Projektarbete i Arbetsplatsoptometri 1 Arbetstagarens bakgrundsfakta 1.1 Allmän information Arbetstagaren är kvinna och född 1967. Yrket är enhetschef på familjerätten och arbetstiden är 100% dagtid. Hon har arbetat på arbetsplatsen sedan 2004 och haft rollen som chef sedan 2012. Som chef består arbetet huvudsakligen i att leda och fördela arbetsuppgifterna så att verksamheten når sitt mål. Det består också i att rapportera och redovisa till högre chefer. Som chef på familjerätten fördelar man arbetsuppgifterna, sköter budjeten, handleder och stöttar handläggarna samt går in och beslutar i krångligare handläggningar. I arbetsuppgifterna ingår även att rapportera och försvara verksamhetens beslut gentemot nämnder och kommunfullmäktigen. Det kan även innefatta vittnesmål i vårdnadstvister. Arbetsplatsen är inte bara förlagd till skrivbordet, samtals- och konferensrum har minst lika stor del. På familjerätten där arbetstagaren arbetar tillämpas årsarbetstid vilket ger stor möjlighet för att själv styra sin tid, lång lunch eller extra rast på eftermiddagen är helt upp till var och en! 2 Psykosocial arbetsmiljö 2.1 Allmän information Arbetstagaren känner sin inte negativt stressad, det kan vara mycket att göra men personen i fråga känner kontroll och stort stöd från högre chefer och medarbetare. Detta tyder på att viss positiv stress kan föreligga. Orsaken till stressen är troligtvis det ansvar chefsyrket innebär. Chefsyrket är ett socialt yrke med mycket många sociala kontakter under en dag. Chefsrollen på familjerätten är troligtvis en mer socialt, då handledning och klient
samtal är en del av arbetsuppgifterna. Personen i fråga lever även ett socialt liv utanför jobbet. Års arbetstid gör det möjligt för arbetstagaren att styra sin tid själv. Möjligheten till att arbeta hemma vissa dagar bidrar än mer till den höga egenkontrollen. Kombinationen av hög egen kontroll och höga psykologiska krav leder till en aktiv arbetssituation enligt Karaseks krav-kontroll-modell de figur1. Låga Psykologiska krav Höga Hög Avspänt arbete Aktivt arbete Lärande, motivation Egenkontroll Låg Passivt arbete Spänt arbete Risk för upplevelse av spänd situation och sjukdom Figur 1. Arbetstagarens placering i Krav-kontroll-modellen (Karasek 1979) 2.1.1 Rekommenderade psykosociala arbetsmiljöförhållanden En god psykosocial arbetsmiljö är en arbetsmiljö där arbetstagaren trivs och utvecklas. Det innefattar en trygg anställning, god samerkan mellan kollegor och bra ledning från arbetsgivare. Men också möjlighet till raster och utblick varje dag. (Anshel, 2005)
3 Arbetsplatsen utseende Figur 2. Beskrivande ritning av arbetsrummet. 1. Riktad belysning i form av skrivbords lampa. 2. Takarmatur i form av fyra mindre lysrör placerade infällda i taket, riktning enligt linjerna. 3. Takarmatur i form av fyra mindre lysrör placerade infällda i taket, riktning enligt linjerna. 4. Sittgrupp för handledning av handläggare. 5. Dokumentskåp 6. Dator, placerat på höj- och sänkbart bord. 7. Fönster i Norrläge 8. Fönster i Norrläge 9. Fönster i Norrläge 10. Grön växt för bättre luft. 11. Höj- och sänkbar kontorsstol.
4 Belastningsergonomi 4.1 Allmän information Arbetstagaren känner inte av några belastningsskador, troligtvis på grund av de varierande arbetsplatserna. Det höj- och sänkbara bordet och den justerbara stolen har säkerligen också en betydande roll. Arbetstagaren uppger att hon ofta väljer att stå och arbeta den tid hon arbetar framför datorn vilket också bidrar till minskar risken för belastningsskador. 4.1.1 Rekommenderade belastningsergonomiska förhållanden Vid bildskärmsarbete rekommenderas en avslappnad ställning för axlar och nacke. Underarmarna bör ha en vinkel på 90grader. Bildskärmen bör vara placerad så att blickriktningen till mitten av skärmen blir mellan 10 och 20 grader nedåt. (Anshel, 2005) Vid statiskt arbete så som blidskärmsarbete är det viktigt att röra på sig regelbundet. Ett höj och sänkbart bord kan underlätta för att komma upp och stå i mellan åt. Det är också extra viktigt vid statiskt arbete att inte slarva med raster. (Anshel, 2005) 5 Synergonomisk status 5.1 Allmän information Synen i arbetet används främst för att läsa text på skärm och/eller papper samt i vissa fall Powerpoint presentationer eller liknande. Vid datorarbete satt arbetstagaren på 60cm med en blickriktning på 20 grader. Teckenstorleken var ursprungligen 3mm. Efter justering uppmättes den till 5mm vilket är en bättre teckenstorlek med avseende på arbetsavståndet. Teckenstorleken vid utskriven text uppfyller kraven. Storleken på texten i förhållande till avståndet är för arbetstagaren svårt att påverka vid Powerpoint presentationer.
5.1.1 Rekommenderade synergonomiska förhållanden (utom belysning) Vid bildskärmsarbete rekommenderas en blickriktning på 10-20grader nedåt. Teckenstorleken bör vara omkring 20 bågminuter, vilket på ett normalt datoravstånd blir omkring 4mm. Man bör tänka på att blinka regelbundet, koncentrationskrävande arbete resulterar ofta i färre blinkningar vilket kan leda till astenopiska besvär. Det kan även vara bra att flytta fokus från bildskärmen lite då och då till någonting en bit bort för att låta akommodations-systemet slappna av. (Anshel, 2005) 5.2 Belysning 5.2.1 Praktisk tillämpning av belysning arbetsplatsbesök 5.2.1.1 Ljusmätningar Tabell 1. Uppmät belysningsstyrka (lux) Arbetsytans centrala zoon 1000 Arbetsytans inre zoon 800 Arbetsytans yttre zoon 250 Sittgruppen 700 Dokumentskåpet 250 Tabell 2. Uppmätta luminansnivåer (cd/m 2 ) Skärm 170 Skrivbordsyta 20
5.2.1.2 Övrig information Figur 2. Belysningsstyrkan fördelat i rummet. De två takarmaturerna är i form av fyra mindre lysrör placerade infällda i taket. Ljuset är där med endast riktat nedåt. Lysrören har en kontrastkännslighet på 80% och en färgtemperatur på 3000K. Bildskärmen är av LCD typ och har en TCO märkning. Kontrasten för bildskärmen är 100 % och färgtemperaturen är 6500K. Ramen är blank och kan därmed bidra till bländning. Skärmytan är däremot matt. Bildskärmen passerar flimmer test utan anmärkning. Rummet uppfattas som ljust trots sitt norrläge. Det finns också goda möjligheter till utblick genom något av de tre fönsterna. Skulle solen mot förmodan ta sig in genom fönstret och blända arbetstagaren finns persienner att dra ner. 5.2.1.3 Rekommenderade belysningsförhållanden
För bildskärmsarbete rekommenderas belysningsförhållanden 5:3:1. 5:an står för den centrala zonen, d.v.s 0,5m radie från mittpunkten av arbetsytan. 3:an står för den inre zonen, d.v.s 0,5m utanför den centrala zonen. 1:an står för den yttre zonen vilket räknas som 0,5m utanför den inre zonen och ut till 0,5m från rummets väggar. 5:3:1 regeln säger att den yttre zonens belysningsnivå bör vara minst 1/5 av den centrala zonens belysningsnivå. Rekommendationerna för bildskärmsarbete säger att belysningsnivån i den centrala zonen inte bör understiga 500lux. (Anshel, 2005) 6 Åtgärd/lösning 6.1 Andra förändringar utöver arbetsglas och andra synhjälpmedel Texten på skärmen förstorades för att anpassas till arbetsavståndet. Nu teckenhöjd = 5mm Tips gavs om att sitta närmare på Powerpoint presentationer om det är svårt att se samt att tänka på att göra tillräckligt stor text på egna presentationer för att underlätta för andra. Information gavs om att nästkommande bildskärmar bör ha matt ram. Tips gavs om att dra för persiennerna om solen mot förmodan skulle lysa in. Beröm gavs för mycket stående arbete. Information gavs om att lysrören bör ha färgtemperatur på minst 3500K. (3000K fungerar dock i detta arbete då endast svart/vit text behandlas) Rummet hade bra belysning men tips gavs att ställa en golvlampa bredvid eller använda en ficklampan på mobilen om det är svårt att se i dokumentskåpet (främst vintertid) 6.2 Tillpassning av arbetsglas 6.2.1 Anamnes och refraktion Arbetstagaren upplever ansträngt seende på både långt och nära håll. Idag används läsglasögon +1 D vid närarbete. Det har blivit svårare att se både på Powerpoint
presentationer och mobil pillande. Arbetstagarens arbete består i flertalet olika delar, främst datorarbete, samtalsrum och titta på samt hålla i presentationer. Binokulärt uppnådde arbetstagaren full synskärpa. Högerögat var betydligt sämre än vänster ögat, det utan arbetstagarens vetskap. Efter refraktion blev båda ögonen likvärdiga och den binokulära synskärpan höjdes från 1,0 till 1,2. Refraktionen gav: H -0,25 Add +1,25 V -0,75 Add +1,25 Med tanke på de varierande arbetsdelarna behövs ett glas som fungerar i flera situationer än vid datorarbete. Ett sänk rumsprogressivt glas kommer därför att användas med styrkor enligt refraktionen. 6.2.2 Glasval Arbetatagaren kommer att få ett sänkt rumsprogressivt glas, Hoya id WorkStyle, med bredare kanaler och framförallt en design som breddar avståndsseendet. Detta då arbetstagaren arbetar i flera olika miljöer där seende på avstånd är en av dem. Rätt arbetsposition vid statiskt datorarbeta är viktigt. Därför väljs ett glas med bredare mellan avstånd än ett vanligt progressivglas. 6.2.3 Glasets optiska design Hoya id WorkStyle är ett rumsprogressivt glas med breddade zoner. Avståndsdelen (från 2 upp till 4m) är bredare än i Hoyas äldre rumsprogressiva glas, Tact. Ett rumsprogressivt glas är ett glas där mitten delen är för mellan avståndet, övre delen har en styrkereduktion till avståndsstyrkan och nedre delen en ökning till när styrkan. Sänker man glaset får man mer nytta av avståndseendet och höjer man det får man mer nytta av närseendet. (Hoyaluxid.com)
6.2.3.1 Figur på glasets optiska design med tillhörande förklarande text Figur 3. Visar den optiska designen på Hoya id WorkStyle. Vid den övre pricken finns avståndsstyrkan, vid den under finns full addition. Vid monteringskorset finn 37% av additionen. (hoyaluxid.com) 6.2.4 Specifik tillpassningsinformation Hoya id WorkStyle beställs efter avstånds PD och avstånds refraktion. Höjden till denna arbetstagare modifieras och sänks 2mm för att få bättre nytta av avståndsdelen. 7 Referenslista Anshel J. Visual ergonomics handbook. Boca Raton, FL: CRC Press 2005. Hoyalux.com