Skogsvattnens biologiska mångfald - hot och åtgärder



Relevanta dokument
Skoglig vattenvård - Förutsättningar

Den levande. Skogsbäcken

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Diken i skogsmark. Bedömning av produktionsnyttan i ett avrinningsområde i Västergötland. Emelie Gunnarsson

Partnerskap för levande skogar

Vattensamling 1 juni 2012 Möre hotell, Torsås

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

UNK Urvatten Naturvatten Kulturvatten

Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan

VARZUGA. Vad kan skogsälven lära oss om miljöanpassning av skogsbruk och vattenkraft? Jakob Bergengren. Jakob Bergengren

HAND- LEDNING. Återskapa våtmarker. genom att lägga igen diken

Bör vi lägga igen skogsdiken för att återskapa våtmark?

INFOR- MATION. UNK Urvatten, Naturvatten,

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Blå-Gul-Grön målklassning - ett nytt verktyg för värna värdefulla vatten

Bedömning och utvärdering av ekologisk potential. Roland Jansson

Åldersbestämning av unga flodpärlmusslor i Sverige

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Flodpärlmusslan. skogsvattnens skatt

Mandibler av dagsländan Ephemera vulgata som försurningsindikator

Reserapport, Agneta Åkerberg, Ätrans Vattenråd. Nov 2012

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Fiskbeståndens utveckling i skogsvattendrag i Norrlands inland

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur ska den skyddade skogen förvaltas och skötas? En vision för ekologisk hållbarhet. Per Angelstam Örebro School for Forest Management

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

Kortfattad sammanfattning av utförda åtgärder

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011

SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Water Profile för den svenska skogsindustrin

EUs betydelse för vattenfrågorna i Sverige

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

Naturvård och mångfald i skogen

KORT OM WWF M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

Biotopkartering av Pinnån, omgivning och närmiljö

Vasslabäcken-Meshattbäcken

INFOR- MATION. Publikationer från Levande Skogsvatten

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Jan Lannér Skogsstyrelsen, Skånes distrikt Koordinator Helge å Model Forest

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Sammanställning över fastigheten

Blå målklasser i skogsbruksplan

Denna rapport är en av många rapporter som tagits fram inom Världsnaturfonden WWFs projekt Levande Skogsvatten.

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå

Forum TD III Svenska PEFC MINNESANTECKNINGAR tisdagen den 3/3 kl LRF Skogsägarna Franzéngatan 6 Stockholm

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

Restaurering av vattendrag

Ekologisk efterbehandling

Kan vi återskapa naturvärden?

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Mål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Nyttor med våtmarker John Strand Hushållningssällskapet Halland

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Partnerskap för levande skogar. Fem samarbetsprojekt mellan Sveaskog och Världsnaturfonden WWF

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Kunskapsunderlag för delområde

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

VÅRDAT VATTEN. Vikten av. Ekoparken gav eko. Hotad eller inte hotad? Hänsyn på hygge ökar TEMA/ NATUR- OCH VILTVÅRD

Radonsäkring som åtgärd för områden med flyktiga föroreningar

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Sverkestaån. Avrinningsområde: Arbogaån Terrängkartan: 11f4f, 11f3f, 11f2f, 11f1f,

Tentamen I a och I b. Personlighet, hälsa och socialpsykologi, PC1245, Delkurs 1 Personlighet och hälsa Personlighet och Hälsa, PC1205 Helfart, vt 10

Nissans nedre avrinningsområde

Rening av vatten från jordbruksområden. Per Lindmark

Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

Körskador och kvicksilver. åtgärder inom skogsbruket

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

Transkript:

Skogsvattnens biologiska mångfald - hot och åtgärder Vattendagarna 2007 Lennart Henrikson Världsnaturfonden WWF Foto: Lennart Henrikson (om inget annat anges) Pärlskalsbäcken

Skogsvattnen - vattenmiljöer i skogen Återskapad våtmark, Gallåsen Pite älv aro Foto: Thomas Öberg V. Öresjön Bäverdamm, Orsa Pärlskalsbäcken Marks kn

Skogsvattnens biologiska mångfald - styrfaktorer Strukturer Processer Illustration: Hans Sjögren Vattenkvalitet Sätter yttre ramar för biologin

Död ved - en bristvara i skogsbäcken Illustration: Hans Sjögren

Skogsbäcken interaktioner i flera dimensioner Samverkan mellan olika ekosystem Vatten och vattenmiljöer är en del av skogslandskapet! Illustration: Åsa Maria Karlsson Skog och vatten hör ihop!

Hoten - skogsbrukets påverkan Strukturer rensning avverkning, kantzoner körskador.. Processer dikning vägbyggen/trummor avverkning, kantzoner. Vattenkvalitet kalavverkning markberedning körskador dikning/dikesrensning Hotfaktorer för rödlistade evertebrater: - kalhuggning, 13 arter - terrängkörning, 11 arter - vägbyggen, 9 arter

Skogsbrukets påverkan - körskador Halland Körskador/igenslamning kanske det största problemet - filtrerande arter - arter som lever i substratet Jämtland Foto: Ingemar Näslund

Utbildning av skogssektorn Attityder Lagstiftning/miljökvalitetsmål Certifiering Planeringsverktyg Tekniska hjälpmedel Demonstrationsområden Forskning Övervakning/uppföljning Åtgärder Litteratur Skogsbruk med hänsyn till vatten (Skogforsk och SLU) LIFE Forest for Water (www.skogsstyrelsen.se) SKS Skogsbruk vid vatten WWFs broschyr WWF-rapporter www.wwf.se/levandeskogsvatten

UNK ett sätt att beskriva och kommunicera påverkan Urvatten = opåverkade vatten Serga, Kolahalvön Vattenån Naturvatten = lite påverkade vatten Kulturvatten = mycket påverkade vatten Fyrisån Foto: Erik Degerman

UNK i svenska vattenlandskap Preliminär bedömning av vattendrag utifrån fisk, bottenfauna, död ved och biotopkartering/system Aqua: Urvatten Naturvatten Kulturvatten

Planering med NPK+ och blå målklasser Enkel värderingsmodell Målklassning Anpassad till skogsbruket

NPK+, en värderingsmodell N Naturvärde P Påverkan K Känslighet + Plusvärde Biotopkartering Skog och Vatten System Aqua Bäckguiden

Arbetsgång - NPK+ och blå målklasser Vattenlandskap Sammanställning av befintliga data Vattenobjekt Sammanställning av befintliga data Bedömning av NPK+ Kartering i fält Prioritering Bedömning av NPK+ Icke prioriterat vattenlandskap Prioriterat vattenlandskap Prioritering Ekologisk landskapsplan Blå målklassning inkl. åtgärdslista Grön skogsbruksplan

Inarbetning i planer/system VG VO Blå målklasser VG Vatten med generell hänsyn VF Vatten med förstärkt hänsyn VF VS Vatten med skötselbehov VG VS VO Vatten orört

Tekniska hjälpmedel Pite älv aro Finns, men används för sällan Ljungaån aro Ljungaån aro

Demonstrationsområden - hydrologisk restaurering Gallåsen Laskerud Dikad skogsmark är en potential för återskapande! Kolla Emelie Gunnarssons poster! Gallåsen Foto: Per Petersson

Forskning behövs för att vi ska göra rätt saker Landskapets betydelse Skogsbäckarnas dynamik Bristanalys/tröskelvärden Kumulativa effekter Klimateffekter

Forskning - landskapets betydelse Använd urvattenlandskapet som referens! Illustration: Martin Holmer

Forskning - tröskelvärden och bristanalys Hur mycket behövs av habitat, substrat, processer,.? Illustration: Martin Holmer Exempel: - öring; 8 bitar död ved per 100 m vattendrag - flodpärlmussla; max 20% fint material i bottensunstratet

Forskning - finns stövelarter? Illustration: Martin Holmer

Övervakning/uppföljning behövs för att vi ska göra rätt saker Övervaka vattenmiljöer i brukade skogslandskap - mät sedimentation/igenslamning Utveckla enkla metoder för uppföljning Inventera nyckelvatten Varzuga

Vi måste jobba tillsammans mot visionen - Levande skogsvatten Lax Varzuga, Ryssland Vattennäbbmus Illustration: Eva Engblom Utter, Småland Foto: Kenth Johansson Dagslända Gräsand Foto: WWF Tack! Vattenklöver Foto: Sofi Alexanderson Hårklomossa Foto: Henrik Weibull Padda Ljungaån Alkärr Floda Bäckmurkling Foto: Henrik Weibull Dagsländelarv Foto: Pär-Erik Lingdell Märlkräfta Foto: Pär-Erik Lingdell Flodpärmussla, Sollumsån

www.wwf.se www.wwf.se/levandeskogsvatten

www.wwf.se/levandeskogsvatten Kunskaper - utbildning av skogssektorn Litteratur Skogsbruk med hänsyn till vatten (Skogforsk och SLU) LIFE Forest for Water (www.skogsstyrelsen.se) SKS Skogsbruk vid vatten WWFs broschyr WWF-rapporter

Styrfaktorer - sätter yttre ramar för biologin Nedre Pansikån Pite älv Bottenförhållanden Död ved.. Strukturer Processer Vattendynamik Nedbrytning.. Vattenkvalitet

Kantzonens (strandskogens) ekologiska funktioner Kantzonen är är en del av vattenekosystemet! Reglerar - ljusförhållandena - temperaturen Tillför föda -löv - småkryp Filtrerar - näringsämnen (fosfor, kväve) - partiklar (sand, grus) Västerbäcken, Vilhemina Tillför död ved Foto: Lennart Henrikson

Biologisk mångfald Strukturer = hur vattenmiljön ser ut Processer = hur vattenekosystemet fungerar Vattenkvalitet

Strukturer Bottenförhållanden Död ved.. Nedre Pansikån Biflöde till Unja, Komi, Ryssland

Processer Vattendynamik Nedbrytning.. Illustration: Martin Holmer Laxbäcken Pite älv

Styrfaktorer Strukturer Processer Illustration: Hans Sjögren Vattenkvalitet Sätter yttre ramar för biologin

Skogsvattnens biologiska mångfald - hot De största hoten Vattenreglering Försurning Flottledsrensning Stora Le Skellefteälven Foto: Miljöåterställningsprojektet Pite och Vindelälven

Demonstrationsområden Fler behövs! Laskerud Gallåsen