Utbildningsinspektion i Språkskolan förskoleklass och grundskola årskurserna 1 9

Utbildningsinspektion i Haparanda kommun Språkskolan Dnr53-2005:3244 Utbildningsinspektion i Språkskolan förskoleklass och grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan/rektorsområdet...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...3 Bedömning av verksamheten...5 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...8 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Språkskolan den 28 29 mars 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Språkskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Språkskolan intervjuades rektorn, elevvårdspersonal, personal från förskoleklass, årskurserna 2, 6 och 9 samt föräldrar med barn i olika årskurser. Eftersom Språkskolan har barn från Finland och Sverige intervjuades även föräldrar från Finland. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklass samt årskurserna 2, 6 och 9. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

Beskrivning av Språkskolan Språkskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 53 Förskoleklass 17 Grundskola 297 Språkskolan i Haparanda omfattar förskoleklass och årskurserna 1 9. Den pedagogiska personalen arbetar i arbetslag med indelningen förskoleklass och årskurs 1, årskurserna 2 3, 4-5 samt 6 9. Eleverna är organiserade årskursvis. Skolan ligger i centrala Haparanda med närhet till natur och startade 1989. Lokalerna är från slutet av 1950-talet. Språkskolan består av två byggnader och klassrummen är små. I skolan finns ytor utanför klassrummen som eleverna använder. Idrottsundervisningen bedrivs i en sporthall som ligger intill skolan. I närheten finns ett bibliotek. Till Språkskolan kommer hälften av eleverna från Sverige och hälften från Finland. Haparanda kommun och Torneå stad i Finland samverkar och genomför i verksamheten tvåspråkig undervisning med svenska och finska som undervisningsspråk. Språkskolan följer det svenska skolsystemets regelverk och lagstiftning som bygger på undervisning i en tvåspråkig miljö i gränsbygd. En särskild förordning (SKOLFS 1998:19) reglerar undervisningen vid skolan. Regelverket säger att undervisningen får anordnas för svenska elever med svenska som modersmål och för finländska elever med finska som modersmål. Färdigheterna i svenska respektive finska skall vara sådana att eleverna bedöms kunna följa undervisningen på respektive språk. Språkskolan sorterar under barn- och ungdomsnämnden i Haparanda. Skolan har en bestyrelse med ledamöter från Sverige och Finland. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Språkskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga skolförfattningar. Inspektionen visar att Språkskolan har goda förutsättningar att genomföra undervisning i samtliga ämnen och eleverna har god tillgång till den utbildning de har rätt till. Verksamheten är strukturerad och upparbetade rutiner finns för att nå målen för utbildningen. Inspektörerna konstaterar att eleverna visar höga studieresultat. Resultaten av de nationella proven visar på hög måluppfyllelse. Kompetensen bland personalen är hög och alla lärare är tvåspråkiga. Personalen och rektorn är engagerade och möter elevernas behov i ett tidigt skede. Regelbundna och strukturerade uppföljningar av elevernas studier och behov genomförs vid skolan. Ett upparbetat och kontinuerligt samarbete med föräldrarna pågår under alla studieåren. Eleverna har arbetsro i ett trivsamt klimat med god stämning mellan elever och mellan vuxna och elever. Personal och elever visar stolthet över skolan. Skolan håller fast vid traditioner - både finska och svenska - och arbetar mycket med- 2

vetet för att skapa vi-känsla. Språket och kulturen är en viktig del av skolans arbete och den arbetar även med internationalisering. Språkskolans årliga kvalitetsredovisning utgår ifrån barn- och ungdomsnämndens uppsatta mål. I verksamheten finns ett stort antal planer benämnda arbetsplaner. Skillnaden mellan arbetsplan och lokala kursplaner bör tydliggöras och kvalitetsarbetet bör förbättras ytterligare. Inspektionen visar också att det pågår ett arbete med läroplan, kursplaner, bedömning och betygssättning. Arbetet behöver fortsätta vid skolan och att alla lärare involveras. Det finns enligt inspektörernas bedömning således behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - Skolan bör tydliggöra målen i alla ämnen för eleverna. - Skolan bör tydliggöra de yngre elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen och visa på en tydlig systematisk utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till kursplanernas krav. - Arbetet med bedömning och betygssättning bör utvecklas ytterligare. - Skolan bör tydliggöra skillnaden mellan arbetsplan och lokala kursplaner samt förbättra kvalitetsarbetet. - Samsyn kring läroplan och kursplaner bör öka. - Skolan bör se till att eleverna alltid ges valmöjligheter inom elevens val. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast skall åtgärdas. - Skolan genomför inte undervisning i hem- och konsumentkunskap förrän i årskurs 6, varför eleverna inte ges förutsättningar att nå målen för ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, respektive för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2:1 och 2.2. Kunskaper Inspektörerna bedömer att Språkskolan når mycket goda studieresultat. Alla elever lär sig läsa i årskurs 1, vilket är ett uttalat mål. Skolan arbetar mycket medvetet med elever i behov av särskilt stöd. Eleverna identifieras tidigt. Skolan genomför ett väl strukturerat arbete så att eleverna når goda studieresultat. Rektorn är drivande i frågor som rör elever i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram upprättas och följs upp kontinuerligt. Varje elev har en individuell utvecklingsplan. Formerna för att följa elevernas kunskapsresultat hos olika lärare ser olika ut och varje lärare har egna rutiner. Skolan genomför nationella prov i årskurs 5 och årskurs 9. År 2005 redovisar skolan resultat avseende nationellt prov i svenska som svenska elever genomfört. Finska elever genomför inte nationellt prov eftersom de läser svenska som grannspråk. De nationella provresultaten i årskurs 5 är goda. 3

Tabell 1: Andelen elever som har nått målen år 2005 i svenska, engelska och matematik i nationella proven i årskurs 5 samt antal elever som genomfört proven. Siffror inom parentes anger totala antalet elever i årskursen, av dessa var 18 svenska elever och 16 finska elever. Totalt antal elever finska och svenska Antal elever som genomfört delproven Andel elever som nått målen i nationella proven Svenska (34) 18 100 Engelska (34) 31 91 Matematik (34) 31 91 Tabell 2: Andel elever i procent i årskurs 9 som har genomfört nationellt prov i matematik, svenska och engelska år 2005 och uppnått målen i respektive ämne. Andelen jämförs med andelen som uppnådde målen i dessa ämnen i slutbetyget 2005. Siffror inom parentes anger antalet elever som genomgick samtliga delprov. Totala antalet elever 31. Antalet elever som genomgick samtliga delprov Andel elever i procent som uppnått målen i det nationella provet Svenska (17) 100 100 Andel elever i procent som i slutbetyget uppnått målen Engelska (18) 100 100 Matematik (18) 100 100 I nationella proven i årskurs 9 har de svensktalande eleverna som genomfört proven nått målen i svenska, engelska och matematik år 2005. Betygsstegen i de nationella proven och betygsstegen i slutbetygen år 2005 stämmer väl i matematik. Ämnena engelska och svenska visar på en förskjutning till högre betygssteg i slutbetygen. Skolan visar genomgående på höga betygsresultat. Tabell 3: Elevernas slutbetyg år 2005 i årskurs 9 på Språkskolan i jämförelse med riksgenomsnittet. Andelen elever uttrycks i procent. Genomsnittligt meritvärde Andel behöriga till nationellt program 4 Andel som nått målen i alla ämnen Andel som ej nått målen i ett ämne Språkskolan 256,5 100,0 100,0 0,0 Riket 206,3 89,2 75,5 8,9 De senaste årens betygsresultat är mycket högre än rikssnittet. Samtliga elever har de senaste tre åren nått målen i alla ämnen (riksgenomsnittet för år 2005 är 75,5 procent). Alla elever har de senaste fyra åren varit behöriga till nationella program i gymnasieskolan (i riket 89,2). Meritvärdet har för samtliga elever under de senaste fem åren legat betydligt över rikssnittet (över 240). Skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor varierar något över åren. Pojkar uppnår genomgående ett lägre meritvärde än flickor, men pojkar uppnår ett högre meritvärde än rikssnittet för samtliga elever. Normer och värden Inspektionen visar att eleverna har en trygg miljö och språkbruket är gott. Föräldrarna bekräftar att de känner sig trygga över sina barns skolgång. På raster finns exempelvis vuxna ute och kompisstödjare är aktiva. Skolan har haft få fall av kränkande behandling. Personal, elever och föräldrar uppger att när detta

uppstår agerar skolan direkt och kontaktar föräldrarna. Stämningen vid skolan är mycket god mellan elever och mellan elever och personal. Skolan har intresserade och motiverade elever samt mycket engagerad personal. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet Språkskolan visar upp god en arbetsmiljö med arbetsro och ett trivsamt klimat. Skolan har både klassråd och elevråd. Efter mognad och ålder får eleverna utöva inflytande över gemensamma frågor. Inspektörerna bedömer att arbetet med att möta varje elev gör att eleverna blir bekräftade. Alla som arbetar vid skolan visar ett stort engagemang för eleverna. Inspektörerna anser att elevernas inflytande och delaktighet i undervisningen bör utvecklas ytterligare. Graden av elevernas inflytande över det egna lärandet varierar och inspektörerna bedömer att arbetet kan förstärkas. Skolverket vill uppmärksamma kommunen på att det från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. Vid inspektionstillfället hade Språkskolan ett handlingsprogram mot kränkande behandling i enlighet med Lpo 94. Programmet är känt av alla och personalen agerar snabbt vid konflikter. Skolan erbjuder eleverna en trygg och bra arbetsmiljö där kompisstödjare är ett stöd. Klasserna är små och det råder arbetsro i verksamheten. Inspektörerna konstaterar att arbetet mot kränkande behandling fungerar bra. Skolan arbetar medvetet med hälsa efter sin plan. I den ingår fysisk hälsa, psykisk hälsa samt kost. Arbetet genomsyrar verksamheten från förskoleklass till årskurs 9. I årskurserna 6 9 genomförs en temavecka om alkohol, narkotika och tobak (ANT) med olika aktiviteter. Arbetet riktar sig också till föräldrarna. Inspektörerna anser att skolan bedriver en upparbetad och kontinuerlig samverkan med föräldrarna. Samverkan sker på individ-, klass- och verksamhetsnivå. Föräldrarna är engagerade i barnens skolgång, vilket intervjuer bekräftar. Om problem uppstår kontaktas föräldrar snabbt. Föräldrar väljer ofta att sätta sina barn vid Språkskolan om de tidigare haft barn där. Samverkan med föräldrar sker även genom öppet hus och studiebesök. 5

Organisation, innehåll och arbetssätt Personalen är organiserad i fyra arbetslag. Inspektörerna bedömer att arbetet i klasserna har fokus på elevernas individuella förutsättningar. Klasserna är små, vilket underlättar för lärarna att arbeta individfokuserat och med olika grupperingar. Tvåspråkighet genomsyrar arbetet och skolans grannspråksundervisning har som målsättning att eleverna blir tvåspråkiga och kan fortsätta sina studier i Sverige eller Finland. Strävan i grannspråksundervisningen är att eleven skall kunna, vilja och våga använda språket som kommunikationsmedel. Med de äldre eleverna lägger skolan mer fokus på det formella språkarbetet som exempelvis språkets uppbyggnad. En viktig del i arbetet är att eleverna skall få kunskap och förståelse för hembygden, den gemensamma kulturen och historien. Internationalisering är ett prioriterat område. De internationella kontakterna är viktiga i skolans arbete, vilket inspektionen bekräftar. Ett mångkulturellt synsätt präglar verksamheten. Närsamhällets koppling till skolan samt fokus på tvåspråkighet är bärande element i verksamheten. Hälsoveckor genomförs också. Projektmedel för att utveckla olika arbetssätt och arbetsformer är en naturlig del i Språkskolans arbete. Inspektörerna bedömer att eleverna i förskoleklassen har goda förutsättningar att utvecklas. Arbetet i förskoleklassen har god struktur och bemötandet präglas av respekt mellan vuxen och elev. Förskoleklassen arbetar för att möta elevernas lärande genom att utmana eleverna med arbetssätt som präglas av fantasi och kreativitet. Musik, lek och rörelse används för att underlätta lärprocesserna för eleverna. Matematik och språkutveckling kommer därigenom in på ett lustfyllt sätt. Arbetet med stöd Inspektörerna bedömer att skolan tydligt dokumenterar elevernas individuella resultat. Varje elev har en individuell utvecklingsplan (IUP) som följer eleven hela skolgången och revideras kontinuerligt. Rektorn driver och är delaktig i arbetet med att möta elevernas olika behov. Åtgärdsprogram upprättas i samråd med elever, föräldrar och lärare. Föräldrarna anser att skolan har ett bra arbete för de elever som behöver särskilt stöd. Inspektörerna konstaterar att skolan har små klasser och att lärarna också tar stort ansvar i arbetet med att ge stöd till elever. Arbete med att möta elevernas olika inlärningsstilar pågår också. Inspektörerna konstaterar att arbetslagen är aktiva i arbetet med elevers individuella behov. Till hjälp och stöd finns speciallärare och specialpedagoger i verksamheten. Vidare framkommer ett tydligt samarbete med skolsköterskan och kuratorn samt även med socialförvaltningen och PBU. Kuratorn arbetar även förebyggande med exempelvis tjejgrupper. Psykologhjälp tas in vid behov. Samverkan mellan speciallärarna, specialpedagogerna och arbetslagen sker på olika sätt och i olika omfattning. Inspektörerna bedömer att Språkskolan bör utveckla personalens samsyn främst i de äldre elevernas årskurser. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Språkskolan uppvisar höga studieresultat. Inspektörerna bekräftar att skolan på ett strukturerat sätt dokumenterar och följer upp elevernas studieresultat. För de yngre eleverna dokumenteras främst svenska, engelska och matematik. Rektorn driver detta arbete. Övriga ämnen utvärderas av klasslärare i utvecklings- 6

samtal med elever och föräldrar. Någon gemensam systematisk utvärdering av kunskapsresultaten i samtliga ämnen i årskurs 5 framkommer inte. Eleverna i de högre årskurserna är informerade om kursplanemål och betygskriterier. Inspektörerna bedömer att arbetet med bedömning och betygssättning bör utvecklas ytterligare. Vidare bör skolans samsyn avseende läroplanen och kursplanernas innehåll också förbättras. I kommunen pågår ett arbete kring en personlig omdömesdatabas (PODB). Kvalitets- och förbättringsarbete Utifrån de nationella målen upprättar barn- och ungdomsnämnden mål i skolplanen. Skolans verksamhetsplan innehåller egna mål och aktiviteter och den delges elever och föräldrar. Inspektörerna menar att skolans verksamhetsplan bör tydliggöra även skolplanens mål. Rektorn har också en verksamhetsplan. I verksamheten finns också ett stort antal planer benämnda arbetsplaner som beskriver arbetet i exempelvis hälsa, demokrati, grannspråksundervisning, IT. Inspektörerna konstaterar och intervjuer bekräftar att antalet planer (benämnda arbetsplaner) är många och att de skapar otydlighet. Skolan behöver tydliggöra dokumentens innehåll och olika syften så att dessa planer blir ett verkligt stöd i verksamhetens utveckling. Inspektörerna bedömer att skolan bör tydliggöra skillnaden mellan arbetsplan och lokala kursplaner. Språkskolan utvärderar verksamheten från en redovisningsmall som kommunen tagit fram. Arbetslagen utvärderar sina verksamhetsplaner under året och rektorn sammanställer dessa i skolans kvalitetsredovisning. Diskussion sker kring resultat och dessa analyseras i Språkskolans ledningsgrupp och även i arbetslagen. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra kvalitetsarbetet. Kvalitetsredovisningen finns idag inte översatt till finska, vilket föräldrarna önskar för att kunna hålla sig underrättade om den pågående verksamheten. Skolledning och intern kommunikation Rektorn ansvarar för skolbarnsomsorg, förskoleklass och årskurserna 1 9. Rektorn är placerad vid skolan och har administrativt stöd. Rektorn ingår i en central ledningsgrupp som består av rektorer från hela kommunen. I skolans ledningsgrupp ingår arbetslagsledarna som kommunicerar med arbetslagen. Vid elevernas övergångar mellan olika årskurser finns rutiner för överföring. Inspektörerna menar att arbetet med speciallärarnas och specialpedagogernas roll i skolan kopplat till arbetslagens arbete kan utvecklas ytterligare. Inspektörerna bedömer att rektorn är väl förtrogen med uppdraget och är drivande i det pedagogiska arbetet främst kring elever i behov av särskilt stöd men också i arbetet med närsamhället, bygdens kultur samt internationella kontakter. Rektorn är engagerad och arbetar även tillsammans med lärare och arbetslag om förhållningssätt och undervisningens genomförande. Rektorn gör regelbundna besök i verksamheten och har även möten tillsammans med arbetslagen. Vidare är rektorn är känd bland eleverna och föräldrarna Inspektionen visar att kommunikationen mellan skolan och föräldrar fungerar bra. Information från rektorn sker bland annat genom brev, telefon- och mailkontakt. Föräldrarådet är en kanal för information från skolan till föräldrarna som hålls informerade om hur det går för barnen via mentor, arbetslag och rektor. Föräldrarna anger att rektorn är lätt att nå. 7

Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, personal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen. Tillgång till likvärdig utbildning Elevens val sker under den schemalagda tiden för tema. Olika typer av arbeten genomförs där eleverna i större eller mindre omfattning får välja innehåll, arbetssätt och form. Elevernas valmöjligheter varierar över året. Eleverna väljer inte alltid temaområden, men kan välja vad de ska göra under en fastslagen rubrik. Slutarbetet som genomförs i årskurs 9 innebär att eleverna väljer ämne och sedan skriver en rapport. Vissa perioder sker arbetet i form av verkstäder där ämnesövergripande arbete sker. Inspektörerna anser att skolan bör se till att elevernas valmöjligheter alltid tillgodoses inom ramen för elevens val. Eleverna har hem- och konsumentkunskap i årskurs 6. Eleverna ges därmed inte förutsättningar att nå målen för ämnet i årskurs 5. Inspektionen visar att skolan arbetar med teknik på olika sätt i alla årskurser, men ämnet finns inte i skolans timplan. Skolan bör i timplanen ange ämnet teknik. Vidare bör samhällsorienterande och naturorienterande ämnen anges och inte orienteringsämnen. De finska eleverna undervisas inte i svenska som andraspråk utan i svenska som grannspråk utifrån en egen kursplan som skolan har särskilt tillstånd för. Detta eftersom dessa elever är bosatta i Finland. I statistiksammanhang (betyg) blir dessa elever redovisade under ämnet svenska. Personal, kompetensutveckling och materiella resurser Inspektörerna bedömer att kompetensen bland personalen är hög. Även elevoch föräldraintervjuer bekräftar detta. Antalet lärare med eller utan pedagogisk utbildning per 100 elever ligger över riksgenomsnittet. Lärarna är tvåspråkiga och bedriver i huvudsak undervisning i de ämnen de har utbildning i. Inspektörerna konstaterar att kompetensutveckling genomförs. Utbildning av matematikpiloter är ett exempel. Samverkan mellan Haparanda och Torneå sker på olika nivåer i kommunerna. Specialpedagoger och rektorer från båda städerna träffas exempelvis för utbildning och erfarenhetsutbyte. Inspektörerna anser att undervisningen bedrivs överlag i ändamålsenliga lokaler. Skolan har begränsat med grupprum men utanför klassrummen finns möjlighet för eleverna att arbeta. Tillgången till läromedel är god. De stationära datorerna är av varierande standard. Skolan har köpt in ett antal bärbara datorer. Datum Ort 2006-08-24 Umeå Gunilla Asplund Solweig Bäckman 8