Neurpsykiatri mrangne@gmail.cm Att känna igen ch bemöta persner med neurpsykiatriska svårigheter Mars 2015 Tack till Susanne Bejert, Elenre Rydén ch Kjell Mdigh för en del tankar ch bilder! 1 Justitieminister Beatrice Ask i Scialplitik nr 2, juni 2007: Trligen har vi väl någn frm av bkstavskmbinatin hela högen. Jag är livrädd för att små barn skall få en stämpel i pannan tidigt m att här finns en risk. Lästips, självupplevda Gunnel Nrrö Luke Jacksn Daniel Tammet Gunilla Gerland Marc Segar Susanne Schäfer Aspergers syndrm har jag verkligen det? Miffn, nördar ch Aspergers syndrm Född en blå dag Det är bra att fråga... På förekmmen anledning En riktig människa En överlevnadsguide för persner med Asperger syndrm Stjärnr, äpplen ch linser Tack till dcent Kjell Mdigh! Lästips, prfessinella författare SLL Reginalt vårdprgram 2010 Scialstyrelsen ADHD hs barn ch vuxna Christffer Gillberg Autism ch autismliknande tillstånd hs barn, ungdmar ch vuxna Barn, ungdmar ch vuxna med Asperger syndrm - nrmala, geniala, nördar? Ett barn i varje klass - m DAMP, MBD ch ADHD Vanna Beckman Vuxna med DAMP/ADHD Uta Frith Autism ch Aspergers syndrm Kathleen Nadeau Flickr med AD/HD Malin Nrdgren Jag avskyr rdet nrmal Rss W Green Explsiva barn Tny Attwd Om Aspergers syndrm Daniel Gleman Känslans intelligens Jesper Juul Ditt kmpetenta barn Trkel Klingberg Den översvämmade hjärnan Den lärande hjärnan Judith Rich Harris Myten m föräldrars makt Lara Hns-Webb Så lyfter du fram styrkrna hs barn med ADHD Träning, självhjälpsprgram ch psykterapi för patienter www.kgnitiva.rg (psykterapeuter med kgnitiv inriktning) www.livanda.se (kgnitiv terapi via internet) www.kbt.nu www.sjalvhjalppavagen.se (Riksförbundet Attentin) www.levamedadhd.se (Janssen) www.adhdinf.se (Lilly) www.cmpaz.se/verktyg-studier/interaktivutbildning-m-biplar-sjukdm/ www.schizfrenisklan.se mrangne@gmail.cm 1
Svårigheter att ta andras perspektiv (bearbetning C Gillberg, 1995) Vilka förmågr behöver vi för att klara livet i det mderna samhället? ADHD DAMP Autism- Asperger Tics Tvångssyndrm Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Kncentratin Reglera uppmärksamheten Reglera aktivitetsnivån Impulskntrll Gå från A till B Planera Organisera Genmföra Förstå andras inre liv, empati Ömsesidigt samspel, scial interaktin Kmmunicera Förmedla sympati Tack till Susanne Bejert! 7 Exekutiva förmågr Arbetsminne. Organisering av tankar. Planeringsförmåga. Prblemlösning. Mental flexibilitet. Förmåga att skifta från en föreställning till en annan. Impulskntrll. Särskiljande av affekt. Perceptinsstörningar ch svårigheter med exekutiva funktiner ch kgnitiner Svårt att planera, rganisera, srtera Svårt att srtera sinnesintryck, klara av sinnesstimulans Svårt att kmma ihåg Svårt att hantera nya situatiner Svårt att klara av frustratiner Svårt att klara av självklarheter Annrlunda upplevelse av tid Svårt att hitta Stresskänslig 9 Utvecklingsstörning / mental retardatin Känner du igen dig? Generellt nedsatta funktiner/förmågr. IQ <70. Diagns genm neurpsyklgisk testning. Annan behandlingsstrategi/bemötande delvis. Patienter med ADHD har sm grupp 15 enheter lägre IQ än nrmala Stressade av det vardagliga livets undvikliga krav i vårt samhälle. mrangne@gmail.cm 2
Känner du igen dig? 1. Hur fta har du svårigheter med att avsluta de sista detaljerna i en uppgift/ett prjekt när de mer krävande mmenten har avklarats? 2. Hur fta har du svårigheter med att få rdning på saker ch ting när du ska utföra en uppgift sm kräver rganisatin? 3. Hur fta har du prblem att kmma ihåg avtalade möten, t ex läkartid, eller åtaganden? 4. Hur fta händer det att du undviker eller skjuter på att sätta igång med en uppgift sm kräver mycket tankemöda? 5. Hur fta händer det att du sitter ch plckar med någt, eller skruvar på dig ch rör händer eller fötter när du är tvungen att sitta en längre stund? 6. Hur fta känner du dig överaktiv ch tvungen att hålla igång, sm m du gick på högvarv? Hyperaktivitetssyndrm (AD/HD) Ouppmärksamhet Hyperaktivitet Impulsivitet DAMP DAMP- Deficit in Attentin, Mtr and Perceptin = ADHD + svårigheter med mtrik ch perceptin Symtm vid ADHD Bristande uppmärksamhet: Svårigheter att upprätthålla kncentratinen, att planera, rganisera ch fullfölja en aktivitet. Ökad distraherbarhet. Kan ge sken av att man är slarvig, pålitlig eller uppe i sina egna tankar. Hyperaktivitet: Högre frekvens ch intensitet av aktivitet än andra. Det kan handla m att man har svårt att sitta still, hålla händer ch fötter stilla eller pratar mycket. Kan i vuxen ålder ersättas av inre rastlöshet. Impulsivitet: Svårigheter att brmsa reaktiner ch impulser till beteenden. Kan ge intryck av att man är tålig, inte kan vänta på sin tur, ch innebär att man ftare än andra ger sig in i överlagda, ibland farliga situatiner. Andra vanliga symtm vid ADHD / DAMP Dyslexi Autistiska drag hs hälften med svår DAMP Klumpighet Auditiv perceptinsstörning Bristfällig tidsuppfattning Planeringssvårigheter Autmatiseringsprblem, t.ex. utföra inlärda rörelsemönster AD/HD - diagnstik Debut före 7 års ålder Leder till kliniskt signifikant funktinsnedsättning inm minst två mråden; sklan, arbetet eller hemmet mrangne@gmail.cm 3
AD/HD lika typer Till den psykiatriska öppenvårdsmttagningen kmmer en drygt 30-årig man p g a avsevärda svårigheter. Bekymren har förelegat ända sedan småbarnsåren. AD/HD kmbinerad typ AD/D uppmärksamhetsstörning HD/D - framför allt hyperaktivitet Det handlar m ständiga prblem med kncentratin ch uppmärksamhet. Han satt ch drömde sig brt i sklan, hade svårt att ta in infrmatin. Han har alltid haft svårt att klara läxr. Han har aldrig kunnat läsa en bk, utan glömmer brt vad sm händer ch har svårt att följa tråden. Han har alltid haft svårt att städa sitt rum, svårt att rganisera ch strukturera saker, påbörjar saker sm sedan inte blir slutförda. Han känner sig mentalt trött av ett längre samtal. Pat tycker att han egentligen skulle ha fått betydligt bättre betyg i sklan än vad han nu klarade av. Berättar att han är impulsiv i sitt tal ch gärna säger precis vad sm faller hnm in. Han har svårt med minnet, tappar lätt tråden, har svårt att hålla sig till ämnet, går lätt upp i varv i lika sammanhang ch tycker själv att han har dålig egenreglering av sina psykiska funktiner. Han blir störd av flera ljud samtidigt ch tycker att det är svårt att tänka i ett srl av andras röster. En 24-årig man söker sin husläkare för sina prblem. Det visar sig att han har haft svårigheter så länge han minns. Redan på dagis var han hpplös med rastlöshet, svårigheter att sitta still ch benägenhet att hamna i knflikter. I sklan var det svårt med läsförmågan. Han kunde inte fkusera på vad han skulle läsa ch har aldrig klarat att göra en läxa i hela mitt liv. Han blev lätt störd när flera pratade samtidigt ch fick därför fta sitta för sig själv. Vidare var han mycket impulsiv ch gjrde fta överlagda saker sm han sedan ångrade. Det blev mycket klagmål från föräldrar, lärare ch kamrater sm inte kunde förstå varför han aldrig kunde skärpa sig. Patienten hade hppats att svårigheterna skulle växa brt, men så har inte blivit fallet ch han har nu stra svårigheter att passa tider, att strukturera sin dag ch att alls få sin tillvar att fungera. Läsa en bk klarar han inte, videfilmer får han se i krtare sekvenser med pauser emellan. Det är sm en inre mtr sm han inte kan få stpp på. Han börjar känna sig desperat över sitt förklarliga tillstånd ch vädjar m hjälp. Ytterligare exempel Spara-knappen Hn sm försvann på café vid läkarbesöken Hårförlängerskan Amfetaministen Skrna på sffan på avd 1 Mannen i bälte på avd 52 AD/HD samsjuklighet ch följder Utvecklingsstörning Aspergers syndrm Tics/Turettes syndrm Specifika inlärningsstörningar (dyslexi, dyskalkuli) Depressin, dystymi Biplär sjukdm Ångestsjukdmar (PTSD, scial fbi, OCD, GAD) Stressrelaterade sjukdmar utmattningssyndrm, utbrändhet Missbruk/berende Persnlighetsstörning Ätstörningar Smatisk sjuklighet (lycksfall, övervikt) ADHD vanligare i vissa grupper Missbruk/berende 20-30 % Kriminalvård 25-40 % Allmänpsykiatri > 20 % mrangne@gmail.cm 4
Symtmbild Nedsatt självkntrll Allvarliga uppmärksamhetsbrister Svårt att reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå, affekter Impulsivitet Bristande rganisatinsförmåga Bristande förmåga att klara av vardagens alla krav Dålig planering Dålig tidshantering Glömska Hyperaktivitet (minskar fta hs vuxna) Symtmen skall leda till funktinsinskränkning / hinder i det vardagliga fungerandet i flera lika situatiner ch miljöer. Dessa patienters livsbana präglas av allt vad deras ADHD ställer till med (förlust av arbeten, studiemisslyckanden, dåliga relatiner). 50-80 % har kvar symtm ch funktinshinder sm vuxna Att aldrig kmma i tid till sin tid på mttagningen är ett gtt diagnstiskt tecken! Frustrerade över sina svårigheter, självkritiska, usel självkänsla. Man ska inte kunna kmpensera sin ADHD med andra faktrer, t ex hög intelligens. Att förstå en människa med ADHD Symtm på ADHD Symtm på övriga tillstånd, dvs samsjuklighet + Funktinsinskränkning av ADHD Funktinsinskränkning av samsjukligheten + Psyklgiska knsekvenser Sciala knsekvenser Könsskillnader vid ADHD Män Utagerande beteende Störande beteende Aggressivitet Kriminalitet Kvinnr Depressin Ångest Känslmässig instabilitet Vi behöver se ch förstå summan av lidande, funktinsinskränkningar ch knsekvenser! Flicksymtm vid ADHD Flickrna? (Svenny Kpps flickprjekt ) Arg för småsaker Humörsvängningar Lätt att ta till tårar Glömmer snabbt efteråt Liten grupp har städmani Mer prblem med uppmärksamhet än med hyperaktivitet. Sitter kvar på sin plats Skapar strategier så att det inte märks Låg energinivå; rkar inte, nickar till Lata ADL 2/3 av krnlgisk ålder Av ca 40 flickr med ADHD hade hälften ckså mtriska svårigheter mrangne@gmail.cm 5
Knsekvenser av ADHD/DAMP Varningssignaler för möjlig ADHD Uselt självförtrende Påtagliga kamratprblem Om scial beteendestörning vid 10 å.å. är risken str för psykscial missanpassning med missbruk Kriminalitet Ca 25% av de i häktet har ADHD 25-40% av intagna i kriminalvården har ADHD Scial fbi eller scialt negativa; 40% i tnåren Många blir passiva ch överviktiga sm vuxna 1/3 acceptabel prgns, 1/3 måttlig-dålig, 1/3 mycket dålig Prblem i studier eller yrke Hemmet rörigt, svårt hålla rdning Erfarenhet av drger Kriminalitet Ärftlighet ADHD hs vuxna - kvarvarande prblem / symtm ADHD hs vuxna - äktenskapsprblem Svårigheter att hantera små ch förväntade vardagsbekymmer ch stressrer; Blir förvirrade, störda eller irriterade ch brister i prblemlösningsförmågan Brister i skötsel av arbete/hem eller sm förälder Labila. Krta spntana eller reaktiva depressiva episder - ibland växlande med uppvarvning. Temperamentsfulla - övergående utbrtt Relatinsprblem Sömnprblem Erfarenhet av familjeterapi, sm inte ledde någnstans Oförmåga att lyssna ch avbryter partnern (uppmärksamhetsstörning ch impulsivitet) Oförmåga att ta sin del av ansvaret (rganiserad) Oförmåga att sköta eknmi (impulsivitet) Riskfaktrer för suicid vid ADHD AD/HD samsjuklighet ch följder Psykiatriska Impulsivitet Emtinell instabilitet Nedstämdhet ch ångest Sömnstörningar Missbruk Psyklgiska Misslyckanden inm stra delar av livet Låg självkänsla Skuldkänslr Sciala Sämre eknmi ch scial situatin Sämre scialt stöd Fler skilsmässr ch separatiner Lägre utbildningsnivå Oftare arbetslöshet Oftare sjukskrivning Kriminalitet Trtssyndrm - (barndmsdiagns) Uppförandestörning - (barndmsdiagns) Persnlighetsstörning brderline, antiscial Missbruk/berende (rökning, alkhl, narktika, spel) (Kriminalitet ej någn sjukdm) mrangne@gmail.cm 6
Allt hänger ihp Fråga: vad ska man behandla? Trtssyndrm Uppförandestörning ADHD Missbruk/berende Antiscial persnlighetsstörning Svar: funktinsnedsättningen! Målsättning med behandlingen Behandling ch hjälp vid ADHD/DAMP Diagns Förståelse Undvika sciala ch psykiatriska pålagringar Rädda självkänslan Anpassning av miljön Fungerande scial situatin Lindra vissa symtm CS kncentratin, uppmärksamhet, rganisatinsförmåga, humörstabilitet, självkänsla, minskad risk för missbruk Infrmatin Pedaggiskt stöd Gruppbehandling Patient- ch anhörigförening (Attentin) Hjälpmedel Bendestöd Beteendeterapi Medicinering Centralstimulantia, amfetaminliknande Strattera Omega-3 fettsyrr? Arbetsminnesträning ( Rb-mem ) Bemötande av patienter med ADHD ch Asperger Autistiska symtm Wings triad Kunskap m tillståndet Tid ch intresse Bry dig på riktigt, du måste vilja väl (affektiv empati) Lyssna, ta reda på patientens behv (kgnitiv empati) Psykpedaggik - berätta, förklara, begripliggör för patienten, visa på internetsidr ch patientföreningar Hjälp patienten se att han är kay, att det är hans ADHD/Asperger sm ställer till det Gör en överenskmmelse m vad ni ska göra ( n invlvement, n cmittment ) Kmmunikativ störning Scial funktinsinskränkning Begränsade intressen, bristande förmåga till fantasi, udda lekbeteenden mrangne@gmail.cm 7
58 Autism/Aspergers syndrm - vad fungerar dåligt? Svårigheter med krpps-språket i det sciala samspelet Stra svårigheter ifråga m ömsesidig scial interaktin ch kmmunikatin (verbal ch icke-verbal). Tal- ch språkprblem. Nedsatt föreställningsförmåga. Begränsade, repetitiva beteenden, intressen ch aktiviteter. Tvingande behv av att införa rutiner ch intressen. Mtrisk klumpighet. Ögnkntakt Ansiktsuttryck Gester Röstläget mrangne@gmail.cm 8
Aspergers syndrm Förstår inte ömsesidig scial kmmunikatin eller sciala regler Nästintill förmögen att luras eller manipulera Lillgammal, lilla prfessrn Högtravande språk Enfrmig språkmeldi eller t.ex. gäll röst Kan prata alldeles för mycket; gåpåig Stelt krppsspråk; använder inte gester nrmalt Mimik sm inte passar tillfället eller utslätad mimik Klumpig i mtriken Mbbas fta i sklan Aspergers syndrm (frts) Saknar gd förmåga till inkännande (men kan ha gd förmåga till medkännande) Rigid i tanken - förstår inte metafrer eller humr Behv att införa vissa rutiner även andra ska anpassa sig Pedantiskt knkret tankemönster (m andra) Odlar vissa intressen till det extrema mre rute than meaning Ser fta barnslig ut sm vuxen Märkligt klädd, kstymer Har fta svårt att känna igen ansikten Sciala ch känslmässiga svårigheter Miff, nörd, freak, utsider. Oflexibel ch rigid, måste ha det på sitt sätt. Svårt att förstå vad andra tänker ch känner. Svårigheter att tlka sciala spelregler. Knfunderad ch förvirrad av sciala situatiner. Svårt att knyta kntakter, har fta aldrig haft en nära relatin. Förstår inte spelreglerna på sklgården. Sitter för sig själv på rasterna. Ofta mbbade, ratade ch ensamma. Gillar inte att hålla hand ch kramas. Nedsatt ögnkntakt (munnen sm pratar). Ögnkntakt ch att inte avbryta andra är inte så viktigt. Svårt med small talk. Pratar till andra, inte med dem. Kan inte sluta prata. Avbryter andras samtal med andra. Uppfattas sm taktlös ch hyfsad. Måste lära sig turtagning i samtal. Behöver få lära sig hur hens beteende stör andra. Får träna på att gå på hundprmenader ch tala m andras hundar. Svårigheter att se helhet, sammanhang ch syfte Ser genm ett barns ögn, svart eller vitt. Tänker i bilder. Bra på att plcka upp detaljer ch fakta. Mindre bra på att förstå övergripande sammanhang. Whistleblwers, måste säga sanningen, men ser inte helheten. Kan fkusera mycket länge på saker sm intresserar. Kntrllerande ch befallande, behöver ha det på sitt sätt. Följer regelbken. Skulle aldrig gå mt röd gubbe, även m det inte syns några bilar. Den sm svarar han gjrde det när läraren frågar vem sm gjrt någt dumt i klassrummet. Särskilda intressen ch udda beteenden Förklaringsmdeller för autismspektrumstörning Ofta udda intressen, vill inte leka sm andra. Fkus på det sm intresserar ch egna intressen. Plötsligt väldigt fkuserad när någt verkligen intresserar, annars svårt att kncentrera sig på saker. Outtröttlig ihärdighet när någt intresserar. Vänder samtal mt sig själv ch sina egna intressen. Driver egna intressen, försöker få andra att intressera sig för dem. AS överrepresenterat överallt där specialintressen frdas, sm t ex fågelskådare ch planesptters. Mentaliseringsförmåga, thery f mind. Förmåga att förstå att andra persner har tankar, känslr, avsikter ch önskningar ch vad dessa kan röra sig m. Mentalisering, eller kgnitiv empati, är en förutsättning för affektiv empati, medkänsla, ch för hänsynsfullt beteende. Central kherens. De flesta människr utgår från helheten ch sammanhanget, men persner med AST ser detaljerna först ch försöker bygga upp en helhetsbild av dessa. Arbetsnarkman. Ofta tvångsmässigt beteende, mre rute than meaning. Ökad systematiseringsförmåga. Kan svara med citat från filmer. Exekutiva funktiner. De delfunktiner sm behövs för att vi ska kunna styra vårt beteende på ett ändamålsenligt sätt, kunna möta ch hantera nya situatiner, fatta beslut ch lösa prblem.. mrangne@gmail.cm 9
Persner med ASD har fta avvikelser inm: Symptm sm fta följer Mentaliseringsförmåga, thery f mind. Central kherens. Exekutiva funktiner Autmatisering Generalisering Scial stil 1. Klassiskt avskärmat, drar sig undan från scial kntakt 2. Passiv men inte undandragande 3. Aktiv men udda 4. Rigid, överfrmell scial stil Depressin Självskadande beteende Aggressivitet Annrlunda ätbeteenden Sömnstörning Specifika rädslr När kan man misstänka att en persn har AS? När kan man misstänka att en persn har AS? Yttre/beteende: Ofta rutinbundenhet. Beteendet kan ibland inge misstanke m svårt tvångssyndrm, psykssjukdm eller utvecklingsstörning. Emtinell kntakt: Kan ibland vara reserverad, avståndstagande eller påträngande, distanslös. Varierande grad av svårigheter att tlka emtinella stimuli kan finnas, liksm svårigheter med inlevelseförmågan i andras tankar, känslr ch avsikter. Frmell kntakt: Mer eller mindre tydliga avvikelser i kmmunikatin ch scialt samspel. En del är tysta ch tillbakadragna, i sällsynta fall mutistiska, andra är mycket verbala. Mnlg kan föredras framför dialg. Bristfällig icke-verbal kmmunikatin är vanlig, inkluderade avvikande användning ch timing av exempelvis ögnkntakt, gester ch ansiktsuttryck. Språkbruk ch röstläge kan ibland vara mntnt, repetitivt ch steretypt. Samtalen utgår fta från patientens egna intressen. Nyanser i språket ch abstrakta resnemang kan vara svåra att förstå för patienten. Uttryck ch liknelser kan tlkas knkret, bkstavligt. Ibland finns andra språkavvikelser, såsm eklali eller att tala högt för sig själv. Psykmtrik: Steretypt, repetitivt rörelsemönster kan förekmma liksm hämmad, agiterad eller på annat sätt avvikande mimik ch mtrik. Affekter: Kan ibland uttryckas mindre tydligt. Tankeförlpp/kgnitin: Ofta avvikande, tendens att fkusera mer på detaljer än på helheten. Svårigheter att manipulera ch integrera abstrakt infrmatin, särskilt sådant sm rör scialt samspel. Särskilda dmäner kan finnas med exceptinell kgnitiv kapacitet. Psykstecken: Ibland auditiva, visuella eller sensriska perceptinsstörningar, men ej regelrätta hallucinatiner eller vanföreställningar. Fördelar med Asperger Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Mnmana intressen mycket kunskap! Hög mral Högre värden Pålitlighet Teknisk begåvning Specialintressen Ibland specialbegåvning avseende teckning, musik, abslut gehör Självständigt tänkande Rättframma ch uppriktiga Nggranna Scialt färgblind ( Pippi på kafferep ) Låg intuitiv scial förståelse Läser av dåligt (psykpater läser av bra) Svårt se andras behv, men bryr sig Rak kmmunikatin - säger rakt ut det vi menar Saknar farstu, tar in andra till köksbrdet direkt Umgänge krävande ch tröttande, behöver vara ensam ibland mrangne@gmail.cm 10
Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Scialt färgblind ( Pippi på kafferep ) Låg intuitiv scial förståelse Läser av dåligt (psykpater läser av bra) Svårt se andras behv, men bryr sig Rak kmmunikatin - säger rakt ut det vi menar Saknar farstu, tar in andra till köksbrdet direkt Umgänge krävande ch tröttande, behöver vara ensam ibland Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Specialintressen Förmåga till djup kncentratin Repetitivt beteende, lve f sameness, enkanalighet (skilj mt tvång) Stark integritet, principfast Bryr sig inte m grupptryck, vill inte göra m sig Går inte i flck utan rakt fram Gillar inte kallprat Ärlig, uthållig, ljal Ofta gtt hjärta, generös, trfast Ser varken upp till eller ner på andra -> kunderna gillar dem, men inte chefen Behv vara för sig själv, hitta sina egna tankar Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Språkliga egenheter (högverbal, missuppfattar metafrer, uppfattar rden bkstavligt) Svårt med förändringar, svårt att ändra sig, svårt byta riktning Svårt byta tankespår, sm ett lkmtiv Svag central cherens (tar in detalj efter detalj, lägger sedan ihp pusslet) Tar längre tid lära in färdigheter Annrlunda perceptin ( kniv i örat ) Blir lätt sensriskt överbelastad -> irritatin ch utbrtt Ögnkntakt fta jbbigt (mer närvarande när tittar brt) Ser fta munnen först (det är ju den man pratar med) Speglar inte alltid andras ansiktsuttryck (mer nllställda ansikten) Stel mimik -> andra trr att man inget känner Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Håll det du lvat Håll avtalade tider Döm inte -> persnen slipper försvara sig Röran berr på förmåga, inte slarv (sakligt prblem, inte mraliskt) Vid knflikter ch prblem: förklara vad sm hände, hjälp till att reda ut det Sparsamt med gruppsamvar (mkt tröttande) Låt slippa strukturerad gruppsamvar Förklara alla synliga regler Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Ge en funktin att fylla på arbetsplatsen Ge instruktiner före start Ge en tydlig arbetsbeskrivning, skrivna instruktiner ch knkret, verbal feedback (missar all tydlig/uttalad feedback) Specifika ch entydiga instruktiner (vad ch hur) Binära ch linjära instruktiner (behåll/kasta, arkiv/åtgärd) Var tydlig ch explicit. Säg vad du menar ch mena vad du säger Ge infrmatin visuellt, skriftligt ch i bild Låt göra en sak i taget Begränsa arbetsytan ch antalet alternativ (lägg ett lakan över röran i lägenheten) mrangne@gmail.cm 11
Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Insatser vid autismspektrumstörning Försök förstå innan du försöker få persnen att ändra någt (blir annars dressyr ) Ge mycket tid för eventuella förändringar (sm en pråm, behöver tid att flytta på pickupen ) Utvecklingssamtal: feedback efteråt (dvs alldeles för sent), blir bara ledsen. Ge feedback direkt istället ( Nu gjrde du så här, nästa gång vill jag att du istället gör så här ) Belöningar ska kmma mgående, vara tydliga ch gälla någt persnen själv är nöjd med En cach nyckeln till framgång på arbetet Individualisera insatserna. Beakta begåvningsnivå, mfattning av autistiska svårigheter ch allmän funktinsnivå. Ta hänsyn till grundläggande svårigheter sm förmågan till funktinell kmmunikatin, scial funktin, steretypa ch ritualistiska tendenser. Strukturera miljön så att den blir förutsägbar ch förståelig för patienten. Visuellt stöd underlättar fta. Förebygg prblembeteenden genm att öka förmågr främst till fungerande kmmunikatin. Rikta insatserna till hela nätverket. Psykiatrisk samsjuklighet ska behandlas sm sådan, se respektive vårdprgram. Särskild hänsyn till autismspektrumtillståndet behöver tas vid såväl läkemedelsbehandling sm psyklgisk behandling. Insatser vid ASD Turettes syndrm / krniska tics LSS Individuell plan Daglig sysselsättning Bende med särskilt stöd Tandvård Stöd vid studier Stöd i arbete Försörjningsstöd Stöd till närstående Gruppverksamhet? Bendestödjare Scial kntaktpersn Symptmlindrande läkemedel (vid samsjuklighet) Mtriska tics: ögnblinkningar munrörelser grimaser axelryckningar hals ch nackrörelser sniffningar harklingar Vkala tics: rd fraser svrdmar könsrd Tack för uppmärksamheten! Mars 2015 84 mrangne@gmail.cm 12