande på huvudet. Verkställande direktören Arne Wessberg är storkonsument av YLEs egna radioprogram, och han lyssnar alltid på radio även när han joggar! Programmen är både stimulerande och fiffiga, beskriver verkställande direktören. Listan för det gångna året toppas enligt den flitige lyssnaren av Musikväktarna i YLE Radio Vega och Ykkösaamu i YLE Radio 1. Traditionell, äkta journalism är njutbart, suckar Wessberg och är glad över att Leena Pakkanen denna gång fick motta Suomen Kuvalehtis journalistpris. Wessberg följde också arbetet under sommar-os i Aten, där YLE visade vad bolaget går för i tv-sändningen av den ståtliga öppningsceremonin. Det var världens största tv-händelse år 2004. På produktionsområdet fanns ett presenningstält, där teamet mötte upp ett par timmar före ceremonin. Alla var lugna och samlade. Allt ståhej hade upphört. Man märkte verkligen att de YLE-anställda är både självständiga och kunniga. sändningar av drama och fiktion. Wessberg lovordar till exempel serierna Kotikatu och Nollatoleranssi. I dessa produktioner är YLE samtidigt underhållande och strikt bundet vid sitt public serviceuppdrag. Programmen berättar om den finländska vardagen i dess många olika former. YLEs personal har enligt Wessberg omfattat bolagets kärva ekonomiska situation och kravet på att ännu bättre än förr följa med sin tid. Till exempel programgruppernas medlemmar har vid sidan av sitt övriga arbete bidragit med sin kunskap och sin tid för utvecklingen av hela YLEs programutbud. Samtidigt har vi inom olika programgenrer verkligen försökt bedöma om just det här eller det där utbudet är sådan allmännyttig service som samhället förväntar sig av oss. YLE har en så gedigen arbetskultur och kompetens att mycket blir självklarheter, tills det en dag prövas. Så skedde under årets sista vecka 2004. Wessberg vill tacka alla som mitt under julhelgen trädde in i katastrofrapporteringens tuffa nyhetsvardag. Även det klarade vi av med heder. Om samma starka yrkeskompetens vittnar årets intressanta Verkställande direktör Arne Wessberg och YLE RSO:s intendent Tuula Sarotie i pausen under chefsdagarna.
Värderingarna styr Förändringarna i den elektroniska kommunikationen samt den snabba teknologiska utvecklingen kräver gedigen yrkesskicklighet och kontinuerlig inlärning av nya arbetsformer av YLEs personal. Därför är mångsidig kompetens och stor yrkesskicklighet kännetecknande för de anställda vid YLE. Arbetsuppgifterna vid YLE varierar i hög grad och personalen omfattar proffs inom en mångfald branscher, från redaktörer och ingenjörer till yrkesfolk inom hälsovård och scenografi. bolagets verksamhetskultur i dag och dels att utforma en målbild. Utgångspunkten var de värden som styr verksamheten vid YLE. För den del i Värdenavigeringen som utvärderar nuläget utvaldes 1 000 anställda genom slumpmässigt urval. De svarade anonymt på en flervalsenkät på internet. Målbilden utformades i en särskild undersökning som riktades till bolagets ledning. Dessa två undersökningar gav en bild av inom vilka sektorer de av ledningen uppställda målen realiseras och inom vilka skillnaderna mellan verksamheten i dag och målbilden är störst. Mitt i mångfalden förenas de anställda av de värden som styr bolagets verksamhet: - Public service-etik - Förståelse för och uppskattning av publiken - Ansvarskännande och delegerande ledarskap - Effektivitet - Kreativ förnyelse Resultaten av Värdenavigeringen publicerades våren 2004. De visar att självständigheten i arbetet och kvaliteten framhävs i YLEs verksamhetskultur. Ny teknologi utnyttjades enligt målsättningarna och med beaktande av framtida möjligheter. Jämställdheten realiserades väl inom bolaget. I fråga om sammanhållningen och samarbetet låg nuläget och målbilden nära varandra. Resultaten pekade också på många sektorer inom YLEs verksamhetskultur som kräver utveckling. Personalen kände inte Ur personalarbetets synvinkel präglades år 2004 av utvärderingen av bolagets nuvarande verksamhetskultur samt fastställandet av den framtida kritiska kompetensen. YLEs dagsläge analyserades med hjälp av Värdenavigering-undersökningen. Avsikten var att analysera och definiera den kritiska kompetensen ännu mer systematiskt än tidigare. Värdenavigering Resultat I början av år 2004 analyserades hela YLEs verksamhetskultur för första gången med hjälp av Värdenavigering-undersökningen. Undersökningen bestod av två delar. Avsikten var dels att skildra till bolagets målsättningar i den mån ledningen skulle önska. Såväl informationen som arbetsdisciplinen uppvisade en klar skillnad mellan nuläget och målbilden. Enligt respondenterna fungerade den interna informationen inte på det sätt som ledningen önskar, och de bolagsenhetliga verksamhetsmodellerna hade inte integrerats i de dagliga rutinerna. Enligt de anställda vid YLE svarade satsningarna på personalutveckling, premiering och arbetshälsa inte mot bolagsledningens målbild. Regler och bestämmelser framhävdes däremot mer inom YLEs verksamhetskultur än vad ledningen önskat. Dessutom ansåg personalen att reformtakten var hård och att den ekonomiska synvinkeln fick större tyngd i verksamheten än vad som var önskvärt.
s. 4-5 Värderingarna styr YLEs valresultatservice är ett tungt men intressant dagsverke för många anställda. Hösten 2004 röstade Finland i kommunalvalet, och på försommaren var det dags för EU-val resultaten inväntades med spänning nästan fram till midnatt bl.a. under Stora Smedjans resultatkväll.
Åtgärder Utifrån resultaten av Värdenavigeringen fastställdes de åtgärder som bör vidtas vid respektive enhet. Inom radion hade man fått liknande information genom radions egen personalenkät. Därmed startade ett tvåårigt projekt inom radioverksamheten för utveckling av radions verksamhetskultur. Under året analyserade alla enheter i Böle sin verksamhet och sina insatsområden, såsom ledningen och personalpolitiken. Projektet gav också upphov till seminarier och arbetsgrupper samt konkreta förbättringsförslag. Inom TV-verksamheten genomfördes en organisationsreform som bl.a. hade som mål att öka innovationen och den interna rörligheten. Eftersom man också ville effektivisera den interna informationen lade TV-verksamheten ut egna intranätsidor i slutet av året. Ökningen av den interna rörligheten definierades som en framtida utmaning inom TV-verksamheten, den centrala ledningen och även svenska verksamheten, som startade ett rörlighetsfrämjande projekt med namnet Propellern. Inom den centrala ledningen och TV-verksamheten beslöt man dessutom att satsa på bl.a. standarden på utvecklingssamtalen och deras målorientering samt på en bättre samordning av utbildningen. De projekt som startades år 2004 och deras effekter utvärderas under år 2005. Anställningsstruktur Användningen av personal i arbetsavtalsförhållande minskade som helhet under året. Anställningsstrukturen stabiliserades, eftersom minskningen gällde visstidsanställningar. I slutet av år 2004 hade bolaget totalt 3 600 tillsvidareanställda, dvs. 14 flera än föregående år. Användningen av tidavlönad arbetskraft minskade från YLEs personal år 2004 Förändring från föregående år Fast anställda med månadslön Antal (31.12.2004) 3 600 +14 (+0,4 %) Årsverken 3 352 +68 (+2,1 %) Kvinnor 46 % +1 %-enhet Medelålder 46 år -1 år Deltidsanställda Antal (31.12.2004) 376-36 (-8,7 %) Andel av den ordinarie personalen 10 % -1,5 %-enheter Kvinnor 53 % +6 %-enheter Deltidspensionerade (31.12) 199-48 Visstidsanställda med månadslön Årsverken 532-71 (-11,7 %) Kvinnor 57 % ingen förändring Medelålder 32 år -1 år Timavlönade Årsverken 120-59 (-32,9 %) Kvinnor 56 % +2 %-enheter Medelålder 32 år +1 år Prestationsavlönade (frilansar) Personer totalt under året 4 559 +301 Kvinnor 48 % +2 %-enheter Medelålder 36 år -1 år Nya ordinarie anställningar under året (antal) 213 +47 Ordinarie anställningar som upphört (antal) 216 +3 året innan med totalt cirka 1,5 %. Dessa tidavlönade anställningar motsvarade totalt 4 004 årsverken. Denna siffra inkluderar alltså alla fast anställda och visstidsanställda med månads- eller timlön.
s. 6-7 Värderingarna styr Riku Suokas regisserar sommarens underhållningsserie act!one, där 15 av de främsta stå upp-komikerna i Finland medverkade. l Konserten Malja Göstalle i Huvilatältet under Helsingfors festspel sändes i tv. Statistik om personalen också fr.o.m. s. 22 Fast anställda enligt programgrupper 31.12.2004 Anställda Kvinnor Förändring från föregående år (antal) (%) (%-enheter) Nyheter och aktualiteter 913 50 +1 Fakta 208 71 +1 Kulturprogram 297 58 +1 Underhållning 143 43 +1 - År 2004 var 10 % av den fast anställda personalen deltidsanställda och orsaken till deltid var i över hälften av dessa fall deltidspension. Antalet deltidsanställda minskade med 36 personer från föregående år. Andelen kvinnor av de deltidsan - ställda var 53 %, dvs. 6 procentenheter mer än året innan. - Andelen deltidsanställda (10 %) minskade med 1,5 procentenheter från år 2003. Totalt 1 561 54 +1 Övriga programtjänster 347 61 +1 Produktionstjänster 910 27 +1 Stödtjänster 782 47 +1 Chefsposter År 2004 hade YLE sammanlagt 377 personer på chefsposter, dvs. 9 % av alla anställda med månadslön. Antalet bibehölls på föregående års nivå. År 2004 ökade antalet fast anställda med 43 inom programverksamheten och minskade med 29 inom stödtjänsterna. Andelen anställda inom programverksamheten har ökat med totalt 7 procentenheter under innevarande årtusende. Nya ordinarie anställningar har i regel inrättats inom programverksamheten. Antalet kvinnor på chefsposter ökade något år 2004. Andelen kvinnliga chefer var 32,1 % mot knappt 30 % år 2003. YLEs jämställdhetsprogram har som mål att kvinnornas andel av posterna på alla chefsnivåer ska uppgå till 40 %. Detta mål nåddes alltså inte år 2004. Flest kvinnliga chefer (53 %) hade svenska verksamheten, där även kvinnornas andel av personalen överlag Antal Andel av den ordinarie personalen (%) 31.12.2004 2004 2003 2002 2001 2000 Programverksamhet 2 818 78 77 74 73 71 var störst (61 %). I jämförelse med föregående år hade andelen kvinnliga chefer dock ökat mest i radion (4,2 procentenheter); där var andelen kvinnor på chefsposter 34,7 %. Stödtjänster 782 22 23 26 27 29 Nyckeltal år 2004: - Anställningsstrukturen stabiliserades. Då andelen fast anställda år 2003 var 77 % och andelen visstidsanställda 23 %, var 79 % av personalen fast anställd vid bolaget år 2004; andelen var nästan densamma som år 1999 (80 %). - I slutet av året var 197 personer timavlönade (56 % kvinnor), dvs. 25 personer färre än året innan. Av de timavlönade var 74 % under 35 år. - Inom programgrupperna ökade antalet fast anställda mest (7 %) inom nyheter och aktualiteter. Andel kvinnor på chefsposter (månadsavlönad personal 31.12.2004) % av personalen 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 23,8 38,6 36,3 Direktörer Chefer Sektorchefer 26,1 Övriga chefer 49,2 Övrig personal
Kompetensens dimensioner År 2004 fokuserade YLE i synnerhet på den strategiska personalplaneringen. Förändringar i arbetsformer och personalstruktur måste man bemöta genom att utreda med vilken typ av personal YLE i framtiden fungerar bäst. Linjerna för utvecklingen av programverksamheten åren 2005 2007 medförde konkreta utmaningar redan år 2004. I början av året utvärderade olika interna programarbetsgrupper YLEs utbud. Detta ledde till två nya projekt under året. För det första ska den innehållsfokuserade producentkompetensen inom fakta- och underhållningsutbudet utökas. För det andra ska det journalistiska kunnandet inom faktautbudet säkerställas. Därtill specificeras de områden i faktautbudet för vilka bolaget i fortsättningen upprätthåller egen journalistisk kompetens. Arbetsgrupperna lämnade in sina rapporter i slutet av år 2004. Personalstruktur Åldersstruktur Nyckeltal för åldersstrukturen och antalet tjänsteår: - Andelen under 30-åringar ökade med 0,5 procentenheter till 4,4 %. Fem år tidigare, år 1999, var andelen under 30-åringar 2,9 %. - År 2004 var den genomsnittliga anställningstiden 18,4 år. Eftersom nya ordinarie anställningar ingicks och pensionsavgången var livlig minskade den genomsnittliga anställningstiden klart från året innan. Längst var den år 2000: 19,6 år. - Medelåldern bland de YLE-anställda var 46 år. Bland kvinnorna var medelåldern 45 år och bland männen 47 år. Medelåldern sjönk till 1999 års nivå. - Nästan hälften (42,5 %) av de fast anställda hade arbetat vid YLE i över 20 år. - Av kvinnorna hade nästan 35 % arbetat vid YLE i under 10 år, av männen 26 %. Av männen hade 33 % arbetat för bolaget i över 25 år, av kvinnorna 26 %. Då personalens åldersstruktur granskas per programgrupp blir det lättare att uppskatta kompetensbehovet. Liksom under tidigare år fanns det relativt sett flest unga anställda inom nyheter och aktualiteter och minst inom faktaprogram. Nyhetsverksamheten utgjorde den vanligaste inkörsporten till bolaget för nya medarbetare. Ordinarie personal per programgrupp 31.12.2004 Under 30-åringar (%) Över 55-åringar (%) Nyheter och aktualiteter 9 18 Fakta 0,5 26,5 Kultur 5,5 25 Underhållning 3 22,5 Stödtjänster 2 32,5 Åldersfördelning (% av personalen) 60-55-59 år 50-54 år 45-49 år 40-44 år 35-39 år 30-34 år 25-29 år under 25 år 6,3 % 19,3 % 13,8 % 17,2 % 17,8 % 13,1 % 8,1 % 4,1 % 0,3 % 1,8 % 8,2 % 19,5 % 21,0 % 14,6 % 15,8 % 12,8 % 5,6 % 0,7 % år 2004 år 1994
s. 8-9 Kompetensens dimensioner Producent Benny Törnroos hälsar på studiopubliken i programmet Schlager på lager. l Atte Kaatinen filmar. Förebilden för studiovärdinnan Saimi Nousiainen i detta avsnitt av serien Ajan Sävel var Brita Koivunen. Statistik om personalen också fr.o.m. s. 22
Avgång Utöver lyckad rekrytering är det viktigt att känna till vilken typ av anställda som avgår från bolaget och varför. Under år 2004 avgick sammanlagt 216 personer från YLE, dvs. 6,4 % av personalen. Antalet bibehölls på föregående års nivå. Den livliga pensionsavgången inverkar på verksamhetsplaneringen i hela bolaget. Andelen personer som avgick med förtidspension eller ålderspension var 68 % av alla avgångna, dvs. 147 personer. Antalet ökade från året innan då 109 personer (51 % av alla avgångna) avgick med pension. Med individuell förtids- eller invalidpension avgick 23 personer. Utöver dem som avgick med pension lämnade 46 personer bolaget. Andelen personer som sade upp sig på egen begäran minskade från året innan och var 13 % av den totala avgången. Antalet personer som sagt upp sig på egen begäran har minskat stadigt sedan år 2000. I och med personalens stigande medelålder var kompetensöverföringen alltjämt en viktig utmaning. Inom verksamheterna genomfördes flera projekt med sikte på kompetensöverföring. Den vanligaste metoden för kompetensöverföring var mästaregesällmodellen. Till exempel enheten Tekniska produktionsplattformer vid YLE Teknik framskred under året från avbildning av arbetsprocesser på individuell nivå till den egentliga överföringsfasen. Sammanlagt 35 mästare förde sin kompetens vidare. Den modell för kompetensöverföring som tagits fram vid Tekniska produktionsplattformer kan även utnyttjas på andra håll i bolaget. Avgång åren 2000 2004 och pensionsprognos för åren 2005 2010 350 attraktiv arbetsgivare. Enligt en undersökning som gjordes av Universum Communications år 2004 ansåg högskolestuderandena att YLE var den intressantaste arbetsgivaren av alla finländska kommunikationsbolag. I en jämförelse mellan arbetsgivare i olika branscher kom YLE på tredje plats. I maj 2004 togs ett nytt rekryteringssystem i bruk på internet. Det nya systemet underlättar och påskyndar behandlingen och utvärderingen av ansökningar samt möjliggör mer systematisk insamling av information om arbetssökande. Från maj till slutet av år 2004 var 136 platser lediganslagna vid YLE. Antalet ansökningar från både inom och utom bolaget uppgick till 2 213. Internet visade sig vara den klart effektivaste rekryteringskanalen. Av sökandena hade 47 % fått kännedom om de lediganslagna platserna antingen på intranätet eller internet. Om sökandena kan noteras följande: - Av alla arbetssökande var 59 % kvinnor. - Av sökandena sade sig cirka 90 % vara finländska till sitt etniska ursprung. 1,4 % av sökandena kom från de andra nordiska länderna. Av dem sökte största delen arbete inom svenska verksamheten. År 2004 fick sammanlagt 213 personer ordinarie anställning vid YLE. Tre av fyra som fick ordinarie anställning hade tidigare haft avtal på viss tid. Antalet nyrekryterade var betydligt större än året innan (166 tillsvidare gällande nya avtal år 2003). Av de nya fast anställda rekryterades 96 % till programverksamheten. Programarbetet prioriteras allt mer i de nya anställningarna; år 2003 var motsvarande siffra 81 %. Den relativa andelen fast anställda i programarbete av hela personalen ökade. 300 250 200 150 100 50 0 140 146 73 85 43 33 139 31 116 19 109 71 46 152 106 131 122 98 99 64 55-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07-08 -09-10 Övrig avgång Övrig pension Ålderspension och pensionsprognos Om de nyrekryterade kan noteras följande:: - Medelåldern bland de fast anställda var 34 år och 45 % av dem var kvinnor. Medelåldern bland de visstidsanställda var 32 år och 57 % av dem var kvinnor. - Av de nya fast anställda rekryterades 96 % till programverksamheten, av de visstidsanställda 93 %. - Den vanligaste yrkesbeteckningen bland alla nyrekryterade var redaktör. Den systematiska coachningen av nyrekryterade på intranätet, som bygger på Arvo Lintus inskolningsmaterial, etablerade sig under året som ett verktyg för cheferna. Arvo Lintus morgonkaffe hölls sex gånger i april och november, och där deltog sammanlagt 89 Nya medarbetare vid YLE Bland studerande och unga proffs var YLE fortsättningsvis en nyanställda. Under dessa evenemang för fri samvaro fick de nyanställda träffa bolagets ledning och också bekanta sig med varandra.
s. 10-11 Kompetensens dimensioner YleX samt Veli och Tomi i direktsändning under turnén YLE är här. l I serien Siirtolaisuus Euroopassa i YLEs öppna universitet fick vi bl.a. träffa den ingermanländska Maria Lakchina. Dokumentärerna filmades av Arto Kaivanto m.fl. Personalomsättning år 2004 (tillsvidareanställningar) 250 200 150 100 213 216 den öppna antagningen till JET-ledarskapsutbildningen år 2004 inledde sina studier under året. Utbildningen har skräddarsytts för YLE och omfattar både case-undervisning och avsnitt som handhas av utomstående experter. De utvecklingsprojekt som utgör examensarbete i JET-utbildningen har i bästa fall lett till konkreta förändringar i arbetssätten. Ett bra exempel på detta är det projekt som ekonomiredaktionerna i radion och televisionen 50 0 Nyrekryterade Avgående genomförde för att utveckla versioneringen av nyhetsmaterial och det intermediala samarbetet. Dessutom slutförde sammanlagt 48 producenter och nyhetschefer år 2004 sin utbildning i den ettåriga producentskolan. I Föränderligt arbete kontinuerligt lärande Chefscoachning och producentskolan Chefsarbetet står i nyckelställning när det gäller att uppnå goda producentskolan deltog 18 personer från TV-verksamheten, 17 från radion och 13 från svenska verksamheten. Chefsdagarna anordnades också år 2004 två gånger; cirka 220 chefer deltog båda gångerna. I vårens strategiseminarium deltog omkring 150 chefer och bolagets högsta ledning. resultat och främja arbetshälsan och trivseln på arbetsplatsen. När omvärlden och arbetssätten förändras blir chefsarbetet ännu viktigare. Många av de utmaningar som kommit fram i Värdenavigeringen gäller uttryckligen chefernas arbete. Sedan år 2002 har YLE-chefer utbildats inom ramen för JET-programmet. I slutet av år 2004 hade redan 34 chefer avlagt denna specialyrkesexamen i ledarskap. Dessutom utbildades 50 chefer. Alla som valts ut i Utvecklingssamtal och 360 -utvärdering Det viktigaste enskilda verktyget i chefsarbetet är utvecklingssamtalet som alltjämt används systematiskt. Cheferna har fått utbildning för utvecklingssamtalen enligt behov både i grupper och enskilt. År 2004 förde cirka 70 % av de YLE-anställda ett kompetensbaserat utvecklingssamtal med sin chef. Antalet var
i svenska blev populärare och detsamma gällde den undervisning som skräddarsytts för vissa enheter och grupper. Hösten 2004 lades språkvårdssidan Kielo ut på YLEs intranät. Kielo är en för redaktörer avsedd databank för språkriktighetsfrågor. IT-utbildning Sammanlagt 577 personer deltog i IT-utbildning som anordnades av Arto. Antalet kurser var inalles 122 och antalet kursdagar 718. Populärast var datakörkortskursen som ger grundläggande färdigheter för vidare studier i datateknik. klart mindre än föregående år, vilket delvis beror på organisationsförändringar i enheterna. Radioverksamheten utgjorde här ett undantag med ett nästan hundraprocentigt deltagande år 2004. I och med reformen av pensionslagstiftningen fördes s.k. framtidssamtal med alla anställda som fyllt 58 år, dvs. sammanlagt 620 personer. Under samtalen utreddes de anställdas avsikter beträffande pensioneringen, eventuellt deltidsarbete och frågor som anknyter till den individuella utvecklingen. Framtidssamtalen bidrar till att klarlägga bolagets framtida kompetensbehov. Fr.o.m. år 2005 kommer framtidssamtalen att integreras i utvecklingssamtalen. Ett viktigt verktyg för chefernas egen utveckling är 360 -utvärderingen, som numera används systematiskt. Utöver de chefer som deltog i JET-utbildningen var 100 chefer med om utvärderingen. Utvärderingen omfattar alltjämt enhetscheferna och de chefer som är direkt underställda dem. Inom svenska verksamheten deltog samtliga chefer med undantag av två i 360 -utvärderingen. Utvärderingen upprepas med cirka två års intervaller och personen kan därför själv följa sin egen utveckling och kontrollera i vilken utsträckning målen uppnåtts. Allra bäst kommer 360 -utvärderingen till sin rätt när resultaten kan utnyttjas i samband med utvecklingssamtalen. Nyckeltal för utbildningen: - Utbildningstjänster utifrån köptes för 676 000 euro. Minskningen från föregående år var cirka 32 %. - Programmedarbetarna beviljades sammanlagt 250 månader utbildningsledighet. Ledigheter beviljades 86 sökande och varade i genomsnitt 3 månader. Utbildningsledigheter beviljades kvinnor och män i samma utsträckning. - För studier och utbildning användes nästan 64 000 timmar. Detta är 9 000 timmar, dvs. 12 %, mindre än år 2003. Nya verksamhetsmodeller Inlärningen sker numera allt oftare i arbetet, på den egna arbetsplatsen och genom utveckling av det egna arbetet. Den tid som avsätts uteslutande för utbildning har minskat ytterligare eftersom utbildningen har blivit en del av själva arbetet. Läraren är också allt oftare en arbetskamrat som redan behärskar uppgiften. Detta återspeglas i att de utbildningstjänster som köps utifrån har minskat. År 2004 genomfördes flera omfattande bolagsinterna utbildningsprojekt. Till exempel inom TV-verksamheten anordnades 2 arbetsseminarier för skriptor; 71 personer från hela landet deltog. Under seminarierna dryftade skriptorna utmaningarna i yrket samt frågor i anslutning till arbetshälsa i en förändrad verksamhetsmiljö. Inom svenska verksamheten har ett multimedialt arbetssätt tagits fram i nyhets- och aktualitetsverksamheten. Inom radion behandlades i samråd med Särmä (YLE Programutveckling) landskapsradiornas morgonprogram och särskilt programledarnas yrkeskompetens. Språkutbildning och Kielo IDA (International Development Centre of Adulta) arrangerade enligt sitt avtal med YLE språkutbildning för de anställda både individuellt och i grupper. I undervisningen deltog 120 personer och antalet undervisningstimmar var knappt 600. Undervisningen Nyckeltalen, som har plockats från bokföringen och personalförvaltningens datasystem, beskriver inte den totala investeringen i eller volymen av utbildning och utveckling utan endast de utbildningskostnader och -timmar som varit klart avskiljda från själva arbetet. Arbetshälsan är en gemensam sak Verksamhet som främjar arbetsförmågan Arbetshälsofrämjande aktiviteter anordnades enligt enheternas behov. Företagshälsovården deltog i flera projekt till förmån för arbetshälsan. Syftet med projekten var att hjälpa och stöda de anställda att orka i sitt arbete och klara av förändringar. Utöver arbetshälsan inriktades projekten också allt mer på att utveckla själva arbetet. Till exempel inom TV-verksamheten slutfördes ett tvåårigt utvecklingsprojekt som gällde YLE Kulturprogram. Målet var att av kompetenscentrumet, som är indelat i flera programgrupper och på olika lokaler, skapa en enhetlig och stark arbetsgemenskap med en öppen, inspirerad och kreativ atmosfär. Alla som regelbundet arbetar vid Kulturprogram deltog i utvecklingsprojektet. Projektet gav resultat kompetenscentrumets atmosfär förbättrades, den ömsesidiga uppskattningen och samarbetet ökade och ledarskapspraxisen blev klarare. Ett annat nästan årslångt projekt till förmån för arbetshälsan genomfördes inom YLE Utbildning. Syftet var bl.a. att öka det
s. 12-13 Kompetensens dimensioner multimediala samarbetet, det interna informationsutbytet och teamens arbete samt att främja den fysiska arbetshälsan. Alla som undersökt olycksfallen på ett berömvärt sätt, nästan alla skador har bokförts. är anställda inom Utbildning deltog i projektet. FPA:s grupprehabilitering startade Aslak-kurser för redaktörer och för medarbetarna på TV-produktionstjänsterna. Uppgifter om olycksfallen i arbetet: - Cirka en tredjedel av olycksfallen inträffade i YLEs egna lokaliteter och 18 fall har bedömts vara sådana att arbetsgivaren Obekväma arbetstider påverkar hälsan Det större programutbudet och i synnerhet den ökade nyhetsoch aktualitetsservicen har medfört att allt flera anställda har obekväma arbetstider, särskilt på efternatten. År 2004 hade eventuellt kunde ha påverkat dem på förhand (dessa olycksfall ledde till 183 sjukdagar). - Den vanligaste orsaken till olycksfall var hala gångbanor och underlag; en dryg fjärdedel av alla olycksfall berodde på halka. uppskattningsvis 650 YLE-medarbetare obekväma arbetstider. För att utreda hur obekväma arbetstider påverkar hälsan genomförde Två fall av misstänkt yrkessjukdom togs upp till behandling (4 år 2003 och 11 år 2002). Båda fallen var hörselskador till följd av buller. Endast det ena fallet uppfyllde kriterierna för yrkessjukdom. företagshälsovården och tandvården tillsammans en undersökning som blev klar under år 2004. Av dem som deltog i undersökningen ville cirka en fjärdedel ändra sina arbetsarrangemang. Samma fjärdedel led också mest av sömnstörningar och andra stressymptom. I samråd med arbetstidsexperterna vid Institutet för arbetshygien inleddes därför ett utvecklingsprojekt. Syftet är att först enhetsvis analysera de nuvarande arbetsarrangemangen och därefter tillsammans ta fram ett förslag till nytt skiftsystem. Resultaten av utvecklingsprojektet utvärderas senast sommaren 2006. Antal olycksfall i arbetet år 1995-2004 200 150 100 185 178 155 160 129 103 135 142 114 50 70 75 68 67 51 50 53 35 49 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Alla olycksfall Olycksfall under arbetsresor 141 65 2004 Sjukfrånvaro Företagshälsovården registrerade ett något större antal sjukdagar Säkerhetsutbildning Under året deltog sammanlagt 498 YLE-medarbetare i olika än föregående år. De vanligaste orsakerna till frånvaro på grund av sjukdom var sjukdomar i stöd- och rörelseorganen 23 % (19 % år 2003) och psykiska problem 20 % (18 % år 2003). typer av säkerhetsutbildning anordnad av YLE Säkerhet. Kurserna fokuserade främst på arbetarskydd och räddningsverksamhet. Exempelvis i den två dagar långa grundkursen i arbetarskydd deltog 52 personer och i halvdagskursen om skyddsövervakning 110 Uppgifter om sjukfrånvaro: - Sjukledigheten varade i genomsnitt 10 dagar, dvs. en dag längre än år 2003. - Kvinnornas andel av fallen av arbetsoförmåga var medarbetare. Sammanlagt 18 chefer deltog i den arbetarskyddsutbildning som ingick i JET-programmet. Före utgången av år 2004 hade sammanlagt 13 % av bolagets anställda fått säkerhetsutbildning. Avsikten är att öka denna utbildning i framtiden. oförändrad 55 %. - Antalet dagar av arbetsoförmåga var 34 400, dvs. 400 flera än år 2003. Semester- och klubbverksamhet YLE-medarbetarna har tillgång till semesterstugor på fyra orter i Olycksfall i arbetet Under året inträffade 141 olycksfall i arbetet. Antalet olycksfall steg till samma nivå som år 2002, vilket visar att det mindre antalet olycksfall år 2003 inte innebar någon varaktig minskning. Finland. Under år 2004 tillbringade de sammanlagt 387 semesterveckor i dessa stugor. YLE understödde under året personalens klubbverksamhet med drygt 98 000 euro. Särskilt motionsklubbarna är populära. Klubbarna omfattar ett brett urval av idrottsgrenar, från biljard till orientering och dykning. Ett olycksfall i arbetet ledde till i genomsnitt 7,4 dagars frånvaro. Största delen av olycksfallen (70 %) var dock lindriga och orsakade mindre än 3 frånvarodagar. År 2004 införde cheferna för första gången i YLEs olycksfallsprogram åtgärder för undvikande av skador. Cheferna har
Löner och premiering Personalresultaträkning Under räkenskapsperioden 2004 användes cirka 55 % av intäkterna för olika personalposter. Andelen var ungefär två procentenheter mindre än året innan. Den arbetade ordinarie arbetstidens andel var på YLE alltjämt mindre än i de flesta företag. Detta beror bland annat på de långa semestrarna och på olika ersättningar i ledighet som förkortar arbetstiden. Förändring från föregående år mn euro % mn euro % Löner 151,7 74,8 1,6 1,1 Lönetillägg 9,0 4,4-0,1-1,1 Resultatpremier 0,6 0,3 0,2 50,0 Lagstadgade lönebikostnader 38,9 19,2 6,8 21,2 Frivilliga lönebikostnader 2,6 1,3-0,4-13,3 Totalt 202,8 100 8,1 4,2 Årsarbetstid De anställda med månadslön har i genomsnitt en arbetstid på 37 timmar per vecka, vilket år 2004 sammanräknat gav cirka 8,8 miljoner timmar teoretisk ordinarie arbetstid. Den teoretiska arbetstiden ligger på samma nivå som i fjol. Arbetstiden förblev oförändrad trots att antalet fast anställda med månadslön ökade, eftersom andelen visstidsanställda samtidigt minskade. Siffror som beskriver tidsanvändningen per år 2004 2003 2002 2001 2000 % % % % % Teoretisk ordinarie arbetstid 100 100 100 100 100 Nyckeltal i anslutning till arbetstiden: - Under året utfördes 100 000 timmar mertids- och övertidsarbete, dvs. 10 % mindre än föregående år. - Sammanlagt 12 % av arbetstiden var semestrar och 5 % övrig avlönad frånvaro. - Under året tog 38 personer (50 % kvinnor) alterneringsledigt i sammanlagt 5 104 dagar. Antalet alterneringslediga var 27 färre än året innan. Andelen av den totala arbetstiden var 0,5 %. - Av dem som tilldelades 20-årshonoraret tog 60 personer, dvs. 67 %, emot honoraret helt eller delvis i form av ledighet. Andelen av den totala arbetstiden var 0,2 %. Jämställdhet mellan könen i avlöningen Skillnaden mellan mäns och kvinnors löner är avsevärt mindre vid YLE än på arbetsmarknaden i allmänhet. Bland hela personalen var kvinnornas medellöner 94 % av männens löner. Procenttalet var detsamma som år 2003. På vissa chefsnivåer hade löneskillnaderna förändrats något, men som helhet förblev de på samma nivå som föregående år. Skillnaden mellan kvinnors och mäns löner var på chefsposter mindre än bland hela personalen. Frånvaro (inkl. utbildning) 20,6 21,3 20,7 21,0 20,9 Arbetad ordinarie arbetstid 79,4 78,7 79,3 79,0 79,1 Mertids- och övertidsarbete 1,1 1,2 1,5 1,5 1,6 Arbetad tid sammanlagt 80,5 80,0 80,7 80,5 80,8
s. 14-15 Löner och premiering Sportredaktör Pertti Tapola och brottare Marko Ylihannuksela demonstrerar ett krysstag i direkt radiosändning från Tangomarknaden i Seinäjoki. l YleX Pop sändes i tv och radio från Helsingfors över hela landet. I programmet Estradilla Tommy Lindgren från Don Johnson Big Band. Statistik om personalen också fr.o.m. s. 22 Medellön för kvinnor av medellön för män per uppgiftsgrupp (%) 2004 2003 2002 2001 1998 Direktörer 95 89 91 103 96 Chefer 95 95 94 95 97 Sektorchefer 95 97 97 98 103 Övriga chefer 103 102 106 105 101 Chefsposter totalt 99 102 101 102 101 Övriga 97 97 96 95 94 Premiering Ett målpremiesystem för enhetsdirektörerna och de resultatansvariga cheferna används nu för andra året i följd. Eftersom målen uppställdes fram till utgången av januari 2005 fanns siffrorna för premieringen under hela år 2004 inte ännu att tillgå vid årets slut. Under år 2003 omfattades däremot sammanlagt 97 personer (41 % kvinnor) av målpremieringen; av dem fick 40 % en del av premien. Av dem som premierades var 56 % kvinnor. Målpremiens andel av lönesumman var 0,1 %. Under året utbetalades resultatpremier för totalt 616 000 euro, dvs. 0,4 % av lönesumman, till sammanlagt 573 personer (50 % kvinnor). Premiernas antal ökade med 165 från år 2003. Under året tilldelades sammanlagt 90 personer (46 % kvinnor) 20-årshonoraret, dvs. 3 personer flera än år 2003. Av dem tog 30 personer emot honoraret helt och hållet i pengar och 34 helt i form av ledighet. Honorarens sammanlagda värde var 482 000 euro (0,3 % av lönesumman), dvs. cirka 6 000 euro (1,2 %) mer än år 2003. Stipendier beviljades 92 personer (41 % kvinnor) och för detta ändamål användes cirka 124 000 euro.
Sändning pågår i YLE Tampereen Radios studio. l Redaktör Kai Kostamo och hans program Uusi Aamu håller tammerforsborna sällskap fem morgnar i veckan. YLES VÄRDEN De värderingar som styr YLEs verksamhet är public service-etik, förståelse för och uppskattning av publiken, kreativ förnyelse, effektivitet samt ansvarskännande och delegerande ledarskap. Ungefär en gång om året undersöks hur väl YLEs värden återspeglas i verksamhetskulturen (YLEs Värdenavigering). YLE fokuserar i sitt programutbud på det finländska samt på trovärdighet, oavhängighet, mångsidighet och hög kvalitet. Vi väljer inte våra teman utifrån hur enkla eller underhållande de är. Man måste våga ta upp också svåra frågor som kanske väcker ångest. - Kai Kostamo
s. 16-17 Anställd vid YLE Värderingarna finns i ryggmärgen Inte diskuterar vi våra värden dagligen. Dem har vi i ryggmärgen, säger Maaria Grönfors, som är chef för YLE Tampereen Radio. Kanske i ryggmärgen, men åtminstone inte endast på papper. YLEs värden är det som ska utgöra grundvalen för allt arbete som utförs inom bolaget. Grönfors vill inte att hennes redaktion utses till mönsterelev inom värdearbetet trots att man i Tammerfors listade värden redan långt innan YLE som bolag lyfte fram dem. Lokal prägel, tillförlitlighet, mångsidighet, finländskhet, förståelse för publikerna, räknar Grönfors upp. Redaktör Kai Kostamo vid Tampereen Radio är tillsammans med Hanna Juopperi programvärd och redaktör i det tre och en halv timme långa magasinet Uusi aamu som sänds fem morgnar i veckan. Enligt honom är public service-etiken relevant redan i valet av tema. Vi väljer inte våra teman utifrån hur enkla eller underhållande de är. Man måste våga ta upp också svåra ämnen som kanske väcker ångest. Vi behandlar också människolivets ledsamma men oundvikliga företeelser såsom ålderdom, sjukdomar och död. Gnäll försöker vi dock undvika, framhåller Kostamo. Trots allvarliga ämnen kan morgonprogrammets framtoning vara positiv. Programmet behöver inte vara dystert trots att innehållet väcker tankar och diskussion, förklarar Kostamo. När det blir tal om att förstå och uppskatta publikerna, blir Kostamos min bekymrad. YLE Radio Suomi har ett brett arbetsfält och det förekommer skillnader i uppfattningarna om kanalens grundläggande uppgift. Den enskilda redaktören är en del av en stor helhet och har kanske ibland svårt att se de stora linjerna och besluten bakom dem, särskilt på grund av de senaste årens snabba förändringar. Tampereen Radios programutbud betjänar många lyssnargrupper och redaktörerna står därför nära allmänheten. De olika lyssnargrupperna utgör ett brett spektrum, vilket gör att kanalen är starkt närvarande i den finländska vardagen. Kostamo tycker att programmedarbetarna därigenom blir ödmjuka och mottagliga för lyssnarnas behov och önskemål. Samtidigt står kraven på kreativ förnyelse och ökad effektivitet delvis i konflikt med varandra. När det gäller att förnya sig på ett kreativt sätt är det väsentliga visserligen vad man har mellan öronen. Men arbetsprocessen är indelad i små bitar och var och en måste se om sitt eget hus. Inom Uusi aamu har vi nog fått ganska fria händer att pröva på nya lösningar, men den hektiska arbetstakten ger inte alltid rum för dem, förklarar Kostamo. Han tycker att det är trist att alla förändringar i de tekniska arbetsredskap som används vid programproduktion och problemen i samband med dem ofta har kvävt den kreativa förnyelsen. Maaria Grönfors anser att effektivitetstänkandet har sina rötter i de begränsade resurserna. Den strama ekonomin tvingar oss till effektivitet, påminner hon. Effektiviteten ligger också bakom versioneringen. Samma material ska utnyttjas för flera olika medier. Kostamo sväljer inte helt påståendena om versioneringens ekonomiska lönsamhet. Om man vill omarbeta material för ett annat medium riktigt bra kan det ta längre tid än att göra något helt nytt. Tvärtemot vad man antar sparar versioneringen inte alltid arbete, påminner Kostamo. Hur genomförs då ett ansvarskännande och delegerande ledarskap på Tampereen Radio? Alla frågor ska behandlas och alla beslut fattas så öppet som möjligt. I en liten arbetsgemenskap måste alla veta vart man är på väg, framhåller Grönfors.
SVENSKA YLES OMORGANISATION YLEs svenskspråkiga radio och television organiserades i början av år 2004 till gemensamma kompetenscentrer. Den svenska nyhetsverksamheten slogs samman i början av år 2005. Radio Extrem är förutom en radiokanal också ett kompetenscentrum som producerar ungdomsprogram för radio och tv. Den för verksamheten gemensamma enheten för nya medier svarar för webbutbudet på svenska som helhet och betjänar kompetenscentrerna i frågor som gäller webben. När man rör sig från ett medium till ett annat kan man turvis ta lite ledigt från det ena. Det berikar arbetet på bägge fälten. - Pia-Maria Lehtola Redaktör Pia-Maria Lehtola gör ett reportage om bildkonstnären Christer Åbergs utställning. Lehtola anser att tv- och radioarbetet stöder varandra.