Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fagervks förskola 3 maj 2016
Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-05-03 09:25: Vlken mponerande rapport n skckat tll oss, det har vart ett nöje att läsa den. N har fna, tydlga utvecklngsområden och bra aktvteter som passar tll. Era collage-blder vsar er verksamhet på ett bra sätt. Vlket engagemang n verkar haft för detta tema, n har arbetat så bra och genomtänkt och fått med barnens nflytande och delaktghet på ett utmärkt sätt. Det verkar som om detta tema passat er förskola bra och att det skapat ett engagemang utöver gränserna. Bra jobbat! V ser fram mot er kommande handlngsplan och se vad n vll arbeta med under nästa perod. Lycka tll med festen och hoppas att föräldrarna blr lka mponerade som v har blvt av ert arbete. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: Under hösten 2015 hade v ett råd per månad. Nu under vårtermnen 2016 har v haft 2 råd per månad. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V har samlats 2 barn och 1 personal från varje avdelnng = 8 barn och 4 personal. 2 har hållt rådet och 2 har dokumenterat. V har fotat och skrvt ner barnens tankar krng det område v pratat om och v har ställt frågor. Barnen som vart Grön Flagg Råds representanter har sedan fått hålla en samlng på sn egen avdelnng och berättat vad v gjort och pratat om. V byter barn så att så många som möjlgt skall få delta rådet, v har rktat n oss på åldrarna 4-6. En personal har under tden v avslutat rådet satt hop ett kollage som v skrvt ut drekt och sedan kunnat vsa för de övrga barnen, ett bra stöd att ha när man ska berätta vad v gjort nnan. En personal har sammanställt ett protokoll som sätts upp på Grön Flagg-väggen tllsammans med dokumentatonen från rådet. Protokoll och dokumentaton sätts n vår mapp på väggen när v kommer med nya sätter upp ny nformaton. V har även försökt att se tll att vd varje råd skcka med barnen något tllbaka, tex skräpplockar-memory vd uppstarten av område 1, recept på scones och stekpannebröd att baka med hela avdelnngen vd område 2, jord och fröer vd område 3. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Kretslopp Välmående natur a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Precs som v skrvt handlngsplanen så har v byggt sopstatoner, en egen lten per avdelnng och en stor gemensam på förskolan. V går med barnen och sorterar våra sopor varje vecka och våran vaktmästare tar hand om soporna sedan. V har även fxat sorterng för returpapper och returkartong på
varje avdelnng. Barnen har fått klppt, rtat och klstrat skyltar tll våra sorterngskärl, samtdgt som v samtalade om det v gjorde. I dagsläget har v kommt n sorterngstänket, barnen vll gärna slänga tex torra tuschpennor vår sorterngshnk och kommer och pratar med oss. Att gå tll stora statonen är väldgt populärt, det tycker v om. V har några äldre barn på förskolan som tll och med vll och klarar av att gå själva och sortera. V tycker att skräp-memoryt vart tll stor hjälp och glädje. V skrev ut sorterngsblderna och barnen har nu lärt sg vlka kärl de ska lägga sna par. Bra att kunna vnna tllsammans också. ( "Ja, v har räddat naturen! " Kajsa, 5 år) På en avdelnng har v fördjupat oss lte batterer, då ett av barnen började fråga och vsa ntresse för just det. V läste battersagan och letade nformaton på nternet om batterer, vad de nnehåller och varför det är så vktgt att de nte hamnar naturen. V har under processen märkt att barnen nte haft så många önskemål om det område v jobbat med, men däremot haft mycket tankar. Så mycket td under råden och även på avdelnngen har gått tll samtal krng det v jobbar med. När barnen har vart nyfkna och haft frågor så har v gjort vårt bästa för att vara delaktga forskandet. På varje avdelnng har v skapat plats för en Grön Flagg vägg där v sätter upp blder från råden och från aktvteterna på förskolan. V ser detta som en bra möjlghet för våra föräldrar att ta del av arbetet, och ofta står de och läser där. Barnen får även vsa sna föräldrar vad som hänt. V har även satt upp Månadens tps på väggen, en skylt där v delar enkla tps för att spara på vår mljö. Dessa tps har v då redan pratat om med barnen, så de vet vad det står. Vår förhoppnng är att våra tps följer med hem. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2
Tema Ttel Lvsstl & hälsa Välmående kropp a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V valde att jobba medkostcrkeln. Alla avdelnngar fck som uppdrag att göra en egen stor kostcrkel på väggen, att klppa och klstra eller rta de olka produkter som fnns, och att samtala krng dem. Då barnen haft frågor eller vart mer nyfkna på någon vss sak så har v stannat upp där och fördjupat oss lte. Vd de första 4 grön flagg råden så har v tagt två btar av kostcrkeln per råd. V nvolverade vårat kök ( kostenheten ) och våran kokerska kom varje råd n med en brcka med de "råvaror" v skulle jobba med. V har fått mycket postv feedback från kostenheten, de tycker att det är kul att de får vara med och vara delaktga vårat arbete! V har provsmakat, v har bakat och v har gjort eget smör, samt lagat mat på råden, och sedan har barnen fått vara med och berätta för de andra vad v gjort, och sedan har v även vss mån gjort samma sak med de övrga barnen. Tex; första rådet startade v med frukt och bär samt grönsaker. Brckan från köket nnehöll de olka sorters frukt och bär som v får här på förskolan samt de grönsaker som serveras, och allt detta fck barnen provsmaka under rådet. Då v smakar så samtalar v om råvarorna: vad har v på brckan? Känner v gen något? Har v samma mat hemma? Vad kommer maten från? Vad tycker n om? Hur ser maten ut rå / tllagad? Vad nnehåller råvarorna? Varför är de bra för våra kroppar? V har lyft ord som närng, vtamner, kolhydrater, fbrer, kalcum, fett och proten, och berättat varför de är bra för oss. V ser nu när v jobbat oss genom detta att barnen har jättemycket kunskap och tankar om just mat och de vet varför v behöver vssa ämnen. V ser att några barn som är knkga med mat har börjat smaka mer mat och blvt mer nyfkna, och samtalen och ntresset krng mat har ökat hos samtlga barn. Under luncherna har v daglgen samtal krng mat, bland ställer v öppna frågor och bland frågar barnen själva. V lyssnar på deras frågor och egna svar, och svarar då v lyssnat klart. V har lagt ut en lten nplastad kostcrkel på varje matbord som uppmuntrat tll mycket samtal och frågor. V har även fått återkopplng från föräldrar, många barn har pratat hemma om vad v gjort och vad de tycker. Ett specellt exempel är en pojke som berättat mycket hemma om ekologsk mat och farorna med gfter maten och jorden. V har genom att jobba med två områden taget kunnat htta på rolga saker under varje område. Att baka scones, och särsklt stekpannebröd har vart uppskattat hos alla, v vet att några barn har även gjort det hemma, då v satte upp receptet på våran grön flagg vägg. Som avslutnng av kostcrkeln så började v prata om att odla, och om vad ekologskt är. Vad är odlng? Att så fröer och plantera, sa barnen. Har någon odlat hemma? Vlket några barn hade gjort. Ekologska symboler på mat vsade v för barnen. V uppmanade dem att gå på jakt mataffären med sna föräldrar. V har mycket ekologsk mat på förskolan dag, v odlar själva grönsaker vårat växthus och v började nu att odla lte nne med barnen. Hur kan v ta ansvar för oss själva och vår natur? V har använt oss av ett materal från Naturskyddsförenngen med nformaton om ekologska produkter för att kunna föra bra dskussoner med barnen. Våran 6-års grupp kommer att odla mycket mer tllsammans under våren. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3
Tema Ttel Lvsstl & hälsa Välmående barn a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Gftfr förskola: V startade med att prata om gft, vad det är? Barnen konstaterade att gft är farlgt, sånt som är farlgt är gftgt. V vll nte ha gft naturen, svarade barnen. Vad fnns det gft?huggormar var det spontana svaret, men de kom fram tll annat med som cgaretter tex. Alla barn är helt nställda på att v plockar upp allt skräp som v ser ute naturen. Vad har v på förskolan som kan tänkas nnehålla farlga ämnen? Inga drekta svar på detta, så v tog fram aktvtetskorten från er och gck genom det första tllsammans. Sedan ska varje avdelnng gå genom de andra själva, rensa bland leksaker och produkter. V gck genom plastsymboler och annan märknng. Varje avdelnng har nu börjat rensa bland leksakerna tllsammans med barnen. CE-märknngen har de tagt på stort allvar då v gått på jakt tllsammans, de har även lärt sg ramsan för plastmärknng ( 4,5,1,2, låt stå ) Många barn har även rensat bland sna leksaker hemma, har v fått höra av föräldrar och barnen själva. Även att de tttar på nya saker som de får eller köper, tex solglasögon och McDonalds leksaker. Att cke godkända leksaker nte fck slängas plaståtervnnngen tyckte barnen var konstgt, då de nu lärt sg att återvnna rätt, utan att det ska slängas brännbart. Nynäshamns kommun har tagt fram ett materal om Vett och etkett på toalett, som alla enheter blev tllsagda att jobba med under hösten 2015. V valde att spara det tlls nu, tyckte att det passade bra under detta område. V har använt oss av delar av materalet som v ansåg passade våran åldergrupp. V valde att prata om bajs ( alltd kul! ). Vad är bajs? Bajs är mat, gammal mat, svarade barnen. Vad kan man göra med bajs? Inget svar först, men när v talade om att man kan gödsla med bajs så var det någon som kände gen det. Vad händer med bajset efter att det spolats ner toaletten? Det var några av barnen som vsste att det hamnade på renngsverket och att det åkte ut naturen när det blvt rent. V pratade då om att det nte går att använda bajset tll att gödsla med om det fnns något bajset som nte ska fnnas naturen. V har nu en nplastad bld vd toaletten med vad som får spolas ner. Samt att v sjöng handtvättar sången och pratade om hur vktgt det är att tvätta sg efter toalettbesök. V genomförde ett experment där v tog tre brödskvor, en som ngen rört, en som v rört med smutsga händer och en som v rört med rena händer. V har efter bara en vecka sett skllnaden, alltså hur mycket bakterer det fnns på våra händer som v nte ser = mögel på brödet. Att bajs är gödnng/närng har v testat genom att samla maskbajs med barnen. Att ha det på våra odlngar på förskolan för att se skllnaden har vart ntressant. Under en promenad skogen så httade v bajs, vem hade vart här? undrade barnen. V kom fram tll att det var rådjuren. V bestämde oss för att ta med bajs hem tll förskolan och lägga en kruka för att se om det börjar växa något...? b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp. c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Barns nflytande Beskrv hur barnens nflytande har sett ut arbetet med era tre utvecklngsområden. Hur har barnen påverkat arbetsprocessen? V har skrvt lte under respektve område, se ovan. Barnen har fått styra dskussonerna under råden och samlngarna, v har fångat upp deras tankar
och skrvt ner dem. Tex under område 1 så har barnen fastnat för att man nte får slänga skräp naturen, och då har v fördjupat oss det. V har alltd med oss en soppåse när v går tll skogen och tar med oss skräpet hem, därefter slänger v det vår sopstaton. Vd ssta rådet hade v en utvärderng med barnen, och de lyfte då att det är farlgt för djuren och att v måste säga tll alla att nte slänga skräp! V ser att arbetet med sopstatonen är särsklt lyckat! Barnen vll alltd gå dt och slänga skräp och de är väldgt noga med att v nte kastar sånt soporna som kan sorteras rätt, tuschpennor som är torra, och mjölkkorkar. Även de mndre barnen vll nu delta. När barnen velat göra något gen som v gjort under råden eller efter, tex baka, så har v försökt att möta deras önskan och bakat mera. Barnen har vart väldgt delaktga genom att ta med sg reklamblad och v har sedan letat efter råvaror tllsammans. V ser framsteg arbetet med att de barn som gått på råden har hållt samlngen efteråt, de har blvt jätteduktga på att förmedla vad v gjort. Under arbetet med vett och etkett på toalett så fastnade barnen såklart för ordet/konceptet bajs, och det har v jobbat vdare med. När v går tll skogen så vll de leta efter olka sorters bajs och ta med tll förskolan, jakten på maskbajs var lyckad och uppskattad. V har tankar på att ha bajs som ett projekt nästa år. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, sn förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställnng tll olka etska dlemman och lvsfrågor vardagen, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att fungera ensklt och grupp, att hantera konflkter och förstå rättgheter och skyldgheter samt ta ansvar för gemensamma regler, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Andra aktvteter/övrgt att tllägga:
Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barnen tycker att det vart kul, de har fått prova mycket, tänka och prata mycket, smakat och luktat mycket, kännt och klämt mycket, tttat och letat, skapat och pysslat. V vet att många av barnen pratat mycket hemma om arbetet också, då en del föräldrar gett oss feedback. tex har v fått mn-polser hemma som vaktar sopsorterngen. Att leta CE-märknng har fastnat hos väldgt många barn. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? V personalen är mycket nöjda med arbetet! Utmanngen för oss var att kommunen bestämde vlka områden v skulle arbeta med, så vss mån har det vart svårt att ge barnen så mycket nflytande som v velat. Lte svårt har det vart att få med precs all personal, mest kanske pga brst på ntresse, men v som lett arbetet har gjort så gott v kan. De föräldrar som vart ntresserade har gett massa feedback och frågat och samtalat, men det 'r nte så många än. V hoppas på större ntresse nästa omgång! V är glada över att få med vår vaktmästare och köket vårat arbete, de tycker själva att det är rolgt. b. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? V ska gå genom den nya handlngsplanen med all personal på kvällsmöte höst när v startar upp, så att alla vet vad v som leder arbetet har för tankar, och hur v vll arbeta. Då kan v även samla n mer deer från samtlga. V ska även ge barnen mycket mer nflytande också, att tdgare samla n deras tankar och önskemål.