FACKLIG HANDBOK om arbetsmarknadens parter och avtalsområden Akademikerförbundet SSR, DIK-förbundet, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Ingenjörsförbundet, Naturvetareförbundet, Sveriges Farmacevtförbund
1. Inledning... 3 2. Arbetsmarknadssektorer/avtalsområden... 3 Kommunal sektor 3 Statlig sektor 3 Privat/enskild sektor 3 3. Arbetsmarknadens parter... 4 Fackliga centralorganisationer... 4 SACO 4 LO 4 TCO 4 Arbetsgivarorganisationer... 5 4. Kommunal sektor... 5 Centrala parter för SACO-förbunden... 5 AkademikerAlliansen 5 OFR 5 Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd 5 Sveriges Läkarförbund 5 Respektive SACO-förbund 5 Centrala parter för arbetsgivarna... 6 Sveriges Kommuner och Landsting 6 Pacta (fd KFF) 6 Lokala parter för SACO-förbunden... 6 Lokala parter för arbetsgivaren... 6 5. Statlig sektor... 6 Central part för SACO-förbunden... 6 SACO-S 6 Central part för arbetsgivaren... 6 Arbetsgivarverket (AgV) 6 Lokal part för SACO-förbunden... 7 Lokal part för arbetsgivaren... 7 6. Privat/enskild sektor... 7 Centrala parter för SACO-förbunden... 7 Respektive SACO-förbund 7 PTK - Privattjänstemannakartellen 7 Centrala parter för arbetsgivaren... 7 Lokala parter för SACO-förbunden... 8 Lokala parter för arbetsgivaren... 8 AkademikerUtbildning, oktober 2007 2 (8)
1. Inledning Denna fackliga handbok vänder sig i första hand till dig som är lokalt förtroendevald. Handboken är gemensam för Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetareförbundet, Sveriges Farmacevtförbund och Sveriges Ingenjörer alltså de sex SACOförbund som äger AkademikerUtbildning. Läs mer om bolaget på www.akademikertjanst.se. Vi har valt att ta upp och beskriva några av de parter och avtalsområden som förtroendevalda och medlemmar i förbunden kan komma i kontakt med. Många parter, framförallt på arbetsgivarsidan, byter namn och slås ihop eller börjar samverka i olika konstellationer. Kontakta ditt förbund för aktuell och utförligare information. 2. Arbetsmarknadssektorer/avtalsområden Oavsett var du är anställd, d v s vilken arbetsgivare du har, regleras dina rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden i ett antal så kallade arbetsmarknadslagar. T ex LAS - Lagen om anställningsskydd, MBL - Medbestämmandelagen, AML - Arbetsmiljölagen, LFF - Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (brukar ibland också förkortas FML Förtroendemannalagen). Lagarna kompletteras ofta med kollektivavtal. Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller enskild arbetsgivare och arbetstagarorganisation om t ex anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare. På arbetsgivarsidan kan kollektivavtal ingås av en arbetsgivarorganisation eller en enskild arbetsgivare, men på arbetstagarsidan fordras en förening av arbetstagare, d v s fackförbund/organisation eller förhandlingskartell. En enskild arbetstagare kan alltså inte teckna ett kollektivavtal! Kollektivavtalen binder inte bara de avtalsslutande organisationerna (parterna) utan omfattar också automatiskt deras medlemmar, både arbetsgivare och arbetstagare, utan att särskilt godkännande från dessa behövs. Eftersom kollektivavtalen om t ex lön, anställningsvillkor och pension sluts mellan arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer så kallade parter - inom varje avtalsområde, eller arbetsmarknadssektor, varierar de. Det är därför som statligt, kommunalt och privatanställda har olika löneavtal, pensionsavtal, semesterförmåner mm. Den svenska arbetsmarknaden brukar delas in i tre arbetsmarknadssektorer eller avtalsområden: Kommunal sektor Alla kommuner och landsting har kommunala avtal. Löneavtalen och pensionsavtalen skiljer sig åt beroende på om du är anställd i en kommun eller i ett landsting. Löneavtalen är dessutom olika för AkademikerAlliansen och OFR. Många kommun- och kommunalförbund ingår i Pacta (fd KFF) och har samma avtal som kommunerna. Det finns stiftelser, organisationer och bolag som har kommunala avtal medan andra följer avtal från den privata eller statliga sektorn. Statlig sektor Alla statliga myndigheter har statliga avtal. Det finns stiftelser, organisationer och bolag som också har statliga avtal medan andra följer avtal från den privata eller kommunala sektorn. Privat/enskild sektor De flesta företag har ett centralt kollektivavtal. Avtalen skiljer sig beroende på branschtillhörighet. Det finns stiftelser, organisationer och bolag som följer något av den privata sektorns branschavtal medan andra följer avtal från den kommunala eller statliga sektorn. AkademikerUtbildning, oktober 2007 3 (8)
Arbetsplatser som inte har ett centralt kollektivavtal kan ha ett eget lokalt avtal som reglerar t ex anställningsvillkoren. På vissa företag (inom t ex Svensk Handels, Tjänsteföretagens, MIAs och IDEAs avtalsområden) kan det krävas att det centrala avtalet inkopplas för att det ska gälla på företaget. Kontakta ditt förbund för ytterligare information! På arbetsplatser som helt saknar avtal är det extra viktigt att du reglerar dina anställningsvillkor, pensionsförmåner och försäkringar i ett eget anställningsavtal. 3. Arbetsmarknadens parter Sverige har en lång facklig historia. Den bygger på ett formellt och oftast väl fungerande samarbete mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer. Inte så att man alltid blir överens, men så att båda parter vet hur förhandlingar i syfte att träffa kollektivavtal ska gå till. Detta bygger på begreppet partsställning. Man är sinsemellan överens om vem som är part i förhandlingen från arbetsgivare respektive arbetstagare. Inom varje arbetsmarknadssektor, eller avtalsområde, förhandlas det fram centrala kollektivavtal. De som förhandlar kallas centrala parter. De centrala parterna förhandlar och sluter centrala kollektivavtal om t ex lön, anställningsvillkor, pensioner, försäkringar, trygghetsavtal, kompetensutveckling mm. På varje arbetsplats kan det förhandlas fram lokala kollektivavtal. De som förhandlar kallas lokala parter. De lokala parterna förhandlar och sluter lokala kollektivavtal om t ex medbestämmande/samverkan, arbetstid, lön m m. Förutsättningarna för de lokala avtalen finns oftast i ett centralt avtal. Detta gäller särskilt de lokala löneavtalen. Fackliga centralorganisationer När man i t ex pressen hänvisar till arbetsmarknadens parter menar man ofta centralorganisationerna. De fackliga centralorganisationerna SACO, LO, TCO är inte fackförbund, utan paraplyorganisationer för flera självständiga fackförbund. Centralorganisationernas huvuduppgift är att ta tillvara medlemmarnas intressen genom främst opinionsbildning och samhällsbevakning. Det är förbunden inom SACO, LO och TCO som förhandlar och tecknar avtal med arbetsgivarorganisationerna. LO tecknar dock pensions- och försäkringsavtal för de privatanställda medlemmarna i LO-förbunden. För privatanställda medlemmar i SACO- och TCO-förbunden är det PTK som förhandlar om pensioner och försäkringar. SACO SACO, som bildades 1947, är den samlande organisationen för fackligt organiserade akademiker. SACO består av 24 självständiga fackförbund med den gemensamma nämnaren att de är yrkesoch/eller examensförbund. Tillsammans har SACO-förbunden ca 586 000 medlemmar. SACO arbetar för goda villkor när det gäller lön, anställningsförhållanden, yrkesutövning, socialförsäkringar och för högre kvalitet på utbildningar från grundskola till forskning. SACO är partipolitiskt obundet. LO LO, som bildades 1898, är ett samarbete mellan 15 fackförbund och har omkring 2 miljoner medlemmar. Medlemmar i LO-förbunden är t ex undersköterskor och bilmekaniker, byggnadsarbetare, anställda i restauranger, i butiker, i skolbespisningar och i fabriker. LO-förbundens rekrytreringsprincip är att det bara ska vara ett förbund, en fackklubb, sektion eller avdelning som organiserar alla LO-medlemmar på en arbetsplats. Det kallas i fackliga sammanhang för Industriförbundsprincipen. TCO TCO, som bildades 1937, består av 17 fackförbund och har total 1,3 miljoner medlemmar. De flesta av TCOs medlemmar finns i förbund som organiserar alla tjänstemän på samma arbetsplats, den så AkademikerUtbildning, oktober 2007 4 (8)
kallade vertikala organisationsprincipen. Det innebär att tjänstemän som har samma arbetsgivare är medlemmar i samma fackförbund. Andra förbund är så kallade yrkesförbund, d v s medlemmarna har samma yrke. Arbetsgivarorganisationer Förutom Svenskt Näringsliv (se nedan) finns inga motsvarande centralorganisationer eller paraplyorganisationer för arbetsgivarförbunden som för fackförbunden (se ovan). Svenskt Näringsliv (f d SAF och Sveriges Industriförbund) företräder cirka 54 000 små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund. Det är förbunden som utgör föreningen Svenskt Näringslivs medlemmar. Alla arbetsgivarorganisationer inom den privata/enskilda sektorn ingår dock inte i Svenskt Näringsliv. De flesta arbetsgivarorganisationer är både arbetsgivarförbund (som förhandlar och sluter avtal m m) och intresseorganisationer som tillvaratar medlemmarnas intressen genom opinionsbildning och samhällsbevakning. Du hittar arbetsgivarnas centrala parter under resp. avtalsområde nedan. 4. Kommunal sektor Centrala parter för SACO-förbunden Inom den kommunala sektorn finns det flera förbund/organisationer (centrala parter) som förhandlar och sluter centrala kollektivavtal med sina motparter Sveriges kommuner och landsting, SKL och Pacta (fd KFF), d vs arbetsgivarens centrala parter (se nedan). AkademikerAlliansen AkademikerAlliansen är en förhandlingsorganisation som består av 18 SACO-förbund med medlemmar inom den kommunala sektorn. De 18 förbunden som ingår är följande: Agrifack, Civilekonomerna, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Jusek, Kyrkans Akademikerförbund, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Naturvetareförbundet, SRAT, Sveriges Arkitekter, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Fartygsbefälsförening, Sveriges Ingenjörer, Sveriges Psykologförbund, Sveriges Universitetslärarförbund, Sveriges Veterinärförbund och Tjänstetandläkarna. OFR OFR Offentliganställdas Förhandlingsråd - är ett samverkansorgan för tretton fackliga organisationer med medlemmar inom den offentliga sektorn, d v s både den kommunala och den statliga. Akademikerförbundet SSR (SACO) ingår i OFR och samverkar med TCO-förbundet SKTF i förhandlingar inom den kommunala sektorn. Andra SACO-förbund som ingår är Lärarnas Riksförbund (se nedan) och Officersförbundet. Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd SACO-förbundet Lärarnas Riksförbund har tillsammans med TCO:s Lärarförbund bildat ett samverkansråd som förhandlande organisation. Skolledarförbundet ingår också genom ett samarbetsavtal. Sveriges Läkarförbund Förbundet är medlem i OFR men förhandlar själv centrala kollektivavtal för sina medlemmar inom den kommunala sektorn. Respektive SACO-förbund Varje SACO-förbund har central partsställning. Det innebär t ex att varje förbund företräder sina medlemmar i centrala tvisteförhandlingar med arbetsgivaren och i Arbetsdomstolen (AD). AkademikerUtbildning, oktober 2007 5 (8)
Enstaka centrala kollektivavtal, exempelvis så kallade specialbestämmelser, tecknas också av respektive SACO-förbund även om förbundet samförhandlar med andra inom AkademikerAlliansen eller OFR. Centrala parter för arbetsgivarna Sveriges Kommuner och Landsting Intresse- och arbetsgivarorganisation för Sveriges 290 kommuner, de 18 landstingen och regionerna i Västra Götaland och Skåne samt kommunen Gotland. Pacta (fd KFF) Arbetsgivarförbund för kommunalförbund, kommunala företag m fl som tillämpar kommunala avtal. Från och med 1 januari 2005 är även de företag som varit medlemmar i Landstingsförbundets arbetsgivarsektion anslutna till Pacta. Observera att vissa kommunala företag är medlemmar i KFS se under privat/enskild sektor! Lokala parter för SACO-förbunden I kommuner och landsting har varje förbund egen lokal partsställning och företräder medlemmarna på arbetsplatsen genom en lokalförening eller lokalt ombud. Strukturen på den lokala fackliga organisationen inom kommuner och landsting varierar mellan de olika förbunden kontakta ditt förbund så får du veta mer! När det gäller medbestämmande/samverkan, arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor samarbetar förbunden ofta i lokala SACO-råd eller föreningar. Lokala parter för arbetsgivaren Inom samtliga arbetsmarknadssektorer/avtalsområden är det respektive arbetsgivare som är lokal part. 5. Statlig sektor Central part för SACO-förbunden SACO-S För statligt anställda medlemmar finns en förhandlingskartell, SACO-S. Alla SACO-förbund som har statligt anställda medlemmar med undantag av Officersförbundet ingår i SACO-S. Kartellen förhandlar och sluter centrala kollektivavtal med sin motpart Arbetsgivarverket på den statliga sektorn. Observera alltså att Akademikerförbundet SSR och Lärarnas Riksförbund igår i SACO-S även om de ingår i OFR på det kommunala avtalsområdet. Det är SACO-S som formellt företräder förbundens medlemmar i centrala tvisteförhandlingar med arbetsgivaren och i AD. Normalt sett lämnar SACO-S över förhandlingen till medlemmens förbund eller arbetsplatsens kontaktförbund om frågan gäller flera medlemmar. Central part för arbetsgivaren Arbetsgivarverket (AgV) Arbetsgivarorganisation för statliga myndigheter och affärsverk. I AgV ingår alla statliga myndigheter (inklusive universitet/högskolor) samt stiftelser/bolag med statlig anknytning som valt att vara frivilliga medlemmar t ex Chalmers Tekniska Högskola, Högskolan i Jönköping, Skansen, Nordiska Museet, Tekniska museet. AkademikerUtbildning, oktober 2007 6 (8)
Lokal part för SACO-förbunden SACO-S-föreningen (som ibland kallas för SACO-S-rådet framförallt på universitet och högskolor). I SACO-S-föreningen ingår alla SACO-S-förbunds medlemmar. Det SACO-S-förbund som har flest medlemmar är sk kontaktförbund. Kontaktförbundet ansvarar bl a för facklig information och utbildning. Om det inte finns en SACO-S-förening är kontaktförbundet också lokal part. Lokal part för arbetsgivaren Inom samtliga arbetsmarknadssektorer/avtalsområden är respektive arbetsgivare lokal part. 6. Privat/enskild sektor Centrala parter för SACO-förbunden Respektive SACO-förbund SACO-förbunden har ibland egen partsställning men ofta av förbundet Sveriges Ingenjörer då avtalet undertecknats CF m fl. Det varierar beroende på bransch/avtalsområde. I pensions- och försäkringsfrågor är PTK den centrala parten för SACO-förbunden. PTK - Privattjänstemannakartellen Kartellen består av 27 fackförbund varav 17 SACO-förbund och 10 TCO-förbund. PTK förhandlar och tecknar centrala kollektivavtal om pensioner, avtalsförsäkringar och trygghetsfrågor med respektive arbetsgivar-/branschförbund inom den privata/enskilda sektorn. Centrala parter för arbetsgivaren En arbetsgivarorganisation är central part för arbetsgivarna. Vilken organisation det är varierar beroende på bransch/avtalsområde. Här följer några exempel: Almega Organiserar företag inom tjänste- och industribranscher. Allmänna IndustriGruppen (f d Industri- och Kemiförbundet inom Almega) Inom denna arbetsgivarorganisation finns plastindustriföretag, läkemedelsindustrin, färgindustrin, gummiindustrin, explosivämnesindustrin, glasindustrin, den kemiska basindustrin, oljeraffinaderier, metallföretag, sockerindustrin, läderindustrier, stenindustrin, tvätterier samt återvinningsföretag. Arbetsgivaralliansen - Organiserar arbetsgivare inom idrottsrörelsen, ideella organisationer, folkbildningssektorn samt ideella arbetsgivare inom vård - och omsorgsområdet. Fastigo - Fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation. Idea - Arbetsgivarförbund för ideella organisationer. ITA - IT-företagens arbetsgivarorganisation KFO Kooperationens Förhandlingsorganisation är en arbetsgivarorganisation som ger service till i första hand kooperativa företag, ideella organisationer och folkrörelser. KFS - Arbetsgivarorganisation för företag inom kommun- och landstingssektorn. Medlemsföretag inom energi, renhållning, bygg- och anläggning, VA-verksamhet, fastigheter, näringsliv, parkering, turism och fritid, fristående skolor, riksinternat, vård, storhushåll, flygplatser med flera. MIA Medie- och informationsarbetsgivarna. Medlemsföretagen finns inom bok- och tidskriftsförlag, etermedier, multimediaföretag, PR-företag, annons- och reklambyråer, biografer, film-, TV-, och videoproducenter, filmdistributörer och fonogramproducenter. SRAO Arbetsgivarorganisation för de fem företag som finns inom Sveriges Radiokoncernen. AkademikerUtbildning, oktober 2007 7 (8)
Svensk Handel - Branschorganisation för handelsföretag. Teknikföretagen (f d Sveriges Verkstadsindustrier) Bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom data, elkraft, tele och elektronik, industrimaskiner, instrument och optik, metallindustri samt biloch transportindustri. Svens scenkonst (f d Teatrarnas Riksförbund) Arbetsgivarorganisation för musik- och teaterområdet. Tjänsteföretagens arbetsgivareförbund Organiserar företag inom tjänstesektorn. Vårdföretagarna (f d PVA) Organiserar tandvård, hälso- och sjukvård, företagshälsovård, vård- och behandlingshem för fysiskt eller psykiskt funktionshindrade samt äldreomsorg i den privata sektorn. Lokala parter för SACO-förbunden Kärt barn har många namn: Akademikerföreningen, Akademikerklubben, CF-föreningen, CF-klubben, SACO-föreningen. Oavsett vad den kallas företräder den lokala föreningen SACO-förbundens medlemmar på arbetsplatsen! Att den ibland heter CF-föreningen beror på att Civilingenjörsförbundet har flest medlemmar inom privat/enskild sektor och att CF ofta företräder SACO-förbunden i de centrala förhandlingarna. På några arbetsplatser har respektive SACO-förbund en lokal förening då företräder denna förening oftast samtliga SACO-förbunds medlemmar. Kontakta ditt förbund för mer information! Lokala parter för arbetsgivaren Inom samtliga arbetsmarknadssektorer/avtalsområden är respektive arbetsgivare lokal part. AkademikerUtbildning, oktober 2007 8 (8)