Litteraturlista för Teckenspråk II, 30 hp. Kurskod LIT220



Relevanta dokument
Kursplan för kurs på grundnivå

Beslut Litteraturlistan är fastställd av styrelsen vid Institutionen för lingvistik

Barns teckenspråk, 7,5 hp LIT220; Delkurs 4

Teckenspråkslingvistik I, 15 hp LIT140

Teckenspråk II, 30 hp Delkurs 2: Teckenspråksgrammatik II, 7,5 hp

TTA435 Delkurs 4 Barn, teckenspråk och tolkning, 5 hp. Kursbeskrivning HT15

TTA435/LITU30 Delkurs 4 Barn, teckenspråk och tolkning, 5 hp. Kursbeskrivning HT15

Teckenspråk och tolkning I, 30 hp Delkurs 2: Svenskt teckenspråk V, 7,5 hp TTA115

Teckenspråk och tolkning I, 30 hp Delkurs 3: Textanalys, 7,5 hp TTA115:3. Kursbeskrivning HT 16

LITK10 Teckenspråk i teori och praktik I, 30 hp

Teckenspråk i teori och praktik II, 30 hp. Delkurs 2: Språkstrukturer: kontrastiv analys, 5 hp LITU20/LITN06. Kursbeskrivning VT 18

Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen?

Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter avslutad kurs - ha ett reflekterande förhållningssätt till språk och språkutveckling

Teckenspråk och tolkning I, 30 hp Delkurs 2: Svenskt teckenspråk V, 7,5 hp TTA115. Kursbeskrivning HT 16

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Teckenspråk och tolkning I, 30 hp Termin 3 inom HSTTK. Kursbeskrivning för delkurs 1: Introduktion till tolkning och tolkningsteori 7,5 hp

Litteraturlista ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP och FONETIK. Period 1:

Fortbildningskurs i teckenspråk för lärare, 30 hp LITFL1. Kursbeskrivning HT16

Litteraturlista HT09 ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP och FONETIK GRUNDKURS. Period

Litteraturlista ht10 ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP och FONETIK. GRUNDKURS Period Period 1

Syllabus for course at first level

Teckenspråk och tolkning II, 30 hp Delkurs 1: Svenskt teckenspråk VI, 7,5 hp TTA235. Kursbeskrivning VT 18

Språkstrukturer: kontrastiv analys, 5 hp LITK20, LITN06

Teckenspråk i teori och praktik II, 30 hp Delkurs 5: Svenskt teckenspråk IV, 7,5 hp LITU20. Kursbeskrivning VT 18

Att använda ELAN - Bruksanvisning för annotering och studie av teckenspråkstexter

Inom Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning (HSTTK), 180 hp Teckenspråkstolkning, 30 hp, termin fem

Kursplan för kurs på grundnivå

Fortbildningskurs i teckenspråk för lärare, 30 hp LITFL2. Kursbeskrivning HT17

Kursplan. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5) Mål för utbildning på avancerad nivå. Kursens mål

Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen?

KURSPLAN Engelska, hp, 30 högskolepoäng

LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits

Teckenspråk och tolkning II, 30 hp Delkurs 2: Svenskt teckenspråk V, 7,5 hp TTA115. Kursbeskrivning HT 17

Transkriptionskonventioner för teckenspråkstexter

Kursplan. Institutionen för samällsvetenskap. Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum Socialpsykologi, poäng.

Artikelskrivandets konst, 7.5 hp

Name: Swedish as a Second Language, points

Kursbeskrivning. Tolkning III, 10 hp (TTA435) Inom Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning (HSTTK), 180 hp Teckenspråkstolkning, 30 hp, termin fem

Kursbeskrivning. Tolkning III, 10hp. Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning, 180 hp (HTOTK): Teckenspråkstolkning, 30 hp, GN, termin fem (TTA435)

Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga

ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen

EN2D11, Engelska: Språkvetenskaplig teori och metod, 15,0 högskolepoäng English: Linguistic Theory and Method, 15.0 higher education credits

Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp)

Abelin, Å. (1999) Studies in Sound Symbolism Gothenburg Monographs in Linguistics 17. Göteborg, 279 sid.

Dövas teckenspråk i Sverige har inget med svenska att göra. Egen grammatik, lexikon, fonologi Det är inte samma sak som tecknad svenska

Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) Kursbeskrivning. Tolkning II, 10 hp. Inom HTOTK, termin fyra, Teckenspråk och tolkning II, 30 hp (TTA235) VT18

AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter avslutad kurs - ha ett reflekterande förhållningssätt till språk och språkutveckling

Musikalisk kunskapsbildning ur ett vetenskapligt perspektiv, 15 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Kursplan för kurs på grundnivå

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet

Name: Beginners Swedish for Exchange Students, 1-20 points

VAD LÄR MAN SIG NÄR MAN TILLÄGNAR SIG ETT ANDRASPRÅK? ANDERS AGEBJÖRN DOKTORAND I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK INSTITUTET FÖR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Engelska GR (A), Engelska för lärare åk 1-3, (1-15). Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp

Spra kkontakt & Flerspra kighet / Spra kfo ra ndring

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?

V i s u a l i z a t i o n! a n d S e m i o t i c s!! WORKSHOP 1-2! Josef Wideström! Centrum för kunskapsbildning och kommunikation

Introduktion till tolkning och tolkningsteori, 7,5 hp

Fördelningar av publikationer från Stockholms universitet över publikationstyp, innehåll och förlag,

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

Teckenspråk och tvåspråkighet. Krister Schönström Institutionen för lingvistik

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAF200

Engelska B, lärarinriktning, 30 högskolepoäng English for Student Teachers, Intermediate Course, 30 Credits

Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden. Kursens benämning. Delkurs 1: Introduktion till ledarskap under påfrestande förhållanden (7,5hp)

Musikpedagogik som vetenskap och verksamhet, 15 högskolepoäng

KURSPLAN Svenska som andraspråk I, 30 högskolepoäng

DEAF CHILDREN'S LITERACY LEARNING IN PRESCHOOL AND SCHOOL

PC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning. i kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar 45 högskolepoäng,

Institutionen för individ och samhälle Kurskod ENG221. Engelska online III (31-60): Språkvetenskap och amerikansk litteratur, 15 högskolepoäng


Institutionen för individ och samhälle Kurskod EGS201. Engelska för grundlärare F-3: Språkfärdighet och ämnesdidaktik, 15 högskolepoäng

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Kursplan. Engelska B, 30 högskolepoäng English, Intermediate Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.

Institutionen för individ och samhälle Kurskod ENB301. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Guide för referenshantering


Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Tiobas-systemet ett av andra bas-system

KURSPLAN Svenska språket, hp, 30 högskolepoäng

Kommunikation i ett flerkulturellt perspektiv, 5 hp. Tolkning och översättning I med inriktning mot tolkning, GN, 30 hp (TTA125)

Svenska som pluricentriskt språk pragmatik, interaktion och kommunikation i Sverige och Finland

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A2, 7,5 hp

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp

Medborgaren i olika kommunikationssituationer. - Studiehandledning

KURSPLAN. HÖGSKOLAN I KALMAR Handelshögskolan BBS. Utbildningsnivå: Grundnivå

Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) Kursbeskrivning. Tolkning tematisk fördjupning, 7,5 hp. Tolkning kandidatkurs, 30 hp, GN (TTA480) Gäller ht 2018.

Att skriva referenser. Citera och referera Referenssystem Referensverktyg

Kursplan Utbildning på forskarnivå. Kvalitativ metod, 7,5 högskolepoäng. 1 Kursens innehåll. 2 Mål. Qualitative method, 7.

Kursbeskrivning. Dövblindtolkning, teoretisk inriktning, 7,5 hp Ingår i TTA705 Dövblindtolkning, 15 hp. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI)

Kursbeskrivning. Språk och tolkning teoretiska perspektiv, 5 hp. Tolkning II, GN, 30 hp (TTA265)

Engelska GR (B), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

IVIP Tidigare evenemang

Att använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser. Zeynep Ünsal

Kognition och kommunikation KOGP04

PDG002, Pedagogisk psykologi, 15 högskolepoäng Educational Psychology, 15 Higher Education Credits

Transkript:

Litteraturlista för Teckenspråk II, 30 hp Kurskod LIT220 Beslut Litteraturlistan är fastställd av styrelsen vid Institutionen för lingvistik 2010-06-08. Litteraturlistan är giltig fr.o.m. Höstterminen 2010 Kurslitteratur Delkurs 1: Tecknets struktur och variation, 7,5 hp Battison, R. 1995. Analyzing signs. I Clayton, V. & Ceil, L. (red.). Linguistics of American Sign Language:An introduction. Washington, D.C.: Gallaudet University Press. 199-218. 20 s. Bergman, B. & Wallin, L. 2001. A preliminary analysis of visual mouth segments in Swedish sign language. I Boyes-Braem, P. & Sutton-Spence, R. (red.). The Hands are the Head of the Mouth. The Mouth as Articulator in Sign Languages. International Studies on Sign Language and Communication of the Deaf, Vol. 39. Hamburg: SIGNUM-Press. 51-66. 16 s. Boyes-Bream, P. 1981. Appendix C: Markedness in the handshape. I Features of the Handshape in American Sign Language. Berkely, CA: Unpublished dissertation, University of California. 238-244. 7 s. Boyes-Bream, P. 1994. Aquisition of the handshape in American sign language. A preliminary analysis. I Volterra, V. & Erting, C. (red.). From Gesture to Language in Hearing and Deaf Children. Washington, D.C.: Gallaudet University Press. 107-115. 9 s. Brennan, M., Colville, M. & Lawson, L. 1984. (2:a uppl.). Words in hand. A structural analysis of the signs of British sign language. Edinburgh British Sign Language Research Project, Edinburgh: Moray House College of Education, 3-6, 27-28. 6 s. Klima, E. & Bellugi, U. 1979. Properties of symbols in a silent language. I Klima, E. & Bellugi, U. (red.). The Signs of Language. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press. 35-61. 27 s. Klima, E. & Bellugi, U. 1979. Kapitel: Slips of the hands. I Klima, E. & Bellugi, U. (red.). The Signs of Language. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press. 125-136. 12 s. Stokoe, W. C., Casterline, D. & Croneberg, C. G. 2000. Introduction to "A dictionary of American sign language on linguistic principles. I Clayton, V. & Ceil, L. (red.). Linguistics of American Sign Language: An introduction. (3:e uppl.). Washington, D.C.: Gallaudet University Press. 226-235. 10 s. (e-bok)

2 (5) Svenskt teckenspråkslexikon. Webb-version av boken utgiven av Sveriges Dövas Riksförbund 1997. Elektroniskt tillgänglig på: www.ling.su.se/tsp Svenskt teckenspråkslexikon 2010. Webbpublikation. Institutionen för lingvistik, SU. Elektroniskt tillgänglig på: www.ling.su.se/tsp Valli, C. & Lucas, C. 2000. Linguistics of American Sign Language: An Introduction. Kapitlet Phonology, Unit 3: The Concept of Sequentiality in the Description of Signs. 7 s. (e-bok) Wallin, L. 1994. Polysyntetiska tecken i svenska teckenspråket. Doktorsavhandling. Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk, Stockholms universitet. 22-36. 15 s. Delkurs 2: Teckenspråksgrammatik II, 7,5 hp Bergman, B. 1995. Manuell och ickemanuell negation i svenska teckenspråket. Forskning om Teckenspråk XIX. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 17 s. Bergman, B. & Dahl, Ö. 1994. Ideophones in Sign Language? The place of reduplication in the tenseaspect system of Swedish Sign Language. I Bache, C., Basbøll, H. & Lindberg, C. E. (eds.). Tense, Aspect and Action.Empirical and Theoretical Contributions to Language Typology. New York: Mouton de Gruyter. 397-422. 26 s. Bergman, B. & Wallin, L. 2001. The discourse function of noun classifiers in Swedish sign language. I Dively, K., Metzger, M., Taub, S. & Baer, A. M. (red.). Signed Languages: Discoveries from International Research. Washington, D.C.: Gallaudet University Press. 45-61. 17 s. Bergman, B. & Wallin, L. 2003. Noun and verbal classifiers in Swedish sign language. I Emmorey, K. (red.). Perspectives on Classifier Constructions in Sign Languages. Mahwah, NJ: Erlbaum. 35-51. 17 s. Eliasson, L. 2002. Prepositioner i teckenspråk finns de?. C-uppsats i teckenspråk. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 25 s. Hermansson, M. 1995. Nominalfrasers struktur i svenskt teckenspråk. C-uppsats teckenspråk. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 31 s. Hermansson, M. 2000. Uttryck för flertal i svenskt teckenspråk. Magisteruppsats i teckenspråk. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 33 s. Liddell, S. K. 2003. Kapitel 2: A sketch of the grammar of ASL. I Grammar, Gesture, and Meaning in American Sign Language. Cambridge: Cambridge University Press. 6-65. 61 s. Liddell, S. K., Vogt-Svendsen, M. & Bergman, B. 2007. Crosslinguistic comparison of Buoys: Evidence from American, Norwegian, and Swedish sign language. I Vermeerbergen, M., Leeson, L. & Crasborn, O. (red.). Simultaneity in Signed Languages: Form and Function. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company. 187-215. 29 s. Tillgänglig som e-bok. Saeed, J. I. 2005. Semantics. Oxford: Blackwell Publishing. 2nd ed. 148-161. 14 s. Sandin, S. 1999. Hjälpverbens syntaktiska position i svenskt teckenspråk. C-uppsats teckenspråk.

3 (5) Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 25 s. Wallin, L. 1994. Polysyntetiska tecken i svenska teckenspråket. Doktorsavhandling. Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk, Stockholms universitet. 57-152. 97 s. Wallin, L. 2000. Two kinds of productive signs in Swedish sign language: Polysynthetic signs and size and shape specifying signs. Sign Language and Linguistics 3:2, 237-256. 20 s. Zeshan, U. 2004. Interrogative constructions in sign languages: Cross-linguistic perspectives" Language 80:1,7-39. 33 s. Delkurs 3: Analys av teckenspråkstexter II, 7,5 hp Ahlgren, I. & Bergman, B. 1994. Reference in narratives. I Ahlgren, I., Bergman, B. & Brennan, M. (red.). Perspectives on Sign Language Structure: Papers from the Fifth International Symposium on Sign Language Research. Vol. 1. Durham: isla. 8 s. Amundsen, G. 2007. Sakprosa på norsk tegnspråk. Eksplorerende analyse av tematisk koherens. Hovedoppgave i anvendt språkvitenskap. Norges teknisk-naturvitenskaplige fakultet. Institutt for språk og kommunikasjonsstudier. 30-48, 63-82, 112-116. 44 s. Bergman, B. & Mesch, J. 2004. ECHO data set for Swedish sign language (SSL). Department of Linguistics, University of Stockholm. Elektroniskt tillgänglig på: http://www.let.ru.nl/sign-lang/echo Coates, J. & Sutton-Spence, R. 2001. Turn-taking patterns in deaf conversation. Journal of Sociolinguistics 5:4, 507 529. 23 s. Crasborn, O., Mesch, J., Waters, D., Nonhebel, A., van der Kooij, E., Woll, B. & Bergman, B. 2007. Sharing sign language data online: Experiences from the ECHO project. International Journal of Corpus Linguistics, 12:4. 535-562. 27 s. van Herreweghe, M. 2002. Turn-Taking Mechanisms and Active Participation in Meetings with Deaf and Hearing Participants in Flanders. I Lucas, C. (ed.). Turn-Taking, Fingerspelling, and Contact in Signed Languages. Washington D.C.: Gallaudet University Press. 73-103. 31 s. Mesch, J. 1998. Teckenspråk i taktil form. Turtagning och frågor i dövblindas samtal på teckenspråk. Doktorsavhandling. Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk, Stockholms universitet. 35-116. 81 s. Metzger, M. & Bahan, B. 2001. Discourse analysis. I Ceil, L. (red.). The Sociolinguistics of Sign Languages. Cambridge: Cambridge University Press. 112-143. 32 s. Norrby, C. 2004 (2:a uppl.). Samtalsanalys. Så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur. 23-31, 107-189. 91 s. Sutton-Spence, R. & Woll, B. 1999. (1:a uppl.). The Linguistics of British Sign Language. An Introduction. Cambridge: Cambridge University Press. 22-38. 16 s. Samt senaste versionen av Transkriptionskonventioner för teckenspråkstexter, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.

4 (5) Delkurs 4: Barns teckenspråk, 7,5hp Ahlgren, I. 1980. Döva barns teckenspråk. Forskning om Teckenspråk VII. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 26 s. Anderson, D. 2006. Lexical Development. I Schick, B., Marschark, M. & Spencer, P. E. (red.). Advances in the Sign Language Development of Deaf Children. Oxford: Oxford University Press. 138-145. 8 s. Bjar, L. & Liberg, C. 2003. Språk i sammanhang. I Bjar, L. & Liberg, C. (red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. 17-28. 12 s. Eliasson, L. 2003. Frågor i barns tidiga teckenspråk. Magisteruppsats i teckenspråk. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 31 s. Emmorey, K. 2002. Kapitlet: Sign language acquisition. Language, Cognition and the Brain. Insights from Sign Language Research. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Ass. 169-204. 36 s. Emmorey, K. & Reilly, J. 1998. The development of quotation and reported action: Conveying perspective inasl. I Clark, E (red.). The Proceedings of the Twenty-ninth Annual Child Language Research Forum. CSLIPublications. Stanford California. 81-90. 10 s. Eriksson, C. 2003. Försök med testning av döva och hörselskadade barns teckenspråksförståelse. Magisteruppsats i teckenspråk. Institutionen för lingvistik, SU. 89 s. Erting, C., Prezioso, C. & O Grady Hynes, M. 1994. The Interactional context of deaf-mother-infant communication. I Volterra, V & Erting, C J (red.). From Gesture to Language in Hearing and Deaf Children.Washington DC: Gallaudet University Press. 97-106. 10 s. Erting, C. J. & Volterra, V. 1994. Conclusions. I Volterra, V & Erting, C J (red.). From Gesture to Language in Hearing and Deaf Children. Washington DC: Gallaudet University Press. 299-303. 5 s. Holmström, I. 2003. Uppmärksamhetsskapande strategier i barns teckenspråk. Magisteruppsats i teckenspråk. Insitutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 50 s. Håkansson, G. 1998. Språkinläring hos barn. Lund: Studentlitteratur. 7-18, 51-60. 22 s. Malmström, S-E. & Preisler, G. 1991. Den tidiga kommunikationen hos döva barn. Rapport nr 60. Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. 52 s. Padden, C. 1991. The acquisition of fingerspelling by deaf children. I Siple, P. & Fischer, S. (eds.). Theoretical Issues in Sign Language Research, vol. 2, Psychology. Chicago: University of Chicago Press. 191-210. 20 s. Reilly, J. 2000. Bringing affective expression into the service of language: Acquiring perspektive marking in narratives. I Emmorey, K. & Lane, H. (eds.). The Signs of Language Revisited. An Anthology to Honor Ursula Bellugi and Edward Klima. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Ass. 415-433. 19 s.

5 (5) Reilly, J. 2006. How faces come to serve grammar: The development of nonmanual morphology in American sign language. I Schick, B., Marschark, M. & Spencer, P. E. (eds.). Advances in the Sign Language Development of Deaf Children. Oxford: Oxford University Press. 262-290. 29 s. Reilly, J. & Bellugi, U. 1996. Competition on the face: Affect and language in ASL motherese. Journal of Child Language 23:1. 219-239. 21 s. Strömqvist, S. 1984. (1:a uppl.). Barns språk. Malmö: Gleerups förlag. 12-19, 37-44, 53-75, 93-100, 108-109, 126-127, 135-141, 154-158, 162-169. 70 s. Strömqvist, S. 2003. Barns tidiga språkutveckling. I Bjar, L. & Liberg, C. (red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. 57-77. 21 s. Uhlén, I., Bergman, B., Eriksson, C., Cecilgård, M. & Hägg, Å. 2007. Tvåspråkighet en jämförande studie. Audio-Nytt 34:1-2. 12-14. 3 s. Volterra, V. 1981. Gestures, signs, & words at two years: When does communication become language?. Sign Language Studies 33. 351-361. 11 s.