L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning



Relevanta dokument
LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning

Välkomna! VBEF05, Anne Landin maj Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting.

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen?

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Kvalitets och miljösystem på byggföretag

Exempel: Anne Landin. Kvalitetsledning i. Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? upphandlingsprocessen

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Utformning av miljöledningssystem

Samma krav gäller som för ISO 14001

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Miljöledningsnytt - nya ISO & andra nyheter

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan Monica Kasevik

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet vad har man egentligen för nytta av det?

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Nyheter i ISO och 14004

Information om vårt miljöledningssystem

Inga krav utöver ISO 14001


LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

Miljöledningsbarometern 2002

Kvalitets och miljösystem på byggföretag

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas

OHSAS Av Benny Halldin

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

ISO 14001:2015 Naturvårdsverket Stefan Larsson/6DS

Miljöarbete i läkemedelsindustrin

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

MANUAL FÖR KVALITET OCH MILJÖ

SOX & ISO 9000-serien

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Energiledning. Olof Hjelm, Docent Industriell miljöteknik, IEI Linköpings universitet


Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Processinriktning i ISO 9001:2015

Manual Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

MILJÖLEDNINGSSYSTEM ISO

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

B l o m s Te k o k o n s t r u k t i o n e r A B

Manual Kvalitet och Miljö

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljöplan Datum Sida 1 av 5 Projekt

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015

Trafikkontorets krav

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019

Implementering av ISO 26000

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

GOODS SWEDEN AB MANUAL MILJÖ. enligt ISO 14001:2004. Ett sammandrag. Denna skrift är endast ämnad för externt bruk

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

Intervjuer med ledningar i svenska företag

Revisionschecklista för ISO 9001:2008. Översättning och bearbetning av SNV Audit-Checkliste für ISO 9001:2008

En övergripande presentation

Tillägg till kulturnämndens miljöpolicy

INNEHÅLL. Förord 9 Läsanvisning 11 Författarpresentationer 13

enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Ledningssystem för kvalitet en introduktion

Vilka utmaningar har du?

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Det här är OHSAS 18001

Projekteringsprocessen. Construction Management

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Att införa och arbeta med miljöledningssystem

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Anpassade riktlinjer för intern kontroll inom Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde

MANUAL KVALITET OCH MILJÖ

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy

Kvalitetsplan Projekt: Rönnebadet

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016

Nya ISO Miljöledning får en central roll i organisationen. Hur påverkas ni?

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: R22 Revisionsrapport F 8 80/05 4 9

Transkript:

Kvalitets- och miljöledning 1

Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi: grad till vilken inneboende egenskaper uppfyller krav 2

ISO standarder ISO 9000:2000 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi Omfattar och förklarar grundbegrepp och enskilda termer.redogör för bakomliggande principer. ISO 9001:2000 Ledningssystem för kvalitet Krav Innehåller och specificerar krav på ett ledningssystem för kvalitet som kan användas av en organisation för att beakta kundtillfredsställelse, eller av extern part för att utvärdera förmåga att uppfylla ställda krav. ISO 9004:2000 Ledningssystem för kvalitet Vägledning för verksamhetsförbättring Tillhandahåller vägledning bortom kraven i ISO 9001 och fokuserar på potentialen till förbättring av effektiviteten i organisationen. ISO 19011:2002 Revision Riktlinjer för kvalitets- och miljörevision. 3

Principer för kvalitetsledning Kundfokus Ledarskap Medarbetarnas engagemang Processinriktning Systemangreppssätt för ledning Ständig förbättring Faktabaserade beslut Ömsesidigt fördelaktiga relationer till leverantörer 4

Kundfokus Vilka kunder har vi? Hur vet vi att de är nöjda? Hur kan vi förbättra kundtillfredsställelsen? 5

Ledarskap En bra ledning ser till att organisationen har en enhetlig och tydlig inriktning och att rätt resurser tilldelas uppgifterna. Ledarna bör skapa och underhålla den inre miljö vari personalen kan engageras helt för att uppnå organisationens mål. Ledningen ansvarar för att kvalitetsledningssystemet passar verksamhetens behov. Vilka rutiner behövs, och varför behövs dessa? Hur försäkrar vi oss om att kvalitetsledningssystemet fungerar som det är tänkt? Är det några krav i ISO 9001 som kan uteslutas? 6

Medarbetarnas engagemang Medarbetare på alla nivåer är organisationens främsta tillgång. Deras fulla engagemang medför att deras förmåga kan användas till organisationens bästa. Vilken organisationskultur har vi? Vilken kompetens och utbildning krävs för olika typer av uppgifter? Hur fungerar den interna kommunikationen? 7

Processinriktning Det främsta skälet till att standarden framhåller processinriktningen är att man kan vinna i effektivitet om en verksamhet betraktas som en process. Vilken process har vi? Hur ser informationsprocessen ut? Hur ser flödesprocessen ut? 8

Systemangreppssätt för ledning Att fastlägga, förstå och hantera samverkande processer som ett system. Medverkar till att organisationen blir effektiv i att uppnå sina mål. 9

Ständiga förbättringar Ständig förbättring av organisationens funktion och resultat bör vara ett beständigt mål. En formell behandling av korrigerande och förebyggande åtgärder leder till förbättringar. 10

Faktabaserade beslut Verkningsfulla beslut baseras på analys av data och annan information. Vilket ger följande uppställning som motiverar beslut baserade på fakta: Objektiva mätningar + Rena indata + Revisioner + Användbara fakta + Intuition och erfarenhet = Bra beslut 11

Ömsesidigt fördelaktiga relationer till leverantörer En organisation och dess leverantörer är beroende av varandra, och ömsesidigt fördelaktiga relationer ökar förmågan hos båda att skapa värde. Har vi en trovärdig laguppställning inför slutkunden? Är våra relationer till leverantören välutvecklade? 12

Deming-cykeln Act Plan Check Do 13

Plan - planera Formulera mål och skapa processer som är nödvändiga för att leverera förväntat resultat. Identifiera och analysera problemet. Föreslå en eller flera lösningar. Identifiera viktiga parametrar och planera lösningarna. 14

Do - göra Genomför processen enligt plan. Samla information för att kunna göra en utvärdering i de följande stegen. 15

Check - kontrollera Samla in och utvärdera information från genomförandet. Leta efter avvikelser från förväntad process. Om lösningen är bra, gå då vidare till Agera. Gå annars åter till Planera. Bedöm om förändringen var en förbättring. 16

Act - agera Implementera och standardisera lösningen. Åter till Planera för att ständigt förbättra processen. Inför förändringen som ny standard. 17

Kvalitetsplan Verksamhetsstyrningen av projekt fastställs genom projektplanen. Kvalitetsarbetet dokumenteras och beskrivs i kvalitetsplanen, som är en del av projektplanen. 18

Kvalitetssäkring i byggprocessen (1) Före år 1995 ansvarade byggnadsnämndens inspektörer för kontroll och tillsyn av det som byggdes. Byggherren var ansvarig för byggandet, men det skulle även finnas en ansvarig arbetsledare som skulle ha viss kompetens och ansvara för genomförandet. 19

Kvalitetssäkring i byggprocessen (2) År 1995 infördes en ny PBL som bland annat innehöll införande av ett tydligt ansvar för byggherren, avskaffande av den tidigare rollen ansvarig arbetsledare och införande av en kvalitetsansvarig (enligt PBL). En kvalitetsansvarig blev inte ansvarig för kvalitetsarbetet utan ansvarig för att den kontroll som byggnadsnämnden krävde blev utförd. 20

Kvalitetssäkring i byggprocessen (3) Kvalitetsansvarig har därefter ersatts med ett mer adekvat namn, nämligen kontrollansvarig, ofta med tillägget enligt PBL. I den kontrollansvariges uppgift ligger att upprätta förslag till kontrollplan. Eftersom den kontrollansvarige ska vara oberoende av projektering och produktion blir den insats den kontrollansvarige gör en form av kontroll av att kontroll utförs eller har utförts, det vill säga en tredje parts kontroll/revision. 21

Miljöledning 22

ISO standarder ISO 14001 och 14004 Behandlar själva utformningen av ett miljöledningssystem, där 14001 är standarden och 14004 är råd och anvisningar (Environmental Management Systems). ISO 14010 14012 Behandlade riktlinjer för miljörevision. Finns numera i ISO 19011 tillsammans med anvisningar för kvalitetsrevision. ISO 14020 14025 Innehåller anvisningar för miljömärkning och miljödeklarationer (Environmental Labels and Declarations). ISO 14031 14032 Behandlar miljöledning och utvärdering av miljöprestanda (Environmental Performance Evaluation). ISO 14040 14043 Innehåller anvisningar för hur miljöledning ska utföras (Life Cycle Assessment). ISO 14050 Terminologi inom miljöledning. 23

Begrepp (1) Miljöpolicy innebär ett uttalande av en organisation avseende deras intentioner och principer för den egna verksamhetens miljöprestanda. Miljöaspekt hur delar av en organisations verksamhet, produkter eller tjänster kan inverka på miljön. 24

Begrepp (2) Miljöpåverkan är varje förändring i miljön, negativ eller positiv, som helt eller delvis är ett resultat av organisationens verksamhet, produkter eller tjänster. Övergripande miljömål är generella miljömål baserade på den miljöpolicy som organisationen har bestämt sig för att uppfylla. 25

Begrepp (3) Detaljerade miljömål är detaljerade krav som är kvantifierade (mätbara) och följer de övergripande miljömålen. Miljöprestanda är mätbara resultat av organisationens miljöledningssystem och dess miljöpolicy, miljömål och styrning av miljöaspekter. 26

Begrepp (4) Förebygga förorening är tillämpning av processer och rutiner och användning av material för att undvika, minska eller begränsa förorening. Ständig förbättring är process för att förbättra miljöledningssystem för att uppnå bättre total miljöprestanda i enlighet med miljöpolicyn. 27

Miljöpolicy En miljöpolicy bör vara kortfattad och sammanfatta organisationens intentioner vad gäller dess långsiktiga miljöinriktning. Det är högsta ledningen som ska upprätta miljöpolicyn och säkerställa att den är relevant i förhållande till sin verksamhet innefattar åtagande om ständig förbättring och förebyggande av förorening innefattar åtagande om att följa miljölagstiftning och andra regler och föreskrifter som verksamheten berörs av är dokumenterad och kommunicerad till alla anställda finns tillgänglig för omvärlden. 28

Organisationers samhällsansvar CSR Ekonomiskt ansvarstagande handlar om att driva en verksamhet som är lönsam och säkerställer företagets finansiella ställning samt ger aktieägaren avkastning på sitt insatta kapital. Miljömässigt ansvarstagande innebär att verksamheten ska drivas så att negativ påverkan på omgivningen och förbrukning av resurser minimeras. Socialt ansvarstagande är hur verksamheten drivs i förhållande till andra medborgares hälsa och välbefinnande, oavsett om det handlar om anställd, underleverantör, affärspartner eller konsument. Etiskt ansvarstagande handlar om hur ansvaret för de tre ovanstående behandlas. Hur olika alternativ värderas i moraliskt hänseende och hur företaget i sin värdegrund förenar det existentiella med det kommersiella, det företagsekonomiskt nödvändiga med det samhälleligt önskvärda. 29

Miljömål för byggsektorn Energianvändningen under driften av våra hus. Materialanvändningen, inklusive avfallshanteringen, under produktion och förvaltning. Användningen av farliga ämnen under produktion och drift, vilka kan ha en stor påverkan på ekosystem och människors hälsa. Byggnaders innemiljö, som ska ge god komfort men som även orsakar en hel del hälsoproblem. 30

Miljöprogram Inventera förutsättningarna, det vill säga gör en nulägesanalys. Identifiera de aspekter som har betydande miljöpåverkan. Formulera övergripande miljömål eller hållbarhetsmål för verksamheten, inklusive byggverksamheten. Med de övergripande målen som grund, formulera detaljerade miljöeller hållbarhetsmål som är mätbara och verifierbara: Fastställ vilka metoder som ska användas. Fastställ hur verifiering ska ske. Fastställ vilka åtgärder som ska utföras när avvikelse från miljöprogram inträffar. 31

Miljöplan En miljöplan visar hur miljöprogrammet ska uppfyllas. Där ska framgå hur verifiering ska ske när verifiering ska ske (i en tidplan) vem som är ansvarig, huvudansvar och delansvar mall för hur avvikelser från fastställt miljöprogram ska hanteras 32