Kvalitetsredovisning 2009/2010 Teknikprogrammet Erik Dahlbergsgymnasiet 2010
Organisation och nyckeltal Antal elever per program 15/9 2009 2009/2010 2008/2009 2007/2008 15/2 2010 15/9 2008 15/2 2009 15/9 2007 15/2 2008 Energiprogrammet (EN) 71 71 65 65 64 63 Handels- och administrationsprogrammet (HP) 137 135 174 165 184 188 IVIK 37 43 24 32 - - Naturvetenskapsprogrammet (NV) 359 353 334 330 344 338 Omvårdnadsprogrammet (OP) 243 234 246 236 215 204 PRIV OP 22 23 14 22 16 19 Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) 293 288 283 269 214 218 Teknikprogrammet (TE) 195 187 199 193 181 179 Specialutformade program (SM) 138 136 140 141 165 162 Individuella program (IV) 6 11 18 20 21 30 2009/2010 2008/2009 2007/2008 Totalt antal elever på skolan (15 sept) 1501 1497 1404 Andel pojkar 46 % 46 % 47 % Andel flickor 54 % 54 % 53 % Andel interkommunala elever 17 % 13 % 13 % Andel elever i åk 1 intagna på förstahandsval 95 % 93 % 94 % Andel elever i åk 1 behöriga till nationellt program 96 % 94 % 95 % Meritvärde för behöriga intagna elever år 1 i procent 30-80 0,7 % 4,8 % 0,9 % 81 160 4,3 % 7,5 % 4,5 % 161-240 44,4 % 48,6 % 51,3 % 241-320 50,6 % 39,0 % 43,3 % Antal språk med modersmålsundervisning 19 18 18 Antal elever med modersmålsundervisning 131 123 120 Antal elever med undervisning i svenska som andraspråk 93 89 142 Totalt antal årsarbetare 15/9-2009 135,2 142 136,5 Administrativ personal (458110) 6,8 6,8 6,8 Bibliotekspersonal (452 61) 1,5 1,5 1,5 Elevvårdspersonal (456x) 4,0 4,0 4,0 Ledningspersonal (458100) 7,0 8,0 8,2 Lärarpersonal (4511x) 97,3 98,9 100,6 Måltidspersonal (454x) 9,1 9,7 8,9 Pedagogisk stödpersonal (4532x) 4,5 7,7 5,3 Stödfunktioner (4582x) 5,0 5,0 5,1 Övrig personal Totalt antal anställda 15/9-2009 166 164 157 Varav kvinnor 104 106 96 Varav män 62 58 61 2
Lärare med pedagogisk utbildning Andel personal med för tjänsten föreskriven utbildning 93,6 % 96,1 % 95,0 % Andel anställda spec.lärare/spec.ped med spec.lär- /spec.pedutbildning 2,3 % 2,3 % 1,0 % Antal lärare/100 elever 15/9-2009 6,5 6,6 7,1 Antal elever/årsarbetare 15/9-2009 10,6 10,3 Administrativ personal (458110) 220,7 220,1 205,0 Bibliotekspersonal (452 61) 1000,7 998,0 934,0 Elevvårdspersonal (456x) 375,3 374,3 350,3 Ledningspersonal (458100) 214,4 187,1 169,8 Lärarpersonal (4511x) 15,4 15,1 13,9 Måltidspersonal (454x) 164,9 154,3 157,9 Pedagogisk stödpersonal (4532x) 333,5 194,4 264,0 Stödfunktioner (4582x) 300,2 299,4 346,0 Verksamhetsansvarig 2009-2010: Stefan Claesson 3
Definitioner till organisation och nyckeltal Antal elever Antalet elever/program grundar sig på det antal som fanns inskrivna vid skolan vid avstämningstillfället den 15 september respektive år. Förstahandsval Andel elever som är intagna på sitt förstahandsval i åk 1. Uppgiften tillhandahålls av intagningskansliet. Interkommunala elever Andel interkommunala elever som fanns inskrivna vid skolan vid avstämningstillfället den 15 september respektive år. Uppgiften tillhandahålls av ekonomienheten och finns även på Kompassen. Behörighet Andel nyintagna elever som vid skolstarten var behöriga till nationellt program (efter sommarskola). Även IV-elever tas med i beräkningen. Meritvärdet anges genom att markera en del elever inom varje poängområde. Uppgifterna tillhandahålls av intagningskansliet. Modersmål Antalet språk där det anordnas modersmålsundervisning och antalet elever som deltar i särskild anordnad modersmålsundervisning. Uppgiften kan fås via kontakt med rektorsenheten för flerspråkighet. Svenska som andra språk Antalet elever som deltar i undervisning i svenska som andra språk. Uppgiften hämtas från respektive skolas organisation. Antal årsarbetare Aktuell tjänstgöringsgrad den 15 september per anställd i aktiv tjänst läggs samman. Lärare med för tjänsten föreskriven utbildning Andel lärare i aktiv tjänst med enligt skollagen föreskriven utbildning och som tjänstgör på sådan tjänst där behörighetskravet uppfylls. Avstämningsdatum: 15 september Speciallärare-/specialpedagogutbildning Lärare med specialpedagogisk examen (minst 40p specialpedagogik eller motsvarande) Antal lärare/100 elever Antal pedagogisk personal omräknat till heltidstjänster per 100 elever enligt avstämning 15 september. Antal elever/årsarbetare Totala antalet elever relation till antalet årsarbetare enligt avstämning 15 september. Elevvårdspersonal kurator, skolsköterska Pedagogisk stödpersonal studie- och yrkesvägledare, elevassistent, skolvärd/fritidsledare, specialpedagog, praktiksamordnare Ledningspersonal gymnasiechef, utbildningsledare, rektorer, adm. chefer eller motsvarande Måltidspersonal Personal med stödfunktion skolvaktmästare, datatekniker, institutionstekniker Administrativ personal (ej adm. chef) Bibliotekspersonal Övrig personal 4
Beskrivning av programmet Teknikprogrammet (TE) på Erik Dahlbergsgymnasiet (ED) är ett studieförberedande program med en bred tvärvetenskaplig karaktär. Det fångar upp och stimulerar intresset för teknik och teknikutveckling. Det ger goda teoretiska grunder och övar förmågan till problemlösning. Det innehåller också kurser med praktiska moment bl.a. genom att programmet har tillgång till en verkstad på skolan. Teknikprogrammet på ED har profilen Arkitektur och design, där kurser som Hållbart samhällsbyggande, Miljöanpassad arkitektur, CAD-teknik A, Arkitektur inredning och Geografiska informationssystem är obligatoriska. Eleverna på Teknikprogrammet kan välja mellan två specialiseringar: Design eller Naturvetenskap. I Designspecialiseringen ingår Biologi, Design, Bild och form, Produktionsprocessen och CAD-teknik B. I Naturvetenskapsspecialiseringen läser eleverna Biologi, Fysik B och Matematik D. Genom kurser i det individuella valet kan eleverna ytterligare bredda sin behörighet till högskolan genom att läsa t ex Kemi B, Biologi B, Historia A och Matematik E. Under åk 2 respektive 3 gör eleverna en veckas ämnesanknuten praktik på något företag. Till arbetslaget på Teknikprogrammet är 11 lärare knutna, inkl två lärare med visstidsanställning, samt två timlärare med annan huvudtjänst Lärarna är välutbildade inom sina områden, kunniga och engagerade. Vid läsårets start ägnade arbetslaget tid åt att ange hur de skulle uppnå skolans mål. Under året har lärarma vid ett antal tillfällen arbetat med uppföljning och i slutet av vårterminen användes tid till att utvärdera målen. En kvalitetsredovisning från arbetslaget lämnades sedan till rektor som underlag till programmets slutliga kvalitetsredovisning. I början av höstterminen avsattes tid för analys av betyg satta under läsåret 2009/10. För att göra eleverna delaktiga genomförs varje vecka klassråd tillsammans med klassernas klassföreståndare. Träffarna finns inlagda på schemat. Vid träffarna skrivs protokoll som lämnas till rektor för kännedom. Rektor har dessutom ungefär en gång per månad en träff med två förtroendeelever per klass, som klassen utsett, i ett s k domänråd där olika frågor som bl a har kommit upp vid klassråden diskuteras. Protokoll förs vid domänråden och kopior av protokollen lämnas till de deltagande förtroendeeleverna, deras klassföreståndare, gymnasiechefen och eventuellt berörda administrativa personer. Den brukarenkät som åk 2-eleverna har genomfört används också i kvalitetsarbetet. Elevernas åsikter har även kommit fram i de webbaserade kursutvärderingar de gjort. Föräldrar har framfört synpunkter till klassföreståndare vid utvecklingssamtal och föräldramöten, synpunkter och förslag som vi försöker tillmötesgå. Under de tre åren eleverna är på programmet har de kontakt med näringslivet bl.a. genom studiebesök och studieresor. Det kan t ex handla om besök i ekoby, på reningsverk, möbelmässa, utställningar, byggarbetsplatser och bostadsområden. Det kan även vara
studiebesök på tekniska högskolor. Studiebesöken uppskattas av eleverna och upplevs som bra och intressanta. Eleverna på TE har tillgång till en verkstad där vissa praktiska moment i kurserna genomförs. Mycket av undervisningen på TE genomförs i datasalar. De elever som tagits in på Teknikprogrammet i åk 1 vid höstterminens början 2009 var 62. Totalt finns 195 elever på TE. Motsvarande siffra föregående läsår var 199. Av eleverna på TE är 39 % flickor. Endast ett fåtal teknikelever läser kursen Svenska som andraspråk medan 12 elever läser sitt modersmål. Klassernas storlek på TE varierar något, men är t o m över 30 i vissa klasser. Från föregående år - utvecklingsområden 2009 Olika åtgärder vidtas läsåret 2009/10 för att än mer öka måluppfyllelsen; En resurstimma per vecka införs då alla lärare skall finnas tillgängliga för elever som behöver stöttning i olika ämnen En ökad kontroll på att alla elever har god närvaro kommer att göras. Förbättrade rutiner då det gäller åtgärdsprogram har tagits fram centralt på SBF. Dessa rutiner kommer att implementeras under hösten 2009, vilket beräknas förbättra hanteringen av åtgärdsprogrammen och utredningar i samband med dessa. Kursutvärderingar skall genomföras under kursernas gång med feedback och diskussion kring resultaten mellan undervisande lärare och elever. Värdegrunden behandlas i olika sammanhang på skolan, men skall än mer genomsyra undervisningen på TE. Begreppen samhällets värderingar, jämställdhet och traditionella könsroller skall tydliggöras. Aktivitetsdagar kommer att anordnas i början på höstterminen för att främja värdegrundsarbetet, t.ex. genom samarbetsövningar. Förtydliganden av vad eleverna kan påverka på skolan och i sin utbildning ska också göras. Ett miljötänkande ska genomsyra TE. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Den likabehandlingsplan som finns på ED har hittills varit framtagen gemensamt för hela skolan. Fr o m läsåret 2009/10 görs den separat för varje rektorsområde. Den reviderade planen grundar sig bl.a. på en enkät som tagit centralt på skol- och barnomsorgsförvaltningen och som elever har fått besvara. Del 1 i kvalitetsredovisningen med kommungemensamma målfokuseringar Bedömningsgrunder Samtliga elever i åk 2 har getts tillfälle att ge sin syn på skolans kvalitet. Sammanställning av enkätundersökningen redovisas nedan. Det gavs fem svarsmöjligheter (från inte alls nöjd till mycket nöjd och alternativ däremellan samt vet ej). Av totalt 55 elever i undersökningen blev svarsfrekvensen 89 %. Förutom brukarenkäten ligger också de pedagogiska resultaten till grund för bedömningen. På frågan Skulle du rekommendera din skola till dina vänner? svarar eleverna 80 % ja och 20% nej. 6
Kunskaper Skolan skall sträva mot att varje elev tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieprogram, kan använda sina kunskaper som redskap, tror på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas, utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande och utvecklar förmågan att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra (Lpf94) GYMNASIESKOLANS MÅLFOKUS o Andelen elever som slutför gymnasieutbildningen med grundläggande behörighet till universitet och högskola ska ligga kvar på oförändrad nivå 2012, jämfört med utfallet 2008. (Reviderat målfokus i kommunfullmäktige 091022). o Öka andelen nybörjare, folkbokförda i kommunen, som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år, exkl. IV med 1 procentenhet (basåret 2007 var siffran 89 %). o Uppföljning av genomsnittlig betygspoäng hos de elever som årligen får slutbetyg med målet att betygspoängen ska öka (basåret 2007 var siffran 14,1%). Målfokus, program: TE Resultat i procent 2010 2009 2008 Andel elever som har grundläggande behörighet till universitet och högskola 89,6 96,2 100 Andel nybörjare, folkbokförda i kommunen, som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år (exklusive IV-programmets elever) 96,8 95,2 Genomsnittlig betygspoäng 14,6 15,0 15,4 Andel elever som under läsåret uppnått lägst betyget godkänd i svenska A 100 100 99,4 matematik A 100 99,5 98,9 engelska A 100 99,5 98,9 Andel elever som under läsåret uppnått slutbetyg 96,1 94,4 RESULTAT Fråga: Hur nöjd är du med din skola när det gäller Inte alls (%) (%) Mycket Vet ej (%) lärarnas förmåga att engagera dig och skapa intresse? 2 33 52 11 2 att lärarna tror på dig och din förmåga att lära? 4 11 70 15 0 MÅLUPPFYLLELSE OCH ANALYS AV RESULTAT Andelen elever som har grundläggande behörighet till universitet och högskola har minskat något från föregående år (från 96,2 till 89,6 %), den genomsnittliga betygspoängen likaså (från 15 till 14.6 %). Andelen elever som uppnått lägst betyget godkänt i svenska A, matematik A och engelska A har däremot ökat till 100%, betyg som överensstämmer med resultaten på de nationella proven. Även andelen elever som under året uppnått slutbetyg har ökat (från 94,4 till 96,1 %). TE är ett högskoleförberedande program och många går vidare till högskolestudier, vilket vi underlättar genom kursutbudet och de individuella val som TE-eleverna erbjuds och därmed har möjlighet till rnycket bred högskolebehörighet. Nöjdheten med skolan när det gäller lärarnas förmåga att engagera och skapa intresse 7
har ökat till 63 % (från i fjol 52,8%), även om det finns en spridning i svaren. Väsentligt högre är nöjdheten med att lärarna tror på eleverna och förmågan att lära (85%) Under lå 2009/10 har vi haft en resurstimma per vecka då stöd i alla ämnen getts, men för att tillgodose elevernas behov har stöd erbjudits även vid andra tillfällen, både gruppvis och enskilt. Vi har ett engagerat och väl fungerande arbetslag med bra samarbetsförmåga och hög lärarkompetens, som också haft samarbete med tekniska högskolan genom kompetensutveckling på deras länsstudiedag. Adekvat arbetsmaterial t ex läroböcker, nya och uppdaterade CAD-program, kraftfulla datorer och lämplig skärmstorlek för ritarbeten finns samt en fungerande modellverkstad. En ökad satsning på att alla elever har god närvaro har också skett. Förbättrade rutiner då det gäller åtgärdsprogram har tagits fram centralt på SBF, vilka vi fortsätter att implementera under läsåret och som medför en förbättrad hantering av sådana program och utredningar i samband med dessa. Gemensam genomgång gällande studieteknik med TE1:orna i början av terminen för att förbereda dem för gymnasiestudierna har genomförts. Arbetslaget har upprättat schema för gemensamma uppsamlingstider för prov av olika slag. Arbetslaget har arbetat med ovanstående frågor. För att nå bättre resultat i måluppfyllelsen behövs det ett större samarbete och ansvarstagande på en nivå över arbetslaget, mer skolgemensamt, t ex i form av temadagar. FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Datorerna behöver fortsättningsvis vara anpassade för CAD-program d v s kraftfulla och innehålla nya och uppdaterade CAD-program. Nätverket MÅSTE fungera och eleverna bör tillhandahållas varsitt USB-minne eller annat alternativ för säker lagring. Det måste tilldelas ett verkstadsansvar i en tjänst så att verkstaden håller den standarden som den bör. Fler elevplatser, nuvarande 8 platser räcker inte när det undervisas i halvklass ca 15 elever. Verkstaden borde enbart användas till teknikämnen. Bilda nätverk, delta på T-konvent och T-länk är ett måste. Hela TE-arbetslaget bör åka för att skapa inblick i programmet och förutsättningar till samarbete över ämnena. Delge eleverna regler angående plagiering vid den gemensamma genomgången gällande studieteknik. För elever som ännu ej är myndiga bör vårdnadshavare delges om plagiat förekommer. Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling (Lpf 94). 8
GYMNASIESKOLANS MÅLFOKUS Alla elever känner stor eller mycket stor trygghet i skolan RESULTAT Fråga: Hur nöjd är du med din skola när det gäller Inte alls (%) (%) Mycket 1 2 3 4 att få dig att känna trygghet bland skolpersonalen? 4 9 48 39 0 att få dig att känna trygghet bland skolkamraterna? 2 4 50 41 2 att utveckla förståelse för samhällets värderingar? 9 26 43 11 11 att ge sig samma möjligheter oavsett om du är man eller kvinna? 2 11 26 57 4 hur personalen arbetar för en jämställd skola? 2 11 48 22 17 Vet ej (%) MÅLUPPFYLLELSE OCH ANALYS AV RESULTAT TE-elevernas känsla av trygghet bland skolpersonalen är något lägre än i fjol medan tryggheten bland skolkamraterna har ökat till 91%. På frågan hur skolan lyckats med att utveckla förståelse för samhällets värderingar, att ge samma möjligheter oavsett om eleven är man eller kvinna och hur personalen arbetar för en jämställd skola är bilden mer splittrad. 54%, 83%, 70% är nöjda eller mycket nöjda och åtskilliga som svarat vet ej, vilket tyder på att man nog inte är bekant med vissa begrepp (samhällskunskap läses först i åk 3). Att alla på skolan ska ha ett lika värde är ett mål, menar vi, där inget annat än 100 % accepteras. Förutsättningarna för måluppfyllelse är ett väl sammansvetsat arbetslag, fungerande klassråd med engagerade elever, gruppsamhörighet i klasserna, gemensamma aktiviteter och studieresor inom TE-programmet. År 1-val gör att klasserna till år 2 kastas om, vilket skapar nya relationer mellan klasserna. Genomförande har skett genom studieresor med alla årskurser vid olika tidpunkter, gemensamma klassaktiviteter med ettorna för att skapa bättre relationer under året, lärarna jobbar för att alla ska behandlas med respekt och kräver även detta av eleverna, klasserna delas i vissa ämnen vilket ökar deras inflytande och lärarnas chans att se varje individ. Genom att genomföra olika gemensamma aktiviteter såsom studieresor och klassrumsaktiviteter skapas relationer mellan de olika årskurserna vilket i sin tur skapar en härlig VI-känsla inom Teknikprogrammet. Lärargruppen inom Teknikprogrammet är en sammansvetsad grupp vilket ger eleverna möjlighet att få hjälp av andra lärare än sin ordinarie. Årets studentbal visade på goda relationer mellan de olika treorna då balparen blandades över klassgränserna. FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Klf-tiden måste prioriteras vid schemaläggningen så att möjlighet ges att jobba mer med elevinflytande och liknande frågor. Jobba för att införa en Teknikdag i början av ht för att tidigt skapa samhörighet inom programmet. Värdegrundsfrågorna behöver lyftas upp ännu mer i undervisningen och i den dagliga samvaron och begreppen konkretiseras. 9
Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (Lpf 94). GYMNASIESKOLANS MÅLFOKUS Alla elever har stort eller mycket stort reellt inflytande över den egna utbildningens utformning. RESULTAT Fråga: Hur nöjd är du med din skola när det gäller att låta dig få vara med och bestämma över hur du ska arbeta i skolan? Inte alls (%) (%) Mycket 1 2 3 4 Vet ej (%) 13 24 50 13 0 hur utvecklingssamtalen fungerar? 2 11 67 20 0 MÅLUPPFYLLELSE OCH ANALYS AV RESULTAT När det gäller att låta eleverna vara med och bestämma över hur de ska arbeta i skolan är 63 % nöjda eller mycket nöjda (lite fler än i fjol). Spridningen på elevernas svar kan bero på att olika elever har olika förväntningar på möjligheten att påverka. Ämnenas karaktär och kursernas längd ger olika förutsättningar till elevinflytande. 87 % är nöjda eller mycket nöjda med hur utvecklingssamtalen fungerar, en klar ökning från i fjol. Eleverna har varje vecka klassråd med sina klassföreståndare. Vid mötena diskuteras olika aktuella saker. Protokoll förs som lämnas till rektor. Varje månad genomför sedan rektor domänråd med klassernas förtroendeelever. Det som varit aktuellt i klassråden tas upp till diskussion. Eleverna framför synpunkter på olika saker i skolan. Protokoll förs vid domänrådet. De lämnas till gymnasiechef och andra på skolan som är berörda av dem. Eleverna är med i skolkonferensen och de ingår i skolans matråd och har elevskyddsombud. Utvecklingssamtalen fungerar väl, de genomförs en gång per termin mellan klassföreståndare och mentorselever och om eleven är omyndig inbjuds även elevens vårdnadshavare. FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Låta eleverna vara med och påverka arbetssätt och redovisningsform i högre utsträckning. Uppmuntra deltagande i elevråd, domänråd och klassråd. Ge återkoppling till eleverna på deras deltagande, så att intresset för de demokratiska processerna inte svalnar. Visa att deras engagemang ger resultat, viktigt med återkoppling från både klassföreståndare och rektor. Delge varandra i arbetslaget tips och idéer angående elevinflytande inom olika ämnen. Miljö Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling ( Lpf 94). 10
GYMNASIESKOLANS MÅLFOKUS Alla elever upplever att miljöfrågorna ingår i skolans verksamhet i stor eller mycket stor utsträckning. RESULTAT Fråga: Hur nöjd är du med din skola när det gäller Inte alls (%) (%) Mycket 1 2 3 4 att ge dig förståelse för hur ditt sätt att leva påverkar miljön? 9 24 48 11 9 att ge dig information om miljöfrågor i världen? 4 35 41 13 7 skolans lokaler? 13 30 48 7 2 MÅLUPPFYLLELSE OCH ANALYS AV RESULTAT 59 % av TE-eleverna är nöjda eller mycket nöjda med skolan när det gäller att få förståelse för hur deras sätt att leva påverkar miljön, medan 54 % är nöjda eller mycket nöjda med den information de får om miljöfrågor i världen, en minskning från i fjol, trots att skolan varit miljödiplomerad i många år! Samtliga elever läser Naturkunskap A, där bl a utflykter med Eko-bussen ingår, och deltar i Agenda 21, däremot har vi inte under ett par läsår haft det rullande städschemat igång (klassansvar för ordningen i och utanför en del av skolan). Studiebesök i ekoby och på reningsverk görs, miljöaspekterna tydliggörs i kursplanerna genom engagerande uppgifter. På den nya frågan om skolans lokaler svarade 55 % att de var nöjda eller mycket nöjda. Större tillgång till datasalar, elevuppehållsutrymmen och klatschiga färger på väggarna framförs ibland som önskemål. FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Bättre förberedelse inför studiebesöken. Frågan om skolans lokaler borde kompletteras med en följdfråga om vilka förändringar man vill ha och/eller varför man inte är särskilt nöjd. Vet ej (%) Del 2 med det egna programmets målfokuseringar Egen målfokusering Entreprenörskap GYMNASIESKOLANS MÅLFOKUS Vi har den mest engagerade och kunniga personalen Vi uppmuntrar ett kreativt tänkande och ta-sig-församhet Vi utvecklar och fördjupar omvärldskontakterna RESULTAT Kompetensen inom arbetslaget skapar förutsättningar. UF-företag (= Ung Företagsamhet) ingår som kurs i programmet, där entreprenörskap utvecklas. Diplomerad UF-handledare finns inom arbetslaget. Många praktiska projektarbeten förespråkas och finns inom programmet. 11
MÅLUPPFYLLELSE OCH ANALYS AV RESULTAT Mycket kreativitet inom valet och genomförandet av projektarbeten. Stor framgång på UF-tävlingar. Eleverna visar stor kreativitet när det gäller att disponera sin arbetstid. Måluppfyllelsen bedöms som mycket stor. FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Behöver jobba mer med att fördjupa omvärldskontakterna. Bilda nätverk, delta på T-konvent och T-länk, gäller för hela arbetslaget, för att öka den gemensamma kompetensen 12