Smitt Smittskyddsenheten NR 2. APRIL 2016 INNEHÅLL INFLUENSA... 1 ZIKAVIRUS... 2 VIKTORIADAGEN... 4 LASSAFEBER... 4 TBE-VACCINATION... 5 MUM-MOTTAGNINGEN FÖR UNGA MÄN... 5 HÄR NÅR DU OSS... 6 INFLUENSA Influensasäsongen börjar nu närma sig slutet. Årets säsong har varit lite mindre intensiv än förra årets. De flesta fall av influensa A har varit av typen H1N1, den typ som orsakade svininfluensan 2009/2010, men H3N2 har också förekommit. Som tidigare år har influensa B varit den vanligaste sjukdomsorsaken under senare delen av säsongen. Anmärkningsvärt många har fått allvarlig influensa, vilket syns på statistik från SIRI (Svenska Intensivvårdsregistrets Influensaregistrering) som visar att hittills denna säsong har 349 personer behövt intensivvård på grund av influensa och 58 (16 %)av dem har avlidit. De flesta av de intensivvårdade har haft influensa A av typen H1N1. Två tredjedelar (66,3%) av de intensivvårdade patienterna har tillhört riskgrupp för allvarlig influensa (över 65 år, gravida, hjärt-lungsjuka, immunsupprimerade m fl). Endast 4 % av de som haft så allvarlig influensa att de behövt intensivvård har varit vaccinerade. I Uppsala län har 12 patienter intensivvårdats. Ingen av dem var vaccinerade. Säsongens vaccin har varit väl matchande när det gäller influensa A och vaccinet har gett ett gott skydd avseende A-influensa. Säsongens B-influensa har dock varit av en annan typ (Yamaha) än den som ingått i vaccinet (Victoria). I Uppsala län har influensakurvan i stort följt kurvan för landet i övrigt. Data från 1177 sjukvårdsupplysningen på sökordet feber hos barn följer tydligt kurvan för antalet verifierade influensafall. Antal verifierade fall av influensa 2015-2016 till och med vecka 16 jämfört med tidigare år. Hela Sverige Källa: Folkhälsomyndigheten
ZIKAVIRUS Mer data från utbrottet av Zika virus i Sydamerika har stärkt misstanken om en ökad risk för sjukdomen mikrocefali (för litet huvud) hos barn vars mödrar varit infekterade med zikavirus under graviditeten. Microcefali betyder att barnets huvud blir för litet på grund av att hjärnan inte utvecklas normalt. Det är en neurologisk en sjukdom som oftast leder till grava förståndshandikapp och ökad dödlighet hos de drabbade barnen. Man har nu även sett en ökning av andra missbildningar och missfall när gravida kvinnor drabbas av sjukdomen under graviditet. Man har också rapporterat en ökad risk för den neurologiska sjukdomen Guillen-Barré hos vuxna som drabbas av zikavirus. Tidigare har man ansett att zikavirus enbart smittar via vissa myggarter. Ytterligare ny information är att zikavirus är sexuellt överförbart och att man, om man drabbats av sjukdomen, kan var smittsam upp till minst en månad efter att man tillfrisknat. Viruset kan även överföras via blod så man får inte vara blodgivare under en tid efter att man vistats i område där zikavirus sprids. Utbrottet av zikavirus har drabbat stora delar av syd- och centralamerika samt vissa länder i Västindien. Se karta. 2
Zikavirus ger bara sjukdomssymptom hos en av fem som smittas av sjukdomen. Den har tidigare betraktats som en ofarlig sjukdom och ger övergående feber med muskel- och ledvärk, utslag och ögoninflammation hos de flesta som drabbas. Sjukdomen finns sedan länge i vissa länder i Afrika och Asien, bland annat Thailand. Om man är gravid: Man bör mycket allvarligt överväga om man verkligen ska resa till utsatta områden när utbrott pågår även om sambandet ännu inte är säkert. Man bör diskutera sin resa med läkare, resemedicinsk mottagning eller mödravårdcentral inför resor till länder där det finns zikavirus. Det finns i dagsläget inga säkra data på hur stor risken är för missbildning hos barnet om en gravid kvinna drabbas av zikavirus. Man vet inte heller under vilken del av graviditeten som risken är störst. Sexuell smitta: Gravid kvinna vars partner varit i zikaområde bör ha skyddat sex, använda kondom, under hela graviditeten. Kvinna som kan bli gravid bör ha skyddat sex under resa i zikaområde och minst 28 dagar efter hemkomst även om hon inte haft symptom på sjukdomen. Män som rest i zikaområde bör ha skyddat sex under resan och 28 dagar efter hemkomsten även om de inte haft symptom. Om de har en bekräftad zikavirusinfektion bör de ha skyddat sex i 6 månader efter hemkomst. Det finns inget vaccin eller annat sätt att förebygga sjukdomen specifikt. Att undvika myggbett med hjälp av myggstift, impregnerade myggnät på natten samt täckande kläder är det bästa sättet att skydda sig mot zikavirus och andra myggburna sjukdomar som denguefeber och malaria. Resenärer som insjuknar med feber efter hemkomst från resa till tropiska länder upp till tre månader efter utresa bör ta kontakt med sjukvården och uppge i vilka länder man vistats. Inkubationstiden för zikavirus är kort men inte helt säkerställd. Troligen rör den sig om 1-12 dagar. Det finns ingen risk för spridning av sjukdomen i Sverige, då de myggor som kan sprida viruset inte förekommer här. Diagnostik för Zikavirus vid misstänkt infektion görs via Folkhälsomyndighetens laboratorium: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/laboratorieanalyser/ Karta över länder som har pågående epidemi av Zikavirus. Från CDC (Center for Disease Control), USA 2016-02-02) 3
VIKTORIADAGEN Årets Viktoriadag är en obligatorisk utbildningsdag för lokalt smittskyddsansvariga läkare och sjuksköterskor i Uppsala län. Temat för Viktoriadagen 2016 är smittspårning. När: Torsdag 12 maj 2016 Kl. 8.30-16.30 Var: SLU-Ultuna, Undervisningshuset Sal O, Almas allé 10, Uppsala Utbildningsdagen är kostnadsfri och lunch samt fika ingår. Programmet hittar du här http://www.lul.se/global/extran%c3%a4t/v%c3%a5rdgivare/smittskydd/dokument/sme_program_till_vi ktoriadagen_2016_05_12.pdf LASSAFEBER Sverige har fått sitt första fall av Lassa feber. En äldre svensk kvinna vårdas för närvarande på högriskenheten i Linköping med konstaterad Lassafeber. Hon smittades av sjukdomen under ett besök i Västafrika där det sedan hösten 2015 pågår ett utbrott av den hemorragiska febern (blödarfeber) Lassa framför allt i Nigeria och Benin. Sjukdomen sprids till människa från gnagare, på liknande sätt som sorkfeber, den enda blödarfeber som förekommer inhemskt i Sverige. Lassafeber smittar från människa till människa endast genom kontakt med kroppsvätskor som till exempel urin och blod. Den smittar inte via luft eller vanlig kroppskontakt (skaka hand, kramas etc). Symptomen är liknande andra blödarfebrar som exempelvis Ebola med feber, huvudvärk. slemhinneblödningar. Lassafeber är dock mindre smittsamt än Ebola och cirka 80% av de som smittas får lindriga symptom. Inkubationstiden är 1-3 veckor. Om man misstänker Lassafeber hos en person som vistats i område där utbrott förekommer, ska skyddsutrustning i enlighet med rekommendationerna för vård av Ebolapatienter bäras och patienten isoleras. Om misstanken bekräftas ska patienten vårdas på högriskenheten i Linköping och smittspårning utföras. En ny epidemiplan för Uppsala län med bland annat handläggning av fall med misstänkt eller bekräftad blödarfeber är under utarbetning. De nu aktuella rekommendationerna för sjukvården hittar du här: http://www.lul.se/global/extran%c3%a4t/v%c3%a5rdgivare/smittskydd/dokument/handlingsplan_%20eb ola_lul_version_1_140822.pdf 4
TBE-VACCINATION Det första fallet av TBE i Uppsala län är nu inrapporterat för 2016. Det är därför hög tid att vaccinera sig mot TBE inför fästingsäsongen 2016. Om du inte är vaccinerad tidigare så ska du grundvaccineras med tre doser vaccin: dag 0, efter 1-3 månader och efter 5-12 månader om man ger FSME-IMMUN och 9-12 månader om man ger Encepur. Barn bör också vaccineras. TBE-vaccinet kan ges från 1 års ålder. Man ger barn (1-12 år Encepur, 1-15 år FSME-IMMUN) ett vaccin med lägre dos men med samma tidsintervall. För personer som fyllt 60 år när vaccinationen påbörjats ska en extra dos ges i grundvaccinationen. Schemat blir då: dag 0, efter 1 månad, efter 3 månader och efter 5-12 månader om man ger FSME-IMMUN och 9-12 månader om man ger Encepur. Är man grundvaccinerad ska man ta en första påfyllnadsdos efter 3 år och efter det vart 5:e år. MUM-MOTTAGNINGEN FÖR UNGA MÄN Landstinget har beslutat att Mottagningen för unga män (MUM), som drivits på projektbasis på Flogsta vårdcentral, nu blir en permanent verksamhet. Syftet med mansmottagningen är att kunna erbjuda lättillgänglig hälso- och sjukvård till unga män mellan 21-29 år. De flesta besök på mottagningen har framförallt varit av sexual- eller reproduktionsmedicinsk karaktär, men det har i flera fall funnits en underliggande problematik av en mer psykosocial karaktär, t ex depression, alkoholberoende eller våld i nära relation. Ett av de mål som sattes upp vid projektets start var att uppnå 450 besök under 2015 och detta mål uppnåddes med god marginal. Totalt uppgick antalet besök till 571 st. Det är mycket positivt att vi nu har en permanent mottagning för unga män, där preventionsarbete kan bedrivas och bidra till att fler unga män uppsöker vården för att t ex testa sig för sexuellt överförbara sjukdomar och få preventivmedelsrådgivning. 5
HÄR NÅR DU OSS Postadress: Smittskyddsenheten, Landstinget i Uppsala län, 751 85 Uppsala Besöksadress: Gränby Bilgata 2 (Liljeforstorg) Faxnummer: 018-55 29 01 E-post till myndighetsbrevlådan: uppsala.smittskyddslakaren@lul.se Vid akuta ärenden dagtid på vardagar, då enheten är obemannad ring 018-611 60 62. Mats Ericsson Smittskyddsläkare mats.ericsson@lul.se Telefon: 018-6119230 Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare helena.palmgren@lul.se Telefon: 018-6119220 Bodil Ardung Smittskyddssjuksköterska bodil.ardung@lul.se Telefon: 018-6119221 Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska johan.hedlund@lul.se Telefon: 018-6119222 Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska eva.furuland@lul.se Telefon: 018-6110386 Johan Landström Smittskyddsassistent johan.landstrom@lul.se Telefon: 018-6119224 Annie Ardung Sattari Smittskyddsassistent annie.ardung.sattari@lul.se Telefon: 018-6119225 Marie Björlin STI-samordnare marie.bjorlin@lul.se Telefon: 018-6110385 Mer information från Smittskyddsenheten hittar du på: http://www.smittupp.nu Ansvarig utgivare: Mats Ericsson Redaktörer: Helena Palmgren, Bodil Ardung, Johan Hedlund, Eva Furuland, Marie Björlin Smittskyddsenheten, Landstinget i Uppsala län, 751 85 Uppsala Telefon: 018-611 00 00 (vxl) E-post: uppsala.smittskyddslakaren@lul.se 6