Barn som anhöriga: Hur går det i skolan? Lisa Berg Med Dr, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se
Barn som anhöriga till patienter i vården Hur många är de? (Nka Barn som anhöriga 2013:1, rapport 1) Barn som anhöriga: Hur går det i skolan? (Nka Barn som anhöriga 2013:3, rapport 2) Rapport 3 december 2014
Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Hälso- och sjukvårdslagen 2009: 979, 2 g och Patientsäkerhetslagen 2010: 659, 6 kap. 5
Anonymiserade analyser av registerdata Patientregistret (alla patienter som vårdats i sluten, inneliggande vård) Dödsorsaksregistret Flergenerationsregistret (koppla föräldrar till barn) Socioekonomiska faktorer (Folk och Bostadsräkningarna, LISA) Betyg och gymnasiebehörighet i årskurs 9 (Åk-9 registret)
Studiepopulationen Barn födda i Sverige 1987-1992 som gick ut grundskolan åren 2003-2008 Totalt: 655 722 elever
Definitioner Missbruk: huvud- eller bidiagnos vid utskrivning från sjukhus som specifikt indikerar missbruk eller annan fysisk eller psykisk sjukdom kopplat till missbruk Psykisk sjukdom: vårdtillfälle med psykiatrisk huvuddiagnos som inte är direkt kopplad till missbruk Vårdats på sjukhus vid minst ett tillfälle när barnet var i åldern 0-15 år Varför inneliggande vård på sjukhus? Om en psykisk sjukdom eller ett missbruk är så allvarligt att det följs av vård på sjukhus tänker vi att det troligen också påverkat barnet Förmodligen inte ett enstaka tillfälle utan pågått under en längre tid Ambitionen att endast inkludera barn som verkligen är i behov av information och/eller stöd denna definition ger troligen inte en överskattning
Procent av barn födda 1987-92 som har minst en förälder som vårdats inneliggande på sjukhus pga. missbruk när de var i åldern 0-15 år. 3,5% 3,0% 2,9% 2,5% 2,0% 1,5% 1,6% 1,0% 0,8% 0,5% 0,5% 0,5% 0,0% Far Alkohol Mor Alkohol Far Narkotika Mor Narkotika Någon missbruk
Procent av barn födda 1987-89 som har en pappa och/eller mamma som haft någon indikation i nationella register på riskbruk av alkohol och/eller narkotika.. 18,0% 17,0% 16,0% 15,3% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,8% 4,0% 2,0% 0,0% Alkohol Narkotika Minst en av dessa två
Procent av barn födda 1987-92 som har minst en förälder som vårdats inneliggande på sjukhus pga. psykisk sjukdom när de var i åldern 0-15 år. 6,0% 5,0% 5,1% 4,0% 3,0% 2,0% 2,4% 2,9% 1,0% 0,0% Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom Någon psykisk sjukdom
Antidepressiv medicinering hos biologiska föräldrar under åren 2006-8 i relation till barnets ålder det aktuella året. Årsincidens. 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% Far Mor 4,0% 2,0% 0,0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Under ett genomsnittligt år 2006-2008 hade 11% av barnen en mamma och 5,5% en pappa som behandlats med antidepressiva läkemedel
Procent av barn födda 1987-92 som har minst en förälder som vårdats inneliggande på sjukhus pga. psykisk sjukdom och/eller missbruk när de var i åldern 0-15 år. 4,5% 4,0% 4,1% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,9% 1,5% 1,0% 1,0% 0,5% 0,0% Enbart missbruk Psykisk sjukdom och missbruk Enbart psykisk sjukdom
Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 i relation till föräldrars missbruk eller psykiska sjukdom. 35 30 27,8 30,6 26,9 25 20 22,7 23,1 19,2 18,6 23,7 15 12,3 Pojkar Flickor 10 9,6 5 0 Inget missbruk eller psykisk sjukdom Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom Far missbruk Mor missbruk
Procent av barn födda 1987-92 som har försörjningsstöd och förälder med psykisk sjukdom och/eller missbruk när de var i åldern 0-15 år. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Far missbruk Mor missbruk Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom Alla
Procent utan gymnasiebehörighet i relation till föräldrars missbruk och försörjningsstöd. Analysen är standardiserad för födelseår, kön, typ av boendekommun och föräldrars utbildning. 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Inget Missbruk Försörjningsstöd, ej missbruk Far Missbruk, ej förörjningsstöd Mor Missbruk, ej förörjningsstöd Far Missbruk, förörjningsstöd Mor Missbruk, förörjningsstöd
Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 i relation till föräldrars psykisk sjukdom och försörjningsstöd. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Ingen psykisk sjukdom Försörjningsstöd, ej psykisk sjukdom Far psykisk sjukdom, ej förörjningsstöd Mor psykisk sjukdom, ej förörjningsstöd Far psykisk sjukdom, förörjningsstöd Mor psykisk sjukdom, förörjningsstöd
Genomsnittlig skillnad i betyg från årskurs 9 uttryckt som standarddeviationer aktuellt år (missbruk och försörjningsstöd). Estimaten är justerade för födelseår, kön, typ av boendekommun och föräldrars utbildning. 0,0-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5-0,6-0,7-0,8-0,9 Inget Missbruk Försörjningsstöd, ej missbruk Far Missbruk, ej förörjningsstöd Mor Missbruk, ej förörjningsstöd Far Missbruk, förörjningsstöd Mor Missbruk, förörjningsstöd
Genomsnittlig skillnad i betyg från årskurs 9 uttryckt som standarddeviationer aktuellt år (psykisk sjukdom och försörjningsstöd). Estimaten är justerade för födelseår, kön, typ av boendekommun och föräldrars utbildning. 0,0-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5-0,6-0,7-0,8-0,9 Ingen psykisk sjukdom Försörjningsstöd, ej psykisk sjukdom Far psykisk sjukdom, ej förörjningsstöd Mor psykisk sjukdom, ej förörjningsstöd Far psykisk sjukdom, förörjningsstöd Mor psykisk sjukdom, förörjningsstöd
Socioekonomisk position Hushållets SEI (Folk och Bostadsräkningen 1990) Hög=Tjänstemän, hög och medelhög Medel=Tjänstemän, låg och yrkesutbildad arbetare Låg=Outbildade arbetare Oklassificerade=Övriga Föräldrarnas utbildningsnivå Grundskola Gymnasium Eftergymnasial
Hushållets SEI och sjukhusvård på grund av alkoholmissbruk hos någon förälder hos barn födda 1987-89, uppföljda till 18 års ålder. 6% 5,5% 5% 4% 4,0% 3% 2,3% 2% 1% 1,2% 0% Oklassificierade Låg SEP Medel SEP Högre SEP
Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 efter föräldrars högsta utbildning och missbruk hos en eller bägge föräldrar 45% 42,3% 40% 35% 30% 25% 28,4% 27,9% 20% 15% 14,9% 13,2% Övriga Missbruk 10% 5% 0% 5,6% Grundskola Gymnasium Postgymnasial
Oddskvoter för avsaknad av gymnasiebehörighet i årskurs 9 i förhållande till föräldrars missbruk. Estimaten är justerade för födelseår, kön, typ av boendekommun och föräldrars utbildning. 2,8 2,6 2,4 2,2 2 1,8 Ojusterat Justerat 1,6 1,4 1,2 1 Fars missbruk Mors missbruk
Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 hos barn efter utländskt ursprung och missbruk och försörjningsstöd hos föräldrar. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% Missbruk utan försörjningsstöd Missbruk med försörjningsstöd Försörjningsstöd utan missbruk Övriga 10% 5% 0% Sverige Blandad Norden Övriga världen
Procent av barn födda 1973-89 till mamma eller pappa som vårdats inneliggande på sjukhus på grund av missbruk eller psykisk sjukdom som varit placerade i socialtjänstens dygnsvård. 40% 35% 34,2% 30% 25% 22,7% 20% 15% 14,9% 16,7% 10% 5% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre
Barn som är placerade under lång tid i samhällsvård (>5 år) 35% förälder vårdad pga. alkohol 22% förälder vårdad pga. narkotika 39% förälder vårdad pga. psykisk sjukdom 62% någon av ovanstående Alkohol, narkotika och psykisk sjukdom är vanliga anledningar till att barn blir och förblir placerade
Procent utan gymnasiebehörighet för barn till föräldrar med missbruk i relation till insatser från socialtjänsten. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Kort tidig barnavård Lång tidig barnavård Standardiserad Ostandardiserad
Slutsatser Föräldrars utbildningsbakgrund och eventuellt försörjningsstöd i familjen är genomgående viktigare förklaringsfaktorer för barnens skolprestationer än missbruk och psykisk sjukdom. Det finns dock en genuin negativ effekt av föräldrars missbruk på barnens skolprestationer som går utöver utbildningsbakgrund, som är särskilt stor när missbruket är en del av en psykisk sjukdom. Försörjningsstöd och/eller samhällsvård i kombination med missbruk/psykisk sjukdom är förknippat med särskilt låga betyg.
Implikationer Svensk skola behöver förbättra sina metoder för individualiserat stöd till alla barn med inlärningssvårigheter, och särskilt dem som har begränsat stöd hemma i skolarbetet. Socialtjänsten har en viktig uppgift att initiera stöd i skolarbetet till de barn med skolsvårigheter som de kommer i kontakt med. Den framgångsrika modellen för samarbete med skolan kring barn i samhällsvård (www.skolfam.se) är ett exempel på hur detta kan genomföras i praktiken.
Tack för uppmärksamheten!
Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa individer över tid i offentliga befolkningsbaserade register Möjlighet att länka register till varandra (efter godkänd etisk ansökan och sekretessprövning av ansvariga myndigheter) Ett bra statistiskt underlag och mycket goda förutsättningar för epidemiologisk forskning
Procent utan gymnasiebehörighet i relation till föräldrars missbruk eller psykiska sjukdom. Analysen är justerad för födelseår, kön, typ av boendekommun och föräldrars utbildning. 30 25 20 15 10 5 0 Ingen Psykisk sjukdom eller missbruk Pappa Psykisk sjukdom, ej missbruk Mamma Psykisk sjukdom, ej missbruk Pappa Psykisk sjukdom och missbruk Mamma Psykisk sjukdom och missbruk Pappa Missbruk, ej psykisk sjukdom Mamma Missbruk, ej psykisk sjukdom
Procent av barn födda 1987-89 i Sverige som har en pappa och eller mamma som vårdats inneliggande på sjukhus pga. alkohol missbruk under deras barndom efter ursprung 7% 6% 5,8% 5% 4% 3% 2,5% 2% 1% 1,8% 1,3% 0% SV NO EU UE
Medelbetyg i åk 9 hos pojkar efter justering för kognitiva tester vid mönstring 0,1 0-0,1-0,2-0,3 Comparison Övriga adopterade Koreaadopterade Fosterbarn Kontaktfamilj -0,4 Difference in GPA
Andel av fäder som vid ett givet inneliggande vårdtillfälle 2006-2008 bodde i samma hushåll som sina biologiska barn den 31 december föregående år. 60% 56,4% 50% 49,8% 40% 30% 30,6% 30,4% 20% 10% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre
Andel av mödrar som vid ett givet inneliggande vårdtillfälle 2006-2008 bodde i samma hushåll som sina biologiska barn den 31 december föregående år. 80% 70% 60% 60,3% 52,9% 68,4% 63,6% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre
Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och sjukhusvård på grund av narkotikamissbruk hos någon förälder hos barn födda i Sverige 1987-89, uppföljda till 18 års ålder. 6% 5,5% 5% 4% 4,0% 3% 2,3% 2% 1% 1,2% 0% Oklassificierade Låg SEP Medel SEP Högre SEP
Relativ risk för eget narkotikamissbruk i åldern 15-35 år efter barndomens socio-ekonomiska position. (Gauffin et al. Addiction 2013) 4 2 1 High non-manual Mid non-manual Low non-manual Skilled manual Unskilled manual Crude Fully adjusted
Relativ risk för eget alkoholmissbruk i åldern 15-35 år efter barndomens socio-ekonomiska position. (Gauffin et al. JECH, in press) 4 2 1 High non-manual Mid non-manual Low non-manual Skilled manual Unskilled manual Crude Fully adjusted