Europaforum XXII Norra Sverige

Relevanta dokument
Mål och budget för Tomelilla kommun

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016

12 Yttrande över remissen Betänkande -Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd (SOU 2015:44) AMN

Fullmäktigeberedningen för kostfrågor och antagande av kostpolicy KS-2011/575

Riksantikvarieämbetet

Verksamhetsplan 2014

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM40. Direktiv om åtgärder avseende tillgänglighetskrav för produkter och tjänster. Dokumentbeteckning

Budgetpropositionen Stora satsningar för ökad hållbarhet

Föredragande borgarråd et Katarina Luhr anför följande.

ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN

Remiss av Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor

Betänkandet SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design

Riktlinjer för medborgardialog

FREDA-farlighetsbedömning

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Regel 1 - Ökad medvetenhet

THE EUROPEAN GREENBUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för GreenBuilding Stödjande Företag

Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt.

Avfallsprocessen. Processade produkter med förpackningar. Produkter med förpackningar. Kinda kommun med dess näringsliv och medborgare.

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

NYHETER ISO 14001:2015

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011

INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Uppsökande ungdomsarbete i Svenskfinland

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Delrapport

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Motion till riksdagen 2015/16:2690. Stärkt koppling mellan skola och näringsliv. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering.

BFL & IKT (och SUA kommer )

Utvecklingsprojekt i Södermanland

Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan

Strategi KUB. Tillväxt Företagande och Entreprenörskap

Statens skolverks författningssamling

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 2008/2173(INI)

Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala

Fristående brobyggare

Höjd arbetsgivaravgift för unga. Konsekvenser för detaljhandeln

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Vad är hållbar utveckling?

Systematiskt kvalitetsarbete

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden

Food and Agriculture Organization of the United Nations

INITIATIVET FÖR REKO ARBETSPLATS

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen.

Gör Stockholm till en freetrade-stad Motion (2015:81) av Joar Forssell (L)

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Cirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning. 4 april 2016

Sysselsättningen och regeringens budgetförslag

Hur kan du söka pengar från landsbygdsprogrammet till bredbandsprojekt?

Investera i förskolan

Arbetsplan Jämjö skolområde

Styrgruppens mål Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1

KS SEPTEMBER 2014

Arbetsplan Jämjö skolområde

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

Miljöanpassad upphandling UPPHANDLA EN HÅLLBAR FRAMTID FÖRUTSÄTTNINGAR OCH DET NATIONELLA STÖDET

När staden är allt vad är landsbygden då? Hans Westlund Kungl. Tekniska Högskolan Jönköping International Business School

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

GRUMS DEN VÄLKOMNANDE KOMMUNEN!

Syftet med en personlig handlingsplan

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM36. En europeisk migrationsagenda. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet

Yttrande över remiss, förslag till biblioteksplan för Landstinget Sörmland

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Skolplan för Svedala kommun

Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3

Bilaga 5 Relaterade lagar, fö rördningar öch ma l

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/

Granskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd

Interreg Sverige-Norge Maud Nässén Västsvensk EU konferens Tylösand

Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Din röst gör skillnad!

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

34. Motion "Rätt till heltid - möjlighet till deltid" yttrande Dnr 2013/

Arbeta bäst där du är Dialect Unified Mi

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM46. Rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram. Dokumentbeteckning.

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Nämnd för Trafik, Infrastruktur och miljö 43-54

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m

Därför är brukarinflytande viktigt. problem och möjligheter

ÅR KOMMUN! TERNA I HAGFORS 2014 HAGFORS V MODERA

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

Motion Vegetarisk veckodag

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

Kartläggning och analys av lärosätenas arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande

Styrdokument för krisberedskap

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Underlag till inriktning för plan

Transkript:

Europaforum XXII Norra Sverige Positioner i korthet Sammanhållningspolitiken efter 2020 Cirkulär ekonomi Kaskadanvändning av skoglig råvara Migration Vindkraft i kallt klimat

Sammanhållningspolitiken efter 2020 De regionala skillnaderna och utmaningarna ökar i Europa samtidigt som vi är mer beroende av varandra för att skapa utveckling. Det behövs därför en aktiv sammanhållningspolitik och ett gemensamt arbete för att skapa förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft i hela Europa. Europaforum Norra Sverige vill se en aktiv sammanhållningspolitik för att utjämna klyftor och skapa förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft i hela Europa. Positionen i korthet: EFNS vill att sammanhållningspolitiken stödjer utveckling och investeringar i samtliga medlemsländer och regioner i EU. Utvecklingen är ett delat ansvar mellan EU, medlemsstaterna och den lokala och regionala nivån. Det är EFNS uppfattning att det gemensamma EU behöver att alla regioner höjer sin lägsta nivå. EFNS anser att sammanhållningspolitiken behöver territoriell anpassning för att regionerna ska kunna bidra till EUs övergripande prioriteringar. Behoven av stöd och flexibilitet är större i vissa geografiska områden. Norra Sverige har specifika utmaningar och potentialer som behöver externt stöd för att frigöras. För EFNS är det angeläget att EU-kommissionen ser att Norra Sveriges utmaningar, såsom gleshet och avsaknad av marknadskrafter och riskvilligt kapital, motiverar högre andel stöd i form av Europeiska struktur- och investeringsfonder. Kontaktperson: Terese Ryndal terese.ryndal@regionvasterbotten.se

Cirkulär ekonomi För att säkra tillgången på resurser för kommande generationer, för att minska utsläppen av växthus gaser, för att skydda människor och miljö från skadliga ämnen och inte minst för att skapa jobb och tillväxt i Europa krävs en europeisk politik som bygger på att utveckla en cirkulär ekonomi. Europaforum Norra Sverige välkomnar ett europeiskt sammanhållet åtgärdspaket med syftet att åstadkomma en cirkulär ekonomi. Positionen i korthet: EFNS vill understryka skogens- och skogsindustrins betydelse i en cirkulär ekonomi. Sverige är världens näst största exportör av papper, pappersmassa och sågade trävaror. Norra Sveriges skogresurser är en viktig tillgång. EFNS välkomnar EU-kommissionens ståndpunkt - att återvinning av energiinnehållet i avfall är bättre än deponering - när det inte går att förebygga eller materialåtervinna avfall. För att skapa en cirkulär ekonomi är det viktigt att skapa goda förutsättningar för materialåtervinning. EFNS välkomnar EU-kommissionens förslag om att vidta åtgärder för att stimulera en miljöanpassad offentlig upphandling. Den offentliga sektorns inköp är en betydande del av ekonomin och kan påverka produktion och konsumtion i mer hållbar riktning. Forskning och innovationer utgör en central faktor för att påskynda övergången till ett kretsloppssamhälle. EFNS uppmanar EU-kommissionen att genom EU:s program och fonder stödja innovationsutveckling och stötta regionala projekt. EFNS vill betona vikten av regional delaktighet och hänsyn till perifera och glest befolkade områden. För att en cirkulär ekonomi ska utvecklas krävs en ambitiös ansats av aktörer på alla nivåer, i synnerhet den regionala och lokala nivån. Kontaktperson: Lena Friborg lena.friborg@regionvasterbotten.se

Kaskadanvändning av skoglig råvara Det finns en ambition inom EU om att reglera användningen av biomassaresurser, via en så kallad kaskadanvändning, till en bestämd prioriteringsordning i nämnd ordning återanvändning, återvinnig, bioenergi och avyttring, vilket gör att trä hamnar längst ner i prioriteringsordningen. Det kan påverka svensk bioenergi negativt, då vi i Sverige har ett välutvecklat system för förädling av biomassa genom sitt välutvecklade och viktiga skogsbruk. Positionen i korthet: EFNS motsätter sig bindande regler på EU-nivå för användning av skoglig biomassa/biomassaresurser. EFNS anser att skogspolitiken, skogen och skogsprodukter inkl biomassa ska fortsätta vara en kompetens för medlemsstaterna. EFNS anser att hur biomassa används beror på industrins bedömning av ekonomisk nytta som i sin tur beror på efterfrågan och politiska beslut. Marknaden löser allokeringen av skogsråvara, också för energianvändning. EFNS ser gärna policys som skapar marknader som är miljö- och klimatssmarta och samtidigt ger goda intäkter och skapar sysselsättning. EFNS uppmanar EU:s institutioner att stödja åtgärder som främjar infrastrukturen, det aktiva skogsbruket samt forskningen och utvecklingen inom skogssektorn kopplat till bioekonomin och den utökade biobaserade industrin. EFNS anser att användningen av energived borde öka i Europa. EFNS anser att en kraftigt ökad användning av energived är en förutsättning för att medlemsländerna ska ha möjlighet att nå sina åtaganden enligt Förnybarhetsdirektivet liksom klimatmålen enligt COP21-överenskommelsen. EFNS erinrar att EU-kommissionen inte har rätt att styra medlemsländernas energimix. Kontaktperson: Mona Mansour mona.mansour@northsweden.eu

Migration EFNS vill med anledning av den humanitära kris som råder efterlysa gemensamt ansvar för den utmaning som det stora antalet flyktingar som söker sig till Europa medför. Positionen i korthet: EFNS ställer sig positiv till ett generöst flyktingmottagande. EFNs vill att EU agerar för att Europas medlemsländer och regioner tar större gemensamt ansvar för det stora antalet flyktingar som söker sig till Europa. EFNS välkomnar förslagen om en obligatorisk fördelningsmodell inom EU. EFNS föreslår att EU stärker kapaciteten för ett hållbart och ansvarfullt asylmottagande i EU:s alla medlemsländer och regioner. EFNS välkomnar EU-kommissionens diskussioner om att Europeiska socialfonden ska kunna användas för bättre flyktingmottagande, t.ex. insatser för ensamkommande flyktingbarn och skapa möjligheter för de som beviljats uppehållstillstånd att träda in på arbetsmarknaden. EU behöver mer samlad kraft för att ta itu med orsakerna till att människor flyr. EU ska också skapa bättre möjligheter till stöd åt människor på flykt och slå vakt om den grundläggande rätten att få söka asyl. EFNS tar ställning för att det behövs fler lagliga vägar in i Europa. Kontaktperson: Mikael Janson mikael.janson@northsweden.eu

Vindkraft i kallt klimat I Horizon 2020:s arbetsprogram för 2016-2017 fokuseras utmaningarna för vindkraft främst på icke landbaserad vindkraft, istället för landbaserad vindkraft. Europaforum Norra Sverige vill nu inför kommande handlingsprogram se ett ökat fokus på landbaserad vindkraft, då norra Sverige har goda förutsättningar att bli en ledande region för utveckling av vindkraft i glesbefolkade och kalla klimat. Positionen i korthet: EFNS föreslår att landfasta vindkraftverk blir huvudfokus i Horizon 2020:s arbetsprogram för 2018-2020 och vidare. EFNS vill se en lansering av ett Europeiskt innovationspartnerskap (EIP) i de europeiska glesbefolkade områdena om vindkraft i glesbefolkade områden och kallt klimat. EFNS föreslår att regionerna inom EFNS ges uppdraget att ta fram förslag till handling i Horizon 2020:s arbetsprogram för 2018-2020 och vidare, med inriktning för landbaserad vindkraft i glesbefolkade regioner med kalla klimat. Kontaktperson: Anthony Scully anthony.scully@northsweden.eu