Matpatrullen Förberedelser och genomförande Matpatrullen är en aktivitet för dig som vill vara med och påverka och göra skillnad
Matpatrullen Varför starta aktiviteten? Måltiden är viktig för vårt välbefinnande hela livet. När andra aktiviteter minskar, ökar måltidernas betydelse. Maten inom äldreomsorgen är med jämna mellanrum ett hett debattämne i media och exempel på färglösa maträtter och oaptitliga plastlådor lyfts fram. SPF Seniorerna har en unik möjlighet att påverka äldrematen ute i kommunerna. Flera distrikt och föreningar har redan använt sig av matpatruller med gott resultat. Vilket syfte har aktiviteten? Syftet med matpatrullen är att undersöka hur måltidssituationen ser ut för personer som får sina måltider serverade inom äldreomsorgen både på äldreboende och inom hemtjänsten. Även andra matserveringar som erbjuder måltider för äldre kan utvärderas. Resultatet kan sedan användas för att påverka kommunen att förändra det som är dåligt och stärka det som är bra. Resultatet kan med fördel lyftas i media. Hur kan den genomföras? Matpatrullen kan undersöka smaken och utseendet på maten men även servicen och måltidsmiljön i matsalen på ett äldreboende. Inom hemtjänsten kan matpatrullen se hur den sociala situationen ser ut, hur maten tillreds och levereras samt hur det står till med valfriheten. Kan man t ex välja olika maträtter, hur maten tillagas eller ett besök på matservering? Som hjälp finns checklistor och mallar som kan justeras eller användas som de är. Matpatrullerna bestämmer själva vilket fokus de tycker är viktigast. Vilka resurser krävs? Aktiviteten kräver ett gäng engagerade medlemmar som vill avsätta tid för att planera, genomföra, sammanställa och kommunicera ut resultatet från undersökningen. Förberedelse genom att kontakta respektive anrättning är en förutsättning. Vad kan ni som arrangörer tänka på när ni genomför aktiviteten? Tänk på att undersöka äldreboende och hemtjänst var för sig. Planera långsiktigt och ta kontakt med äldreomsorgen i god tid. Bestäm om undersökningen ska genomföras varje år och vad ni ska undersöka. Det är viktigt att ha en bra kontakt med berörda äldre, föreningens medlemmar samt med media och kommunpolitiker. Vilka hjälpmedel finns för genomförandet? En beskrivning av förberedelser och genomförande Testprotokoll Måltidsguiden för matservering Testprotokoll Måltidsguiden för matlådor
Förberedelser och genomförande Idéstuga Börja gärna med en idéstuga genom att samla en grupp engagerade medlemmar som tillsammans som vill avsätta tid för att planera och genomföra en Matpatrullen-undersökning samt sammanställa och kommunicera ut resultatet. Arbetsgrupp Tillsätt sedan en fast arbetsgrupp med ansvar för genomförandet. Samarbeta och hjälp varandra inom gruppen. Planeringsmöte Genomför ett planeringsmöte i arbetsgruppen med syfte att fördela tydliga ansvarsområden, diskutera budget och resursbehov för genomförandet. Genomförandeplan Bestäm när undersökningen ska göras och om det ska bli en återkommande undersökning. Bestäm också redan från början vilket fokus undersökningen ska ha, hur genomförandet ska gå till och följas upp. Samverkan Fundera på om det finns möjlighet att göra undersökningen i samverkan. Kanske kan den genomföras tillsammans med andra föreningar inom SPF Seniorerna eller i samarbete med företag eller andra organisationer? Kontakt Det är viktigt att planera långsiktigt och ta kontakt med kommunen eller specifika utförare i god tid. Hjälpmedel Till er hjälp finns fakta från Livsmedelsverket samt exempel på frågeställningar som kan ligga till grund för en undersökning om hur organisationen för matfrågorna fungerar i kommunen och på olika boenden. Det finns också två mallar för protokoll. Ett för ett besök på ett boende eller en mateservering där undersöks hur hela måltidssituationen ser ut för personer som får sina måltider serverade inom äldreomsorgen. Det andra protokollet är till för att göra tester av matlådor som serveras inom hemtjänsten. Det är mer inriktat på matens utseende, smak, doft, konsistens och portionernas storlek. Resultatet Sammanställ resultatet, analysera det och fundera på vilka resultat som är intressanta att lyfta fram dels som återkoppling till undersökningsstället och kommunen, dels gentemot media. Fundera på hur ni kan få media intresserade av resultatet. Uppföljning Fundera på hur återkopplingen till utförarna ska ske. Kanske kan ni komma överrens om en handlingsplan med till exempel återkommande uppföljningsmöten eller nya tester. Tips från tidigare matpatruller Kontakta gärna andra föreningar eller distrikt som har genomfört Matpatrullen och fråga hur de har gjort och vad de fått för resultat. SPF Seniorerna Jönköpingsdistriktet genomförde den första patrullen och Kalmardistriktet och Kronombergsdistriktet har bland andra följt samma modell.
Bra mat i äldreomsorgen - sammanfattning av Livsmedelsverkets råd Maten och måltiden inom äldreomsorgen har stor betydelse för välmående och trivsel och är så mycket mer än att bara tillgodose behov av energi och näringsämnen. Måltiden i äldreomsorgen kan vara en av dagens höjdpunkter. En satsning på bra mat i omsorgen är en satsning på hela verksamheten. Måltiderna bör, så långt det är möjligt, anpassas efter de äldres egna behov, vanor och önskemål. Åldrandet gör att risken för sjukdom och undernäring ökar. Därför är det viktigt att de måltider som serveras i äldreomsorgen håller hög kvalitet. En måltid av hög kvalitet kan skapa förutsättning för ett bra näringsintag, bli en paus med fokus på något trevligt, skapa delaktighet och gemenskap. Det kan vara bra att alltid tänka på att personalen är gäster i de äldres hem. Att en måltid upplevs som bra och gästen känner matglädje beror inte bara på vad som finns på tallriken. Begreppet måltidskvalitet är bredare, det bör ses ur olika vinklar och delas upp i flera delar. Alla delar behövs och det är därför viktigt att inte någon del helt tappas bort. Som stöd för kvalitetsarbetet finns en modell i form av ett pussel med sex olika områden. God Att laga god mat till många kräver både kunskap och fingertoppskänsla. Vad som är gott är naturligvis mycket individuellt, men det märks om en måltid är lagad med engagemang och noga avsmakad. Att servera maten vackert och bjuda på dofter som tilltalar och lockar är viktigt för att väcka aptit och intresse. Sannolikt kan möjligheten att välja mat utifrån önskemål och vanor påverka smakupplevelsen. Erfarenhet visar att även det sätt som måltiden presenteras och serveras, påverkar om maten uppfattas som god, eller inte.
Integrerad Måltiden bör vara en del av omsorgen. Matgäster och personal som tillsammans kan dela bra måltider i en trevlig miljö kan vara en viktig stämningshöjare i verksamheten. De kan bidra till samhörighetskänsla, ge tid för social samvaro och stimulans. Att på olika sätt delta i arbetet kring måltiderna genom att påverka recept, hjälpa till vid föreberedelse och tillagning av mat är något som uppskattas av många äldre. Det kan bidra till stärkt självkänsla och ge möjlighet att längre kunna ha kvar sina färdigheter. Trivsam Gott bemötande och trevliga lokaler där maten ska ätas bidrar i hög grad till hur måltiden uppfattas som helhet. Rena, fräscha och trevliga lokaler bidrar till matlust och trivsel. Växter, skärmar och bra belysning kan avgränsa och ge en trivsam känsla. Bra att också tänka på ljudmiljön och att stänga av störande ljud, minimera spring i lokalen, att vänta med disk till efter måltiden. Det är en stor fördel om man, inte minst i hemtjänsten, kan ha ett lyhört samtal med den äldre om önskemål kring måltiden. Ska rummet vädras, belysningen ändras, maten läggas upp på något visst sätt eller finns andra önskemål, som att få sällskap eller att äta ensam? Näringsriktig Ett bra näringsintag är viktigt för alla. När vi blir äldre ger bra mat förutsättning för att orka leva ett aktivt liv och bidrar till att behålla ett eget oberoende. Åldrande innebär ofta att aptit och ätande påverkas. Ofta äter de äldre för lite mat. För att täcka energibehovet behövs därför mat som är extra energität samt att huvudmålen kompletteras med efterrätter och ett individuellt antal mellanmål. Maten kan behöva konsistensanpassas för att svara mot de äldres behov. Menyerna bör så långt det är möjligt anpassas efter de äldres behov, vanor och önskemål för att locka till aptit. Hållbar Maten påverkar miljön negativt men kan också ha positiv effekt på exempelvis odlingslandskapet. Därför är det viktigt att göra medvetna val av livsmedel som belastar miljön så lite som möjligt. Förutom att välja rätt livsmedel är också samordning av transporter, minskad energianvändning och källsortering av avfall åtgärder som minskar belastningen på miljön. Eftersom all livsmedelsproduktion har miljöpåverkan är det dessutom viktigt att minska matsvinnet. Säker All mat som serveras ska vara säker att äta och matgästerna ska kunna känna sig trygga med och inte bli sjuka av maten. Äldre personer är extra känsliga för vissa livsmedel. Personalen ska ha kompetens inom livsmedelssäkerhet och det ska finnas rutiner för hur risker ska hanteras, förebyggas och åtgärdas, även då matgäster hjälper till i köket. Det behövs särskilda rutiner för att säkerställa att matgäster med allergi och överkänslighet inte ska bli sjuka av maten. Läs mer om bra mat i äldreomsorgen på www.livsmedelsverket.se Kontakt Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola, omsorg, vx: 018-17 55 00 www.livsmedelsverket.se www.maltidsbloggen.blogspot.com Layout: Merethe Andersen, maj 2013
Matpatrullen Frågeställningar Här följer exempel på frågeställningar som Matpatrullen kan använda sig av. Frågorna kan ställas till politiker och tjänstemän i kommun samt till chefer och personal på boenden och serveringsställen. Prioritera och välj de frågor som är viktiga för er undersökning och ert perspektiv. Kommunens organisation Hur ser organisationen ut för planering, genomförande och uppföljning av äldrematen i kommunen? Finns det en kostchef? Vilka är ansvariga för verksamheten respektive upphandling? Vilka kvalitetskrav har ni för upphandling av matleverantörer och utförare? Använder ni standarden för kvalitet inom äldreomsorgen? Har någon tidigare genomfört en undersökning likt Matpatrullen i kommunen? Behövs det matpatruller? Finns det ett intresse av att samverka och genomföra undersökningar? Hemtjänsten Hur är nöjdheten med maten som hemtjänsten levererar? Kan man välja olika matleverantörer? Kan man välja mellan att få matlådor, hjälp med att laga mat eller få besöka en matservering? Hur ser möjligheten för social samvaro kring måltiden ut? Finns det något ställe där man kan träffas och äta tillsammans under ordnade former i kommunen? Finns det initiativ från kommunen? Från SPF Seniorerna? Hur kontrollerar de att maten som levereras äts upp? Särskilt boende Är måltidsmiljön lugn? Ljus och trivsam?
Hur mycket värde sätter man på dukningen? Är det lagom med matdofter i lokalerna? Har man en genomtänkt placering dvs. har man glädje av sällskapet runt bordet? Finns det möjlighet att vara med och förbereda måltiden? Hur ser menyerna ut? Finns det valmöjligheter och varierande menyer med många olika rätter? Är de anpassade till den boendes behov, får han/hon det önskade? Är portionernas storlek anpassade till den boendes önskan? Finns det tillgång till olika konsistenser och kosttillskott eller möjlighet till etnisk anpassad kost? Förekommer det att man har festmåltider? Finns det möjlighet till att få alkoholhaltiga drycker? Är det en bra måltidsordning? Är måltiderna utspridda över hela dagen? Finns det möjlighet till mellanmål och extra mål? Får man hjälp med matning vid oförmåga att klara det själv? Matservering Varifrån kommer maten? Hur stor del av ingredienserna är ekologiska? Var tillagas maten? Om maten tillagas på annan plats; hur långt före serveringstillfället kommer den? Hur lång är färdvägen? Hur hålls maten varm? Hur ser en veckomatsedel ut? Frukost, middag, kväll, mellanmål, nattmål? Hur stor är valmöjligheten? Kan man välja olika maträtter? Hur stor del av maten är halvfabrikat? Hur stor del av råvarorna är svenskodlade? Hur stor del av råvarorna är importerade? Hur är kostrådet sammansatt? Hur ofta är det koll från miljökontoret?