Högskola 2025 SYNEN PÅ FRAMTIDENS HÖGSKOLA



Relevanta dokument
Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Mångfald på jobbet

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Trygg på arbetsmarknaden?

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Invisible Friend Senast uppdaterad

Fristående brobyggare

Systematiskt kvalitetsarbete

På jobbet är vi ansvarstagande, hjälpsamma och ambitiösa

Skolplan för Svedala kommun

En gemensam bild av verkligheten

ETT LIV BLAND MOLNEN

EXECUTIVE SUMMARY. Hållbarhet i svenska företag. Demoskop. En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Särskilt stöd i grundskolan

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

FINLAND I EUROPA 2008

Arbetsmarknaden styr ungas val av utbildning

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG

Introduktion till Open 2012

KOMMUNIKATIONSBAROMETERN för företag ATT JOBBA HEMIFRÅN. Rapport september

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Män och kvinnor 15 år och äldre i hela landet Intervjumetod: Gudrun Christensen och Eva Lindqvist

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

möter personalsektionen

Lathund, procent med bråk, åk 8

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Kvalitetsrapport Så här går det

FAIR JOBB. Vill du få lite mer koll på arbetslivet? Här är några bra sajter att kolla in:

Befolkningsuppföljning

Riktlinjer för medborgardialog

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/

chefen och konjunkturen

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

Förberedelsematerial för utvecklingssamtal

Brister i kunskap vid gymnasieval

Investera i förskolan

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Syftet med en personlig handlingsplan

Strategier för utbildning på avancerad nivå

FOOD & FRIENDS MATRAPPORT 2016

Högskola Upplägg. Framtidsbilder av den svenska högskolan. En studie genomförd av: Om undersökningen Högskolans uppgift

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen.

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Vad menas med delaktighet i forskning?

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Kännedomsundersökning 2015

FÖRSLAG. Barn- och ungdomsdemokratiplan Upprättad: Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 13/KS291.

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Dialogens innehåll en översikt

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Kommentar om anställningstiden på arbetsplatsen: Förhållandevis låg personalomsättning. 29 år eller yngre 14,2% 47.

Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.

Rapport: Sveriges studenters syn på framtidens arbetsmarknad

Beslut för gymnasieskola

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Föräldrar med barn i friskola och kommunal skola. - En undersökning från Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

Sammanfattning på lättläst svenska

VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: (SBSC dok )

BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Presentation vid dialogmöte i Råneå av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Vi skall skriva uppsats

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009

Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun. Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall

Kommittédirektiv. Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Dir.

Vill du bli en ännu bättre chef i höst? Ta del av allt från seminarier och chefsevent till ledarskapsutbildningar.

Kvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Din röst gör skillnad!

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Examensarbete är det en kurs? Inst. för Samhällsbyggnad 2009

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring

Vision Tibro skapar miljöer som sticker ut

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011

MBL-förhandling Vad gäller på HP

Presentationsövningar

Det flexibla arbetslivet

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

Skriva B gammalt nationellt prov

Slutrapport 2010 Tillhåll 2 dpl 13. Väla Handelsområde Helsingborg

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

De viktigaste valen 2010

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal?

Transkript:

Högskola 2025 SYNEN PÅ FRAMTIDENS HÖGSKOLA

Högskola 2025 Varför en studie om Högskolan? Skälet är enkelt. För det första är högskolan inte längre något som är förbehållet några få utan berör snart sagt var och en, direkt eller indirekt. Närmare varannan ung tillbringar idag några år på högskolor och universitet. För det andra är högskolan stadd i förändring, inte bara i Sverige utan också internationellt. Utbildning och forskning internationaliseras och svenska lärosäten utsätts för allt hårdare konkurrens, både om studenter och forskningsanslag. Samtidigt ökar kunskapskraven i arbetslivet och de internationella företagen dammsuger världen på topptalanger, inte minst inom teknik- och naturvetenskap. Parallellt pågår en försvagning av universitetens kunskapsmonopol där informationen flyter fritt och kunskap genereras på alltfler håll i samhället. Och inom högskolorna själva ökar utmaningarna med fler studenter och sjunkande anslag per student parallellt med att studenternas förkunskaper försvagas. Också på forskningssidan drar förändringens vindar fram med växande förväntningarna på samverkan mellan lärosäten, näringsliv och regioner samtidigt som forskningen blir alltmer internationell och forskarmiljöerna blir allt större och mer komplexa. Balansen mellan grundforskning och tillämpad forskning, anslagsfinansierad och företagsfinansierad, blir allt mer centrala frågor och forskningens och högskolornas oberoende en kärnfråga, inte minst för forskarna själva. Vilken bör högskolans roll vara? Hur formar man ett framgångsrikt framtida högskolesystem? Vilka är de visa vägvalen, och vart ser vi idag ut att vara på väg idag? Det är frågor som ställts till några av högskolans primära intressenter lärare, studenter, personalchefer och allmänhet. Hur de ser på saken presenterar vi här.

Två bilder av framtidens högskola Synen på högskolans syfte, omvärld, framtid och strategi hänger ihop. Ur sammanhanget växer två tydliga huvudspår i synen på högskolans syfte och vägval mot framtiden: En oberoende kunskapsproducent: högskolan bör förhålla sig så oberoende som möjligt gentemot det omgivande samhället. Det viktigaste uppdragen är grundforskning och forskningsförberedande spetsutbildning, där fokus ligger på att attrahera akademisk topptalang från hela världen. Omvärldsbilden präglas av pengar och politik, eller kanske snarast politiska pengar : högskolans enda intäktskälla är de offentliga anslagen, även om drömmen är ett fritt eget kapital. Framtidsbilden är mörk och präglas av rivalitet och segregering där det gäller att äta eller ätas i en kamp om begränsade resurser. Endast ett fåtal stora, självständiga lärosäten har tillräcklig tyngd för att stå sig i konkurrensen om pengar och talang, och för att freda högskolan från ovälkommen inblandning av klåfingriga politiker eller kommersiella intressen. Detta är det inre perspektivet. En högskola i omvärldens tjänst: högskolan bör vara så lyhörd som möjligt; samhällets och arbetslivets önskemål. Det viktigaste uppdraget är att kunden blir nöjd. Pengar är fortfarande viktigt, men de potentiella intäktskällorna fler: studentavgifter, sponsring och kommersialisering av forskning är alla tänkbara vägar. I denna bild bär framtiden inte enbart med sig hot, utan också nya möjligheter: globalisering och ny teknik öppnar upp nya obegränsade marknader bara priset är det rätta. Högskolan har ingen särställning i samhället utan formar sig ständigt efter föränderliga krav från studenter, näringsliv och politiker på en marknad där varan är kunskap. Detta perspektiv är starkast företrätt bland studenter, allmänhet och personalchefer i näringsliv och organisationer. Någonstans i spänningsfältet mellan dessa två poler söker dagens svenska högskola uppfylla delvis motstridiga mål. Vem vinner dragkampen om framtiden? Var står du?

F U T U R E S T R FUTURE A T E G Y - STRATEGY A C T I O N - ACTION Synen på uppdraget Synen på omvärlden Oberoende. Grundforskning och spetsutbildning. Pengar och politik. Lyhördhet. Uppfylla studenternas, samhällets och arbetslivets önskemål. Internationalisering. Attityder och värderingar. Ny teknik och nya metoder. Synen på framtiden Hotfull: segregering, konkurrens, sjunkande kunskaper. Äta eller ätas Ljus: ökade resurser, förbättrade resultat Synen på vägen framåt Fortifiering och vallgrav. Elit-monoliten Mer marknad. Tydligare varudeklaration. Utbildningsinstitutet Relativ placering av respondentgrupper Schematisk placering av högskolans huvuduppgifter INVÄRLD Professorer Lektorer Doktorander Adjunkter SFS HR-chefer Studenter Allmänhet OMVÄRLD Grundforskning Utbildning Samverkan Forskningsförberedande Arbetslivsförberedande

Uppdraget: Högskolans 2,5 huvuduppgifter Det finns många åsikter om vilka som är högskolans mest centrala uppgifter, men på två områden råder bred enighet: bra grundforskning och bra grundutbildning kan inte kompromissas med. Överväldigande majoriteter av svarande både i och utanför högskolan räknar dessa uppgifter till högskolans mest centrala. Den stora skiljelinjen berör i stället inställningen till det som ibland refereras till som den tredje uppgiften det som högskolan med högskoleförordningens något dunkla formulering också ska ägna sig åt nämligen samverkan med det omgivande samhället. Är det en uppgift som bör tillmätas lika stor vikt som forskning och utbildning? Utanför högskolans väggar är svaret tydligt. Ja! Säger allmänhet, studenter och HRansvariga. Här anser till exempel mellan 8 och 9 av 10 att samverkan med näringslivet är en av högskolans viktigaste uppgifter. Lika många anser att lyhördhet för det omgivande samhällets och arbetslivets önskemål i fråga om inriktningen på den forskning och utbildning som bedrivs är av största vikt. Svaret från lärarkåren är dock ett distinkt nja. Ungefär varannan anställd instämmer i ovanstående påståenden. Något färre än hälften anser att främjande av nyttiggörande och/eller kommersialisering av forskning hör till det som högskolan bör fokusera på. Vilka är högskolans viktigaste uppgifter, och vilka kan undvaras?

Omvärlden: Något annat än pengar och politik? Högskolan verkar inte i ett vakuum. Trender och aktörer utanför dess väggar formar den kontext som högskolan har att förhålla sig till när målen ska uppfyllas. De allra flesta är ense om att en mängd faktorer, från mediabild till informationsteknologi och förändrade livsstilar och värderingar bland unga, kommer att ha ett stort inflytande över högskolans utveckling under de kommande 15 åren. Men vilka faktorer är de allra viktigaste? För de anställda är topp 3-listan tydlig; pengar och politik är det som först och främst sätter ramarna för verksamheten. Finansieringsformerna för universitet och högskolor, de offentliga finansernas utveckling, och politikernas ambitioner med forsknings- och utbildningssystemet toppar listan över de viktigaste omvärldsfaktorerna. För grupper utanför högskolan är bilden i många fall mer mångfacetterad. Till exempel fäster allmänheten större vikt vid olika aspekter av internationalisering och globalisering, i form av såväl global ekonomisk konkurrens som sociala kontakter över nationsgränserna. Ny teknik och nya metoder för undervisning och kunskapsöverföring är också något som allmänhet, studenter och HR-chefer i högre utsträckning tror kommer att forma framtidens högskola än vad de anställda gör. Hur ser den omvärld ut som formar högskolans framtid?

Framtiden: Den dubbla segregeringen Skillnaden i kvalitet mellan olika lärosäten kommer att öka kraftigt, liksom skillnaderna mellan olika studenters studieprestation. Studenternas förkunskaper kommer generellt sett att sjunka, och många lärosäten kommer att få mycket svårt att locka studenter överhuvudtaget. Det är den dystra bild av framtiden som präglar en majoritet av de svarande bland såväl studenter som doktorander och lärare i lärarkollegiet är bilden helt dominerande. Ökade anslag vågar få hoppas på, liksom förbättrade studieresultat. Framtiden präglas av kamp om begränsade resurser, vad gäller både pengar och studenter. Även vad gäller lärosätenas sannolika svar på denna utveckling är bilden samstämmig: ökad profilering och specialisering är framtidens melodi, i fråga om forskning såväl som utbildning. Men alla kommer inte att lyckas locka. Om 15 år har Sverige färre och större lärosäten än idag, tror nästan 4 av 5 verksamma inom högskolan. Framtidsbilden är med andra ord dyster i de flesta grupper. Det är endast bland studenterna som större grupper tror på en ljusnande framtid, präglad av ökande resurser, mer motiverade studenter och förbättrade resultat. Är en ljusnande framtid fortfarande vår, eller går vi mot mörkare tider?

Vägen framåt: Elit-monolit eller Kunskapsfabrik? Frågan vad bör göras för att få en bättre högskola kan inte besvaras utan att man samtidigt besvarar frågan vad vill vi att högskolan ska vara?. Och om det sistnämnda råder långt ifrån konsensus. Vill vi ha stora, oberoende lärosäten med eget kapital, som fokuserar på att attrahera toppstudenter och toppforskare från övriga världen? Ja! Säger professorer och lektorer. Eller bör högskolan vara en effektiv kunskapsfabrik i samhällets tjänst, som satsar på praktik och samverkan med näringslivet, allt under statligt överinseende? Ja! Säger många av landets HR-ansvariga. Är det i stället den klassiska akademin som är idealet: en högskola som är aktiv i samhällsdebatten och präglas av bildning och humanistiska ideal? Ja! Säger de studentpolitiskt aktiva, och får medhåll av många adjunkter. Eller ska högskolan vara ett utbildningsinstitut utan några högre ideal, där kunskap köps och säljs på en marknad präglad av öppna jämförelser, marknadsekonomiska principer och en tydlig rågång mellan forskningsförberedande och arbetslivsförberedande utbildningar? Ja! Säger stora grupper av studerande. Vägvalet bestäms av målet. Vad vill vi att den svenska högskolan ska vara?

Sammanfattning Bilden av bilden av framtidens högskola kan sammanfattas i fyra korta punkter: Bra grundutbildning och bra grundforskning är kärnan. Men utöver detta förväntar sig allmänhet, studenter och HR-ansvariga på mycket mer av samverkan med och lyhördhet gentemot samhälle och näringsliv. Lärarna håller emot och vill istället värna oberoendet och satsa på den akademiska toppkompetensen. Politiska pengar sätter ramarna för utvecklingen av verksamheten. Finansieringsformerna för universitet och högskolor, de offentliga finansernas utveckling, och politikernas ambitioner med forsknings- och utbildningssystemet toppar listan över de viktigaste omvärldsfaktorerna. Men många, särskilt utanför högskolans väggar, ser nya värderingar, ny teknik och nya metoder för kunskapsförmedling som precis lika avgörande. Framtiden präglas av dubbel segregering. Skillnaden i kvalitet mellan olika lärosäten kommer att öka kraftigt, liksom skillnaderna mellan olika studenters studieprestationer. Det är den dystra bild av framtiden som präglar en majoritet av de svarande i lärarkollegiet är bilden helt dominerande. Bland framförallt studenterna finns dock även stora grupper som tror på en ljusnande framtid, präglad av ökande resurser, mer motiverade studenter och förbättrade resultat. Vägen framåt bestäms av målet. Alla drar inte åt samma håll. Meningarna går minst sagt isär vad gäller idealbilden av framtidens högskola. Elit-monolit eller Kunskapsfabrik, Utbildningsinstitut eller Akademi? Allmänhet, näringslivsföreträdare, studenter och olika grupper inom högskolan drar år olika håll. Vem vinner dragkampen?

Om Högskola 2025 Projektet Högskola 2025 har genomförts av Kairos Future i samarbete med Blekinge Tekniska Högskola, Svenskt Näringsliv och Vinnova. Syftet var att fånga olika intressentgruppers syn på dagens och morgondagens högre utbildning och forskning. Över 8000 respondenter har under hösten 2008 gett sin syn på en lång rad frågor av central betydelse för högskolans framtida utveckling. De svarande är lärare, doktorander och studenter från hela Sverige och alla ämnesinriktningar, HR-ansvariga vid företag och organisationer samt ett urval av svenskar i allmänhet. Studien har finansierats av och utformats i nära samarbete med Blekinge Tekniska Högskola, Svenskt Näringsliv och Vinnova. Genomförandet har utöver detta möjliggjorts genom samarbete med Sveriges Universitetslärarförbund och Sveriges Förenade Studentkårer. Kairos Future vill rikta ett varmt tack till finansiärer och samarbetspartners, och sist men inte minst till alla tusentals respondenter i och utanför högskolan som tagit sig tid att ge svaren på våra många frågor! Vill du veta mer? Vill du veta mer om projektet, få en specialanalys av omvärlds- och framtidsbilden för en viss grupp studenter eller lärare, eller en presentation av resultaten? Kontakta Göran Krafft, 070-5490555, goran.krafft@kairosfuture.com eller Björn Ljung, bjorn.ljung@kairosfuture.com

Om Kairos Future Kairos Future hjälper företag och organisationer att förstå och forma framtiden, genom: Forskningsbaserad omvärlds- och framtidsanalys Framtidsbaserad affärsutveckling och innovation Genomförande av strategier Vi kombinerar tankesmedjans och forskningsföretagets förmåga att generera nya insikter och idéer med konsultföretagets fokus på vad som fungerar i praktiken. Vårt arbete bygger på egen kunskapsutveckling samt egenutvecklade och väl beprövade metoder för analys, strategiutveckling och förändringsarbete. För mer information, besök vår hemsida www.kairosfuture.com eller kontakta oss: KAIROS FUTURE BOX 804 101 36 STOCKHOLM TEL: 08 545 225 00 WWW.KAIROSFUTURE.COM

Kairos Future P.O. Box 804 Besöksadress: Vasagatan 40 S-101 36 Stockholm, Sweden. Tel +46 (0)8 545 225 00 Fax +46 (0)8 545 225 01 Webbplats: www.kairosfuture.com